Den femte stats makten Bibliotekens roll för demokrati, utbildning, tillgänglighet och digitalisering KUNGLIGA BIBLIO T EKET NATIONELL BIBLIO T EKS S TRATEGI
Den femte statsmakten Bibliotekens roll för demokrati, utbildning, tillgänglighet och digitalisering Redaktörer: Erik Fichtelius, Eva Enarson, Krister Hansson, Jesper Klein och Christina Persson Sekretariatet för en nationell biblioteksstrategi KUNGLIGA BIBLIO TEKET NATIONELL BIBLIO TEKS STRATEGI
Den femte stats makten Bibliotekens roll för demokrati, utbildning, tillgänglighet och digitalisering Kungliga biblio teket Nationell biblio teks strategi http://nationellbiblio teks strategi.blogg.kb.se/ ISBN: 978-91-7000-341-7 Diarienummer: 1.1.5-2017-583 Materialet är fritt att använda Redaktörer: Erik Fichtelius, Eva Enarson, Krister Hansson, Jesper Klein och Christina Persson, Sekretariatet för en nationell biblioteksstrategi Texter: Karolina Andersdotter: karolina.andersdotter@ub.uu.se Lars Burman: lars.burman@ub.uu.se Beate Eellend: Beate.Eellend@kb.se Andreas Fejes: andreas.fejes@liu.se Johan Hirschfeldt: jhirschfeldt@gmail.com Jonas Holm: jonas.holm@sub.su.se Fredrik Holmström: Fredrik.Holmstrom@skl.se Maria Jacobsson: maria.jacobsson@skl.se Jesper Klein: jesper.klein@mtm.se Stefan Pålsson: stefan@hyperfinder.net Carlos Rojas: carlos@swedenresearch.se Brit Stakston: brit@stakston.se Produktion & illustration: Helena Shutrick Tryck: LTAB, Linköping, augusti 2017
INNEHÅLL 7 Förord 11 KAPITEL 1. Inledning. Den femte statsmakten Erik Fichtelius 19 KAPITEL 2. Från sagor till cyberpunk. Medie rs utveckling och med borgarnas utbildnings behov Brit Stakston 67 KAPITEL 3. Biblioteken en femte funktion i den demokratiska rättsstaten Johan Hirschfeldt 87 KAPITEL 4. Det hållbara informa tions sam hället. Internationella perspektiv på det svenska biblio teks väsendets utmaningar och möjligheter Karolina Andersdotter 121 KAPITEL 5. Stad och land. Den demografiska utvecklingen och dess konsekvenser för biblio teken Fredrik Holmström och Maria Jacobsson 141 KAPITEL 6. Bibliotekens roll för integration och språklig mångfald Carlos Rojas 171 KAPITEL 7. Folkbiblioteken vs den digitala bokmarknaden Jesper Klein 221 KAPITEL 8. Biblio teken och de till gängliga medierna Jesper Klein 243 KAPITEL 9. Skolbiblio teken. En lag erlokal eller pedagogisk resurs? Stefan Pålsson 291 KAPITEL 10. Är du fullärd lille vän?. Biblioteken och det livslånga lärandet Andreas Fejes 317 KAPITEL 11. Sju perspektiv på biblio teks utvecklingen vid universitet och hög skolor Lars Burman
343 KAPITEL 12. I digitaliseringens tidevarv. Biblioteken och det öppna vetenskapssystemet Beate Eellend 375 KAPITEL 13. Upphovsrätten och de veten skapliga bibliotekens utmaningar Jonas Holm 415 KAPITEL 14. Lever de svenska biblioteken upp till Bibliotekslagen? Eva Enarson, Erik Fichtelius, Krister Hansson, Jesper Klein, Christina Persson 465 KAPITEL 15. Sammanfattning och slutsatser Erik Fichtelius, Eva Enarson, Krister Hansson, Jesper Klein och Christina Persson
kapitel 15 Sammanfattning och slutsatser Erik Fichtelius, Eva Enarson, Krister Hansson, Jesper Klein och Christina Persson Denna rapport skulle kunna sammanfattas i fyra ord: demokrati, utbildning, tillgänglighet och digitalisering. Dessa begrepp återfinns från olika infallsvinklar i samtliga kapitel i denna skrift. Författarna har oberoende av varandra återkommit till just dessa fyra områden. Många av dem åberopar och refererar till de rapporter och analyser som lämnats av Digitaliserings kommissionen, Medieutredningen och Demokratiutredningen. Det är ingen tillfällighet, tvärtom. Biblioteksvärlden är en inte grerad del av samhället och befinner sig i samma omvälvning som resten av världen. 2017 är demokratin hotad av auktoritära och högerextrema krafter i Europa och USA. De konstitutionella ramverken utmanas av en amerikansk president utan respekt för sanning och rättssystem. Ungern och Polen urholkar de demokratiska ramverken. Därför blir med borgarnas möjligheter att bilda sig en uppfattning från olika och tro värdiga källor viktigare än någonsin. Samtidigt befinner sig medier runt om i världen i ekonomiskt kris, med ifrågasatt trovärdighet, och det blir därför också demokratins kris. Det hoppfulla är att förekomsten av alternativa fakta och falska nyheter väcker motkrafter till liv. Utredningen om en nationell biblioteksstrategi hävdar att bibliotekens roll för att det demokratiska samtalet och en åsikts bildning byggd på både fakta och pluralism är central. Vi vill tydliggöra detta genom att benämna biblioteken den femte statsmakten. Biblio teken är en oberoende, självständig neutral kraft som förser med borgarna med under lag och kunskaper för att fungera just som med borgare. Sidan 465 av 472
Kapitel 15. Sammanfattning och slutsatser Biblioteken och det livslånga lärandet I det konstitutionella idébygget spelar biblioteken en egen roll, precis som den fria pressen. Det blir lättare att förstå och kanske stärka bibliotekens roll om bibliotekens uppgift ses i detta ljus. Folkbibliotekens höga trovärdighet och fasta förankring i folkbildning och den kommunala verksamheten är en stabil grund att bygga på. Utbildningsbibliotekens betydelse för läsning, skolresultat och forskning är avgörande för ett välfungerande demokratiskt samhälle. Utredningen om en nationell biblioteksstrategi väljer mycket medvetet att skriva utbildningsbibliotek för att visa hur kedjan ser ut från förskola till högskola. Bibliotekens uppdrag handlar om både kultur och utbildning. Biblioteken är en del av kulturarvet och kulturpolitiken, men i lika hög grad en del av det formella, icke formella och informella lärandet. Skolbiblioteksverksamhet är en del av skolans pedagogik, universitets biblioteken är en del av forskningens infrastruktur och det livslånga lärandet. Inom just utbildningsområdet står biblioteken inför stora och svårlösta uppgifter. Skolhuvudmännens oförmåga att leva upp till statsmakternas allt starkare krav på fungerande skolbibliotek framstår allt mer som en politisk gåta. I dag finns lagstiftning om obligatoriska skolbibliotek och extra statliga anslag till bemannade skolbibliotek. I regeringsförklaringen lyfts skolbiblioteken som viktiga för ungas läsning. Dessutom har vi fått skärpt skolinspektion och nya läroplaner med allt tydligare krav på bibliotek. Även de globala forskningsresultaten är entydiga när det gäller skolbibliotekens betydelse för undervisningen. Trots allt detta saknar många skolor en rimlig skolbiblioteksverksamhet, oavsett om huvudmannen är kommunal eller privat. Det är inte orimligt att känna en viss desperation över utbildningsväsendets oförmåga att gå från ord till handling när det gäller skolbiblioteken. DIARIENUMMER: 1.1.5-2017-583 Högskolebibliotekens föränderliga värld Högskolebibliotekens utveckling mot att bli digitala kunskapsnav för den högre utbildningen och forskningen är dramatisk. Detta samtidigt som biblioteket som fysisk mötesplats och centralpunkt i campus miljön blir mer betydelsefull. Uppgifterna för de sju pliktmottagande biblioteken behöver ses över. Den omfattande gallring som utvecklats vid de fem bibliotek som inte har samma bevarandeplikt som Kungliga biblioteket eller Lunds universitetsbibliotek måste ifrågasättas. Den femte statsmakten. Bibliotekens roll för demokrati, utbildning, tillgänglighet och digitalisering Sidan 466 av 472
Inom ramen för sin myndighetsinstruktion gör Kungliga biblioteket just nu en studie för att belysa de problem som pliktbiblioteken ser idag. Detta kan komma att leda till förslag också i den nationella strategin. Frågan om elektroniska pliktleveranser behöver till exempel ses över, liksom bevarandet av det som publiceras i sociala medier. Att dagstidningarna levereras i tryckta pappersexemplar för att sedan scannas in och digitaliseras är inte rationellt eller ekonomiskt försvarbart när tidningarna från början finns i digitalt format. Digitala inlåsningar vs öppen tillgång Att forskningsresultaten publiceras och sprids elektroniskt medför både möjligheter och svårigheter. Digitaliseringen innebär paradoxalt nog inlåsningar och begränsningar i spridningen av forsknings resultaten. Förhoppningsvis är detta digitala barnsjukdomar, men det är ändå svårigheter som måste lösas. I dagsläget utestängs experter, forskare, sjukvårdspersonal och andra utan direkt anknytning till en högskola från användning av vetenskapliga texter och referenser i digital form. Detta går helt på tvärs mot tankar om kunskaps sam hälle, likvärdighet och livslångt lärande och drabbar många samhälls sektorer. När dagstidningar fanns på mikrofilm kunde de läsas på forskningsoch stadsbibliotek runt om i landet. Nu finns de digitalt inlåsta på Kungliga biblioteket i Stockholm. En del folkbibliotek har återgått till att spara på tidningslägg som i gamla tider. Förut kunde tryckta avhandlingar och forskningsrapporter fjärrlånas mellan bibliotek och länder. Digitaliseringen har i dagsläget i praktiken försvårat detta. Digital inlåsning är en av de mest angelägna frågorna att lösa inom biblioteksväsendet. Publiceringen av forskningsresultat domineras av några få globala förlagsjättar med oligopolställning. De gör miljardvinster på den offentligt finansierade kunskapsproduktionen, och forskar samhället har ännu inte med kraft kunna möta det som närmast kan sägas vara en global utsugning av forskningen. Att offentligt finansierad forskning och kunskap ska göras allmänt tillgänglig, är ett mål att sträva mot. Öppen tillgång, eller open access, alltså öppen och fri publicering av forsknings resultat, liksom öppen till gång till bakom liggande forsknings data är en viktig utveckling inom hög skole världen. Men för att detta ska fungera krävs förändringar i upp hovs rätten, som utvecklas på global och europeisk nivå, vilket kräver nationell an passning. Här befinner sig biblioteks väsendet mitt i en stor om ställnings process. Som framgår av underlagen i denna omvärlds analys påverkas Sverige starkt av upphovsrätts arbetet inte minst inom EU. Samtidigt har Sverige goda möjligheter att lösa tillgänglig görandet av digitaliserat och upphovsrätts skyddat material Sidan 467 av 472
Kapitel 15. Sammanfattning och slutsatser genom licenser snarare än genom lagstiftning. De kollektiva avtalslicens lösningar som är möjliga i Skandinavien öppnar för att böcker och tidningar tillgänglig görs via biblioteken genom att upphovs männen får betalt på ett enklare sätt än i många andra länder. Norge har här gått före, såväl genom mass digitalisering av litteratur och tidningar som genom avtal med upphovsmännen så att också nyutkommen litteratur och nya tidningar och tidskrifter görs tillgängliga för allmänheten via biblioteken. Motsvarande licenslösningar för forskningsresultat kan dock bli väldigt kostsamma med tanke på den internationella oligopolsituationen för de stora vetenskapsförlagen. Här kan andra lösningar där universiteten skaffar sig en starkare kontroll över sitt eget material bli nödvändiga, vilket kommer att kräva effektiv och gränsöverskridande samverkan mellan universitet och högskolor på internationell nivå. Möjligheterna med digitaliseringen är å andra sidan fantastiska. All världens kunskap och litteratur, all forskning, alla tidningar och tid skrifter, vårt samlade kulturarv, det som sänts i radio och tv, med sökbara undertexter, eller det som sagts i sociala medier skulle rent tekniskt kunna vara bara en knapptryckning bort för var och en. Det är bara en del frågor kring finansiering, upphovs rätt, massdigitalisering, katalogisering, metadatamärkning, lagrings kapacitet, distribution och organisation som ska lösas först Tony Marx, chef för ett av världens största bibliotek, New York Public Library, talar om en revolution många gånger större än Gutenberg och upplysningstiden som följde i tryckpressens spår. Det vi står inför, menar Tony Marx, är Gutenberg på steroider, när mänsklighetens samlade intelligens blir digitalt tillgänglig för alla. Men där är vi alltså inte än. DIARIENUMMER: 1.1.5-2017-583 Upphovsrättsliga dilemman Upphovsrätten är central för tillgängligheten, men som framgår av denna rapport är det fler saker än upphovsrättsfrågor som måste lösas. Den digitala utvecklingen kräver bättre samordning på nationell nivå. I brist på just nationell samordning har en rad lokala initiativ och projekt initierats runt om i landet. Varje projekt kan i sig vara gott, men resultatet blir digitala öar utan samband och broar. Det är inte rationellt eller önskvärt med ett stort antal olika tekniska lösningar för i grunden samma uppgifter i ett så litet språkområde som vårt. Det som tidigare med fördel och av nödvändighet behövde lösas lokalt kan i den digitala världen numera lösas nationellt, utan att den lokala profilen eller bestämmanderätten behöver gå förlorad. Den femte statsmakten. Bibliotekens roll för demokrati, utbildning, tillgänglighet och digitalisering Sidan 468 av 472
Digital samordning och läsutveckling Våra grannländer Danmark, Norge och Finland har byggt nationella digitala bibliotek för att enkelt och likvärdigt tillgängliggöra kunskap och litteratur över hela landet. Det kräver samlade och standardiserade kataloger, där Libris för svenskt vidkommande kan utgöra en grund. Lösningen med ett nationellt digitalt bibliotek för personer med hörsel- eller synnedsättning via Legimus, som drivs av MTM, Myndigheten för Tillgängliga Medier, visar att en nationell lösning är förenlig också med starka och självständiga lokala bibliotek. Att en app för barnlitteratur, som behövs i alla landets bibliotek, ska utvecklas och drivas av några få stadsbibliotek är en märklig utveckling. Här står vi just nu inför ett viktigt symboliskt vägval. Ska den av stads biblioteken i Stockholm, Malmö och Katrineholm ut vecklade barnlitteraturappen Bibblix endast tillgängliggöras för de kommuner som betalar via ett kommunägt dotterbolag? Eller ska digitala plattformar som bedöms värdefulla och utvecklingsbara finansieras nationellt och drivas av ett nationalbibliotek? Vilka andra sam ordningsmöjligheter finns, där nationalbiblioteket står för metadata/öppen data som andra får bygga tjänster på? Lika behand lings frågorna är viktiga i bibliotekens erbjudande till medborgarna. Just barnens ställning på biblioteken förtjänar noggrann belysning. Svenska folkbibliotek har en lång och stolt tradition med sin barnverksamhet. Biblioteken har en stor betydelse för läsutvecklingen och barnlitteratur har den högsta utlåningen. En fråga som kan uppmärksammas är också effekterna av biblioteksersättningen för barnlitteraturen. Idag är det barnlitteraturförfattarna som drar in de stora pengarna från biblioteksutlåning till ersättningssystemet, men medlen fördelas sedan till hela författarkollektivet. Hittills har e-bokläsningen i Sverige 2017 inte tagit samma fart som i den engelskspråkiga världen. När den gör det är det många frågor som väntar på sin lösning. Det saknas en samordnad förhandlingsordning för bibliotekens tillgång till e-böcker. Den rörliga kostnaden för e-lån försvårar bibliotekens ekonomiska planering. Distributionen sker via ett privat monopol, och biblioteken saknar kontroll. Dagens ordning riskerar att leda till att en del nya e-böcker inte blir tillgängliga på bibliotek, helt utifrån förlagens beslut. Samtidigt skulle en omedelbar och helt fri tillgång till e-böcker via biblioteken slå undan ekonomin för författare och förlag. Förlagens krav på tröghet för e-lån som motsvarar den som gäller för pappersböcker är rimliga. Den likvärdiga tillgången till e-böcker via landets bibliotek, rättvisa ersättningar och goda affärsmodeller kommer att kräva många överläggningar, samverkan och kreativitet. Sidan 469 av 472
Kapitel 15. Sammanfattning och slutsatser En återkommande kritisk synpunkt på dagens förhållanden från många delar av det svenska biblioteksväsendet är bristen på samordning. Nationalbiblioteksfunktionen regleras inte i bibliotekslagen. Lagen talar om samverkan snarare än samordning. En viktig fråga att pröva inför utarbetandet av en nationell biblioteksstrategi är därför hur de nationella uppgifterna ska lösas och koordineras. Vilken roll ska ett nationalbibliotek spela? Hur ska högskolebiblioteken och alla andra bibliotek samverka med nationalbiblioteket? Inte minst den digitala utvecklingen gör det nödvändigt att slå fast vilka uppgifter som bäst löses nationellt. Frågan är vilka möjligheter som finns att fördela nationella uppdrag på lokala bibliotek som därmed får nationellt ansvar? Det är till exempel en väg som Finland valt i sin helt nya bibliotekslag där nationella och regionala utvecklingsuppdrag ges till kommunala bibliotek. De svenska regionbibliotekens betydelse Här kommer även den regionala biblioteksverksamheten in i bilden. Regionbiblioteken spelar och skulle kunna spela en än större roll för samordning och utveckling för folkbiblioteken. Men den regionala biblioteksverksamheten har påverkats negativt i kultur samverkansmodellen. Den regionala biblioteksverksamheten har delvis förlorat resurser och regional styrka, och skillnaderna mellan regionerna har ökat. För att på allvar kunna stödja de minsta kommunbiblioteken måste den regionala biblioteksverksamheten få ett förtydligat uppdrag och en större roll. Detta kan inte ses isolerat från regionpolitik och regional samhällsorganisation i stort. Regionbibliotekens framtida organisation måste hanteras inom ramen för den samlade framtida regionala samhällsorganisationen och kommande förslag med anknytning till Indelningskommitténs fortsatta arbete med sitt upp drag. DIARIENUMMER: 1.1.5-2017-583 Prioriterade områden Även andra utredningar påverkar. Utredningen om en stärkt minoritets politik, SOU 2017:60, efterlyser i ett delbetänkande åtgärder i den nationella biblioteksstrategin för att stärka bibliotekens arbete med de nationella minoriteterna. Detta måste bli föremål för fortsatt analys för förslag till åtgärder i strategiarbetet. Ett annat av statsmakterna prioriterat område är att tillgängliggöra böcker, tidskrifter och information för personer med olika funktionsnedsättningar. Arbetet leds inom MTM. Här anses Sverige ligga i inter nationell framkant. I underlaget till denna rapport pekas det bland annat på att de tekniska formaten utvecklas och konvergerar, så Den femte statsmakten. Bibliotekens roll för demokrati, utbildning, tillgänglighet och digitalisering Sidan 470 av 472
att funktioner som tidigare bara fanns i specialversioner för personer med funktions nedsättning också blir tillgängliga i kommersiella ljudböcker. Detta kan ge samordningsfördelar i framtiden, men än så länge behövs speciallösningar för personer med syn- eller hörsel nedsättning. Ett förbättrat och utvecklat utbud för personer med andra funktionsnedsättningar, neuropsykiatriska diagnoser eller i behov av material på lättläst svenska är också angeläget. Detta har bäring också på landets folkhögskolor. Som en av våra rapporter visar har folkhögskolorna en växande betydelse för personer med funktionsnedsättningar. Folkhögskolornas roll för dem som söker en andra chans kan inte överskattas, vilket gör att bibliotekens ställning och resurser på dessa skolor behöver ses över. Som rapportens underlag visar kommer antalet språk som talas och används i Sverige att öka. Arabiska kan redan ha gått om finskan som det största invandrarspråket i Sverige. De fortsatta migrant strömmarna kommer att ställa nya krav på biblioteken, som redan visat stor anpassningsförmåga och handlingskraft i att möta de stora flykting vågorna. Utmaningarna kommer inte att minska, tvärtom. Material på lättläst svenska är en del av biblioteksutbudet för den växande grupp som har svenska som andra språk. På detta område kan det komma att behövas reformer och nya resurser till biblioteken. Specialbibliotekens utmaningar Vidare behöver specialbibliotekens ställning uppmärksammas. Myndighets bibliotek, olika special bibliotek och fängelsebibliotek är svagt reglerade och har ofta tvingats minska sin service och sitt utbud. De står inför delvis samma utmaningar som forskningsbiblioteken, som skulle behöva öka tillgängligheten till forskningsresultaten också till dem som lämnat högskolan. Sjukhusbibliotek ska betjäna såväl den medicinska professionen som patienterna, och verksamheten är idag inte likvärdig över landet. Utredningen Effektiv vård har nyligen lämnat förslag om hälsobibliotek till regeringen, som om de genomförs kan få stor betydelse. Digital bilaga Utöver de underlagsrapporter som publiceras i denna tryckta omvärldsanalys, bifogas även en digital bilaga som innehåller bidrag som Nationell biblioteksstrategi fått in från bland annat Författarförbundet, Biblioteks föreningen och BTJ. Här ingår vidare en specialstudie om Kultur och hälsa samt en genomgång av erfarenheterna av depåbibliotek i Norge, med en analys av förutsättningarna för en logistiskt Sidan 471 av 472
Kapitel 15. Sammanfattning och slutsatser modern biblioteksdepå i Sverige. Bilagan innehåller även ett avsnitt med länktips med bäring för en aktuell biblioteksutveckling. Lever de svenska biblioteken upp till Bibliotekslagen? Utredningens sekretariat gör också en egen genomgång av bibliotekslagen, paragraf för paragraf, för att bedöma i vilken utsträckning det svenska biblioteksväsendet lever upp till lagens krav idag. Analysen kan eventuellt utgöra en grund för ändringsförslag eller förtydliganden i en kommande strategi. Vår förhoppning är att hela denna omvärldsanalys ska utgöra ett under lag för en fördjupad och bred diskussion i hela samhället, och inte bara inom biblioteksväsendet, om vad som krävs i en nationell biblioteksstrategi. Det är glädjande och samtidigt uppfordrande att bibliotekens uppdrag har fått en så stor roll i dagens samhällsdebatt. Frågor om gallring och inköp, liksom om ordning och tysthet väcker starka känslor och åsikter. Detta utgör en fond till det fortsatta arbetet med att utforma en strategi som är långsiktig och hållbar. Själva strategin bör formmässigt knyta an till andra nationella strategier som regeringen antagit, till exempel den Nationella säkerhets strategin i januari 2017. Där analyseras och formuleras värderingar, hot/utmaningar, mål och åtgärder kortfattat men konkret. Utredningens ambition är att lämna ett utkast till nationell strategi våren 2018, som efter diskussion och analys kan leda till ett slutgiltigt förslag till Kulturdepartementet i mars 2019. På vägen dit avser utredningen också att komma med ytterligare rapporter samt förslag på reformer och satsningar som kan genomföras redan tidigare. DIARIENUMMER: 1.1.5-2017-583 Den femte statsmakten. Bibliotekens roll för demokrati, utbildning, tillgänglighet och digitalisering Sidan 472 av 472
Den femte stats makten Bibliotekens roll för demokrati, utbildning, tillgänglighet och digitalisering Demokrati, utbildning, tillgänglighet och digitalisering Så skulle man kunna sammanfatta denna rapport i fyra ord. Dessa begrepp återfinns i samtliga kapitel i denna omvärldsanalys. Författarna har oberoende av varandra återkommit till just dessa fyra områden. Biblioteksvärlden är en integrerad del av samhället och befinner sig i samma omvälvning som resten av världen. 2017 är demokratin hotad av auktoritära och högerextrema krafter i Europa och USA. De konstitutionella ramverken utmanas av en amerikansk president utan respekt för sanning och rättssystem. Därför blir medborgarnas möjligheter att bilda sig en uppfattning från olika och trovärdiga källor viktigare än någonsin. Samtidigt befinner sig medier runt om i världen i kris, och det blir därför också demokratins kris. Det hoppfulla är att förekomsten av alternativa fakta och falska nyheter väcker motkrafter till liv. Utredningen om en nationell biblioteksstrategi hävdar att bibliotekens roll för att försvara det demokratiska samtalet och en åsiktsbildning byggd på både fakta och pluralism är central. Vi vill tydliggöra detta genom att benämna biblioteken den femte statsmakten. Biblioteken är en oberoende, självständig neutral kraft som förser medborgarna med underlag och kunskaper för att fungera just som medborgare. Utredningens förhoppning är att denna omvärldsanalys ska utgöra ett underlag för en fördjupad och bred diskussion i hela samhället, och inte bara inom biblioteksväsendet, om vad som krävs i en nationell biblioteksstrategi. Utredningens ambition är att lämna ett utkast till nationell strategi våren 2018, som efter diskussion och analys kan leda till ett slutgiltigt förslag till Kulturdepartementet i mars 2019. KUNGLIGA BIBLIO TEKET NATIONELL BIBLIO TEKS STRATEGI http://nationellbiblio teks strategi.blogg.kb.se/ ISBN: 978-91-7000-341-7