Antikens Grekland Antikens Grekland var mellan 700 år f.kr till 300 f.kr. Greklands läge vid Medelhavet spelade stor roll för handeln och ideerna som spreds i området. Grekerna spred den grekiska kulturen runt medelhavet. Athen Under 400-talet f.kr var Athen den ledande stadsstaten i Grekland. I Athen provade man flera olika sätt för att styra staten. Flera utav de grekiska styrelsesätten ligger till grund hur vi idag styr vårt samhälle t.ex. monarki och demokrati. De första stadsstaterna styrdes av kungar. Det grekiska ordet för kung är monark och betyder en som härskar ensam. Därför kallas detta styrelsesätt för monarki. Efter tag tvingades kungarna dela makten med överklassen. Det var även lägre klasser som ville vara med och bestämma och då utvecklade Athen det nya styrelsesättet demokrati. Den högsta klassen i Athen var fria män, därefter kom bofasta främlingar, sedan kom kvinnor och barn och sist kom slavar. Ungefär en tredjedel av Athens befolkning var slavar. Demokrati Demokratin började i Grekland, i slutet på 500-talet fr.kr. Den började med att Solon (statsmän) införde en lag om att begränsa de rikas makt, och öka de fattigas rättigheter. Så småningom utvecklades denna ide till ett demokratiskt samhälle. Men Grekernas demokrati skiljde sig en aning från vår demokrati idag. Den största skillnaden är att det bara var vuxna och fria män som hade inflytande över statens påverkan. Kvinnor, slavar och utlänningar hade inget inflytande i samhällets påverkan. Däremot kunde andra få inflytande med hjälp av sin egna charm (vilket var ganska orättvist). De hade endast direkt demokrati, vilket skiljer sig från vårt samhälle då vi idag nästan bara har representativ demokrati. Deras demokrati var uppbyggd på att de samlades, och sedan fick alla föreslå vilka lagar de ville, som de sedan skulle få rösta om (de hade yttranderätt). Deras demokrati var nästan aldrig dragen till politiska parti, som det är i vårt samhälle idag. Såklart behövdes några i ett styrande råd, som genomförde besluten. Dessa män utsågs genom lottning, för att alla skulle ha exakt samma chans att bli valda. Men det var inte så att de hade mer makt än andra bara för det. Alla män hade lika mycket inflytande, och en man motsvarade en röst. Grekisk mytologi Gudarna som Grekerna såg upp till var många och hade alla olika slags krafter och oerhört mycket makt. Det sägs att det var 12 stolar i gudarnas bonad, där sägs det även att de hade sina rådslag och samlingar. De första gudarna var nästan bara barn till titanerna. Gudarnas härskare, Zeus och hans hov höll till på berget olympen. De andra gudarna drev omkring mellan himmel och jord eller andra, som Dionysos och Pan, föredrog att leva bland människorna. Grekerna byggde tempel åt gudarna och i varje stad dyrkade man en speciell gud, eftersom att det var stadsstatens skyddsgud. Som i Aten dyrkade man vishetens gudinna
Athena. Varje gud bildade sin egen kult som formades efter vad den guden stod för och vilken typ av personlighet hen hade. Många av gudarna var odödliga, men man kan läsa i vissa sagor att de kan bli allvarligt skadade. Gudarna hade inget blod i sina ådror, de hade en mineral som kallades för ikor. De kunde endast ta in en speciell föda som kallades för ambrosia och användes för att hålla dem evigt unga. När de besökte människorna förklädde de sig till vanliga män och kvinnor, eller till och med till djur. Det kunde vara farligt för en människa att se en gud i sin äkta form. Filosofi Filosofin utvecklades i Aten under Atens storhetstid då man började ifrågasätta och kritisera gudarna om hur världen blev till och varför allt var som det var. Några kända filosofer var Sokrates, Platon och Aristoteles som alla var verksamma under Atens storhetstid. Aristoteles var dessutom lärare åt den makedoniske prinsen Alexander som senare blev Alexander den store. Alexander den store Alexander den store (356-323 f.kr) var en makedonisk kung som enade grekerna och ledde dem i erövringen av det väldiga perserriket, vilket sträckte sig från medelhavet österut ända fram till indien. Alexander skapade därmed ett av världshistoriens största imperium. När han intog egypten lät han grunda staden Alexandria som redan under antiken kom att bli en av dem största och viktigaste städerna run medelhavet. Efter Alexanders död vid 32 års ålder, splittrade hans rike i flera mindre imperier som styrdes av greker. Den grekiska kulturen spreds därmed över stora delar av främre Orienten där den blandades med orientaliska traditionen och idéer. Denna bland kultur kallas hellenism. Hur epoken har påverkat vårt samhälle idag Det finns många spår efter det Grekiska samhället under Antiken. Tex vattenledningar, rustningar från krigen, konst och tavlor, de första mynten, lampor och vaser som krukmakare tillverkade. Därav besöker många turister Grekland idag för att se spår efter hur det grekiska samhället såg ut i antiken. Det går att se väldigt mycket spår efter den tiden, som tex konst. Detta får självklart dagens greker enormt stora summor pengar av, eftersom att Grekland har årligen runt 17 miljoner turister. Grekerna uppfann ett grekiskt alfabet. Det alfabetet var grunden till dagens alfabet, som har gjort extrem förändring i våra dagliga liv. Vi använder oss utav alfabetet flera gånger dagligen, när vi läser och skriver.
Romarriket Var och när existerade romarriket I början så låg Romarriket i området som (idag) ligger i staden Rom, så det var alltså i Rom allt startade. De började erövra mer och mer land under åren. Romarriket började ca 800 f.kr och slutade 476 e.kr. romar riket höll därför på i ca. 1270 år. Det tog ett tag innan dom började erövra land. Romarna började ta över delar av Italien år 300 f.kr. vilket var ett långt tag efter romarriket startade. Omkring 100 år senare hade de tagit över nästan hela Italien. 218 f.kr började rommariket ta över delar runt Italien och länder runt medelhavsområdet. 117 e.kr, när dom var som störst, hade de erövrat södra delen av Europa och hela medelhavsområdet. Dom höll sig så stora tills 476 e.kr. då det västromerska riket gick under. Hur kunde Romarriket spridas så långt? Medborgarna i Romarriket var en stor anledning till att det kunde spridas så långt. När romarna hade erövrat ett nytt område var det viktigt att inte förtrycka de nya medborgarna. Om de hade förtryckt de nya medborgarna hade de känt sig kränkta bara för att de inte var romare. Om de hade förtryckt de nya medborgarna hade det kunnat leda till uppror och det kunde leda till att Rom förlorade mycket mark och då hade de också förlorat makt. Romarna gav också de nya medborgarna i riket fulla medborgarrättigheter i Rom och det gjorde så att de ville leva i Rom och var nöjda med sina liv. Romarna använde vinsterna som de fick när de erövrade nya områden till att skaffa en väl utbyggd infrastruktur och man hade kunskapen till att realisera stora planer. Man byggde vägar över hela riket vilken gav armen en stor mobilitet. De kunde ta sig till områden som det var t.ex. oroligt i på en kort tid. Det nya vägsystemet var också bra för handeln. Det gjorde så att handelsmän kunde ta sig till städerna och handla. Det gjorde så att riket växte och blev rikare. Det gjorde också så att riket fick en bra sammanhållning där alla städer var kopplade till varandra. Romarnas kultur och var en anledning till att romarriket kunde växa och bli så mäktigt. De Romerska soldaterna som var framträdande i strid erhöll mark i de nya provinserna. För att de gjorde detta kunde de lära ut om den romerska kulturen, de kunde sprida de romerska sederna
och de kunde också sprida det latinska språket så att alla som bodde i romarriket blev sammankopplade och pratade samma språk. Det gjorde man på ett mindre smärtsamt och påtvingade sätt. Samhället Styrningen där är en av anledningarna till varför detta är ett intressant ämne. Romarriket styrdes av först en Monarki (ett annat ord för kung). Den tiden romarriket styrdes av en kung kallades för kungatiden 715 f.kr - 510 f.kr. Människorna var inte nöjda med att ha en kung. Att ha en kung då var inte till stor nytta. Till slut styrdes romarriket av republiken 510 f.kr - 31 f.kr. Det var en lång period. Republiken är motsatsen till kung. Det vanligaste är att man tillsätter statschefen genom att man röstar om vem det ska vara. Efter den perioden kom en av de största tiderna inom romarriket kejsartiden. Den perioden var under 31 f.kr - 476 e.kr. Kejsartiden heter så på grund av att den styrdes av en kejsare (ett annat ord för diktatur). Kriget mot Kartago 264 f.kr började ett krig mellan Rom och Kartago. Kriget mellan Rom och Kartago höll på i 23 år. Kriget började för att Kartago hotade ön Sicilien. Kriget mellan Romarna och Kartago tog slut för att romarna besegrade över Kartago och då fick romarna makt över hela medelhavet. Kriget slutade 241 f.kr. Kriget kallades för puniska kriget därför att romarna kallade befolkningen i Kartago för puner. Krigen gav inte lika många slavar Efter ett tag gav krigen inte så lika många slavar som förut och priset på dem steg. Därför blev det dyrt att använda slavar på frakt och järnvaror, den tidens fabriker. Kläder och annan tillbehör till armen tillverkades staten själv, vilket gjorde många hantverkare blev arbetslösa. Vilket ledde till arbetslöshet och de gjorde att folk lämnade städerna. Orsaker till att romarriket gick under Det västromerska riket gick under 476 e.kr pga. att man inte hade lyckats klara upp de ekonomiska och organisatoriska problemen som fanns. Dom ekonomiska problemen startade när skatterna gjorde riket orolig. Armen som bestod av 300 000 män under Augustus, fördubblades och kostade allt mer. Lönerna till alla statens tjänstemän kostade jättemycket pengar. De fattiga som staten försörjde blev fler. Västromerska riket gick därför under på grund av de ekonomiska problemen. När det västromerska riket gick under, 467 e.kr., säger man att den antika epoken slutade och att medeltiden då inleds. Östromerska riket gick inte under och lärde sig därför av misstag de begått och skapade ett starkt kejsardöme som fanns i cirka 1000 år till, fram till 1453 e.kr.
Medeltiden Medeltiden pågick olika länge beroendes på vart i Europa man befann sig. Men om man räknar med hela europas medeltid så var det från 476 e.kr - 1500 e.kr ungefär. Medeltidens början och feodalismen När romarriket föll fanns inga stater eller städer kvar i Europa kvar. Då det inte fanns någon polis ökade risken att bli överfallen av rövare och tjuvar, vilket gjorde det svårare för bl.a godsägare att skydda sin mark och rikedomar. Godsägaren blev tvungen att erbjuda andra män delar av sin jord, i utbyte med att de hjälpte honom skydda rikedomarna. Områdena godsägaren delade ut kallades för län och de som tog emot länen kallades vasaller. Vasallerna började skaffa undervasaller som också fick jord, i utbyte mot att de skulle kriga för vasallerna med både häst och rustning. Enligt ett avtal fick under vasallerna ta in skatt och avgifter i sitt län, och de inkomsterna kunde han använda till sig själv. Att ta hand om jordbruket och krigstjänsten samtidigt var inte enkelt, så undervasallerna ville att bönderna skulle bruka jorden. I utbyte skulle han skydda och försvara bönderna i sitt län. En del av jorden bönderna brukade fick de bruka för att skaffa mat till sin familj. För att få bruka åt sin familj behövde de gjorde dagsverken på godset. Vilket innebar att de fick arbeta några dagar per år på godset. Systemet mellan vasaller och bönder var det som kallades feodalism och byggde på olika överenskommelser mellan de olika människorna. Överenskommelserna var frivilliga mellan vasallerna men däremot kunde bönderna bli tvingade. De fyra stånden Från medeltiden och fram till 1800-talet var människorna uppdelade i samhällsklasser. Dessa klasser var uppdelade efter vilken familj man föddes i och vilket yrke man hade. De olika stånden som fanns var alden, prästerna, borgarna och bönderna. Alla de hade olika uppgifter som de var tvungna att följa. Adeln var de folket som ansågs vara finare. De slogs, krigade och försvarade folket. Namnet adel betyder ädelt stånd och kommer från tyskan. Prästerna var de som bad till gud, och hade som uppgift att föra vidare kontakten med gud och lära ut den kristna läran. Ordet präst är däremot ett grekiskt ord och betyder äldre. Arbetarna kallades för bönder och de var dem som odlade. Nästan all mat i samhället kom också från bönderna. Bonde är ett svenskt ord och betyder bofast, men efter senare år fick det sedan betydelsen jordbrukare. Resten av befolkningen som bodde i städerna kallade man därefter för borgare. De kunde till exempel vara hantverkare och köpmän. Ordet borgare kommer från tyskan och har betydelsen stadsbo.
Samhällsklasserna med de fyra stånden hade en speciell ordning för de som hade mest makt och de som hade mindre. Inom de fyra stånden var adeln de som var mäktigast, därefter kom prästen, efter det kom borgarna och till sist kom bönderna. När man delar in folket på detta sätt kallas det också för hierarki. Frankerriket Karl den store var kung i Frankrike runt år 800. Karl den store var kungen som gjorde Frankrike till en stormakt under medeltiden. Vid tiden då Karl var kung så var inte feodalismen helt utvecklat än förutom det faktum att Karl gav bort län till vasaller men han kunde sedan ta tillbaka länen. Det var sen som Karls efterträdare som inte tyckte om iden om att ge bort län så det var så Frankrike riket splittrades upp till tre av hans barnbarn. Medeltiden kallas även för riddartiden. Den gör det för att många förknippar medeltiden med riddare. Anledningen till att medeltiden heter det den gör är för att den anses vara tiden mellan antikens slut och början av renässansen. Religion Gud var den som låg bakom allt som hände i världen under medeltiden. Det gjorde så att påven och kyrkan hade mycket ställning i Europa på medeltiden. Alla människor i Europa under medeltiden kristna och såg det på samma sätt om hur man ska vara och leva. Det alla trodde var att gud skapat hela världen och var den som låg bakom allt som hände. Gud var den som gjorde allt det goda och djävulen var den som gjorde allt det onda trodde dom. Om dom hade syndat så gick dom till kyrkan och fick dom botgöring. Kyrkans normer och tankesätt genomsyrar hela samhället. Om du ville komma till paradiset så skulle du följa kyrkans regler. Det var därför naturligt att skänka gåvor och mark. Man försäkrade sig även att man får ett bättre och kortare tid i skärselden. Kyrkan kunde också hota människorna med att bannlysning som innebär att man blev utesluten ur kyrkan och därmed dömd till ett evigt liv i helvetet. Eftersom den kristna läran betonar betydelsen av att förlåta sin nästa, så fanns det också en bakdörr till himlen skärselden. I skärselden kunde de som begått mildare synder grillas tills de sonat sina gärningar varefter de kunde släppas in i paradiset. Senmedeltiden Senmedeltiden var en epok i Europas historia och den varade mellan 1300 talet till 1400 talet. Senmedeltiden var den sämsta perioden på medeltiden. Under senmedeltiden så var det kris och det blev tillbakagång i utvecklingen. Folkmängden sjönk kraftigt och en anledning var av digerdöden då många människor dog. Det var en tredje del som dog men de som överlevde fick det bättre ställt. Men till och med innan digerdöden kom så var det redan brist på människor och efter digerdöden hade varit så blev det ännu sämre. Det gjorde så att det blev mycket arbetsbrist och de gjorde så att lönerna höjdes. Många svältkatastrofer kom under senmedeltiden och det var för att det blev väldigt
kyligt då och det gjorde så att det blev svårt att odla mat och det ledde till ännu mer folk förminskning. Sen så kom miss följd också. Bönderna på den tiden gjorde mycket uppror och krävde att de skulle få bättre villkor. Senmedeltiden den sämsta perioden på medeltiden. Kungarna på senmedeltiden krävde mer av adeln tex att så stärkte kungarna sin ställnings på adelns bekostnad. De gjorde dem genom att att höja skatter i form av pengar det gjorde så att de kunde anställa fler ämbetsmän och soldater mot lön istället för att dela ut lön till vasaller. Den vapentekniska utvecklingen hjälpte mycket kungarna. Det som hände var tex att fotsoldater utrustade med långbågar och de gjorde att de visade sig överlägsna under hundraåriga kriget. Hundraårskriget Under medeltiden så var det ett krig som kallades för det hundraåriga kriget. Hundraåriga kriget är det längsta kriget i hela världens historia. Kriget var mellan Frankrike och England, orsaken till kriget var områden i Frankrike som båda länderna tyckte att dem hade rätt till. För de engelska kungarna ägde många besättningar i Frankrike och det tyckte inte fransmännen var okej och därför så startade kriget. Till slut så lyckades fransmännen göra så att engelsmännen åkte bort från Frankrike och det gjorde så att Frankrike vann kriget. Men en lång period av själva kriget var det England som hade många framgångar och det såg ut som att de hade stört chans att vinna kriget men slutet av kriget var det Frankrike som vann kriget. Slaget vid Azincourt som ligger i norra Frankrike då England hade Henrik V som kung och då vann England och då var nästan hela Frankrike i England händer. Men de vände år 1429 när fransmännen tog över staden Orleans. När kriget var slut så var bara staden Calvis som ligger vid Engelska kanalen Englands besättning i Frankrike. Kriget varade mellan 1337 till 1453 och varade tryggt i hundra år. Upptäcktsresor Under slutet på medeltiden så började européerna resa långt bort från Europa. Det var inte så många under den tiden som hade upptäckt Australien, Amerika, Afrika och Asien. Även fast de som bott i de nya länderna levt där i flera år så trodde ändå européerna att de funnit ett nytt land. Men det var inte bara européerna som som gav sig ut på upptäcktsresor. Araberna och Kineserna åkte också på långa resor. Det som lockade de flesta erupéerna var nyfikenheten om guld, silver och rikedomar i länderna bortom haven. Men andra ville få kryddhandeln att växa. Det fanns en del resenärer som var var religiösa och hade religiösa motiv till att åka längst havet. Många kristna kände att en väldigt viktig uppgift för de var att missionera. De som var missionärer lärde ut religiös undervisning och andlig påverkan. De ville sprida den kristna tron i världen. Det fanns även människor som reste för äventyr, ära och berömmelse.
Resultat/Konsekvenser av Medeltiden Medeltiden var som sagt en ljus men ändå mörk tid. Allt var väldigt bra fram till den senare delen av medeltiden då pesten kom. Denna tid hade både positiva konsekvenser men även negativa när epoken dog ut. Det positiva kom nog senare under ca högmedeltiden då tiden var som bäst och det ledde då till att det skedde väldigt många stora förändringar. Grunderna till vårt moderna samhälle kom det bildades väldigt många nya städer och det blev ett väldigt utvecklat samhälle. Däremot så slutade epoken med de negativa konsekvenserna. Eftersom digerdöden bröt ut så gav det extrema konsekvenser mot främst Europa. Det blev en väldigt stor tillbakagång i utvecklingen och den stannade upp. Väldigt många dog vilket ledde till bondgårdar ödelades mm. Det gjorde att det blev svårt att skaffa mat och människor hade det väldigt svårt en period. Men detta ledde även till att de som överlevde pesten fick det ganska bra efteråt för att det hade väldigt enkelt att hitta jobb eftersom det inte fanns tillräckligt med människor som kunde utföra alla yrken.
Renässansen Renässansen började på 1300-talet och slutade vid 1700-talet. Under renässansen hände det mycket, men höjdpunkten var kring år 1500. När medeltiden slutade, började renässansen. Man kallade inte tiden man levde i för renässansen just i själva epoken, utan man döpte den vid 1800-talet, då man började forska om just denna tidsperiod. Grunden till renässansen var att lärorna från antiken återupptäcktes, medeltiden avslutades och människans syn på livet förändrats och anledningen till att renässansen avslutades var att kyrkans makt minskade medans kungarnas ökade. Innan renässansen såg man livet som hårt och att det gick ut på att arbeta. Men synen på livet förändrades då en grupp människor som kallas humanister kom på att livet inte behöver gå ut på att arbeta hela dagarna. Istället såg de livet som något bra. Man började tänka mer på individen och inte att de högsta var värda mest och skulle få all uppmärksamhet. Humanisterna hade några olika grundregler. De handlade om att alla var lika värda och unika på sitt eget sätt. Det är också därför det kallas just renässansen, att något gammalt upptäcktes igen och skapade en ny början och syn på livet. Under renässansen uppfann människor många nya saker. T.ex uppfann människorna en ny teknik vilket var hjulet. Denna uppfinning använder vi fortfarande i dagens samhälle. Under renässansen uppfann man även utvecklade vapen av järn. Under renässansen uppfann Gutenberg tryckpressen, och detta ledde sedan till att det blev mycket enklare för människor att sprida information under en kortare tid. Han började arbeta med tryckpressen under 1453-1455. Det tog alltså 2 år för han att bli färdig med själva tryckpressen. Med hjälp av denna spreds det mer kunskaper och teknik, vilket sedan ledde till att flera människor ville bli vetenskapsmän och uppfinna ny teknik. Kommunikationen utvecklades och blev allt mer smidig. Människorna uppfann inte bara vapen och andra material som man kunde använda utan de upptäckte även nya länder. Christofer Columbus var t.ex först med att upptäcka Västindien, och framförallt Amerika. Konsekvenser/resultat av Renässansen Människor började se tillbaka och undersöka vetenskap och filosofi, som hade bevarats från antiken, och detta ledde till att människor började tänka på andra sätt än vad de gjort tidigare. Under renässansen var det viktigt att ta vara på livet, man skulle tänka mer på sig själv, men även ta hand om andra. Kyrkan var också en viktig del inom renässansen. Den enskilda individen växte sig starkare, och själva kyrkan blev svagare. Martin Luthers ideer orsakade det 30 åriga kriget, som också lämnade efter sig stora konsekvenser. Kriget pågick under 30 år, från 1618-1648. Det var i centraleuropa där protestanter och katoliker inte
kom överens. Detta krig hotade även handeln vid Östersjön, som i sin tur ledde till att många andra nordiska länder drogs in i kriget. Om renässansen hade varit under en lite senare period, hade troligtvis inte världen vara så högt utvecklad som idag, varken tekniskt, konstnärligt eller filosofiskt. Under renässansen var det inte bara samhället som utvecklades, utan även ekonomin. Man byggde upp handelsvägar som ledde till en stor handelsmarknad i speciellt Europa. Det var alltså på grund av handelsmarknaden som gjorde att ekonomin kunde utvecklas så pass mycket. Dessutom gjorde handelsmarknaden att en till samhällsklass kunde växa fram, köpmännen. Köpmännen fick gott med pengar, som i sin tur ledde till att de kunde sponsra konstnärer så de kunde ha råd att måla eller skulptera. Det var alltså köpmännen som bidrog till att renässansen var fylld av konst.