Tro, hopp & pengar. En rapport om ungas syn på ekonomi och framtiden

Tro, hopp & pengar En rapport om ungas syn på ekonomi och framtiden 2018

KEY FINDINGS 67% blir lyckligare av mer pengar 62% sparar pengar varje månad Innehållsförteckning God ekonomisk kunskap ger unga en ljus ekonomisk framtidstro 39% mår dåligt av att ha för lite pengar Key Findings 2 Kunskap grunden till framtidstro 3 Om undersökningen 4 Undersökning Ungas ekonomiska förutsättningar 5 Ungas ekonomiska kunskap 7 Sparande, planering och målsättning bland unga 8 Hur påverkar ekonomi ungas mående? 11 Ungas syn på sin framtida ekonomi 13 Tankar på framtida ekonomi vid val i livet 15 Vad behöver unga för att få en trygg ekonomi? 16 5 tips från coachen 17 Metod 19 Bilaga: Undersökningsfrågor 20 Om oss 22 18% anser att de har dålig ekonomisk kunskap 73% tänker på sin ekonomiska framtid när de gör val i livet Hälften ser ljust på sin ekonomiska framtid Fler killar än tjejer ser ljust på sin ekonomiska framtid 1 2

Om undersökningen Kunskap grunden till framtidstro I 2018 återfinns en rad positiva resultat. Vi ser bland annat att 62 procent av ungdomarna sparar varje månad, 73 procent tänker på sin framtida ekonomi när de gör val i livet och över hälften har en plan med sin egen ekonomi. Den mest glädjande insikten är att hälften av de som deltagit i undersökningen uppger att de ser ljust på sin egen ekonomiska framtid. Att så många unga är väl förberedda och ser positivt på framtiden är glädjande i en tid där vi möter och läser om allt fler stressade och oroade unga. Men hur får vi den andra halvan att känna samma ekonomiska framtidstro? Svaret finns i årets rapport och det är ganska enkelt. Det handlar om kunskap. Majoriteten av de som har god ekonomisk kunskap ser ljust på sin egen ekonomiska framtid. Bland de som upplever att de har dålig ekonomisk kunskap är det däremot bara knappt en fjärdedel som uppger samma sak. Här har vi alla ett ansvar att rusta unga med de verktyg och den kunskap de behöver och efterfrågar. Genom att ge unga rätt förutsättningar ger vi dem också förhoppningsvis en ljus syn på framtiden. Unga i årets undersökning uppger att de behöver mer kunskap om hur man till exempel sparar, betalar räkningar och tar lån. Många vet inte vad ränta är och flera vill även ha hjälp med att ta fram och förstå hur man följer en budget. Den kunskap unga får i skolan räcker uppenbarligen inte till utan andra insatser behövs. Därför samarbetar SEB med Ungdomar.se och we_change som är en del av Fryshuset, för att få förståelse och kunskap kring vad unga behöver för att kunna bygga en egen hållbar privatekonomi. Tillsammans vill vi ge unga möjligheter att skapa en hållbar ekonomisk framtid. 2726 ungdomar i åldrarna 13 till 24 år från hela landet har svarat på 15 frågor anonymt Jens Magnusson Privatekonom, SEB Johan Oljeqvist VD, Fryshuset För andra året i rad släpper Fryshuset och Ungdomar.se i samarbete med SEB rapporten Tro, hopp & pengar en rapport där unga ger sin syn på ekonomi. Syftet med rapporten är att ge unga en möjlighet att göra sina röster hörda och att ge en bild av hur unga ser på lycka och mående kopplat till ekonomi. Samt vilka kunskaper unga har idag, vilka de saknar och hur vi på bästa sätt kan bidra med verktyg som de behöver för att bygga en trygg och hållbar privatekonomi. I flera av undersökningens frågor har ungdomarna som deltagit getts möjligheten att kommentera sina svar med egna ord och resonera kring lösningar och åtgärder. Vad anser unga att de behöver för att skapa en hållbar privatekonomi? Ungas egna ord presenteras löpande genom hela rapporten. Lucella Bergström Verksamhetsansvarig, Ungdomar.se Rapportförfattare och formgivning 3 4

Figur 1. På ett ungefär hur mycket pengar har du att röra dig med? 0-500 kr 500-1000 kr 1000-1500 kr Mer än 1500 kr Ungas ekonomiska förutsättningar För att förstå unga och deras relation till och tankar kring ekonomi behöver vi veta hur mycket pengar de har att röra sig med varje månad och vad de pengarna förväntas räcka till. de som definierar sig som något annat än kille eller tjej är det ungefär lika många, runt 60%, som uppger att de har upp till 1000 kr att röra sig med varje månad och 34% som har mer än 1000 kr. 33% 28% 16% 17% 6% Vet inte Figur 2. På ett ungefär hur mycket pengar har du att röra dig med? Jämförelse mellan åldrar. 77% En tredjedel av de 2726 ungdomar som deltagit i undersökningen uppger att de har mellan 0 och 500 kronor att röra sig med varje månad. 28% har mellan 500 och 1000 kronor. Totalt är det 61% som har mellan 0 och 1000 kronor att röra sig med varje månad. 33% har mer än 1000 kronor att röra sig med och 6% uppger att de inte vet hur mycket pengar de har (se figur 1). Undersökningen visar att mängden pengar som unga har att röra sig med främst påverkas av ålder. Hur mycket pengar man har att röra sig med varje månad ökar i takt med att man blir äldre (se figur 2). Det beror sannolikt på att de yngre har en lägre månads- eller veckopeng samt att de inte börjat jobba i samma utsträckning som de i de äldre ålderssegmenten. Samt att det bland de äldre troligen är många som själva disponerar sitt barn- eller studiebidrag. Bland dem mellan 13-15 år är det bara 17% som anger att de har mer än 1000 kronor per månad att röra sig med. Bland ungdomar som är i det äldsta ålderssegmentet, 22-24 år, är motsvarande siffra 80%. VAD FÖRVÄNTAS UNGA BIDRA MED EKONOMISKT I HEMMET? En av fyra (24%) uppger att de förväntas vara med och bidra till kostnader i hemmet som exempelvis hyra. 68% anger att de inte bidrar till hemmets kostnader. 8% vet inte om de bidrar eller inte. Även här återfinns ett tydligt samband mellan ålder och hur pengarna används. Bland dem som uppgett att de är mellan 13-15 år är det bara 14% som uppger att de bidrar med pengar till hemmets utgifter. Medan det bland dem som är mellan 19-21 år är 68% som bidrar till hemmets kostnader och bland dem mellan 22-24 år är det inte helt oväntat 86% (se figur 3). Det finns små skillnader mellan könen i frågan om kostnader i hemmet. 23% av tjejerna uppger att de bidrar, 0-500 kr 500-1000 kr 1000-1500 kr Mer än 1500 kr Vet inte 27% av killarna uppger samma sak. Bland de som angett annat på frågan om vilket kön man definierar sig som 13-15 år 19-21 år är det flest som anger att de bidrar till hemmets utgifter, Vid en jämförelse av mängden pengar beroende på kön 33%. återfinns inga större skillnader. Bland killar, tjejer och 16-18 år 22-24 år 5 6 48% 18% 9% 6% 28% 34% 9% 9% 11% 24% 16% 3% 6% 19% 63% 8% 4% 4% 6%

Ungas ekonomiska kunskap Sparande, planering & målsättning bland unga När unga själva får bedöma sin egen kunskap uppger 30% att de har bra ekonomisk kunskap. Hälften av undersökningens deltagare anser att deras egen kunskap är tillräcklig. 18% anser att de har dålig ekonomisk kunskap (se figur 3). Fler killar än tjejer har bra självförtroende när det kommer till sin egen ekonomiska kunskap. 38% av killarna och 26% av tjejerna anser att deras egna ekonomiska kunskap är bra. Bland de som varken definierar sig som kille eller tjej är det bara 15% som anser att de har bra ekonomisk kunskap. Bland dessa anser hela 36% att deras egen kunskap är dålig. Bland de andra könen är det 20% bland tjejerna och 13% bland killarna som uppfattar sin egen kunskap som dålig (se figur 4). I bedömningen av den egna ekonomiska kunskapen finns inga tydliga skillnader mellan de olika ålderssegmenten. Det är runt 30% oavsett ålder som anser sig ha god kunskap. Den lilla förändring man kan se är bland de som anser sig ha dålig kunskap där antalet ökar lite ju äldre ungdomarna blir. Bland dem som är mellan 13-15 år är det 17% som anser att deras egen kunskap är dålig och bland de mellan 22-24 år är det 21%. Detta kan kanske ses som ett exempel på talesättet att ju mer man vet desto mer inser man att man inte vet. Samt att behovet av kunskap också ökar när man blir äldre och behöver ta mer ekonomiskt ansvar. Över hälften av ungdomarna (55%) har en plan eller ett mål med sin ekonomi, antingen långsiktigt eller kortsiktigt. Var tredje har ingen plan just nu men har som mål att ha det i framtiden. 15% saknar helt mål eller plan med sin ekonomi. Den egna ekonomiska kunskapen påverkar huruvida man har några mål och planer med sin ekonomi. Bland dem som uppgett att de har dålig ekonomisk kunskap är det 38% som har något mål eller plan med sin ekonomi. Bland dem som anser att de själva har god ekonomisk kunskap är det hela 71% som har en ekonomisk plan eller ett mål. Eftersom det inte är några större skillnader i den egna bedömda kunskapen beroende på ålder så kan man inte hänvisa till det som en faktor utan det handlar om ren kunskap och intresse för ekonomi och att det leder till en mer organiserad privatekonomi. sätter långsiktiga mål och planer. Bland de mellan 19-21 år är det 55% som tänker långsiktigt och 53% bland de mellan 22-24 år. Andelen som planerar långsiktigt minskar ju yngre undersökningsdeltagarna är. Bland de som är mellan 13-15 år är det 39% som planerar sin ekonomi långsiktigt. I denna åldersgrupp är det samtidigt flest som anger att de inte har någon plan men nu men att de har som mål att ha det i framtiden. Kortsiktig planering 12% uppger att de har kortsiktiga mål och planer. Kön påverkar inte hur många det är som har kortsiktiga mål med sin ekonomi. Det är något fler yngre undersökningsdeltagare som har kortsiktiga mål. Bland dem som är mellan 13-15 år är det 12% som har kortsiktiga mål och bland dem mellan 22-24 år är det 9%. Figur 3. Hur bedömer du dina ekonomiska kunskaper? 18% 52% 30% Dåliga Tillräckliga Bra Fler killar planerar långsiktigt 43% av de som uppgett att de har en plan med sin ekonomi har ett långsiktigt mål. Det är bland killarna som vi hittar flest som uppger att de sätter upp långsiktigt mål och planer kopplat till sin ekonomi, 49%. Samma siffra för tjejerna är 40% och bland dem som varken definierar sig som kille eller tjej är det 30% som planerar långsiktigt (se figur 5). Åldersmässigt är det fler i det äldre ålderssegmentet som Utan sparande och mål 15% av både killarna och tjejerna uppger att de inte har något mål eller plan för sin ekonomi. En fjärdedel av de som varken benämner sig som tjej eller kille uppger samma sak. Det är fler i de yngre åldersegmenten som anger att de inte har några mål eller planer. Bland de som är mellan 13-15 år är det 18% som anger detta medan det bland dem som är 19-21 år är 9%. Figur 4. Hur bedömer du dina ekonomiska kunskaper? Jämförelse mellan kön. Tjej Kille Annat 13% 15% 20% Bra 26% 36% 38% Tillräckliga 49% 49% 54% Dåliga Figur 5. Har du något mål eller plan med din ekonomi? Jämförelse mellan kön. 71% av de som har god ekonomisk kunskap har en plan med sin ekonomi Tjej Kille Annat 12% 15% 12% 15% 13% Ja, långsiktigt Ja, kortsiktigt 24% 26% Nej, inga mål och planer 30% 33% 32% 40% 49% Nej, ingen plan men jag har mål om hur jag vill ha det i framtiden 7 8

Hur mycket sparar unga? 62% uppger att de sparar varje månad. Av dessa är det 8% som sparar under 100 kronor per månad, 30% som sparar mellan 100 och 500 kronor och 24% som sparar mer än 500 kronor per månad. 68% av killarna uppger att de sparar varje månad. Det är 9% färre tjejer som uppger samma sak. Skillnaden mellan könen återfinns framförallt bland de som anger att de sparar mer än 500 kronor varje månad. 21% av tjejerna har angett att de sparar över 500 kronor varje månad och 30% av killarna har uppgett samma svar (se figur 6). Fler tjejer svarar istället att de kan spara vissa månader och andra inte, att det helt enkelt beror på. Bland dem som uppgett att de är mellan 13-15 år är det flest som har svarat att de har möjlighet att spara varje månad. I denna åldersgrupp är det 64% som angett att de gör detta. Den åldersgrupp där minst andel har angett att de sparar varje månad är de mellan 19-21 år, 57%. Hur kommer det sig att det är i de yngsta Tjej Kille Annat Figur 6. Har du möjlighet att spara pengar varje månad? Jämförelse mellan kön. 6% 9% 9% 10% 8% 8% 13% 10% 13% 13% 14% ålderssegmenten som flest har möjlighet att spara? Det som går att utläsas ur den här undersökningen som kan påverka detta är att det bland de som är mellan 13-15 år bara är 14% som bidrar till hemmets kostnader. Detta till skillnad mot dem som är mellan 19-21 år där hela 68% bidrar till de fasta kostnaderna. Det kan också finnas skillnader i synen på sparande där de yngre ser det som sparande att lägga undan en veckopeng från en vecka till en annan medan de i de äldre åldersegmenten ser på sparande som något mer långsiktigt. Vilka har inte möjlighet att spara? Det är 38% som inte har möjlighet att spara varje månad. Av dessa är det 17% som uppger att det går att spara vissa månader men inte andra. En av tio (12%) uppger att de inte har möjlighet att spara just nu och 9% säger att de har möjlighet att spara men väljer att inte göra det. 19% 21% 29% 27% 29% 30% 32% 62% sparar pengar varje månad Det är 3 procentenheter fler tjejer (13%) än killar (10%) som anger att de inte har möjlighet att spara just nu. Bland dem som anger att det går att spara vissa månader men andra inte är det 19% tjejer, 14% killar och 13% som definierar sig som något annat. Åldersmässigt är det bland de äldre åldersegmenten som flest uppger att de inte har möjlighet att spara just nu, 17% av dem mellan 19-21 år och 15% bland dem mellan 22-24 år. Motsvarande siffra för de som är mellan 13-15 år är 10%. 3% av de som är mellan 22-24 år säger att de har möjlighet att spara men att de väljer att inte göra det. Vad sparar unga till? Över hälften sparar pengar varje månad. Vad sparar dessa ungdomar sina pengar till? 22% uppger att de sparar pengar till sin första bostad. 22% sparar för att ha en buffert. 12% sparar för att kunna resa eller plugga utomlands och 1% sparar till sin pension. 21% anger att de sparar till alla dessa saker. Fler killar än tjejer sparar pengar till en buffert. 24% av killarna gör detta och 20% av tjejerna. Istället är det fler tjejer som sparar pengar till en resa eller studier utomlands. 14% av tjejerna sparar till detta, 10% av killarna och bara 4% av de som definierar sig som något annat än kille eller tjej. Bland de som inte definierar sig som kille eller tjej är det istället fler som sparar till flera saker samtidigt, 30% har uppgett detta. Bland tjejerna är det 25% och bland killarna 16%. Ålder påverkar vad man väljer att spara pengar till. Ju äldre deltagarna är desto fler är det som väljer att spara till en buffert. I det äldsta åldersspannet är det 35% som gör det till skillnad från dem som är mellan 13-15 år där en av fem gör det. Däremot visar undersökningen att ålder inte påverkar hur många det är som sparar till sin första bostad. Oavsett ålder är det runt 22% som sparar pengar till just detta. Ja, mer än 500 kr Ja, mellan 100-500 kr Ja, men under 100 kr Nej, jag har inte möjlighet att spara just nu Topp 5 Unga sparar till: 1. Första bostaden 2. Buffert 3. Allt på listan 4. Resor & utbildning utomlands 5.Pension Jag har möjlighet att spara men väljer att inte göra det Det beror på vissa månader går det bra andra inte 9 10

Hur påverkar ekonomi ungas mående? Lyckligare med mer pengar? 67% uppger att de är lyckligare när de har mer pengar (se figur 7). I frågan om mer pengar gör en lyckligare finns endast en liten skillnad på två procentenheter mellan killar och tjejer. 68% av tjejerna upplever detta och 66% av killarna. Av de unga som deltagit i undersökningen som valt alternativet annat på frågan om vilket kön de definierar sig som är andelen som uppger att de blir lyckligare med mer pengar lägre. Bland dessa är det lite mer än hälften (52%) som uppger att man är lyckligare med mer pengar och 33% i denna grupp svarar att man inte är det. Bland både killarna och tjejerna är det 18-19% som uppger att mer pengar inte gör dem lyckligare. Bland de som är mellan 22-24 år gamla är det flest som anser att mer pengar gör dem lyckliga. 78% i denna åldersgrupp anser det. I de övriga åldersgrupperna är det runt 66% som ser en koppling mellan mer pengar och lycka. Figur 7. Är du lyckligare när du har mer pengar? 19% 14% 67% Ja Nej Vet inte Att slippa ekonomistressen gör mig lyckligare Tjej, 19-21 år Jag känner mig friare när jag har mer pengar Tjej, 16-18 år Känner mig trygg när jag har pengar men dom köper tyvärr inte lycka Kille, 16-18 år Tyvärr är vårt samhälle byggt på så sätt att pengar kan vara begränsande ifall man inte har tillräckligt, därför är jag lyckligare när jag har mer pengar och därmed mer möjligheter Tjej, 16-18 år Lyckligare är inte rätt ordval, men känner mig mer rörlig med mer pengar på kortet. Att spontant kunna gå på bio, på restaurang osv bidrar till att jag känner mig mer lycklig Kille, 22-24 år Jag vet att lycka inte kan mätas med saker man köper, men kom igen, finns para finns lite lycka Kille, 16-18 år Påverkar ekonomin den psykiska hälsan? Många unga upplever att de blir lyckligare av mer pengar men hur påverkar ekonomin egentligen det egna måendet på ett djupare plan. Leder en dålig ekonomi till sämre psykisk hälsa? 39% av ungdomarna som deltagit i undersökningen uppger att de mår dåligt om de har för lite pengar. 30% menar att ekonomin inte påverkar deras psykiska hälsa och välmående och 31% vet inte för de har aldrig reflekterat över det (se figur 8). Det är fler tjejer än killar som upplever att ekonomin påverkar deras psykiska hälsa och välmående. Det är 41% Figur 8. Upplever du att din ekonomi påverkar din psykiska hälsa och ditt välmående? 31% 30% 39% Ja, jag mår dåligt om jag har för lite pengar Nej, jag mår varken bättre eller sämre Vet inte, aldrig tänkt på det bland tjejerna och 34% bland killarna. Bland de som varken definierar sig som kille eller tjej utan som något annat är det närmare hälften (47%) som uppger att de mår dåligt om de har för lite pengar. Ju äldre ungdomarna är desto fler är det vars hälsa påverkas av den egna ekonomin. Bland de som uppgett att de är mellan 13-15 år är det 30% som mår dåligt när de har mindre pengar. Medan det i den äldsta åldersgruppen, 22-24 år är hela 74% som upplever samma sak. Ju äldre respondenterna är desto fler är det alltså som upplever en koppling mellan ekonomin och den egna psykiska hälsan och välmåendet. När jag har lite pengar känns det som om jag inte har samma förutsättningar som alla andra av mina vänner Tjej, 13-15 år Att ha lite pengar är stressande och skapar press. Man vet aldrig om man kan följa med sina kompisar och göra någonting roligt eller om man måste använda pengarna till någonting viktigare senare. Det leder till ofrivillig isolering och gör mig nedstämd Tjej, 19-21 år 11 12

Figur 9. Hur ser du på din egen ekonomiska framtid? Jämförelse kön 24% med dålig ekonomisk kunskap ser ljust på den egna ekonomiska framtiden 69% med bra ekonomisk kunskap ser ljust på den egna ekonomiska framtiden Tjej Kille Annat 2% 3% 6% 8% 13% 11% 15% 20% 22% 19% 17% 22% 37% 48% 57% Ungas syn på sin framtida ekonomi Jag ser ljust på min ekonomiska framtid Jag ser mörkt på min ekonomiska framtid Jag har för mycket annat jag behöver lösa innan jag kan tänka på min ekonomiska framtid Jag har inte tänkt på min ekonomiska framtid Hälften av alla som har deltagit i undersökningen ser ljust på sin egen framtida ekonomi. 7% ser mörkt på den och 3% uppger att den egna ekonomiska framtiden inte är viktig. 22% uppger att de inte har tänkt på den egna ekonomiska framtiden. Fler killar ser ljust på framtiden Det är 9% fler killar än tjejer som ser ljust på sin egen ekonomiska framtid. Bland tjejer är det 48% som ser ljust på framtiden och bland killar är motsvarande siffra 57%. Bland de som definierar sig som annat än kille eller tjej är det färre som ser ljust på sin egen ekonomiska framtid, 37% och här återfinns även flest personer som ser mörkt på den egna ekonomiska framtiden, 17%. 8% av tjejerna och 6% av killarna ser mörkt på sin egen ekonomiska framtid (se figur 9). I denna fråga kring den egna ekonomiska framtiden finns inga tydliga mönster kopplat till ålder. Bland de som är mellan 22-24 år är det flest som ser ljust på sin ekonomiska framtid (53%). Men även bland de mellan 13-15 år och 19-21 år ser över hälften av de svarande ljust på sin framtid. Samtidigt är det just bland de mellan 19-21 år som flest ser mörkt på sin framtid, 17%. Bland de yngre undersökningsdeltagarna är det många som inte har tänkt på sin ekonomiska framtid. Bland de som är 13-15 år är det 26% som ännu inte tänkt på det. Kunskap påverkar synen på framtiden Bland de unga som angett att de har bra ekonomisk kunskap är det 69% som ser ljust på framtiden och bara 4% som ser mörkt på den. Däremot bland de som anser att de själva har dålig ekonomisk kunskap är det bara 24% som ser ljust på sin egen ekonomiska framtid och hela 18% ser mörkt på den. Även sparande och planering av sin ekonomi påverkar ungas syn på den egna ekonomiska framtiden. Bland de som ser mörkt på sin egen ekonomiska framtid är det 39% som sparar pengar varje månad. Bland de som däremot ser ljust på sin egen ekonomiska framtid är det hela 69% som uppger att de sparar varje månad. Och 42% av de som ser mörkt på sin egen ekonomiska framtid har en plan eller ett mål med sin ekonomi. Bland de som ser ljust på framtiden är det 27% fler (69%) som uppger att de har en plan. Jag tror att det kommer att bli ganska svårt att få ihop tillräckligt med pengar till egen bostad osv, men jag tror att jag kommer att lyckas Tjej, 16-18 år Min ekonomiska framtid känns inte viktig för mig Jag ser ljust på min ekonomi i framtiden eftersom jag redan nu är ganska sparsam och eftertänksam i vad jag köper om jag köper något Tjej, 13-15 år Jag blir för deprimerad om jag ens tänker på min ekonomiska framtid Tjej, 16-18 år 13 14

Hur man tar lån på ett säkert sätt, hur mycket man borde spara gällande pension. Hur man köper en bostad. Vad en ränta är egentligen, vad aktier är och hur de funkar. Hur mycket det kostar att ha barn. Hur viktigt eller oviktigt pengar är egentligen. Tjej, 16-18 år Hur mycket man, som tonåring, skulle behöva spara för att kunna flytta hemifrån och ta hand om sig själv runt 20 typ. Tjej, 16-18 år Jag skulle behöva lite tips på hur man kan strukturera sig så att man får bättre koll på sina utgifter Kille, 19-21 år Tankar på framtida ekonomi vid val i livet Vad behöver unga för att få en trygg ekonomi? 73% av deltagarna i undersökningen tänker alltid eller oftast på sin framtida ekonomi när de gör val i livet så som till exempel vilken utbildning man väljer. 27% tänker inte alls på eller oftast inte på sin framtida ekonomi när man gör val i livet (se figur 10). Ungefär lika många killar som tjejer tänker på sin framtida ekonomi när de gör olika livsval. Det är 75% av killarna och 73% av tjejerna som har sin framtida ekonomi i bakhuvudet när de fattar vissa beslut i livet. Bland de som varken definierar sig som kille eller tjej är det mycket färre som agerar på samma sätt. 44% av dessa tänker på sin framtida ekonomi vid olika val. I samtliga åldrar är det över 70% som tänker på sin framtida ekonomi när de gör val i livet. Bland de som är mellan 13-15 år är det 71% och bland de mellan 22-24 Figur 10. Tänker du på din framtida ekonomi när du gör val i livet? år är det 74% som tänker på sin framtida ekonomi när de gör olika val i livet. Anledningen att så många i en låg ålder uppger att de tänker på sin framtida ekonomi vid olika val beror antagligen på att unga redan vid 14-15 års ålder introduceras för stora valmöjligheter med potential att förändra deras framtid. Det är i den åldern unga väljer vilken gymnasieskola och program de ska gå. Många unga väljer utbildning just utifrån möjligheterna att lyckas senare i livet och att öka sina egna chanser till högre utbildning och jobb. Även i denna fråga påverkar den egna kunskapen ens sätt att tänka vid olika val i livet. Bland de som uppfattar sin egen ekonomiska kunskap som bra är det 85% som tänker på ekonomin när de gör val i livet. Bland de som klassar sin egen kunskap som dålig är det däremot 57% som har ekonomin i bakhuvudet vid olika val. 27% 73% Nej Ja 18% anser att de har dålig kunskap i ekonomi och 45% uppger att de inte har någon plan med sin ekonomi. Vad vill unga har för verktyg och vad behöver de för att öka sin ekonomiska kunskap och stärka sin ekonomiska framtidstro? För att hålla bra koll på sin ekonomi önskar unga framför allt mer utbildning, 41% uppger detta i undersökningen. 31% vill ha digitala lösningar så som appar som man kan skapa och hålla kolla på en budget med. Bland killarna är det 44% som önskar mer utbildning. Bland tjejerna är det 40%. I stället önskar fler tjejer digitala lösningar. 33% av tjejerna uppger det och 26% av killarna. Trots att det är flest bland de som varken definierar sig som kille eller tjej som anser att deras egen ekonomiska kunskap är dålig så är det samtidigt där minst antal önskar mer utbildning. 29% i denna grupp anser att de behöver Topp 5 mer utbildning för att hålla koll på sin ekonomi. I stället är det 42% som vill ha digitala lättanvända lösningar. 19% av ungdomarna som deltagit i undersökningen vill ha mer personlig kontakt via exempelvis en rådgivare. En av tio önskar annat stöd där man själv fick fylla i vad man önskar sig. Textanalysen visar att många vill ha en kombination av de olika alternativen samt att många uppger att de inte behöver något stöd alls. En del har angett att de önskar mer stöd och rådgivning från sina föräldrar. I undersökningen ställdes även en fritextfråga där ungdomarna med egna ord fick beskriva vad de behöver mer kunskap kring när det gäller ekonomi. Textanalysen visar att unga framförallt vill ha mer kunskap om hur man ska spara. De vill även lära sig mer om räkningar och hur man betalar dessa, om lån och räntor samt hur man sätter upp och följer en budget. 1. Sparande 2. Räkningar 3. Lån 4. Räntor 5. Budget 15 16

5 tips från coachen Jens Magnusson är SEB:s privatekonom. Han bevakar omvärlden utifrån privatpersonens perspektiv och förklarar, kommenterar och ger råd i privatekonomiska frågor. Jens har senaste året även svarat på ungdomar privatekonomiska funderingar på ungdomar.se. Nedan är fem medskick från Jens till dagens ungdomar. Se ljust på din ekonomiska framtid Jag tycker alla ungdomar borde se ljust på sin ekonomiska framtid. En mycket stor majoritet kommer att få jobb och löner som de kommer att klara sig bra på. Vi har ekonomisk tillväxt i landet, vilket lite förenklat kan sägas göra att varje ny generation faktiskt får det bättre än den föregående, även om det förstås inte alltid känns uppenbart när man blickar in i en oviss framtid. Den oro många känner för sin ekonomiska framtid måste tas på allvar men är objektivt sett i många fall överdriven. Skaffar man sig lite grundläggande ekonomiska kunskaper och parar det med sunt förnuft (t.ex. ett tidigt sparande och en skeptisk inställning till snabblån och köp på avbetalning) kommer det att gå bra för de allra flesta. Gå klart skolan Tänk på att dina utbildningsval spelar stor roll för din framtida privatekonomi. Ur ett privatekonomiskt perspektiv är det allra viktigaste att man faktiskt genomför en gymnasieutbildning. Det är stora skillnader i livsinkomst mellan de som har en gymnasieexamen och de som inte har det. Det ekonomisk sämsta valet man kan göra är alltså att inte gå gymnasiet alls. Det spelar även roll vilket gymnasieprogram och skola du väljer då det skiljer både i framtida livs inkomst och i möjligheten att få arbete. Börja spara tidigt Det är bra att komma i gång med ett tidigt sparande, delvis för att det är grundläggande för ett bra synsätt på ekonomin senare i livet. Unga har ofta mindre pengar att disponera varje månad men det viktigaste är att komma i gång och få struktur och målbild för sitt sparande, inte precis hur mycket det är i början. Skaffa en buffert En buffert är en viktig del i din ekonomi och ger dig större trygghet och ökad frihet. Samtidigt är det också viktigt att spara till mer långsiktiga mål såsom till första bostaden. Lär dig mer om lån Det låga intresset för att lära sig mer om lån måste vändas. Med dagens bostadspriser behöver nästan alla ta ett stort lån för att kunna flytta hemifrån. Därför är det viktigt att förstå hur lån fungerar och vad de kostar. För unga är ett bra tips att försöka ha en sund inställning till lån och undvika sms-lån och inte köpa saker på avbetalning. 17 18

Metod Bilaga: Rapporten 2018 bygger på en enkätundersökning som genomfördes digitalt på Ungdomar.se. Enkäten låg uppe som en pop up under en 8-veckorsperiod från december 2018 till februari 2018. Enkäten besvarades helt anonymt. 2726 respondenter i åldrarna 13 24 år från hela Sverige Initialt besvarade totalt 3216 personer enkäten. Vi har valt att filtrera bort respondeter som angett att de är 12 år eller yngre samt de som är 25 år eller äldre. Detta för att tydligt fokusera på målgruppen ungdomar. Åldersavgränsingen 13-24 år har valt då Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) definierar målgruppen ungdomar som 13-25 år. Urvalet i rapporten bygger därmed, efter avgränsningen, på svar från sammanlagt 2726 respondenter i åldrarna 13-24 år. Geografiskt sett finns hela Sverige representerat. Respondenterna utgörs av 65% tjejer, 33% killar och 2% som angett att de definierar sig som något annat. Enkäten bestod av 15 frågor. Samtliga frågor återfinns som bilaga i denna rapport. Vid fem av enkätfrågorna gavs respondenterna möjlighet att med egna ord kommentera sina svar. Den femtonde och avslutande frågan var en frivillig fritextfråga där unga själva fick beskriva vad de behöver för kunskaper när det gäller ekonomi. Totalt lämnades 795 svar på denna fråga. 65% Tjejer 33% Killar 2% Annat Undersökningsfrågor [Inledande text] Hej! Tillsammans med SEB vill vi höra vad ni har för tankar kring er egen ekonomi. Vi gör enkäten för att ta reda på vad ni har för behov för att sedan kunna ge er bästa möjliga förutsättningar för att skapa en egen hållbar ekonomi. Enkäten tar ungefär 5 minuter att fylla i. TACK! Bonus! Vill du få en exklusiv förhandstitt på SEB:s nya satsning där kända youtubers som Hampus Hedström, Amir Akrouti, Antonia Anty Johnson och Adrian från Dunderhumor utmanar varandra i vem som har bäst koll på ekonomi?! Skriv in din mailadress längst ner i undersökningen, så återkommer vi med en video i januari. [Enkätfrågor] 1. Vilket kö identifierar du dig som? - Tjej - Kille - Annat 2.Hur gammal är du? - 12 år eller yngre - 13-15 år - 16-18 år - 19-21 år - 22-24 år - 25 år eller äldre 5. Bidrar du till några fasta kostnader i hemmet (hyra, el, din egen mobiltelefon)? - Ja - Nej - Vet inte 6. Är du lyckligare när du har mer pengar? - Ja - Nej - Vet inte, har aldrig haft så mycket pengar - Kommentera gärna här: [möjlighet till komplettering med egna ord] 7. Upplever du att din ekonomi påverkar din psykiska hälsa och ditt välmående? - Ja, jag mår dåligt om jag har för lite pengar - Nej, jag mår varken bättre eller sämre - Vet inte, aldrig tänkt på det - Kommentera gärna här: [möjlighet till komplettering med egna ord] 8. Hur ser du på din egen ekonomiska framtid? - Jag ser ljust på min ekonomiska framtid - Jag ser mörkt på min ekonomiska framtid - Jag har för mycket annat jag behöver lösa innan jag kan tänka på min ekonomiska framtid - Jag har inte tänkt på min ekonomiska framtid - Min ekonomiska framtid känns inte viktig för mig - Kommentera gärna här: [möjlighet till komplettering med egna ord] 3. Var i Sverige bor du? - Söder (Götaland) - Mitten (Svealand) - Norr (Norrland) 4. På ett ungefär hur mycket egna pengar har du att röra dig med per månad? - 0-500kr - 500-1000kr - 1000-1500 kr - Mer än 1500 kr - Vet inte 9.Har du något mål eller plan med din ekonomi? - Ja, långsiktigt - Ja, kortsiktigt - Nej inga mål eller planer - Nej ingen plan, men jag har mål om hur jag vill ha det i framtiden - Kommentera gärna här: [möjlighet till komplettering med egna ord] 10. Har du möjlighet att spara pengar varje månad, och i så fall hur mycket? - Ja, mer än 500 kronor - Ja, mellan 100-500 kronor 19 20

Forts. undersökningsfrågor - Ja, men under 100 kronor - Nej jag har inte möjlighet att spara just nu - Jag har möjlighet men väljer att inte göra det - Det beror på, vissa månader går det bra andra inte 11. Tänker du på din framtida ekonomi när du gör val i livet? T.ex. när du väljer utbildningprioriterar du möjligheterna till ett fast jobb och bra inkomst? - Ja - Nej - Oftast - Oftast inte - Kommentera gärna här: [möjlighet till komplettering med egna ord] 12. Hur bedömer du dina ekonomiska kunskaper idag? - Bra - Tillräckliga -Dåliga 13. Vad skulle du behöva för stöd för att kunna hålla bra koll på din ekonomi? - Mer utbildning - Personlig kontakt med till exempel en rådgivare - Digitala lösningar som är lättanvända (t.ex. budgetappar) - Annat: [möjlighet att skriva in eget alternativ] 14. Om du sparar, eller när du börjar spara, vad sparar du då till? - En buffert (en summa som kan finnas som stöd för oväntade kostnader) - Resa och utbildning utomlands - Min första bostad - Pension - Allt som står ovan - Jag sparar inte - Något annat: [möjlighet att skriva in eget alternativ] 15. Vad känner du att du behöver mer kunskaper kring när det gäller ekonomi? [Friviliig fritextfråga, endast möjlighet att skriva ett svar med egna ord] Om oss Ungdomar.se är en av Sveriges största digitala plattformar för unga med ca. 60 000 unika besökare i veckan. Sedan år 2000 har Ungdomar.se varit en trygg mötesplats där unga kan diskutera med varandra, göra sina röster hörda och få stöd i vardagen. Hos Ungdomar.se är alla välkomna oavsett vem de är eller vill bli. Ungdomar.se är en del av Fryshuset. Fryshuset är en ideell organisation som funnits sedan 1984. Fryshuset gör det möjligt för unga att genom sina passioner förändra världen och bedriver ett 50-tal olika verksamheter som sträcker sig från skola till kultur och nöjen vidare till projekt som direkt adresserar vår tids svåraste sociala utmaningar. Frys huset finns idag med egna mötesplatser i Stockholm, Skärholmen, Husby, Göteborg, kalmar län, Malmö, Borlänge och Danmark och är representerade över hela Sverige via Fryshusandan och Ungdomar.se. SEB är en ledande nordisk finansiell koncern med cirka 15 300 medarbetare. Vi tror starkt på att entreprenöriellt tänkande och innovativa företag behövs för att skapa en bättre värld, och med ett långsiktigt perspektiv stöttar vi våra kunder i både med- och motgång. Som bank är vi en integrerad del av samhället. Vi vill dela vår kunskap och vårt engagemang för att bidra till en ung generation som har kapacitet att själva fatta välgrundade finansiella beslut. Vårt fokus på framtida generationer sker genom satsningar på innovation, entreprenörskap, finansiell kunskap och inkludering. 21 22