Arkivbeskrivning DNR 2018/111. Beslutad den 18 juni 2018 av Socialnämnden

Arkivbeskrivning DNR 2018/111 Beslutad den 18 juni 2018 av Socialnämnden

2(13) Innehållsförteckning 1. ARKIVBESKRIVNING FÖR SOCIALNÄMNDEN... 3 2. KOMMUNENS HISTORIK OCH FÖRÄNDRINGAR... 3 3. SOCIALNÄMNDENS ORGANISATION... 4 3.1 SOCIALNÄMNDEN... 4 3.2 SOCIALFÖRVALTNINGEN... 4 4. VERKSAMHETSBESKRIVNING... 5 4.1 ADMINISTRATIVA ENHETEN... 5 4.2 BARN- OCH FAMILJ... 5 4.3 MYNDIGHETSAVDELNINGEN (VUXEN)... 6 4.4 ENHETEN FÖR ENSAMKOMMANDE BARN... 6 4.5 ÄLDREOMSORGEN... 6 4.6 FUNKTIONSHINDERVERKSAMHET... 7 4.7 ÖPPENVÅRDEN... 8 5. ALLMÄNT OM DOKUMENTHANTERING... 9 5.1 RENSNING... 9 5.2 BEVARA ELLER GALLRA... 9 5.3 ÖVERLÄMNANDE AV HANDLINGAR... 9 5.4 SÖKINGÅNGAR I ARKIVET... 9 5.5 REVIDERING AV DOKUMENTHANTERINGSPLAN... 9 5.6 HANTERING AV SOCIALA MEDIER... 9 5.7 DIGITALA HANDLINGAR... 10 6. SOCIALNÄMNDENS IT-SYSTEM... 10 6.1 ÖVERGRIPANDE SYSTEM PÅ FÖRVALTNINGEN -SYSTEMANSVAR... 10 6.2 ADMINISTRATIVA ENHETEN - SYSTEMANSVAR... 11 6.3 ÄLDREOMSORGEN - SYSTEMANSVAR... 11 7. SEKRETESS... 11 7.1 REGELBUNDET UTBYTE AV UPPGIFTER... 12 8. TEKNISKA HJÄLPMEDEL FÖR ATT TA DEL AV ALLMÄNNA HANDLINGAR... 12 9. ARKIVANSVAR... 13 10. UPPRÄTTAD OCH AKTUALISERING... 13

3(13) 1. Arkivbeskrivning för socialnämnden Enligt bestämmelserna i 4 kap. 2 offentlighets och sekretesslagen (2009:400) skall varje myndighet upprätta en beskrivning av myndigheternas allmänna handlingar. I arkivlagens 6 kallas denna arkivbeskrivning. Beskrivningen ska ge en överblick över hanteringen av de allmänna handlingarna och hur myndigheten är organiserad. Beskrivningen ska utgå från dess arbetsuppgifter och dess organisation och redovisa dessa så att den som söker information kan göra sig en uppfattning om vilka handlingstyper som produceras och förvaras. 2. Kommunens historik och förändringar År 1946 blev Björnekulla kommun Åstorps köping. Västra Broby kommun uppgick i Åstorps köping år 1952. Fram till och med 1970 finns både protokoll och handlingar från såväl kommunalfullmäktige som kommunalnämnden. Flertalet nämnder, däribland familjebidragsnämnden, hemhjälpsnämnden, tekniska nämnder, hälsovårdsnämnden, lokala socialnämnden, barnavårdsnämnden, arbetslöshetsnämnden, nykterhetsnämnden har också sina protokoll bevarade. Dessutom finns protokoll från Åstorps kristidsnämnd. 1974 gick Kvidinge kommun ihop med Åstorps kommun. I förteckningen redovisas av praktiska skäl vissa handlingar för tiden efter 1973, som rätteligen borde redovisas under Åstorps kommun. 1863 Den första kommunalstämman hålls i Björnekulla kommun 1957 Åstorps kommuns vapen skapades 1971 Åstorps köping blev Åstorps kommun 1974 Kvidinge kommun blev Åstorps kommun 2001 Åstorps kommun ingår i Helsingborgs domsaga 2003 Åstorps kommuns tågstation bränns ner 2003 Socialnämnden delas i två delar: Socialnämnden och vård och omsorgsnämnden 2004 Åstorps kommuns köper nerbränd tågstation som byggs om och ledning flyttar in i huset 2004 Evangeliska kyrkan blev 29 mars 2004 Kulturhuset björnen 2006 Åstorps kommun byggde nuvarande Medborgarkontor

4(13) 2007 Socialnämnden och vård- och omsorgsnämnden byter namn till Medborgarnämnden och Hälso-och omsorgsnämnden 2010 Hälso- och omsorgsnämnden och Medborgarnämnden blir återigen en nämnd som bildar Socialnämnden. 2013 Åstorps kommun kommunvapnet förnyades 2013 Åstorps kommun klassas som en superkommun enligt Dagens samhälles lista som bygger på en 10-årig positiv befolkningstillväxt 2014 Åstorps kommun inviger ny tågstation i Kvidinge 2017 Åstorps kommun har den näst bästa tillväxten i Skåne län i 2017 års tillväxtindex 2017 Åstorps kommun har erhållit Svensk Kommunratings certifiering för bokslutsåret 2016 som visar att kommunens finansiella nyckeltal genomgående ligger på högsta nivå. 3.Socialnämndens organisation 3.1 Socialnämnden Socialnämnden handhar de frågor som fullmäktige har uppdragit åt socialnämnden, samt de frågor som de enligt lag ska handha. Nämndens verksamhet är främst riktad mot enskilda individer, då nämnden bland annat handlägger ärenden enligt Socialtjänstlagen, Hälso- och sjukvårdslagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. I speciallagstiftning finns också bestämmelser om att socialnämnden ska fatta beslut eller lämna medgivande till vissa åtgärder, exempelvis på familjerättens område. Socialnämnden består utav 13 ordinarie ledamöter och sju ersättare. Nämndens presidium utgörs av en ordinarie ordförande, samt förste och andre vice ordförande. Nämndens ledamöter och ersättare väljs av kommunfullmäktige. Inom socialnämnden finns också ett arbetsutskott som består av fem ledamöter och fem ersättare. Utskottet bereder ärenden som senare ska beslutas av socialnämnden, men har även delegation på att fatta egna beslut i nämndens namn. Socialnämnden och arbetsutskottet sammanträder normalt en gång per månad. 3.2 Socialförvaltningen Socialförvaltningen arbetar på uppdrag av socialnämnden. Närmst under socialnämnden styrs förvaltningen av en förvaltningschef. I förvaltningsledningen ingår också två verksamhetschefer som var för sig ansvarar för verksamheterna inom äldreomsorgen och individ- och familjeomsorgen. Socialförvaltningen tillhandahåller tjänster inom bland annat äldreomsorgen, hälso- och sjukvård och

5(13) funktionshinderverksamheten. Socialförvaltningen ansvarar också för att verkställa de besluten som har fattats av socialnämnden. 4.Verksamhetsbeskrivning 4.1 Administrativa enheten Administrativa enheten sköter bland annat administrationen kring förvaltningen och nämnden, vilket innebär att registrera inkomna handlingar, sammanställa kallelser, skriva protokoll på sammanträden och sköta det formella kring socialnämndens och socialförvaltningens verksamhet. Administrationens personal har också specialistkunskapen kring olika verksamhetssystem som används på förvaltningen, sammanställer statistik till andra myndigheter och arbetar med budget- och ekonomistyrning. Samordnaren är också anställd på administrationen, för att samordna personalbemanning på kommunens boenden. På administrationen arbetar också kommunens anhörigkonsulent som sköter kontakt med anhöriga till brukare. I administrationen ingår också förvaltningsekonom och medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) som sköter förvaltningens budget och ekonomistyrning, samt handhar avvikelserapportering på Hälsooch sjukvårdens område och handlägger utredningar enligt Lex-Sarah och Lex-Maria. 4.2 Barn- och familj Barn och familjeenheten arbetar för att barn och ungdomar som bor i Åstorp ska få växa upp under trygga villkor. Barn som har det svårt ska få stöd och skydd. Barn och familjeenheten arbetar främst med barn och ungdomar

6(13) under 18 år och deras föräldrar. Enheten tar emot anmälningar om oro för barnets situation och ansökningar om stöd där vårdnadshavare och barn själva kan vända sig till barn och familjeenheten. Det stöd som erbjuds kan vara av varierande slag och omfattning, utifrån situationen och vad barnet behöver. Det vanliga är att föräldrar och socialtjänst är överens om vilken hjälp barnet och familjen behöver. I första hand ska det fungera bättre hemma och den hjälp som socialtjänsten erbjuder ges främst tillsammans med föräldrarna och med deras godkännande. Om vårdnadshavarna inte är överens med socialnämnden om det stöd som barnet behöver, så kan socialtjänsten behöva ge barnen stöd mot deras vilja. Om barnet måste bo någon annanstans kan det bli aktuellt med placering i ett så kallat jourhem, familjehem eller hem för vård eller boende. Barn och familjeenheten arbetar med uppföljningsansvar för placerade barn och ungdomar. Det kan också handla om att lämna medgivande till adoption och se till att barn som saknar föräldrar får en ställföreträdare som tillgodoser deras intressen. De familjerättsliga tjänsterna köps utav Helsingborgs kommun. Barn och familjeenheten leds utav en områdeschef, som till sin hjälp har två 1:e socialsekreterare. 4.3 Myndighetsavdelningen (Vuxen) Myndighetsavdelningens primära målgrupp är vuxna personer som har behov av ekonomiskt bistånd, insatser från Socialpsykiatrin, LSS eller missbruk, både vad gäller alkohol, droger eller spel. Myndighetsenheten utreder och fattar även beslut i frågor om dödsboanmälningar, hjälp till kvinnofrid, skyddat boende och övriga insatser. Myndighetsenheten arbetar och samverkar nära med andra delar av socialförvaltningen, exempelvis barn och familj men även externa aktörer så som arbetsmarknadsenheten Aktiva, arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Målet med myndighetenheten är att alla människor skall kunna leva och verka i samhället på lika villkor samt att hjälpa människor att bli självförsörjande och leva ett liv utan missbruk eller psykisk ohälsa. Myndighetsavdelningen leds av en områdeschef som till sin hjälp har en 1:e socialsekreterare. 4.4 Enheten för ensamkommande barn Enheten för ensamkommande barn är en verkställande verksamhet som leds av en områdeschef. Enheten består utav två HVB- boenden och ett stödboende som även är kopplat till utsluss-lägenheter i kommunen. Det är socialtjänsten som beslutar om boendet när anvisning från Migrationsverket inkommer. 4.5 Äldreomsorgen Äldreomsorgens verksamhet går ut på att hjälpa kommunens äldre invånare i deras dagliga liv. Detta görs antingen genom att de äldre får hjälp med att handla, laga mat och städa av hemtjänstens personal, eller att den äldre bor på något av kommunens äldreboende. Åstorps kommuns hemtjänst är

7(13) indelad i tre områden. Kommunen har också fyra äldreboenden i egen regi där tre är förlagda i Åstorp och ett i Kvidinge. Kommunen erbjuder inom ramen för äldreomsorgen även hemsjukvård. Hemsjukvården erbjuds den som av hälsoskäl inte kan ta sig till regionens sjukvård och har sin grund i ett samarbetsavtal mellan kommunen och regionen. Kommunen erbjuder vård i hemmet under dygnets alla timmar men ansvaret sträcker sig enbart till de hemssjukvårdsinsatser som sjuksköterskor har befogenhet till att utföra. För att bli beviljad hemsjukvård kontaktas läkare eller sjuksköterska som planerar och samordnar vårdinsatserna tillsammans med vårdtagaren. 4.6 Funktionshinderverksamhet Funktionshinderverksamheten Funktionshinderverksamheten har ett flertal olika verksamheter i kommunen. Kommunen har fem gruppboenden för personer med funktionshinder; Rosa Villan, Rågenvillan, Höken, Bryggan samt Piren. Höken är ett alternativ till traditionell gruppbostad där individen bor i lägenhet och har tillgång till personal under stora delar av dygnet. Personalen på Höken utgår ifrån en lokal på Skogsgatan 12. Lokalen är också en mötesplats för personer inom funktionshinderverksamheten. Funktionshinderverksamheten har också daglig verksamhet med social och habiliterande inriktning, Gnistan. Daglig verksamhet bedrivs även av Activa som arbetar mer med inritning mot arbetsmarknadsåtgärder (ligger under kommunstyrelseförvaltningen). Beteckningen Insatser vuxna i Åstorps kommun syftar till de insatser som med eller, i vissa fall, utan biståndsbeslut kan ges till vuxna med behov av stöd på grund av till exempel problem med missbruk eller psykisk sjukdom/psykiskt funktionshinder. Inom socialpsykiatrin utses en kontaktman bland personalen. Kontaktmannen har ett särskilt ansvar för att genomförandeplanen görs och följs upp. Verksamheten Fabriksgatan öppnade år 2007 och har sju lägenheter för personer som blivit beviljade bostad med särskild service enligt socialtjänstlagen. Boendet är bemannat dygnet runt. På Fabriksgatan finns också en mötesplats för personer med psykisk och social problematik. Här fikar man, umgås, spelar biljard, data, promenerar, laga mat med mera. För att få komma till Fabriksgatan krävs att du blivit beviljad bistånd. Om bostöd och social samvaro Inom Socialpsykiatrins verksamhet finns också bostödsgruppen som erbjuder personer med någon form av psykiskt funktionshinder bostöd i den egna lägenheten. Personalen stöttar och hjälper den enskilde i vardagen och målet är att bryta den enskildes isolering. All personal arbetar under tystnadsplikt. Utöver bostöd kan personer med psykiskt funktionshinder även bli beviljade social samvaro. Detta berättigar till att delta i aktiviteter på Fabriksgatan.

8(13) Till kommunens funktionshinderverksamhet räknas verksamhet för de personer som beviljas insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). För att kunna få hjälpinsatser genom denna lagstiftning måste du ansöka om bistånd. Detta gör du genom att kontakta kommunens LSS-handläggare på socialförvaltningens myndighetsenhet. Korttidstillsynen I Åstorp startades i januari 2013 och är en tillsyn för barn och ungdomar som tillhör någon av personkretsarna enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Korttidstillsynen Ekorren är en fritidsverksamhet för ungdomar mellan 13-21 år. Idag finns denna verksamhet på Skogsgatan 8. LSS innefattar följande tio insatser 1. Råd och stöd 2. Personlig assistans 3. Ledsagarservice 4. Kontaktperson 5. Avlösarservice i hemmet 6. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet 7. Korttidsstillsyn för skolungdomar över 12 år 8. Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar 9. Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna 10. Daglig verksamhet 4.7 Öppenvården Kommunens öppenvård sker på Navet som ligger en bit ifrån kommunhuset. Öppenvården är indelad i flera olika verksamheter. Verksamheten Navet Familj innebär att på olika sätt hjälpa kommunens medborgare med sina problem. Navet Familj erbjuder rådgivning inom en mängd olika områden, däribland familjerätt, stödsamtal, föräldraskap eller samarbetssamtal. Navet Familj arbetar med relationer mellan minderåriga barn och föräldrar och hit kan man vända sig både på eget initiativ eller efter biståndsprövning hos socialförvaltningen. Besöken är gratis och samtalen registreras inte om besöket sker utan biståndsbeslut. Navet Ungbo är ett alternativ till att placera ungdomar mellan 17-21 år i olika hem eller institutioner. Ungbo är en verksamhet som finns för att hjälpa och stötta ungdomar till att skaffa sitt ett bra liv med sysselsättning, ordnat boende och en stabil ekonomi. Insatsen ges efter biståndsprövning hos socialförvaltningen och ger mycket eget ansvar till den som har blivit beviljad insatsen.

9(13) Navet Missbruk ingår också i öppenvården och är till för personer med alkohol, tablett och/eller drogberoende och dess anhöriga. Det är öppet för alla som vill få stöd, råd eller behandling för sitt missbruk eller som är närstående till en missbrukare. Man kan komma på eget initiativ eller efter att ha blivit beviljad insats via socialförvaltningen. Du har rätt att vara anonym vid ditt besök. På öppenvården Navet kan man också få hjälp med budget och skuldrådgivning och ansöka om att bli kontaktperson. 5.Allmänt om dokumenthantering 5.1 Rensning Rensning innebär att de handlingar som har tillfällig betydelse sorteras bort. Exempel på dessa handlingar kan vara minnesanteckningar som inte tillför ärendet sakuppgift, utkast, övertaliga kopior etc. Ärendet ska rensas av handläggaren när ärendet är avslutat och innan det arkiveras. 5.2 Bevara eller gallra Huvudregeln är att allmänna handlingar ska bevaras men vid undantag får de gallras. När en handling gallras betyder det i arkivsammanhang att handlingen förstörs. Gallring får endast utföras med formellt beslut från nämnd enligt fastställd dokumenthanteringsplan. Försenad gallring är olämplig och för tidig gallring är olaglig enligt arkivlagen. Syftet med gallring är att urskilja handlingar som är värda att bevara för framtiden. Förvaltningens dokumenthanteringsplan följer SKL:s gallringsråd. 5.3 Överlämnande av handlingar Arkivhandlingarna skall före överlämnandet vara rensade och gallrade, plastfickor och dylikt skall tas bort. Även häftklammer ska tas bort, gem, post-it lappar osv. Handlingarna skall läggas i arkivkartonger, skriv med blyerts på kartongen. 5.4 Sökingångar i arkivet Sökingångar för att söka i arkivet är via diariet eller via kommunens dokumenthanteringsplan. 5.5 Revidering av dokumenthanteringsplan Dokumenthanteringsplanen skall revideras vid förändringar och ses över årligen. Förändring av gallringsregler skall godkännas av nämnden. 5.6 Hantering av sociala medier Information av betydelse som inkommer genom social media ska registreras i diariet och bevaras tillsammans med diarieförda handlingar. Information som inte behöver diarieförs kan gallras vid inaktualitet.

10(13) 5.7 Digitala handlingar Digitala handlingar och uppgifter i olika IT-system, bild- och ljudupptagningar ska behandlas på samma sätt som andra skriftliga framställningar. Oavsett om en handling finns på papper eller i digital form gäller de gallringsregler som framgår av dokumenthanteringsplanen. 6.Socialnämndens IT-system Stora delar av socialförvaltningens system används på flera olika enheter. Dessa system presenteras under rubrik 6.1. Följande rubriker presenterar program som används specifikt inom en viss verksamhet. 6.1 Övergripande system på förvaltningen -systemansvar Stratsys Molntjänst för effektiv verksamhetsplanering, genomförande och uppföljning. Ett program som effektiviserar verksamhetsstyrning för att nå uppsatta mål. Qlikview Ett verktyg som sammanställer data från alla typer av datakällor. Omvandlar data till information som vi har behov av för att kunna beskriva våra verksamheter i form av tabeller och diagram. Personec Personal- och löneadministrativt system: kontroller för personalredovisning TimeCare Pool Planeringsverktyg som hanterar personalens arbetstid genom schema samt tillgänglig tid som kan ersätta frånvaro i verksamheterna. TimeCare Planering System för schemaläggning. WinLas Personalsystem för anställningsavtal samt bevakar visstidsanställdas anställningstider. ProCapita Procapita är ett verksamhets- och dokumentationssystem för verksamheterna inom IFO, VoO, HSL, LSS och avgifter. KIA Digitalt system som registrerar arbetstillbud och arbetsskador för anställda i kommunen.

11(13) Adato Dokumentationssystem för rehabilitering samt bevakning av sjukfrånvaro. WinLas Rättssäkra system för att förenkla personaladministration. Hjälper till med att hålla koll på medarbetarnas anställningstid till att hantera kompetens. Adrito Digitalisering gällande rekrytering via Offentliga jobb. 6.2 Administrativa enheten - systemansvar Troman System som administrerar uppgifter om nämnder, styrelser och förtroendevalda. W3D3 System för diarieföring, ärendehantering och dokumenthantering. Raindance Ekonomisystem, fakturasystem: bokföring och fakturahantering 6.3 Äldreomsorgen - systemansvar Mina planer SVU samverkan vid utskrivningsklar digitalt journalföringsprogram gällande planer vid in och utskrivningar från sjukhus. Alfa E Planeringsverktyg som används för planering av beslutade insatser inom hemvårdens verksamhet. Mobilus Bildbank som används för att göra träningsprogram. Dels direkt till patient men även som instruktion till omvårdnadspersonal. ADL-taxionomi Ett bedömningsinstrument för att bedöma bl.a. funktionsförmåga hos patienter. Används av leg arbetsterapeut. 7. Sekretess Socialnämnden betraktas i lagens mening som en myndighet och lyder således under Offentlighet och sekretesslagen, OSL (2009:400). Detta innebär att nämndens upprättade och inkomna handlingar betraktas som allmänna handlingar och kan begäras ut av såväl enskilda personer, som andra myndigheter enligt offentlighetsprincipen som finns lagstadgad i 2 kapitlet i Tryckfrihetsförordningen.

12(13) En stor del av socialförvaltningens handlingar omfattas dock av sekretess enligt 26 kapitlet i OSL. Individakter är sekretessbelagda i 70 år, detta gäller också sådana protokoll eller uppgifter i protokoll som har individanknytning. Sekretess gäller också för ärenden som har anknytning till hälso- sjukvård enligt 25 kapitlet i OSL. I personalärenden kan det också förekomma känslig information där nämnden kan komma att hänvisa till 39 kapitlet. Vid anställningens början ska anställda underteckna en sekretessförbindelse där man intygar att man följer sekretessbestämmelserna i OSL och att detta sker under straffrättsligt ansvar. Detsamma gäller praktikanter, konsulter, förtroendevalda och andra som deltar eller har deltagit i nämndens verksamhet. I förvaltningens närarkiv ska också sekretessbelagda handlingar tydligt kunna skiljas från offentliga handlingar. 7.1 Regelbundet utbyte av uppgifter Inom socialtjänstens verksamhet råder en så kallad stark sekretess, d.v.s. att det presumeras att en handling är belagd med sekretess. Den vanligaste anledningen till sekretess är till för skydd för enskilds personliga och ekonomiska förhållande och utgår ifrån bestämmelserna i 26 kap i Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Inom en verksamhet kan det också råda inre sekretess. Sådana sekretessgränser omfattas inte av OSL utan handlar förenklat om att man har en skyldighet att hantera uppgifter om den enskilde på ett ansvarsfullt sätt, även internt. Detta innebär att sekretessbelagda uppgifter enbart ska lämnas ut till annan personal inom förvaltningen om uppgiften är nödvändig för att personalen ska kunna fullgöra sitt eget arbete. Socialnämnden har också skyldigheter enligt speciallagstiftning att lämna yttranden och upplysningar om personer till andra myndigheter. Detta kan t.ex. gälla yttranden om personliga förhållande i samband med adoption, om någon uppbär ekonomiskt bistånd eller personutredningar i brottmålsutredningar. Grunden för sekretess är att den enskilde ska kunna känna sig trygg med att dennes personliga uppgifter inte röjs för obehöriga. För att socialnämnden ska lämna en sekretessbelagd uppgift till något organ utanför den egna organisationen, krävs en sekretessbrytande bestämmelse i lag. Observera att detta även gäller om sekretessbelagd information ska utbytas mellan olika nämnder, även om dessa finns i samma kommun. Utbytande av sekretessbelagd information utan samband med arbetet är straffbart enligt lag. 8. Tekniska hjälpmedel för att ta del av allmänna handlingar För närvarande erbjuder förvaltningen inga tekniska hjälpmedel för utomstående att ta del av allmänna handlingar på egen hand. Utlämnande av en allmän handling som inte är sekretessbelagd kan ske av Medborgarkontoret, central registrator eller nämndsekreterare på berörd nämnd. Utlämnande av sekretessbelagd handling sker av den som handlägger ärendet, efter menprövning. Vid avslagsbeslut, ska beslutet vara undertecknat av den tjänsteman som innehar delegation på att avslå begäran om att ta del av allmän handling enligt gällande delegationsordning, samt besvärshänvisning.

13(13) 9. Arkivansvar Av arkivbeskrivningen ska det framgå vem som är arkivansvarig och arkivredogörare. På socialförvaltningen är nämndsekreteraren arkivansvarig tillsammans med kontorsvaktmästaren. Arkivansvarig har till uppgift att 1. Känna till regelverk som rör arkivvård och hanteringar av allmänna handlingar. 2. Bevaka arkivlagens och kommunens arkivreglers m.m. tillämpning 3. Bevaka arkivfrågorna i budgetarbete och övrig planering 4. Bevaka arkivfrågorna vid organisationsförändringar 5. Utarbeta upprätthålla dokumenthanteringsplan och andra rutiner som rör hanteringen av allmänna handlingar, samråd med arkivmyndigheten/kommunarkivarien 6. Informerar personal om arkiv Arkivredogöraren har till uppgift att 1. Känna till bestämmelser och anvisningar som rör förvaltningens handlingar 2. Vårda myndigheten/förvaltningens/bolagets handlingar 3. Hålla handlingarna tillgängliga enl. offentlighetslagstiftningen, dock med begränsningar genom Offentlighets - och sekretesslagen 4. Biträda vid utarbetandet av dokumenthanteringsplaner och rutiner som berör hanteringen av allmänna handlingar 5. Verkställa beslutad och föreskriven gallring 6. Se till att dokumenthanteringen sker enligt dokumenthanteringsplanen 7. Förbereda leverans till kommunarkivet när så föreskrivs eller efter överenskommelse 8. Samråda (diskutera) med den arkivansvarige och kommunarkivarie i frågor som rör allmänna handlingar. 10. Upprättad och aktualisering Denna arkivbeskrivning är uppdaterad till och med 2018-06-18 och fastställdes av Socialnämnden 2018-06-18. Det åligger den arkivansvarige att hålla beskrivningen uppdaterad vid förändringar i exempelvis lag eller organisation. Alla förändringar i denna arkivbeskrivning ska antas av Socialnämnden och ändringarna blir gällande samma dag som beslut fattas.