BEHÖVER DIN KOMMUN PERSONLIG UTVECKLING?

BEHÖVER DIN KOMMUN PERSONLIG UTVECKLING? 1

I Malmö vill vi ha kunniga och engagerade medborgare. Därför ser vi studieförbunden som en viktig resurs. Ilmar Reepalu (s), kommunstyrelsens ordförande, Malmö Jag är övertygad om att studieförbunden kommer att bli en av glesbygdens positiva framgångsfaktorer, eftersom det ideella arbetet har så stor inverkan på välfärdsutvecklingen. Elisabeth Yngström (s), kommunalråd, Ragunda Den största vinsten gör vi ur ett folkhälsoperspektiv. Vi måste fortsätta satsa på det livslånga lärandet som bidrar till att höja livskvaliteten för så många människor. Att människor är delaktiga i skapande och lärande är inte bara viktigt för den enskilde, utan också för samhället i stort. Lars Mattsson-Frost (c), kommunalråd, Mora Folkbildningen behövs för att skapa ett gott samhälle. Den hjälper till att skapa balans mellan det offentliga, det privata och det civila samhället. Eftersom folkbildningen själv markerar sin betydelse genom det arbete man utför och den demokratisyn man arbetar efter finns det all anledning för samhället att fortsätta stödja folkbildningen på olika sätt. Acko Ankarberg Johansson (kd), kommunalråd, Jönköping 2

Vad vet du om Studieförbunden? Ja det är väl språkkurser, keramik och sånt. Rätt! Men samtidigt fel. Visst har vi studiecirklar, i inte mindre än tvåhundra olika ämnen. Men vi gör mycket mer än så. Varje dag möter vi människor som vill utveckla sig själva och det samhälle de lever i. Vi ger dem verktyg och möjligheter ibland en hjälpande hand, någon gång en spark i baken. Ett lite mer högtidligt sätt att uttrycka samma sak, är att vi i studieförbunden vill utveckla demokratin, förbättra folkhälsan, erbjuda ett levande kulturliv, bryta utanförskap och utjämna utbildningsklyftor. Det här är mål som vi faktiskt delar med de flesta kommuner. Och om vi nu strävar åt samma håll, varför inte samarbeta? Vi har visserligen olika förutsättningar, men det ser vi snarare som en tillgång. Vad vi säkert delar är övertygelsen om att aktiva och engagerade medborgare är en grundförutsättning för tillväxt och välfärd. Studieförbunden är en del av det civila samhället ett nav där tusentals människor, grupper, nätverk och föreningar möts. Vi törs faktiskt lova att vi har ett oöverträffat kontaktnät. Utnyttja det. Kontakta oss! Och vill du lära dig spanska, spela teater eller dreja är det också helt okej. 3

Vad vet du om oss? Vad vet du egentligen om studieförbunden. Testa dina kunskaper här. Hur många medlemsorganisationer har studieförbunden på riksnivå? 1) 50 X) 160 2) 270 Hur många deltagare i studiecirklar har studieförbunden varje år? 1) 200 000 X) 1 000 000 2) 2 500 000 Inom vilket ämne genomförs flest studiecirklar? 1) Data X) Spanska 2) Föreningskunskap När genomfördes den första studiecirkeln i Sverige? 1) 1902 X) 1851 2) 1944 Hur många rockband deltar i studiecirklar och får stöd och hjälp av studieförbunden? 1) 500 X) 10 000 2) 4 000 Hur stor andel av samtliga studiecirkeldeltagare har föreningsanknytning? 1) 90 % X) 55 % 2) 30 % Hur stor andel av alla cirkeldeltagare är kvinnor? 1) 57 % X) 73 % 2) 33 % Hur stor andel av studieförbundens intäkter kommer i genomsnitt från kommunerna? 1) 52 % X) 27 % 2) 14 % 1 x 2 Svaren hittar du på baksidan. 4

Roten till det goda Kulturarrangemang teater, konserter, dans, föreläsningar, debatter, poetry slam med mera Annonserade studiecirklar språk, data, hantverk, teater, musik, politik, natur med mera En del påstår att vi studieförbund inte syns, men med tanke på alla deltagare som hittar till oss, så måste vi ändå synas på något sätt. Och även det som inte kan skådas vid första anblicken, har stor betydelse. Vår verksamhet är som ett träd. Det som finns ovan jord syns tydligt, under jord finns rötterna. Studieförbundens rotsystem består av alla våra kontakter i lokalsamhället. Föreningar, nätverk och enskilda människor med idéer, initiativ och drömmar. Allt är inte möjligt att förverkliga, men ofta mer än man tror. Studieförbundens verktygslåda är vår deltagarstyrda pedagogik, vår erfarenhet och medarbetarnas kompetens, inte minst när det gäller att inspirera och locka fram människors dolda möjligheter. Resultatet? Ett levande civilt samhälle, där nya initiativ och idéer tas tillvara. Där vägen är kort mellan tanke och handling. Under jord finns också allt det vi gör som inte direkt vänder sig till den breda allmänheten. Genom vår uppsökande verksamhet når vi dem som andra har svårt att nå, till exempel personer med funktionshinder, invandrade och arbetslösa. Vi har också en omfattande verksamhet med våra medlemsorganisationer och med föreningslivet. Mycket av detta syns inte för alla men märks desto mer för deltagarna. Nätverk Kontakter Uppsökande verksamhet Projekt Stöd till föreningar Medlemsorganisationer 5

Mer än du kan tro Lite snack och mycket verkstad. Studieförbunden möter människors behov här och nu ibland med okonventionella metoder. Här är några exempel. Arton män spelar fotboll för att få jobb Fotboll förenar män över hela världen. I Göteborg driver fotbollsklubben GAIS, Medborgarskolan och arbetsförmedlingen i Angered projektet Jalla, Jalla! för arbetslösa invandrade män. Bollkickning, svenskundervisning och studiebesök på något av GAIS 180 sponsorföretag står på programmet. Den som får jobb, kickas ur laget till förmån för en ny spelare. Finns det studieförbund, finns det idéer! Hälsa under ett tak gör Malmö friskare Visionen är ett Friskhus där kunskap, erfarenheter och konkreta metoder samsas under ett tak. Initiativtagare är NBV, Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet. På Friskhuset ska Malmöborna erbjudas en rad hälsometoder; traditionell medicin, alternativa terapier, föredrag, cirklar, skapande verksamhet och även en stilla stund med en kopp te. Studieförbunden är bra på att knyta samman enheter till helheter. Värkstaden hjälper när smärtan flyttat in Till Värkstaden kommer människor som anses färdigbehandlade i vården. Här är ingen patient, istället byter man erfarenheter med andra och får hjälp att lära sig leva med kronisk smärta. Vi ger redskap att hantera en ny situation, säger man på Sensus i Mjölby. Värkstaden kan bli en chans att komma vidare, arbetsträna och få jobb. I dag finns Värkstäder på flera håll i landet, tack vare studieförbunden. Här tas unga människor på allvar Att vara ung kan kännas som en enda lång väntan på vuxenmakt. I Borlänge har en del av den kommunala makten släppts till de unga. Allt cirklar kring Ungdomens hus, Cozmoz. Det är både en mötes- och arbetsplats med ungdomskontor, ungdomsråd, fik och aktiviteter. Med stöd av ABF tar ungdomarna själva ansvar för verksamheten. Studieförbunden är bra på att erbjuda mötesplatser och utveckla demokratin. Människor växer på sina egna villkor Funktionshinder kan sätta krokben för mycket. Till exempel för självkänslan. Folkuniversitetet i Göteborg har cirklar med individuella mål för deltagare med funktionshinder. Syftet är personlig utveckling. Här finns samtalsgruppen som fokuserar den gångna veckans nyheter och kulturgruppen där strokedrabbade personer söker kunskap de glömt att de hade. Att växa får ta tid. Då passar studieförbundens arbetssätt bra. Umeåborna lär känna och vårda sin bygd När Umeå kommun ville få Umeåborna att skydda och vårda det uppskattade landskapet kring Umeälven, var studieförbunden en självklar partner. Ett projekt som innefattade både privatpersoner och föreningar drogs igång. Studiefrämjandets uppdrag är att informera, lära ut, bygga nätverk samt utbilda ledare för att förankra och höja aktiviteten i projektet. Studieförbunden är bra på att engagera medborgare. 6

DETTA ÄR ANNONS 17 I SERIEN OM LIVSMAKT OCH LOKAL UTVECKLING DETTA ÄR ANNONS 6 I SERIEN OM LIVSMAKT OCH LOKAL UTVECKLING Medvetna tjejer gör a ndra va l Alla klichéer om hur tjejer ska vara kan bli tuffa att leva upp till. Studieförbundet Bilda i Örebro har tagit tjejers erfarenheter på allvar. De bedriver teaterprojekt av, med och för unga tjejer. Tjejerna får möjlighet att kritiskt granska sina ideal och vad grupptryck kan leda till. Och uppleva vad medvetna val och värderingar gör för självkänslan. Studieförbunden är bra på att hjälpa människor växa. Vill du läsa tidigare publicerade annonser? www.studieforbunden.se DETTA ÄR ANNONS 4 I SERIEN OM LIVSMAKT OCH LOKAL UTVECKLING Människor växer på sina egna villkor Funktionshinder kan sätta krokben för mycket. Till exempel för självkänslan. Folkuniversitetet i Göteborg har cirklar med individuella mål för deltagare med funktionshinder. Syftet är personlig utveckling. Här finns samtalsgruppen som fokuserar den gångna veckans nyheter och kulturgruppen där strokedrabbade personer söker kunskap de glömt att de hade. Att växa får ta tid. Då passar studieförbundens arbetssätt bra. Vill du läsa mer? www.studieforbunden.se Studieförbunden är en loka l utvecklingskra ft Det är lätt att tycka när allt är klart. I Strängnäs ville kommunen ha invånarnas synpunkter innan bostadsområdet i Läggesta byggdes. Man tog fram ett material som studieförebunden använde, i cirklar och under pauser. Synpunkterna förändrade stadsplanen och dyra misstag undveks. Idag ser kommunen studieförbunden som en resurs för att utveckla dialogen med medborgarna. Studieförbunden ger människor möjlighet att påverka! Vill du läsa tidigare publicerade annonser? www.studieforbunden.se I Gävle är cirkeln en väg till politisk kurs Det är lättare att påverka om man vet hur politik fungerar. Det var tanken när Centerrörelsen i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan i Gävle drog igång en cirkel för den som inte är partipolitiskt aktiv, men som vill kunna ta ställning. Snart var flera cirklar igång i Gävleborgs län. Som avslutning åkte de 130 deltagarna på studiebesök till Riksdagen. Studieförbunden är bra på att utveckla demokratin. Göra saker på riktigt, stärker självförtroendet När Studieförbundet Bilda och arbetsförmedlingen i Söderhamn samarbetar, utnyttjas själva fastigheterna där Bildas dagliga verksamhet bedrivs. Här får arbetslösa göra saker på riktigt. Utifrån en personlig utvecklingsplan varvas praktik inom drift och fastighetsskötsel med studier. Deltagarna får möjlighet att påverka lärandet och en rejäl chans att komma en bit på vägen mot jobb. Klubben bytte strategi, överlevde och blomstrar Norrby IF var en svenskdominerad klubb på utdöende som i dag blomstrar med medlemmar från jordens alla hörn. Förändringen kom när SISU Idrottsutbildarna och kommunen lyssnade på vad invånarna själva ville. I dag har kommunen ett levande föreningsliv i Norrby, Borås, med 13 ungdomslag, en kvinnosektion och mer än 800 medlemmar. Studieförbunden är bra på att fånga upp behov. 7

ABC Aktiva insatser med världens Barn i Centrum, Adoptionscentrum, Aktiv Ungdom, Allkristna Dövmissionen, Arbetsgemenskape Riksorganisation, Bygdegårdarnas Riksförbund, Centerkvinnorna, Centerns Högskoleförbund, Centerns Ungdomsförbund, Centerpartie kan, Folkpartiet liberalerna, Folkpartiet liberalernas kvinnoförbund, Fria Moderata Studentförbundet, Fria Sällskapen Länkarnas Samorg Förbundet Aktiva Seniorer, Förbundet för kristen humanism och samhällssyn, Förbundet mot Droger, Förbundet Skog och Ungdom, Fö liberal press, Föreningen Svenska kyrkans anställda inom sjukhuskyrkan, Föreningen Sveriges Dövblinda, Föreningen Syskonbandet, sjukas Riksförbund, Homo, bi- och transliberaler, HSB:s Riksförbund, Hyresgästföreningen Riksförbundet, Hörselskadades Riksförbun Förbund, KFUK-KFUMs idrottsförbund, KFUK-KFUMs riksförbund, KFUK-KFUMs scoutförbund, KFUK-KFUMs triangelförbund, Konsu Kristna Publicistförbundet, Kristna Studentrörelsen i Sverige, Kurdiska Riksförbundet, Kurdiska Unionens Riksförbund, Kvinnor för Mis karnas Riksförbund, Liberala Invandrarförbundet, Liberala Ungdomsförbundet, Riksförbundet i Sverige, Makedonska-ortodoxa kyrkan, Metodistkyrkan, Metodist- Miljöförbundet Jordens Vänner, Moderata samlingspartiet, Motionsidrottsförbundet, Nätve betsorganisation, Neurologiskt Handikappades Riksförbund, Nykterhetsrörelsens Riksorganisation, Pingstförsamlingarnas Ungdomsarbete, Reumatikerförbundet, Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn, Riksförbundet för Hjälp Njursjuka, Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, Riksförbundet för Hem och Skola, Riksförbundet Hälsofrämjandet, Riksförbundet PensionärsGe- Riksorganisationen SPES SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd, Rojalistiska Serbernas Riksförbund i Sverige, Serbiska Riksförbundet i Sverige, Serbiska-orto- Tro, Stiftelsen Pingstförsamlingarnas skol- och kursverksamhet, Stockholms Katol- Svenska Arbetarsångarförbundet, Svenska Badmintonförbundet, Svenska Bandyför- Baptisternas Ungdomsförbund, Svenska Baptistsamfundet, Svenska Baseboll och Bilsportförbundet, Svenska Bob- och Rodelförbundet, Svenska Bordtennisförbundet, Svenska Brottningsförbundet, Svenska Brukshundklubben, Svenska Budoförbundet, Svenska Curlingförbundet, Svenska Cykelförbundet, Svenska Danssportförbundet, förbundet, Svenska Epilepsiförbundet, Svenska Flygsportförbundet, Svenska Fot- Svenska Frisbeeförbundet, Svenska Frisksportförbundet, Svenska Frälsningsarmén, Svenska Gymnastikförbundet, Svenska Gång- och Vandrarförbundet, Svenska Hand- Svenska Ishockeyförbundet, Svenska Isseglarförbundet, Svenska Judoförbundet, Klätterförbundet, Svenska Kommunalpensionärernas Förbund, Svenska Konståknings- Församlingsförbund, Svenska Kyrkans Lekmannaförbund, Svenska Kyrkans Unga, Laryngförbundet, Svenska Missionskyrkan, Svenska Missionskyrkans Musikkårsför- Svenska Motorcykel- och Snöskoterförbundet Svenska Mångkampsförbund, Svenska Svenska Racerbåtförbundet, Svenska Ridsportförbundet, Svenska Ringetteförbundet, Seglarförbundet, Svenska Simförbundet, Svenska Skidförbundet, Svenska Skidskyt- En bild säger mer än tusen av tusen ord. Det du ser är s organisationer. På riksnivå samarbete med än fler. De Vår verksamhet bedrivs ofta medlemsorganisationer. Ibla det pedagogiska stöd vi erb förening finns och verkar i k Sportdykarförbundet, Svenska Sportskytteförbundet, Svenska Squashförbundet, Svenska Styrkelyftförbundet, Svenska Taekwondoför Varpaförbundet, Svenska Vattenskidförbundet, Svenska Volleybollförbundet, Sverigefinska Riksförbundet, Sverigefinska Ungdomsförbu Arbetares Centralorganisation, Sveriges Arbetarteaterförbund, Sveriges Biodlares Riksförbund, Sveriges Blåbandsförbund, Sveriges Blå Sveriges Kommunistiska Parti, Sveriges Kristna Handikappförbund, Sveriges Kristna Socialdemokraters Förbund, Sveriges Kyrkosångsf diomästare-teknikerförbund, Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti, Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Socialdem Synskadades Riksförbund, Syrianska Assyriska Akademiker i Sverige, Syrianska Riksförbundet, Syriska-ortodoxa kyrkan i Sverige, Syris Turkiska Riksförbundet, Ung Vänster, Unga Örnars Riksförbund, Ungdomens Nykterhetsförbund, Ungdoms Initiativet inom Syrisk-ortod 8

n Kyrklig Förnyelse, Armeniska Apostoliska kyrkan, Assyriska Riksförbundet, Astma- och Allergiförbundet, Bröstcancerföreningarnas t, Credo, De Handikappades Riksförbund, Etiopiska ortodpoxa tewahedokyrkan, Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen, Evangeliska Frikyranisation, Friluftsfrämjandet, Frälsningsarmén, Frälsningsarméns Sångare och Musikanter, Frälsningsarméns Ungdom, Fältbiologerna, rbundet Unga Forskare, Förbundet Vi Unga, Föreningen Centerjournalister, Föreningen Furuboda, Föreningen kristna lärare, Föreningen Föräldraföreningen Små Änglar, Grekiska Riksförbundet, Grekisk-ortodoxa kyrkan, Gröna Näringens Riksorganisation, Hjärt- och Lungd, ILCO, Individuell Människohjälp, IOGT-NTO, IOGT-NTOs Juniorförbund, Iranska Riksförbundet i Sverige, Jordbrukare-Ungdomens mentgillesförbundet, Kooperativa Förbundet, Koptiska-ortodoxa kyrkan, Korpen, Kristliga Esperantoförbundet, Kristna Fredsrörelsen, sion, Kvinnor i Svenska Kyrkan, Kyrkans Akademikerförbund, Kyrkomusikernas Riksförbund, Landsorganisationen i Sverige, Lantbru- Länkens Kamratförbund, Länsförsäkringar, Lärarnas Missionsförening, Makedoniska kyrkans Sångarförbund, Metodistkyrkans Ungdomsförbund, MHF, MHF-Ungdom, Motorförarnas Helnykterhetsförbund, MUF, Musik o Kulturföreningarnas Samarrket Scoutförbund, Pastorernas Riksförbund inom Svenska Missionskyrkan, Pensionärernas ord. Här är i stället en bild tudieförbundens medlemsär de 270 och lokalt sker t är ett gigantiskt nätverk! i nära samarbete med våra nd är den infrastruktur och juder avgörande för att en ommunen. Riksbyggen, Riksförbundet Ekumeniska grupperna för kristna homo- och bisexuella, åt Läkemedelsmissbrukare, Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka, Riksförbundet för Sexuellt Likaberättigande, Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, Riksförbundet menskap, Riksförbundet Sveriges 4H, Riksorganisationen Folkets Hus och Parker, föreningen, Ryska-ortodoxa kyrkan, S:t Georgs Scoutgillen i Sverige, S:t Lukas, doxa kyrkan, Sigtunastiftelsen, Spädbarnsfonden, Stiftelsen för Sverige och Kristen ska Stift, Svenska Alliansmissionen, Svenska Alliansmissionens Ungdomsförbund, bundet, Svenska Bangolfförbundet, Svenska Baptisternas Sångarförbund, Svenska Softbollförbundet, Svenska Basketbollförbundet, Svenska Biljardförbundet, Svenska Svenska Bouleförbundet, Svenska Bowlingförbundet, Svenska Boxningsförbundet, Svenska Bågskytteförbundet, Svenska Castingförbundet, Svenska Celiakiförbundet, Svenska Diabetesförbundet, Svenska Draghundsportförbundet, Svenska Dragkampbollförbundet, Svenska Freds- och skiljedomsföreningen, Svenska Friidrottsförbundet, Svenska Frälsningsarméns Ungdom, Svenska Fäktförbundet, Svenska Golfförbundet, bollförbundet, Svenska Handikappidrottsförbundet, Svenska Innebandyförbundet, Svenska Jägareförbundet, Svenska Kanotförbundet, Svenska Kennelklubben, Svenska förbundet, Svenska Kvinnors Vänsterförbund, Svenska Kyrkan, Svenska kyrkans Svenska Kyrkans Utbildning/Ansgarsliden, Svenska Landhockeyförbundet, Svenska bund, Svenska Missionskyrkans Sångarförbund, Svenska Missionskyrkans Ungdom, Naturskyddsföreningen, Svenska Orienteringsförbundet, Svenska Psoriasisförbundet, Svenska Roddförbundet, Svenska Rugbyförbundet, Svenska Scoutförbundet, Svenska teförbundet, Svenska Skolidrottsförbundet, Svenska Skridskoförbundet, Svenska bundet, Svenska Tennisförbundet, Svenska Triathlonförbundet, Svenska Turistföreningen, Svenska Tyngdlyftningsförbundet, Svenska ndet, Sveriges Akademikers Nykterhetsförbund, Sveriges Akademiska Idrottsförbund, Sveriges Amerikanska Fotbollförbund, Sveriges bandsungdom, Sveriges Dövas Idrottsförbund, Sveriges Dövas Riksförbund, Sveriges Ekumeniska Kvinnoråd, Sveriges Hundungdom, örbund, Sveriges Lärares Nykterhetsförbund, Sveriges Ornitologiska Förening, Sveriges Polismäns Helnykterhetsförbund, Sveriges Raokratiska Studentförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, Sveriges Sportfiske- o Fiskevårdsförbund, Sveriges Unglottor, k-ortodoxa kyrkans ungdomsförbund, Syrisk-ortodoxa ärkestiftet i Sverige och övriga Skandinavien, Sällskapet Länkarnas Riksförbund, oxa Ärkestiftet i Sverige och övriga Skandinavien, Verdandi, Vita Bandet, Vänsterpartiet, Y s Men International Region Sweden, 9

Samarbete är möjligt Hur utvecklar vi demokratin? Hur förbättrar vi folkhälsan? Hur kan vi bryta utanförskap och minska utbildningsklyftorna? Det här är avgörande frågor inför framtiden, som det inte går att blunda för. Frågor som också är centrala för varje svensk kommun och för studieförbunden. Knappast någon sitter dock inne med de slutgiltiga svaren. Vi tror att det krävs samverkan för att hitta gemensamma lösningar. Samverkan är visserligen lätt att säga, svårare att genomföra i praktiken. Kommunen och studieförbunden har olika roller, arbetsmetoder och förutsättningar. Olikheterna kan i början uppfattas som hinder, men på sikt kan de visa sig vara det som gör samarbetet fruktbart. När skilda perspektiv och professioner korsbefruktas, kan oväntat kreativa lösningar födas. Det finns åtskilliga konkreta exempel på givande samarbeten mellan studieförbund och kommunala förvaltningar ibland med ännu fler aktörer inblandade. Säkert återstår många outforskade möjligheter för samverkan. Mål Studieförbunden Kommunen Förutsättningar 10

Starta dialogen nu Tio frågor för kommunen och studieförbunden att diskutera tillsammans. Hur ser samarbetet mellan studieförbunden och kommunen ut i dag? Om det finns samarbete vilka är erfarenheterna? Vilka är kommunens viktigaste framtidsutmaningar? Hur kan studieförbunden involveras? Vilka områden finns det där samarbete är möjligt? Vad krävs för att komma igång med ett mer fruktbart samarbete? Kan man göra en gemensam handlingsplan? Vilken förvaltning har folkbildningsfrågorna på sitt bord? Hur kan man få fler nämnder och förvaltningar involverade i folkbildningen? Finns det behov av en folkbildningsgrupp med representanter från olika nämnder? Hur ser kommunens kulturutbud ut? Visioner? Vad kan studieförbunden bidra med? Hur arbetar kommunen med inflytandefrågor? Visioner? Vad kan studieförbunden bidra med? Vad finns det för ungdomsverksamhet i kommunen? Visioner? Vad kan studieförbunden bidra med? Vem har ansvar för att ta initiativ till ett närmare samarbete mellan kommunen och studieförbunden? Vad skulle hända om studieförbunden försvann från kommunen? På kort sikt och på lång sikt? 11

Det finns skäl... Tio goda skäl för kommuner att satsa på studieförbunden. Alla kan delta i studieförbundens verksamhet eftersom det inte ställs några förkunskapskrav för att delta. Pedagogiken utgår från varje deltagares förutsättningar och behov. Det förekommer inga betyg. De som deltar gör det frivilligt. Det är deltagarens önskan om att utvecklas som människa som är drivkraften och inte omvärldens krav. Livslångt lärande. Studieförbunden ger vuxna möjlighet att lära genom hela livet och bidrar genom sin verksamhet till att det finns en mångfald inom utbildningsområdet. Studieförbunden lockar många människor till sin verksamhet som ibland kan vara svåra att nå: arbetslösa, sjukskrivna, personer med funktionshinder, invandrade, pensionärer etc. Demokratisk utveckling. I studiecirkeln får alla komma till tals, man lyssnar på varandra och lär av varandras erfarenheter. Många cirklar har också fokus på att engagera medborgarna i olika samhällsfrågor. Bättre folkhälsa. Många studiecirklar har direkt koppling till folkhälsa, genom att de tar upp alkohol- och drogfrågor, kost och motion, stresshantering etc. Men de flesta studiecirklar påverkar faktiskt folkhälsan positivt, genom att de aktiverar människor och bryter ensamhet och utanförskap. Mötesplatser. Studieförbunden erbjuder många naturliga mötesplatser genom att samla människor kring gemensamma intressen. Mötesplatser är viktiga, till exempel för integration mellan människor. Ett brett och varierat kulturliv. Studieförbunden medverkar till att utveckla kommunens kulturliv. De ger många människor möjlighet att både uppleva och utöva kultur. I dag är studieförbunden i särklass den främsta kulturarrangören i Sverige. Det lokala föreningslivet och folkrörelserna är i hög grad beroende av studieförbunden som utgör ett slags infrastruktur och erbjuder pedagogiskt stöd till föreningsaktiva. Ett levande civilsamhälle, som studieförbunden är en del av, behövs vid sidan av det offentliga och det privata. Människor efterfrågar studieförbundens verksamhet. Varje år lockar studieförbunden mängder av deltagare, som söker sig till oss av eget intresse och fri vilja. Därför blir en kommun med aktiva studieförbund också en kommun som blir mer attraktiv att leva och bo i. 12

Vad kostar det egentligen? eller konsten att bita sig själv i svansen Kärv ekonomi. Behov som är större än tillgångarna. Prioriteringar måste till. Vi i studieförbunden vet att detta är en realitet för de allra flesta kommuner. Vi har nämligen själva fått känna av konsekvenserna. Att sparsamhet är en dygd, skriver vi under på. Särskilt när det gäller skattebetalarnas pengar. Men vi vill samtidigt varna för risken att bita sig själv i svansen. Länsbildningsförbundet i Dalarna har räknat ut vad studieförbunden får i anslag av kommunerna och vad de tillför. Här gäller beräkningarna alltså kronor och ören. Vi menar självklart att folkbildning har ett egenvärde, men även rent ekonomiskt lönar det sig att satsa på studieförbunden. Siffrorna talar sitt tydliga språk. Om kommunanslagen upphörde och studieförbunden försvann från Avesta skulle en hel del gå förlorat. Även räknat i kronor och ören. Exemplet Avesta Kommunen ger Kommunens anslag till studieförbunden Kommunen tillförs Statsänslag till studieförbunden Skatteintäkter från anställda i studieförbund Övrigt (lönebidrag, projektstöd, hyresintäkter) 1,7 milj kr 2,3 milj kr 0,7 milj kr 0,75 milj kr Avestas anslag till studieförbunden är 1,7 miljoner kronor, men nettoanslaget blir cirka 1 miljon eftersom man får tillbaka 0,7 miljoner i skatteintäkter. Dessutom tillförs kommunen ytterligare cirka 3 miljoner genom statsanslag och andra intäkter. Det blir mycket verksamhet för kommuninvånarna! 13

Några röster från Studieförbundens cirklar samlar varje år uppemot två miljoner deltagare. Här är några röster från studiecirkelsverige. Förr har jag varit rädd för att uttycka mig, tilliten till andra har varit så dålig, så jag har inte vågat ta för mig på nåt sätt. Jag känner nu att jag börjar växa in i det här och vågar mycket mer. Uttrycka mig mot myndigheter, skriva en insändare eller vad som helst. Jag har gått från att knappt kunna gå in i en affär till att stå på scen och sjunga solo! Jag hade blivit tokig av att bara gå hemma, jag hade inte klarat mig utan teatern. Den måste vara den billigaste rehabilitering samhället kunde ge mig. Politiken är en helt egen värld, där det är svårt för folk att ta sig in. Studieförbunden kan hjälpa medborgarna att utveckla sitt engagemang. Jag har lärt mig massor. 14

310 000 studiecirklar Det man lär sig, lär man sig djupare i en sån här situation, när man inte bankar in kunskap... Det har gett mig så otroligt mycket att gå den här cirkeln, att träffa andra med samma sjukdom och att komma ut bland folk igen. Den har givit mig livskvaliteten tillbaka. Man mår så mycket bättre av att ha hittat något nytt i livet att se fram emot, istället för att bara sitta hemma och bli bitter. Jag sa till ledaren att det här klarar inte jag. Jo då, sa hon, det gör du visst. Och det gjorde jag också. Och sen började jag med det mer avancerade, så nu väver jag riktiga mönster. Jätteroligt.... man har ju lärt sig mer grejer av dom andra och utvecklats som människa. Det kanske är stora ord, men också att man törs tro på det man själv kan, så att säga....att sitta i en grupp så här och diskutera gör ju att man får så många sidor av en sak. Det har ju gjort att man efteråt har tänkt till och ändrat sin åsikt i vissa saker....härligt att umgås med människor som man aldrig skulle träffa och umgås med annars och få ta lärdom av varandra. 15

FOLKBILDNINGSFÖRBUNDET www.studieforbunden.se Utgiven av Folkbildningsförbundet, studieförbundens intresseorganisation, Box 730, 101 34 Stockholm. Grafisk form Thomas Östlund 16 Produktion AB. Illustrationer Helena Lunding, tecknar.nu. Tryck Norra Skåne Offset, november 2005. Rätt tipsrad, sid 4 222 XX1 12