Förekomst och utveckling av heltid och deltid på arbetsmarknaden

Relevanta dokument
Utvecklingen av undersysselsatta

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Fakta om. anställningsformer och arbetstider i handeln 2018

Arbetsmarknaden för unga under sommarmånaderna Labour force surveys - Theme: The labour market for the young during the summer months

Hur mycket arbetar seniorer?

Tema Ungdomsarbetslöshet

Anmälda lediga platser till Arbetsförmedlingen per näringsgren

Visstidsjobben förenklar inträdet på arbetsmarknaden

Statistik. om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Arbets-PM Hur mycket arbetar seniorer?

Arbetsmarknadssituationen för hela befolkningen år, AKU 4:e kvartalet Tema Undersysselsatta

Omfattning, utveckling och flöden av tidsbegränsat anställda och tillsvidareanställda

Figur 1 Antal förvärvsarbetande män och kvinnor (16 år och äldre), Västerås år

Förekomsten och utvecklingen av tidsbegränsat anställda. Gabrielle Larsson Arbetskraftsundersökningarna (AKU)

Språngbräda eller återvändsgränd? Struktur och utveckling av de atypiska anställningsformerna. Johan Kreicbergs September 2011

STHLM ARBETSMARKNAD:

Arbetskraftflöden 2013


Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Västmanlands län och Västerås kommun.

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun personer är sysselsatta i Kalmar kommun

Arbetsmarknadssituationen för hela befolkningen år, AKU Första kvartalet 2018.

Arbetsmarknadssituationen för hela befolkningen år, AKU Andra kvartalet 2018.

Arbetsmarknadsläget mars 2015 Skåne län

Rätt till heltid. Vad kan ni göra i kommun, region och landsting? Vänsterpartiet i SKL tipsar

Bilaga 1 Dnr 17/00157 Statistikunderlag Kompetensförsörjning 2017

Arbetsmarknadssituationen för heltidsstuderande

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jämtlands län i slutet av september månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län oktober 2013

Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Stockholms län och stad.

Arbetstider år Heltids- och deltidsarbete, vanligen arbetad tid samt arbetstidens förläggning efter klass och kön år ARBETSMARKNAD

Arbetsmarknadssituationen för hela befolkningen år, AKU Tredje kvartalet 2017.

Arbetsmarknadssituationen för hela befolkningen år, AKU Fjärde kvartalet 2017.

Arbetsmarknadssituationen för hela befolkningen år, AKU Fjärde kvartalet 2018.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Arbetstider år Heltids- och deltidsarbete, vanligen arbetad tid och arbetstidens förläggning efter klass och kön år

Så mycket bättre? 2016

Uppsalakonjunkturen Uppsala län, 2018 kv september 2018 Stockholm Business Region

Arbetsmarknadssituationen för hela befolkningen år, AKU Fjärde kvartalet 2016.

Arbetsmarknadsutsikter

Arbetsmarknadssituationen för hela befolkningen år, AKU Andra kvartalet 2017.

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av maj 2013

Konjunkturen i Stockholmsregionen 2019 kv Stockholm Business Region

Arbete och försörjning

Arbetsmarknadssituationen för hela befolkningen år, AKU Första kvartalet 2017.

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jämtlands län i slutet av oktober månad 2013

Fler jobb till kvinnor

Arbetskraftflöden 2012

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 8. Arbetsmarknad och näringsliv

januari platser. arbete under 189 utrikes födda var 563 färre

Uppsalakonjunkturen Uppsala län, 2018 kv december 2018 Stockholm Business Region

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av december månad 2012

AM 110 SM 1602 Mäns och kvinnors arbetsmarknad åren

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län juli 2016

Facklig anslutning år 2016

Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år.

Hur går det på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning?

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013

Arbetsmarknadssituationen för hela befolkningen år, AKU Första kvartalet 2015.

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik mars 2017

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, september 2016

Utrikes föddas arbetsmarknadssituation

Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2016

Konjunkturen i Stockholmsregionen 2018 kv september 2018 Stockholm Business Region

Kvartalsrapport 2018:2 stark tillväxt och historiskt få uppsagda

Konjunkturen i Stockholmsregionen 2018 kv december 2018 Stockholm Business Region

Uppländsk Drivkraft 3.0

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av augusti månad 2013

Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden. Berndt Öhman

Konjunkturen i Dalarna Dalarnas län, 2018 kv december 2018 Stockholm Business Region

Sju förlorade år. Om effekterna av de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga i handeln

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik september 2017

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av september månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, december 2016

Sammanfattning av arbetsmarknadsläget i Stockholms län april Arbetsmarknaden stärks framför allt inom servicesektorn

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av april månad 2014

Full sysselsättning kräver jämställdhet

Arbetsmarknadsstatistik

Uppsalakonjunkturen Uppsala län, 2019 kv Stockholm Business Region

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av april 2014

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län december 2016

Mattias Enlund, SCB, tfn , Peter Beijron, SCB, tfn ,

8. Föräldrarnas förvärvsarbete och föräldraledighet

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande.

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016

Arbetsmarknadsläget juli 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av december månad 2010

Sysselsättningens och arbetskraftsdeltagandets utveckling i Europa. Development of employment and labour force participation in Europe

Den verkliga arbetslöshetens utveckling sedan 1996

BILAGA 2. Branschblad ARBETSLIVET EFTER SKOLAN 89

Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen. Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, mars (7,2 %)

Konjunkturen i Dalarna Dalarnas län, 2018 kv mars 2019 Stockholm Business Region

Sammanfattning av arbetsmarknadsåret 2012 i Jämtlands län och arbetsmarknadsläget december 2012

Jens Sandahl, januari i fjol. för arbete. Arbetsförmedlingen

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län september 2013

Stabil andel visstidsanställda

Arbetsmarknadsläget i Örebro län juli månad 2016

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av juli 2013

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län april (7,4%)

Transkript:

DECEMBER 2017 Allt fler jobbar heltid Förekomst och utveckling av heltid och deltid på arbetsmarknaden

Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 3. Heltids- och deltidsarbete på arbetsmarknaden...4 3.1 Förekomst och utveckling av heltids- och deltidsarbete....4 3.2 Heltid och deltid över längre tid....5 3.3 Orsaker till deltidsarbete...7 3.4 Ofrivilligt deltidsarbete...8 3.5 Förekomsten av deltidsarbete i olika branscher...9 1

1. Sammanfattning Heltid är norm och ökar I Sverige arbetar majoriteten av alla anställda heltid. År 2016 arbetade 84 procent av alla anställda mer än 35 timmar per vecka. Sedan 2008 har andelen heltidsarbetande ökat med fyra procentenheter. Ökningen är störst för kvinnor. Det tyder på att fler jobbar heltid och att många har gått upp i arbetstid det senaste decenniet. medan deltid minskar År 2016 arbetade 16 procent av de förvärvsarbetande deltid. Det är en minskning med fyra procentenheter sedan 2008. Minskningen av deltidsarbete är störst bland kvinnor, men kvinnor arbetar dock fortfarande deltid i högre utsträckning än män. Deltidsarbetet minskar mest i några av de branscher som har och har haft högst nivåer av deltidsarbetande kvinnor. Deltid minskar i alla åldersgrupper bland kvinnor Deltidsarbetet bland kvinnor har minskat de senaste två decennierna i alla åldersgrupper förutom i gruppen 20 24 år. Att deltidsarbetet inte har minskat i den åldersgruppen kan sannolikt delvis förklaras av att allt fler nu studerar på universitet och högskola och kombinerar studier med deltidsarbete. men ökar marginellt i flera åldersgrupper bland män Bland männen har deltidsarbete ökat marginellt och från låga nivåer i alla åldersgrupper, utom bland de som är mellan 55 64 år där nivån i stort sett är samma som för tjugo år sedan. Deltidens orsaker är flera Den vanligaste orsaken till deltidsarbete, för både kvinnor och män, är att lämpligt heltidsarbete saknas. Näst vanligast för kvinnor är vård av barn, medan det för männen är studier. Cirka 80 000 deltidsanställda kvinnor och 25 000 deltidsanställda män uppger att de inte vill arbeta heltid. och lång deltid är fortsatt vanligast Den absoluta majoriteten av de som arbetar deltid, bland både kvinnor och män, arbetar lång deltid (20 34 timmar/vecka) och så har det varit under det senaste halvseklet. Få deltidsanställda kan och vill jobba fler timmar Endast 15 procent av deltidsarbetande kvinnor och 18 procent av deltidsarbetande män kan och vill jobba fler timmar. Heltidsanställning har varit och fortsätter att vara norm på svensk arbetsmarknad för både kvinnor och män. 2

2. Inledning Arbetstid är ett ständigt aktuellt politiskt ämne. Vissa politiker föreslår att anställda ska ha rätt att kräva en heltidsanställning av sin arbetsgivare medan andra politiker vill utöka rätten till deltid. Fackförbund kritiserar så kallade delade turer och kommuner gör försöksverksamhet med att bara erbjuda heltidsanställningar. Från politiskt håll har det under lång tid kommit förslag om att lagstifta om rätt till heltid. Sverigedemokraterna vill införa rätt till heltid för offentlig anställda. För Social demokraterna handlar det om att göra heltidsanställningar till norm, och partiet skriver på sin egen hemsida att Vi socialdemokrater tycker att alla som vill gå upp i arbetstid ska få möjlighet att göra det. 1 Miljöpartiet driver, till skillnad från de andra partierna, att deltid ska vara en möjlighet som görs till en rättighet. Gemensamt för de olika politiska förslagen om arbetstid är att det är medarbetaren som ensidigt ska bestämma sin arbetstid utan att hänsyn tas till företagets behov. Den typen av rättighetslagstiftning är ofta svårförenlig med verksamhetens behov av personal. I företagen och i näringslivet i stort är det verksamhetens behov som styr bemanningen med målsättningen att företaget ska vara konkurrenskraftigt och lönsamt samtidigt som anställningsvillkor är goda. Offentlig sektor måste på samma sätt förhålla sig till den ekonomiska och planeringsmässiga förutsättningarna. De krav på rätt till heltid som förs fram utgår ifrån uppfattningen att deltidsarbete är vanligt förekommande på svensk arbetsmarknad och allt för sällan ställs frågan hur förslagen skulle fungera i praktiken i företagen och i verksamheterna. Den här rapporten har tagits fram av konsultbolaget New Republic på uppdrag av Svenskt Näringsliv och bygger på specialbeställd SCB-statistik för åren 2008 2016. Syftet är att belysa förekomsten och utvecklingen av heltids- respektive deltidsarbete på svensk arbetsmarknad. Patrik Karlsson Svenskt Näringsliv 1 https://www.socialdemokraterna.se/var-politik/a-till-o/heltid-och-deltid/ 3

3. Heltids- och deltidsarbete på arbetsmarknaden Denna rapport bygger på statistik från SCB över förekomsten av heltids- och deltidsarbete på kort och lång sikt, samt specialbeställd statistik över deltidsarbete i de största branscherna i Sverige. 3.1 Förekomst och utveckling av heltids- och deltidsarbete Att arbeta heltid, mer än 35 timmar per vecka, är norm på svensk arbetsmarknad för både kvinnor och män. Av de som förvärvsarbetade 2 år 2016 arbetade 84 procent heltid, en ökning med närmare fyra procentenheter sedan 2008. Andelen deltidsanställda minskade i motsvarande omfattning under perioden, se diagram 1. Diagram 1. Förekomsten av heltid och deltid 2008 2016, årsintervall 9 8 7 6 5 4 3 2 1 80,4 % 81, 81,7 % 83,1 % 84,1 % 19,6 % 19, 18,3 % 16,9 % 15,9 % 2008-2009 2010-2011 2012-2013 2014-2015 2016-2016 Källa: SCB, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC). Heltid (> 35 tim/vecka) Deltid (< 35 tim/vecka) Av diagram 2 framgår att den ökning av heltidsarbetet som har skett under perioden till största del utgörs av att kvinnor i högre utsträckning arbetar heltid. Andelen kvinnor som arbetar heltid har stigit från 69 till 75 procent, medan männens ökning under perioden är mer marginell, från 91 till 92 procent. 3 Diagram 2. Andel förvärvsarbetande på heltid, 16 64 år, åren 2008 och 2016 10 9 84 % 8 8 75 % 69 % 7 6 5 4 3 2 1 Totalt Kvinnor Källa: SCB, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC). 91 % Män 92 % 2008 2016 2 Avser förvärvsarbetande 16 64 år enligt SCB ULF/SILC. ULF/SILC:s mått av heltid/deltid baseras på personer som själva anger arbete som primär sysselsättning medan AKU har ett bredare mått där alla som genomförde minst en timmes arbete under referensveckan ingår. 3 SCB, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC) 4

Ju äldre åldersgrupper desto vanligare är heltidsarbete, upp till och med ålderskategorin 45 54 år. I åldersgruppen 55 64 år är andelen heltidsarbetande något lägre, vilket förklaras av att personer minskar sin arbetstid ju närmare de kommer sin ålderspension. Deltidsarbete är i alla ålderskategorier vanligare bland kvinnor än män vilket tabell 1 visar. Tabell 1. Förvärvsarbetande 25 64 år, åldersgrupper, hel- respektive deltid, 2016 4 Antal i 1 000-tal och procentuell fördelning Antal Procent Kvinnor Män Kvinnor Män Ålder Heltid Deltid Heltid Deltid Heltid Deltid Heltid Deltid 25 34 372 95 499 30 80 20 94 6 35 44 372 112 539 46 77 23 92 8 45 54 433 122 560 25 78 22 96 4 55 64 300 125 406 51 71 29 89 11 Totalt 1 477 454 2 004 152 76 24 93 7 Källa: SCB, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC) SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden saknar statistik för personer under 25 år rörande heltids- respektive deltidsarbete. Anledningen till detta är att undersökningen har för få observationer bland de som har arbete som primär sysselsättning. Enligt SCB:s arbetskraftsundersökning vet vi dock att deltidsarbete är vanligare än heltidsarbete bland dem som är sysselsatta i åldrarna 20 24 år. Bland de som arbetar deltid är det betydligt vanligare att arbeta lång deltid (20 34 timmar per vecka) än kort deltid (1 19 timmar per vecka). Kort deltid är vanligast bland kvinnor under 34 år. 5 Heltid är dock vanligast för båda könen i samtliga ålderskategorier. 3.2 Heltid och deltid över längre tid I detta avsnitt beskrivs förekomsten av hel- och deltidsarbete över en längre tidsperiod. I diagram 3 framgår det att kvinnors arbetskraftsdeltagande och heltidsarbete har ökat under de senaste 45 åren. Under slutet av 1980-talet var andelen sysselsatta som högst, och då var också andelen deltidsarbetande som högst. Sedan dess har främst de längre deltiderna omvandlats till heltider. Andelen kvinnor som arbetar kort deltid har legat relativt konstant sedan i mitten av 1980-talet. 4 Åldersgruppen 16 24 år har för få observationer. 5 SCB AKU, baseras på sysselsatta år 2016 för åldersgruppen 20 64 år, motsvarande siffror finns ej för förvärvsarbetande. 5

10 8 6 Diagram 3. Heltid och deltid bland kvinnor och män Kvinnor i åldern 20-64 år efter arbetskraftstillhörighet och vanligen arbetad tid 1970-2015 Ej i arbetskraften Arbetslösa Kort deltid 1-19 timmar Lång deltid 20-34 timmar 4 Heltid 35- timmar 2 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 10 8 6 Män i åldern 20-64 år efter arbetskraftstillhörighet och vanligen arbetad tid 1970-2015 Ej i arbetskraften Arbetslösa Kort deltid 1-19 timmar Lång deltid 20-34 timmar 4 Heltid 35- timmar 2 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), SCB Männens arbetskraftsdeltagande har varit relativt konstant under perioden, men andelen heltidsarbetande män har minskat något, från en mycket hög nivå. Den absoluta majoriteten av de som arbetar deltid, bland både kvinnor och män, arbetar lång deltid (20 34 timmar) och så har det sett ut under det senaste halvseklet. Diagram 4 visar att uppdelat på åldersgrupper över tid blir det tydligt att deltidsarbetet bland kvinnor har minskat de senaste två decennierna i alla åldersgrupper, utom i åldersgruppen 20 24 år. Att deltidsarbetet inte har minskat i den gruppen, kan sannolikt bland annat förklaras av att allt fler nu studerar på högskola och kombinerar studier med deltidsarbete. 6 Bland männen har deltidsarbetet ökat marginellt i alla åldersgrupper, utom bland de som är 55 64 år där nivån är i stort sett samma som för tjugo år sedan. 6 https://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/artiklar/hogst-andel-jobbar-heltid-inom-byggbranschen/ 6

6 5 4 3 2 Diagram 4. Deltid efter ålder och kön 1987, 2000 och 2015 Sysselsatta som arbetar deltid efter ålder 1987, 2000 och 2015 Andel procent av alla i åldersgruppen Kvinnor 1 1987 2000 2015 20-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år Totalt 6 5 Män 4 3 2 1 1987 2000 2015 20-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år Totalt Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), SCB 3.3 Orsaker till deltidsarbete Att en person deltidsarbetar kan ha flera olika orsaker. När SCB undersökte detta inom ramen för arbetskraftsundersökningarna (AKU) år 2016 fördelade sig svaren enligt redovisningen i tabell 2. 7 Tabell 2. Orsak till deltidsarbete för personer i åldern 20 64 år, 2016 Antal i 1 000-tal, procentuell fördelning och könsfördelning % Antal Procent Könsfördelning Orsak Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Lämpligt heltidsarbete saknas/söker heltid 193,7 84,9 27,0 32,3 69,5 30,5 Vård av barn 131,8 22,0 18,4 8,4 85,7 14,3 Vill inte heltidsarbeta, uppger inget skäl 80,8 25,9 11,3 9,9 75,7 24,3 Egen sjukdom/nedsatt arbetsförmåga 74,4 27,5 10,4 10,5 73,0 27,0 Studier 73,3 45,0 10,2 17,1 62,0 38,0 Arbetet är fysiskt och/eller psykiskt krävande 57,5 10,0 8,0 3,8 85,2 14,8 Har flera jobb 35,6 19,7 5,0 7,5 64,4 35,6 Vård av både barn och vuxna anhöriga/släktingar 13,1 1,9 1,8 0,7 87,3 12,7 Vård av vuxna anhöriga/släktingar 1,4.. 0,2...... Övrigt 52,8 22,6 7,4 8,6 70,0 30,0 Uppgift saknas 3,2 2,9 0,4 1,1 52,5 47,5 Totalt 717,5 262,6 100 100 73,2 26,8 Källa: SCB Ekonomisk jämlikhet 7 Motsvarande undersökning har inte gjorts gällande förvärvsarbetande. 7

Den vanligaste orsaken till deltidsarbete bland både kvinnor och män, är att lämpligt heltidsarbete saknas/söker heltid. Näst vanligast för kvinnor är vård av barn, medan det för männen är studier. Cirka 80 000 deltidsanställda kvinnor och cirka 25 000 deltidsanställda män angav även att de inte vill arbeta heltid. 3.4 Ofrivilligt deltidsarbete SCB mäter ofrivillig deltid i form av undersysselsatta personer som kan och vill arbeta mer. I diagram 5 och 6 redovisas hur andelen undersysselsatta deltids arbetande har utvecklats sig de senaste tio åren. 3 Diagram 5. Andel undersysselsatta deltidarbetande kvinnor, 15 74 år 25 % 2 15 % 1-19 tim 20-34 tim Totalt 1 5 % 2007 2009 2010 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Källa: SCB AKU, egna beräkningar Andelen undersysselsatta kvinnor har minskat de senaste tio åren, och i synnerhet sedan 2014. Störst är minskningen bland de som jobbar kort deltid, 1-19 tim/vecka där 17 procent angav att de var undersysselsatta år 2016, jämfört med 25 procent 2007. Totalt angav 15 procent av de deltidsarbetande kvinnorna att de var undersysselsatta år 2016. 3 Diagram 6. Andel undersysselsatta deltidsarbetande män, 15 74 år 25 % 2 15 % 1-19 tim 20-34 tim Totalt 1 5 % 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Källa: SCB AKU, egna beräkningar För männen är utvecklingen inte lika stark vad gäller minskning i andelen undersyssel satta. År 2016 angav 18 procent av männen att de var undersysselsatta, ner från 20 procent år 2007. Minskningen beror på att både lång och kort deltid har minskat i ungefär samma omfattning. 8

3.5 Förekomsten av deltidsarbete i olika branscher Förekomsten av deltidsarbete varierar stort mellan branscher, beroende på deras olika förutsättningar. I diagram 7 redovisas andelen deltidsanställda i olika branscher. Diagram 7. Andel deltidsanställda 2008 och 2016 Vård och omsorg Hotell och restaurang Handel Utbildning Finansiell verks, ftgtjänster Transport Offentlig förvaltning Tillverkning och utvinning Information och kommunikation Jordbruk och fiske Byggverksamhet 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% Källa: SCB AKU 2008 2016 Handeln, hotell- och restaurangbranschen samt vård och omsorgsbranschen har till följd av verksamhetens natur en betydligt högre andel deltidsarbetande än exempelvis transport, information och kommunikation samt offentlig förvaltning. Trenden att deltidsarbete minskar i omfattning syns även i flera av de branscher som historiskt har haft hög andel deltidsarbetande, enligt branschstatistiken för åren 2008 2016. Under den här perioden har andelen deltidsarbetande kvinnor minskat mest. 9

www.svensktnaringsliv.se Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 Arkitektkopia AB, Bromma, 2017