NordGens potatissorter till distribution 2018 När inget annat anges är beskrivningarna hämtade från boken Potatis i Norden, utgiven av NordGen (då NGB) 2001. Fjellfinn. Foto: Svein Øivind Solberg Sammanställt av Ulrika Carlson-Nilsson, NordGen, januari 2018. 1
DANMARK Kiva NGB3198 Pedigree Lü 56220/94 x Dr. McIntosh Medelsen, högpresterande matpotatis. Rundovala knölar med flata ögon, gul skaloch köttfärg. Ljusgroddarna är ljust rödvioletta och håriga. Plantan är mellanhög, upprätt och tät, med ganska få, grova och svagt rödbruna stjälkar. Blommorna är talrika, vita till lätt gulfärgade och stjärnformade. Ståndarna är orangefärgade och ger mycket pollen. Bär är vanligt förekommande. Sorten är resistent mot potatiskräfta och vanlig cystnematod (Ro1) och och har viss motståndskraft mot bladmögel, potatisvirus Y, Phoma-röta och rostringar (TRV). Däremot något mottaglig för bakterien Erwinia carotovora var. atroseptica. Kiva har medelhögt torrsubstansinnehåll, är relativt fastkokande och har mycket svag tendens till mörkfärgning efter kokning. Högt glykoalkaloidinnehåll. Sort från Landbrugets Kartoffelfond, Vandel, 1970. Har bara odlats i mycket begränsad omfattning fram till 1975 då den togs bort från sortlistan. Har haft betydelse som föräldrasort i dansk potatisförädling. Octavia NGB3258 Pedigree Lü 56220/94 x Asparges Medeltidig matpotatis med medelhögt utbyte. Knölarna är rundovala till ovala med flata ögon och gult skal och kött. Ljusgrodden är rödviolett med svag behåring. Plantan är medelhög och något utbredd med få ganska kraftiga stjälkar. Bladen är ljusa och tätsittande. Blommorna vita. Bär förekommer. Sorten är resistent mot potatiskräfta och vanlig cystnematod (Ro1). Den är relativt resistent mot Phoma-röta och rostringar (rattle och mop top-virus). Den anges vara mottaglig mot bladmögel och olika virussjukdomar men tålig mot mekaniska skador och torka. Octavia har medelhög torrsubstanshalt och är ganska fastkokande. Viss tendens till mörkfärgning efter kokning. Första danska sorten med nematodresistens. Togs fram vid Landbrugets Kartoffelfond, Vandel 1970. Odlades som mest i mitten av 1970-talet, och utgjorde ett år cirka 8 % av den registrerade sättpotatisarealen. Sorten har odlats fram till 1990-talet, dock på mindre 2
arealer och med minskande betydelse. Togs ur sortlistan 1992. FINLAND Karjalan Musta NGB3375 Synonym Wärtsilän musta Matpotatis som odlats i östra Nylands skärgård och i södra Karelen i mindre omfattning. Knölen är rund med tämligen djupa ögon. Skalet är ljust blåviolett och köttet vitt. Ljusgrodden är mörkt blåviolett och långsträckt med tät hårighet. Blomman är vit och knopparna faller lätt av. Okänt ursprung. Lemin Punanen NGB3267 Mikkelin peruna, Sokkalan peruna Mycket sen matpotatis. Knölarna är ljusröda och runda med mycket djupa ögon. Köttet är ljusgult med röda fläckar. Ljusgrodden är ganska långsträckt, rödviolett med mest färg på basen och svagt behårad. Sorten är 3
högväxande med kraftig blast och stort rotsystem. Blomningen är riklig med rödvioletta blommor med vita spetsar och ränder. Lemin punanen anses ha god motståndskraft mot brunröta. Torrsubstanshalten är hög och knölarna är mjöliga efter kokning och mörkfärgas kraftigt. Smaken sötaktig. Enligt traditionen kom sorten till Finland på 1850-talet med finska soldater som återvände från Krimkriget. Den har mest odlats i sydöstra Finland. Kommunen Lemi har sedan 1990-talet strävat efter att odla och marknadsföra den som en lokal specialitet. ISLAND Gular islenskar NGB3147 Gular Akureyrar, Gular Vestfirskar Medelsen matpotatis. Bildar många knölar nära stjälken. Knölarna är runda till kort ovala med medeldjupa ögon. Skalet, liksom köttet, är gult. Knölarna är ofta oregelbundna i formen. Blåvioletta ljusgroddar. Blålila blommor, inga bär. Sorten är resistent mot potatiskräfta men mycket mottaglig för bladmögel och brunröta. Gular islenskar är motståndskraftig mot PMTV (mop top). Knölarna har relativt hög torrsubstanshalt och anses ha god smak. Gammal lokalsort med okänt ursprung men har antagligen odlats sedan lång tid tillbaka på Island. Ingen odling känd i övriga nordiska länder. Odlades sporadiskt på Island för 15-20 år sedan men är nu nästan helt försvunnen. 4
NORGE Fjellfinn NGB3212 Sort fra Karelen, Sort fra yttre Lierne Halvsen lokalsort från norra Norge. Knölarna är långovala och något platta med röd skalfärg. Köttfärgen är gul, ibland med spår av rött. Ljusgroddarna är rödvioletta. Blasten har viss antocyanfärgning, speciellt äldre blad. Blommorna är rödvioletta. Fjellfin är inte resistent mot potatiskräfta och är relativt känslig för bladmögel och brunröta. Okänt ursprung. Ringerikspotet NGB3494 Halvsen matpotatis. Knölarna är tvärovala och svagt tillplattade och ofta små. De har mycket djupa ögon och djupt nedsänkt navelfäste. Skalfärgen är kraftigt röd och köttfärgen starkt gul, ofta med röd kärlring. Ljusgroddarna är kraftigt rödvioletta. Sorten har stora ljust rödvioletta blommor med varierande färgintensitet vilket ger dem ett brokigt utseende. Ringerikspotet är inte resistent mot potatiskräfta och drabbas lätt av bladmögel, brunröta och olika virussjukdomar. Knölarna har hög torrsubstanshalt och sorten är känd för sin goda matkvalitet. Har enligt folkmun odlats lokalt på Ringerike, Norge. Ursprung okänt. 5
Åspotet NGB3225 Pedigree Hindenburg x Centifolia Frühmölle Halvsen, högavkastande matpotatis. Sorten har ovala knölar med grunda ögon och bra form. Skal och köttfärg är vit. Ljusgroddarna är ljust rödvioletta. Plantorna är medelhöga, med väldigt svag antocyanfärgning i stjälkar och blomskaft. Blommorna har vita kronblad. Åspotet är resistent mot potatiskräfta och har god motståndskraft mot bladmögel och brunröta. Den angrips i mindre omfattning av vanlig skorv men är mer mottaglig mot rostringar (TRV). Sorten har låg torrsubstanshalt och får vid höga kvävegivor något försämrad matkvalitet. Åspotet togs fram vid Institutt for plantefag, NLH, 1932 och var en mycket viktig sort i Norge under andra världskriget och fram till mitten av 1960-talet. Togs ur sortlistan 1973. I Sverige odlades den i Skåne på 1950- och 60- talet under namnet Frühmölle. SVERIGE Birgitta NGB3160 Pedigree Magnum bonum x Badera Sen matpotatissort som bör odlas på lättare jord eftersom kvaliteten försämras vid odling på fuktig och lerhaltig jord. Knölarna är välformade, rundovala-långovala och släta med grunda ögon. Skalet är vitt och köttfärgen likaså. Ljusgrodden är kort med ljust rödviolett färg och saknar nästan behåring. Gror sent och är därför lättlagrad med bra kvalitet även sent på säsongen. Ganska högväxande med ljusgrönt bladverk. Blomningen är riklig med rödvioletta kronblad med vita spestar. Bär förekommer sparsamt. Sorten angrips lätt av bladmögel men är ganska motståndskraftig mot brunröta. Mycket mottaglig för krussjuka men motståndskraftig mot mop top (rostringar). På lättare jord är kokkvaliteten bra med liten 6
benägenhet för mörkfärgning efter kokning. Sorten har varit omtyckt i restaurangbranchen eftersom den har en fast konsistens och inte kokar sönder. Har dock ganska hög halt av glykoalkaloider. Sort från Sveriges Utsädesförening, 1923. Togs bort från sortlistan 1964. Har varit allmänt odlad i Skåne, södra och östra Småland och på Gotland samt ganska allmänt i övriga Götaland och Svealand. Blå Dalsland NGB3035 (FIN) Kainuun Musta (färgmutant med rödvioletta fläckar/värimutantti), Karunging Musta, Kuusamon Tumma, Lopen Musta, Musta Maatiainen, Musta Peruna, Vanha Musta (NOR) Nordgårdspotet, Sort fra O. Hefte (SWE) Blåpotatis, Finnmarkspotatis, Hästeberget, Svart Dalsland, Svarta, Svartpotatis Medeltidig matpotatis. Knölarna rundrundovala med mörkt blått skal (röd variant, se ). Färgen ligger under korklagret. Köttfärg vit. Ljusgrodden är ganska liten, blåviolett med gles hårighet, ofta med tydligt ofärgad mellandel. Bör vara lättlagrad eftersom den gror sent. Plantan har god täckning. Stjälk och blomskaft är starkt antocyanfärgade och då bladen är ganska mörkgröna får plantan ett mörkt utseende. Blomning obetydlig, tappar ofta knopparna. Blomman är blåviolett med vita spetsar. Kronbladen är i regel inte sammanvuxna. Blå Dalsland är mottaglig för bladmögel, krussjuka och skorv men motståndskraftig mot mop top och rostringar (TRV). Kokkvaliteten är mjölig med liten benägenhet för mörkfärgning. Gammal lantsort som varit mycket vanlig i Dalsland, Värmland, Bohuslän och angränsande landskap samt i mindre omfattning i Norrbotten och Finland. Den rödskaliga varianten, Nordgårdspotet, har funnits i Norge, men även i mindre omfattning i de svenska odlingsområdena. 7
Köttpotatis NGB3300 Knölarna är rundovala med ganska djupa ögon och markerade ögonbryn, navel insänkt. Skalfärgen är röd med mörkare kronända. Vit köttfärg med i regel mycket bred röd kärlring som ofta sprider sig in i märgen. Ljusgrodden är kort, rödviolett med ljusare spets och med riklig behåring. Plantan är ganska hög, vek med mörkgrön blast. Blommar sparsamt med vita blommor. Vissa observationer tyder på att sorten är mycket mottaglig för bladmögel och brunröta liksom för krussjuka. Får betraktas som lantsort med okänd härstamning. Har odlats i Jämtland. Leksands vit NGB3013 Leksandspotatis, Råneåpotatis, Tågpotatis, Wallin Medelsen matpotatis. Knölarna är runda, buckliga och har ganska djupa ögon och insänkt navel. Gulskaliga med tendens till rödviolett anstrykning och gul köttfärg. Ljusgrodden är klotformig med liten spets, rödviolett färg, mest på basen, och ganska hårig. Plantan har ganska god täckning och är relativt ljusgrön. Den har riklig blomning med stora vita blommor och rikligt med bär. Leksands vit är mycket mottaglig för bladmögel, brunröta och krussjuka. Den är däremot motståndskraftig mot skorv och mop top (rostringar). Mottaglig för Phomaröta. Sorten har hög torrsubstanshalt men är dock ganska fast efter kokning. Hög halt av glykoalkaloider. Gammal lantsort. Antas härstamma från Jonas Alströmers import på 1720-talet. Lär då ha odlats på hans gård Nolhaga utanför Alingsås i Västergötland, Sverige. Har odlats ganska allmänt i Dalarna och Norrland. 8