Skolrelaterad psykisk ohälsa bland unga tjejer och killar Linda Hiltunen Fil. Dr. Sociologi, Linnéuniversitet Kontaktuppgifter: E-post: linda.hiltunen@lnu.se
Presentationsstruktur 1. Kort bakgrund till avhandlingen 2. Resultatpresentation med fokus på skolprestationer 3. Frågor och reflektion
Varför studera psykisk ohälsa bland ungdomar? STRESS NEDSTÄMDH ET ORO/ÄNGSLA N PROBLEM MED NATTSÖMNE N ONT I HUVUDET ONT I MAGEN IRRITATION/AGGRES SION
58 procent rapporterar stress varje dag eller flera gånger i veckan
Omkring 40 procent rapporterar oro, nedstämdhet, ont i magen, huvudvärk flera gånger i veckan
Ett klassrum i Sverige Av 30 elever är 25 elever trötta 17 elever stressade 12 elever sover dåligt 12 elever huvudvärk 8 elever ont i magen flera gånger i veckan eller varje dag
Avhandlingens syfte att bidra med kunskap om hur unga själva uppfattar ohälsans orsaker samt hur upplevd ohälsa kan hanteras viktigt att låta unga själva få komma till tals och beskriva sin vardag utifrån sitt perspektiv!
Det empiriska materialet består av: 497 uppsatser om ungas erfarenheter av ohälsa 497 enkäter där unga självskattat sin hälsa 12 uppföljande intervjuer
När unga själva får beskriva orsakerna bakom erfarenheter av ohälsa berättar många om skolprestationer! Tre fjärdedelar (motsvarar 374 unga) beskriver relationen till skolarbetet som en källa till egen ohälsa
Kapitel 8: Skolprestationer Vad betyder skolarbetet i relation till subjektiv ohälsa bland unga tjejer och killar?
Tre berättelser om skolan Den prestationsorienterade berättelsen Den skoltunga berättelsen Den fritidsorienterade berättelsen
Den prestationsorienterade berättelsen Ohälsan är ett resultat av studierelaterad utmattning (för mycket tid ägnas åt självständiga studier)
Jag mår inte bra av att satsa för mycket på skolan. Kraven att fixa proven med högsta betyg gör att jag blir deppig, trött, bryter ihop och gråter ofta för minsta lilla grej. Jag blir arg, får huvudvärk och värst av allt: nackspärr. (Natalie, 17 år)
Jag tror det finns en bild av att ungdomars liv är fyllda av möten med kompisar, med dejter, på fik över en kaffe latte. Så ser tyvärr inte mitt liv ut. Mitt liv är inte fritt från krav. Tvärtom. Första veckan på gymnasiet fick jag höra att för att kunna bli det jag vill i livet måste jag ha MVG i vartenda ämne. Ganska mycket press, inte sant? (Pernilla, 17 år)
Den skoltunga berättelsen Ohälsa är ett resultat av brist på resurser för att nå godkända betyg och att vara en individ som inte klarar av skolan
Jag har alltid haft svårt för skolan. Jag blir stressad när jag ska göra prov, särskilt prov som går på tid, och då går det dåligt på proven. Oftast får jag IG. Helst av allt skulle jag bara vilja gå och gömma mig, men jag försöker kämpa ändå. (Emil, 16 år)
Vissa vuxna ser ner på en. Jag känner att jag måste klara av att för godkänt annars blir lärare och föräldrar besvikna och arga på en. Kraven är så höga. Om man inte är tillräckligt duktig så duger man inte alls! När jag är hemma mår jag ofta illa och gråter. (Lina 17 år)
Den fritidsorienterade berättelsen Ohälsan är ett resultat av brist på motivation att ägna sig åt studier Drabbar dem ofta upp om kvällar (och nätter) när de kommer på att de inte gjort vad som förväntas av dem
Skolan går aldrig i första hand när det finns roligare saker att göra. Men oron finns alltid där. Det är oftast när man ska sova. En tanke om skolan kommer upp och så ligger man och vrider och vänder på sig en bra stund tills tanken lägger sig. Man tänker på prov och uppgifter som man inte gjort, så det är ju oftast ens eget fel. (Mikael 18 år)
Det självständiga lärandet ställer till det för hälsan (dvs. skolarbete som ska göras utanför ordinarie schema) Det är dock i huvudsak prestationsorienterade elever som har framgångsrika resurser att hantera självständigt arbete!
Hur unga hanterar ohälsa kopplat till skolprestationer Strategierna används på olika sätt beroende på relationen till skolprestationer!
LÅG Motivation HÖG Upplevda resurser att ta sig an skolarbete HÖG LÅG Skoltynda Prestationsorienterade Fritidsorienterade Avhoppare?
Vad tar du med dig till i relation till din yrkesroll och ditt yrkesuppdrag? Tid för reflektioner Kontaktuppgifter: E-post: linda.hiltunen@lnu.se