2016-07-15 Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum - PKMC 2016 En sammanfattning av den regionala krisberedskapen och prehospitala akutsjukvården under första halvåret 2016. Organisationsutveckling PKMC Våren präglades av arbetet med att skapa en organisation med en mer sammanhållen process kopplat till vårt regionala uppdrag, krisberedskap och prehospital akutsjukvård. Vi har därför etablerat två nya enheter: Enheten för regional krisberedskap: chef Pontus Rotter Enheten för prehospital samordning: chef Bengt Asplén Framtida organisation En utredning genomfördes under våren gällande hur man fortsättningsvis skall utveckla samarbetet mellan PKMC och Enheten för Säkerhet. Förslaget mynnade ut i att de båda verksamheterna, men även enheten för Prehospital samordning fortsättningsvis kommer organiseras inom Utförarstyrning och samordning med Eva Arrdal som chef, en förändring som jag ser som mycket positiv. Jag tror att vi på detta sätt kan samlas under en gemensam ledning och bli tydligare och starkare såväl regionalt som nationellt. Ett genomförande av detta är planerat under kvartal tre 2016. Enheten för Prehospital samordning Två av våra medarbetare har valt att gå vidare till andra befattningar. Bengt Asplén, chef för enheten som under många år varit drivande främst inom alarmeringssjukvård väljer nu att gå vidare mot nya utmaningar. Även Johanna Törnqvist, verksamhetsutvecklare, har valt att slutade sin tjänst. Vi önskar dom lycka till i sina nya befattningar. I samband med organisationsöversynen kommer en plan för rekrytering av ersättare presenteras. Prioritering och dirigering Tjänstemännen har två gånger lagt förslag och fått avslag om verksamhet i egen regi. Politiken är tydlig, dels vill man avvakta den nationella utredningen samtidigt som man ser SOS Alarm som ett fullgott alternativ till en egenregiverksamhet. Det har startat en ny nationell utredning för att se på olika lösningar som skall vara klar hösten 2017. Vi avvaktar konsekvenserna av de regionala besluten men även den nationella utredningen.
Uppdragsfrekvens Vi följer regelbundet upp verksamheten där uppdragsfrekvens och insatstider är viktiga mätetal. Sammanfattningsvis visar flera av resultaten på de sämsta siffrorna sedan 2009 Belastningen på ambulanserna i VGR har ökat 2016 i jämförelse med Q1 och Q2 2015, och det har varit en konstant ökning i jämförelse med tidigare år Andelen prio 1 uppdrag inom VGR som nås inom 20 min har minskat i jämförelse med samma period 2015 Mediantid första ambulans på plats vid prio 2 uppdrag har ökat från 27 min juni 2015 till 31,4 min juni 2016. Mediantid för första ambulans framme på plats vid prio 1 har ökat juni 2016 14,9 min, juni 2015 13,6 min Antalet prio 1 uppdrag jämförelse Q1 och Q2 2015 med 2016 har ökat med 10 %. Sedan 2009 har antalet prio 1 uppdrag ökat med ca 50 %. Dock är andelen patienter som efter ambulanssjuksköterskans bedömning lastade som prio 1 in till sjukhus relativt konstant, endast en liten ökning kan ses A4 VGR: Antal uppdrag per Prio Prio 1 Prio 2 Prio 3 Prio 4 Summa Antal 25000 20000 15000 10000 5000 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Prio 1 8590 7802 8371 8015 8739 8783 Prio 2 9335 8327 9000 8235 8507 8167 Prio 3 1483 1373 1482 1485 1333 1154 Prio 4 3140 3025 3363 3165 3091 3011 Summa 22548 20527 22216 20900 21670 21115 0 0 0 0 0 0 Månad Diagrammet visar antal prio 1 uppdrag per månad
Med bakgrund av detta är det viktigt att vi på olika sätt försöker se över hur vi kan hantera ett ökat antal uppdrag. Ett sätt är att göra en grundlig översyn av arbetssättet och förmågan att bedöma de hjälpsökande är redan i telefonsamtalet. Där är kvaliteten och kompetensen på alarmeringssjukvården av högsta prioritet. Vi har också krav att på olika sätt anpassa verksamheten för att möta det ökade antalet uppdrag med alternativa resurser. Det har inneburit lösningar där man vill engagera allmänheten, se över hur resurserna kan användas på bästa sätt men också se på alternativa möjligheter till styrning och behandling. Vissa av dem presenteras i den fortsatta texten. Ruttplanering/logistik Vi har ett pågående samarbete med ett företag i syfte att optimera resursutnyttjandet. Främst gäller det liggande sjuktransporter, den del av verksamheten som vi driver i egen regi. Tilldelning av rast. Den ökande frekvensen uppdrag har inneburit att tidigare modell med måltidsuppehåll håller på att avvecklas. Förvaltningarna övergår allt mer till att tilldela personalen rast. Nu har även ambulanssjukvården i Skaraborg övergått till rast. Koordineringen av detta sköts på vår central som ansvarar för liggande sjuktransporter. Från arbetsledningen och fackliga finns ett stort intresse att detta sköts på ett optimalt sätt, ex inom SU tilldelas ca 85-88 % av raster inom satta tidsfönster. Medicinsk Support Sjuksköterska (MSS) Vi har nyligen avslutat ett projekt där specialutbildade sjuksköterskor utvärderade helikopterlarmen. Resultatet visar på att man med hög kompetens kan optimera utnyttjandegraden på den mest kostnadskrävande resursen i regionen. Tillsammans med ansvariga för helikopterverksamheten kommer vi hösten 2016 lägga ett förslag om att permanenta funktionen som innebär att erfarna sjuksköterskor får möjlighet att påverka och styra uppdrag kopplat till våra specialenheter. Vårdinsats på plats Problemen med ett ökat antal uppdrag där patienter med oklara symptom kontaktar 112 för hjälp ökar. På flera ställen i regionen genomför man nu studier för att kvalitetssäkra rutiner som ger personalen möjlighet att tillsammans med patienten diskutera alternativa möjligheter till ambulanstransport till akutsjukhus. Detta kan liknas vid hur man på liknande sätt arbetar i övrig sjukvård enligt principen personcentrerad vård.
Enmansbemannade fordon Singel responder och bedömningsbilar har varit ett framgångsrikt koncept. Det innebär att nu man utökar, alternativt omfördelar resurser vilket ger verksamheten nya möjligheter att möta den ökade efterfrågan på ambulanssjukvård med en begränsad resursinsats. SMS-livräddning Under hösten planerar vi uppstart av projektet där allmänhet kan larmas via SMS till ett hjärtstopp. Våren har vi ägnat åt att reda ut juridiska och avtalstekniska frågor. Ortopedi FIC-Blockad prehospitalt (fascia iliaca compartment-blockad) Ambulanssjukvården i SU har i samarbete med Mölndals sjukhus,su, specialistutbildat ambulanssjuksköterskor att lägga en sk. FIC-blockad prehospitalt (lokalbedövning), vilket man annars gör på sjukhuset. Detta förväntas minska komplikationer från traditionell smärtlindring och öka patientsäkerheten. Internationellt och nationellt är ambulanssjukvården SU först ut att testa detta och metodiken utvärderas vetenskapligt. Prehospital Psykiatrisk Resurs (PR) Patienter med psykisk ohälsa utgör en stor del av uppdragen. Såväl internationellt som nationellt har man infört nya rutiner för att täcka behovet av ökad kompetens i området. SU driver ett pilotprojekt där en av ambulanssjukvårdens bedömningsbilar i Göteborg bemannas med en psykiatrispecialiserad sjuksköterska och en ambulanssjuksköterska. Tidiga resultat visar att ett flertal kända patienter inom psykiatrin har kunnat få hjälp i hemmet alternativt bli hänvisade till rätt vårdinstans, eller t ex kunnat direktinläggas på beroendeavdelning i mycket högre utsträckning än tidigare. Hot/våld, prehospital ledning Den ökade hotbilden och det förändrade samhällsklimatet kräver ökad samverkan mellan blåljusaktörer och en översyn av våra rutiner. Arbetsmiljön för blåljuspersonal har nu blivit en politisk fråga. VGR har varit representerad i de möte som skett nationellt. Kravet på hårdare straff kopplat till hot mot blåljuspersonal ställs nu från flera politiska företrädare. Detta kan vara ett av flera steg i rätt riktning för att skapa en säkrare arbetsmiljö. Man inför nu även olika former av ledningsfordon i de olika ambulansorganisationerna. Såväl Polis som Räddningstjänst har en lång erfarenhet av renodlad operativ ledningsfunktion.
Detta är något som varit eftersatt inom ambulanssjukvården. Det innebär att all personal skall ha en grundläggande utbildning inom prehospital ledning men vid större händelser kan mer erfaren och utbildad personal vara ett stöd i den operativa ledningen. Norge är nu till viss del en förebild för hur man skall agera vid hot om dödligt våld. Där har man tagit fram rutiner för hur man skall agera vid exempelvis skolskjutningar. Enhet Regional krisberedskap Enheten är nyformerad sen den 1 mars 2016. Även om den vilar på tidigare verksamheter är enheten i sig ung. Ett viktigt arbete i början har varit att definiera en verksamhetsprocess som krisberedskapsarbetet kan utgå ifrån. Krisberedskap har framförallt ett förberedande fokus. Det vill säga, vad gör vi när det vi inte vill ska inträffa trots allt inträffar? I sin nuvarande form utgår verksamhetsprocessen från att syftet med krisberedskap är att skapa krishanteringsförmåga. För att nå dit tror vi att krisberedskapen behöver förädlas via FoU > Processer/Policy/Planer > Utbildning > Träning > Övning. Vår analys är att vi alla inom området jobbar med de här delarna idag, men att vi behöver bli betydligt bättre på att få en tydlig röd tråd och strategi i skapandet av krishanteringsförmåga. Utbildning Vi kan i vårt eget utbildningsutbud se en del brister. Många av dem är definitivt kunskapshöjande inom sitt ämnesområde (stabsarbete, CBRNE, krisstöd, evakuering etc), men det är väldigt få av utbildningarna som är kopplade till steget innan, d v s processer/policy/planer. Utbildningarna i sig har ett värde, men vi tror att de ger ännu mer nytta om de dessutom är tydligt och praktiskt kopplade till hur vi har bestämt att vi ska arbeta. Under våren fattade vi ett beslut om att ställa in de flesta av årets utbildningar i vår katalog. Vi ser ett stort behov av att bättre koppla utbildningarna till deltagarnas behov och verksamheternas egna processer. Sen en tid tillbaka pågår ett stort revideringsarbete av hela vårt utbud av utbildningar. Vi ser en framtid där vi är betydligt mer lyhörda för vad de som går våra kurser verkligen behöver. Tre-Nivå-Samverkan, 3NS Utöver revidering av befintliga kurser har vi dessutom genomfört en helt ny utbildning. Den är kopplad till de övningar som kallas för 3NS som vilar på forskning från Eric Carlström och Johan Berlin.
Långt innan PKMC blev involverade i 3NS-övningar hade Eric och Johan tillsammans med NU-sjukvården genomfört många sådana övningar, framför allt med inriktning mot blåljusaktörer ute på fältet. I och med Erics engagemang i PKMC har vi tillsammans utvecklat övningar mer inriktade mot stabsarbete och mellan olika staber. För att säkerställa kvalitén på 3NS-övningar har vi skapat en utbildning för övningsledare inom 3NS. Snabb och tydlig TIB-organisation Hösten 2014 genomfördes en risk- och sårbarhetsanalys med elbortfall som scenario. Den visade bland annat att det finns oklarheter hos vissa verksamheter om vad som ska göras före, under och efter en kris. Utifrån det har regiondirektören formulerat ett antal uppdrag. Ett av dessa handlar om att skapa en tydlig och snabb TiB-organisation. Syftet är att stärka funktionen L-TiB i VGR:s samhällsviktiga verksamheter genom att tydliggöra hur L-TiB ska agera före, under och efter en kris samt mandat. Under våren har uppdragstagarna och handläggarna för de totalt sju olika uppdragen träffats en första gång. Efter sommaren kommer uppdragen att startas upp. De slutliga resultaten av uppdragen ska redovisas för koncernsäkerhetschefen och regiondirektören i slutet av 2018. Samverkan med Försvarsmakten och inom civilt försvar Under våren har samverkan med Försvarsmakten ökat, delvis på grund av regeringens beslut om att återupprätta totalförsvaret. Både Enhet Säkerhet och PKMC är inbjudna till ett flertal övningar i Försvarsmaktens regi. Redan nu pågår förberedelser för "Regional Ledningsträning 2017" där många olika myndigheter och VGR kommer delta. VGR kommer representeras av delar av regionledningen och krisledningsnämnden. Krisstöd Under våren har PKMC fokuserat på framtida samarbetsvägar med befintliga PKL/krisstöds-grupper inom VGR. Vi jobbar för ett utökat samarbete regionalt, där vi kan vara behjälpliga på många olika sätt. Vi planerar för efterfrågade utbildningar inom krisstöd, bl a dokumentation, avlastande samtal och PKL/Krisstöds roll vid stabsarbete. Projekt Ukraina EU-Projektet i Ukraina löper enligt plan. Vi har genomfört utbildningar i 3NS och MacSim (Mass Casualty Simulation) på plats i Ukraina. Vi har utbildat 31 personer i 3NS och 45 personer i MacSim. Åtta ukrainare har blivit instruktörer i MacSim. Vidare pågår arbete med framställning av en handbok som kommer att användas för den planerade Master-utbildningen inom kris och katastrofhantering.
Evakuering av sjukhus. Evakuering av sjukvårdsförvaltningar är en regional angelägenhet. Vi har utifrån den nationella handbok vi skrev under 2014, skapat en kurs och en regional styrgrupp som kommer att övervaka arbetet med att ta fram enskilda planer för varje förvaltning samt en regional plan. Under hösten kommer vi att arrangera en kurs med alla inblandade. Advanced Life Support Group PKMC bedriver sedan många år konceptutbildningar från Advanced Life Support Group (ALSG). Kurserna är inriktade mot ett systematiskt omhändertagande av akut sjuka såväl barn som vuxna. PKMC brukar genomföra totalt åtta kurser per år i Göteborg. Utöver det arrangeras det ett flertal enskilda kurser på andra orter i Sverige. En del av dem är enskilda uppdragsutbildningar, medan andra är en del i uppbygganden av ett antal ALSGfilialer i till huvudcentrumet i Göteborg. I Umeå har APLS genomförts flera gånger. I juni kördes en MedicALS i Stockholm som aspirerar på att bli en filial. Det gick så bra att vi redan planerat in ännu en utbildning i Stockholm under hösten. En av årets höjdpunkter inom ALSG är instruktörsutbildningen. Den kallas för Generic Instructors Course (GIC) och pågår i tre dagar. För att få gå GIC:en ska man ha blivit godkänd på en ALSG-kurs och blivit rekommenderad av fakulteten. I år genomförs den i november. Upphandlingar av regionalt intresse Det finns ett stort värde att samordna upphandlingar inom vårt specialområde. Aktuellt nu är: Fordonsupphandlingen av ambulanser som är inne i ett avgörande skede. Vi kommer under hösten starta en upphandling av ny RAKEL-utrustning. Det pågår diskussioner om upphandling av ett alternativt kriskommunikations- och dokumentationssystem. Framtida utveckling Precis nu när jag tänker skicka materialet nås jag av informationen om det fruktansvärda dådet i Nice. Inte bara denna enskilda händelse utan en allmänt ökad hotbild såväl internationellt som nationellt visar på behovet av en väl fungerande krisberedskap och prehospital organisation.
Vi har tagit del av rapporter från terrorhändelserna i Frankrike. Man har där byggt upp en organisation som är övad och tränad men där det också finns en regional strategi och en ledningsorganisation som snabbt kan träda in och styra och leda. Jag tror vi måste göra omvärldsanalyser och ta vara på andras erfarenheter i vårt fortsatta arbete med att bygga en väl fungerande krisberedskap. Att Sverige och då speciellt Västra Götaland med sitt utsatta läge skulle vara förskonade från terrorliknande händelser, eller hot om dödligt våld, som Polisen numera kallar det, är ett önsketänkande. Detta och den allt mer komplexa samhällsbilden gör att vi fortsättningsvis måste arbeta med att utveckla vår beredskap att hantera det oväntade. I det arbetet är det viktigt att ha det regionala perspektivet, ingen förvaltning löser detta på egen hand. Min förhoppning är därför att vi kan fortsätta att bygga upp en stark regional organisation Har ni frågor inom området ni välkomna att kontakta oss på PKMC! Mats Kihlgren Beredskapschef 0736-889394