Konkurrensanalys för Dirac Live

TVE 16 042 juni Examensarbete 15 hp Juni 2016 Konkurrensanalys för Dirac Live Hannes Larsson

Abstract Competitive analysis for Dirac Live Hannes Larsson Teknisk- naturvetenskaplig fakultet UTH-enheten Besöksadress: Ångströmlaboratoriet Lägerhyddsvägen 1 Hus 4, Plan 0 Postadress: Box 536 751 21 Uppsala Telefon: 018 471 30 03 Telefax: 018 471 30 00 Dirac Live, en programvara för rumskorrektion utvecklad av Dirac Research AB har jämförts med fyra olika konkurrenter. Jämförelsen har dels skett via mätningar på de olika korrektionerna där frekvensgång och fas har plottats. Även subjektiva jämförelser i användarupplevelse har genomförts med syfte att se olika styrkor hos de olika programvarorna och hårdvarorna som finns på marknaden. Styrkorna och svagheterna hos de olika programmen och hårdvarorna har lyfts fram och jämförts. Slutligen har några förslag om vad som skulle kunna förbättra användarupplevelsen hos Dirac Live gjorts, där de två största punkterna har varit att det vore bra att kunna justera den önskade frekvensgången i samma programvara som används för att lyssna på ljud, och att det i jämförelse med andra programvaror på marknaden saknas förinställda önskade frekvensgångar. Förutom dessa små förslag på justeringar upplevdes Dirac Live som väldigt bra, och var den programvara som klarade sig bäst i den subjektiva jämförelsen i användarupplevelse. Hemsida: http://www.teknat.uu.se/student Handledare: Daniel Rönnbäck Ämnesgranskare: Sara Frykstrand Examinator: Martin Sjödin ISSN: 1401-5757, TVE 16 042 juni

Innehåll 1 Introduktion 2 1.1 Syfte med studien............................................. 2 1.2 Bakgrund................................................. 3 1.2.1 Programvara........................................... 3 1.2.2 Mätmikrofoner.......................................... 4 2 Metod 4 2.1 Lyssningsmiljö.............................................. 4 2.2 Mätningar av de olika systemens korrektion............................... 6 2.3 Användarupplevelse............................................ 7 3 Resultat 8 3.1 Mätningar................................................. 8 3.2 Användarupplevelse............................................ 13 3.2.1 Dirac Live Mjukvara....................................... 13 3.2.2 Programvara - A......................................... 15 3.2.3 Programvara - B......................................... 18 3.2.4 Programvara - C......................................... 19 3.2.5 Dirac Live for Arcam AVR550.................................. 23 3.2.6 Hårdvara - D........................................... 24 3.2.7 Jämförelse i användarupplevelse................................. 24 4 Slutsatser och rekommendationer 25 5 Diskussion och framtida undersökningar 26 1

Populärvetenskaplig sammanfattning I denna rapport har Dirac Live och flera olika konkurrenter till programvaran Dirac Live samt en motsvarande programvara för hifi-förstärkare undersökts. Dirac Live är en programvara som används för att mäta ljud från ett högtalarsystem i ett rum för att sedan ändra ljudet som högtalarna spelar upp med syfte att öka ljudkvalitén. Dirac Live finns till Mac och PC och är en programvara, men det finns också inbyggt i vissa hifi-förstärkare såsom Arcams modell AVR550. Fokus i undersökningen har varit en subjektiv jämförelse i användarupplevelse, alltså att en person har testat de olika programvarorna och beskrivit upplevelsen av de olika programvarorna och hifi-förstärkarna i jämförelse med Dirac Live. Vilka funktioner finns, hur går mätning av rum till, hur går det till att justera sparade inställningar och liknande frågor har ställts i undersökningen. Sedan gavs lite rekommendationer för hur användarupplevelsen hos Dirac Live skulle kunna förbättrats. De främsta rekommendationerna var att det vore önskvärt att kunna justera ljudinställningar i samma programvara som används för att justera ljudet som går ut från datorn. Nu fungerar det så att man behöver öppna mätprogrammet, ställa in justeringarna i mätprogrammet och exportera en ny fil för att ändra ljudet från kompensationen. Även mätningar på de olika programvarorna har gjorts, där man kan se hur de olika programmen påverkar ljudet olika vid olika frekvenser, alltså för olika höga toner. 1 Introduktion Bra ljud är något många är ute efter, vare sig det är vid lyssning av musik i ett högtalarsystem i vardagsrummet eller vid professionell ljudbearbetning i en studio. Ett vanligt sätt att förbättre ljudet i ett rum är genom akustikbehandling, men ibland finns inte dessa möjligheter, och ibland räcker inte bara akustikbehandling. Då är digital rumskorrektion en möjlighet. Dirac Live är en teknologi för rumskorrektion av högtalarsystem, utvecklad av Dirac Research AB. Rumskorrektion av högtalarsystem innebär att ljudet från ett högtalarsystem korrigeras för att förbättra ljudet som når en lyssnare i rummet. Det som menas med korrektion i detta sammanhang är att kompensera för eller minska effekten av distorsion från en icke-perfekt ljudkälla och akustiska effekter i rummet. Korrigeringarna utförs vanligen genom erhållande av data för att uppskatta rummets impulssvar och konstruktion av ett korrektionsfilter baserat på det uppskattade impulssvaret. [1] 1.1 Syfte med studien Syftet med denna rapport är att på uppdrag av Dirac Research AB undersöka Dirac Live, både till dator och till Arcam AVR550, och 4 olika konkurrenter. De olika systemen ska jämföras subjektivt från ett användarperspektiv hos en användare, nämligen författaren av denna rapport. Processen för köp och användning av de olika programvarorna ska beskrivas, och skillnader mellan de olika systemen ska belysas. Dessutom så ska mätningar göras på systemen för att kunna se överföringsfunktionerna. Dessa mätningar kommer att göras på två olika sätt, ett för hårdvarusystemen och ett annat sätt för mjukvarusystemen. Detta på grund av att det finns begränsningar på hur man mäter hårdvarusystemen på ett bra sätt, medans det går enkelt att mäta bara korrektionen på mjukvarusystemen. Denna jämförelse i användarupplevelse är menad att vara subjektiv och ger en indikation på hur en viss användare upplever skillnader mellan de olika programvarorna. Då de beskrivna upplevelserna kan skilja sig mellan olika användare är jämförelsen bara tänkt att påvisa skillnader att undersöka mer i framtiden. Undersökningen fungerar dock väl som en indikator på saker att uppmärksamma som kan spela roll för användarupplevelsen. De konkurrenterna som undersöks är i denna rapport anonymiserade. Det är, inklusive Dirac, fyra mjukvarusystem och två system som är inbyggda i hårdvaror. Följande system undersöks: Dirac Live Room Correction Suite från Dirac Research. Pris: 389/650 EUR (Stereo/full version) [2] A - Mjukvara. Pris: 365,99 EUR [3] B - Mjukvara. Pris: 340 EUR [4] 2

C - Mjukvara. Pris: 269 EUR [5] Arcam AVR550 med Dirac Live for Arcam (Hårdvara). Pris: 31 990 SEK [6] D - Hårdvara. Pris: 28 498 SEK [7] Dirac Live Room Correction Suite är Dirac Researchs programvara för rumskorrektion. Den riktar sig till datoraudiofiler och fungerar genom att datorn skickar en ljudström till Dirac Audio Processor som är ett virtuellt ljudkort, sedan kan man välja vilka utgångar Dirac Audio Processor ska skicka ljudet till. [8] Det finns en stereoversion som har stöd för två kanaler och en så kallad full version som har stöd för upp till 8 kanaler. Stereoversionen stöder installation på en dator, och fullversionen stöder installation på två datorer. [2] A är en programvara för rumskorrektion vars syfte är att vara billig och bärbar. Med A ingår en kalibreringsmikrofon, ett mätprogram och en plugin som utför själva korrektionen. Pluginen finns i formaten AU, AAX, RTAS och VST. [9] B är en programvara som låter användaren visa och processera mätdata. Det går att göra olika matematiska uträkningar och generera FIR-filter, filter i VST-format, processera ljudfiler, spela musik för testsyften med mera. Förutom vanlig rumskorrektion kan B också generera digitala delningsfilter av olika typer. [4] Programvara C finns i en variant för hörlurar och en för högtalare, det är den för högtalare som används och undersöks i denna rapport. Med C följer en kalibreringsprogramvara där mätningarna utförs och en plugin som utför korrektionen. Pluginen finns i formaten AU, AAX, RTAS och VST. [5] C har ingen manual, utan tanken är att mätoch korrektionsprocessen ska vara strömlinjeformad och guida användaren. Utvecklaren jobbar dock på en manual som var tänkt att komma under det första kvartalet 2016. [10] Arcam AVR550 är en hemmabioprocessor och förstärkare, alltså en hårdvara. Med AVR550 föjer Dirac Live for Arcam, ett datorprogram som används för att mäta rummet och ställa in alla viktiga högtalarinställningar och genererar filter för att ta bort de värsta resonanserna i rummet. Med följer även en mätmikrofon och ett USB-ljudinterface. [11] D är en stereoförstärkare som har ett medföljande system för rumskorrektion. Rumskorrektionen har två olika inställningar, global och focus. Syftet med global är att korrigera ljudet i hela rummet, och syftet med focus är att korrigera en viss lyssningsposition utan hänsyn till det övriga rummet. Med D följer en mätmikrofon, XLR-kabel och mikrofonstativ för mätningarna. D har även en XLR-ingång in för mätmikrofonen i förstärkaren. [12] 1.2 Bakgrund 1.2.1 Programvara Vid inspelning och mixning av t.ex. musik används ljudkort. I ett ljudkort ingår de olika delarna som behövs för att få in och ut olika analoga och digitala signaler till och från datorn, det finns alltså A/D- och D/A-omvandlare, intern klocka, förstärkare och mer i ett ljudkort. För samtliga mätningar har RME Fireface UC använts. Fireface UC är ett USB-ljudkort som bland annat har 8 analoga in- och utgångar vilka har använts för mätningarna i denna rapport. Fireface UC har en digital mixer inkluderad som heter Fireface Mixer och är baserad på RME s TotalMix-teknologi. I Fireface Mixer ser man olika kanaler för hårdvaruingångar (eng. hardware input), mjukvaruuppspelning (eng. software playback) och hårdvaruutgångar (eng. hardware output). Mjukvaruuppspelningskanalerna är dit ingångarna i ljudkortet skickar signalen, och kommer alltså efter de fysiska ingångarna. I Fireface Mixer finns en funktion som heter Loopback, där utgången från en hårdvaruutgång även skickas till en motsvarande mjukvaruuppspelningskanal. [13] Med hjälp av loopback-funktionaliteten går att med hjälp av Fireface Mixer skicka en signal genom en utgång i Fireface UC in på en annan kanal utan att signalen går ut från ljudkortet rent fysiskt. 3

Reaper är ett program för ljudbehandling, kallad DAW från engelskans Digital Audio Workstation. Det används för editering och processering av ljudfiler, till exempel mixning. I Reaper går det att lägga effekter på olika kanaler, dessa effekter läggs in i form av Plugins. Plugins finns i olika format, men ett vanligt format som fungerar i Reaper är VST. Det går att skicka varje kanal till antingen andra kanaler i Reaper eller till olika utgångar i det ljudkort som valts i inställningarna. [14] Holmimpulse är en gratis programvara för Windows vars syfte är att mäta impulssvar, frekvensgång samt fas. Det går även att mäta total harmonisk distorsion, jämföra mätningar, addera och subtrahera frekvens- och impulssvar och mer därtill. Holmimpulse är kompatibelt med alla PC-ljudkort utan begränsningar. Det går att ställa in ett tidsfönster för att ta bort sena reflektioner från det uppmätta impulssvaret, och vid en utförd mätning ställs detta tidsfönster in automatiskt. Vidare så finns det flera möjligheter för export av mätningar, både i tidsdomän och i frekvensdomän. Ett möjligt sätt att exportera data är som ASCII-textfiler. [15] 1.2.2 Mätmikrofoner DPA SC4060 är en rundtagande kondensatormikrofon från DPA. Dess frekvensgång är ±2 db mellan 20-20 000 Hz med en 3 db förstärkning vid 8-20 khz vid användningen av den medföljande så kallade soft boost grid. Det finns även en medföljande så kallad high boost grid som ger en större boost vid höga frekvenser som inte användes vid någon mätning för denna rapport. DPAs grafer för typisk frekvensgång och polärdiagram för DPA SC4060 visas i figur 1 och 2. [16] Figur 1: Typisk frekvensgång för DPA SC4060. [16] Med A medföljer en mätmikrofon. Det är en rundtagande kondensatormikrofon, och med mikrofonen följer även en kalibreringsfil. Det finns inga plottar för frekvensgång eller polärdiagram som följer med A och mikrofonen, men det anges att den kalibrerade frekvensgången är ±1.5 db, 16-20 000 Hz. [9] Med D följer en mätmikrofon, det medföljer dock ingen dokumentation om denna mikrofon. [12] 2 Metod 2.1 Lyssningsmiljö De olika mjukvarusystemen användes för att mäta upp och korrigera för ljudet i ett 16 m 2 rum, med högtalare placerade nära ett av hörnen. Den vänstra högtalaren var placerad i ett hörn och den högra hade bara baksidan mot väggen. Avstånd till väggen från högtalarna var 5 cm, mot den bakre väggen för högra högtalaren och mot båda hörnväggarna för den vänstra högtalaren. Högtalarna som användes för mjukvarusystemen var en närfältsmonitor av modell Yamaha 4

Figur 2: Polärdiagram för DPA SC4060. [16] MSP5. Avståndet mellan högtalarna mättes till 60 cm, och lyssningspositionen placerades med 60 cm avstånd till båda högtalarna så att lyssningspositioneb och högtalarna bildade en liksidig triangel. Denna lyssningsposition användes som utgångspunkt för mätning av rummet med de olika programvarorna och kan ses i figur 3. Då de olika programmen har olika instruktioner för ytterligare mätningar så skiljer sig övriga mikrofonplaceringar åt mellan de olika programmen. Den första mätningen som ska vara i den så kallade sweet spot mättes upp i denna utgångspunkt för samtliga programvaror. VÄGG 5 cm 5 cm 60 cm 5 cm VÄGG 60 cm 60 cm Figur 3: Placering av lyssningsposition och högtalarna för mätning och kalibrering av programvarorna. Hårdvarusystemen mättes upp i ett dedikerat lyssningsrum. Avstånd mellan högtalarna och den bakre väggen var 2,5 m och avståndet till sidoväggarna var 1 m. Högtalarna som mättes var av modell Dali Blue 5005. Högtalarna och lyssningspositionen bildade en liksidig triangel, med sida 2,5 m. Uppställningen för högtalare och lyssningsposition för hårdvarusystemen kan ses i figur 4. 5

2,5 m 2,5 m VÄGG 1 m 2,5 m 1 m VÄGG 2,5 m 2,5 m Figur 4: Placering av lyssningsposition och högtalarna för mätning och kalibrering av hårdvarorna. 2.2 Mätningar av de olika systemens korrektion För undersökningen av mjukvarusystemen mättes först högtalarna upp i den bestämda utgångspositionen för att ha det okorrigerade impulssvaret för lyssningsmiljön att jämföra med. Sedan användes de olika programvarorna för att ställa in rumskorrektionen enligt instruktioner. För A användes den medföljande mätmikrofonen då programvaran automatiskt kompenserade för mikrofonens karakteristik. För de övriga programvarorna användes DPA SC4060 som mätmikrofon, utan kalibreringsfil. Det gemensamma för uppmätningen av alla system är att de första mätningen gjordes från samma position, lyssningspositionen enligt ovan. Targetkurvan, alltså kurvan med den önskade frekvensgången, ställdes in enligt förvalda värden hos programvaran. I programvara B fanns inget förinställt, men det fanns rekommendationer som följdes. Gemensamt för alla targetkurvor är att de var nära en rak frekvensgång. Dirac Live, Dirac Live for Arcam och B hade en liten sluttning så att höga frekvenser skulle ha lägre amplitud än höga, men alla kurvor syftade i stort sett till att göra frekvensgången rak, dvs ha samma amplitud vid alla hörbara frekvenser mellan 20-20 000 Hz. Efter att systemen mätts upp enligt ovan användes HolmImpulse för att mäta impulssvaret på de olika kompenseringarna. Dirac Live, som kompenserar allt ljud via ett virtuellt ljudkort skickades bara via Loopback-funktionen i TotalMix till en ingång så att HolmImpulse kunde mäta utan att behöva gå ut fysiskt från Fireface UC, i diagrammet benämnt FF. Kopplingen beskrivs i figur 5. Figur 5: Signalväg för mätningen av korrektionen hos Dirac Live. De övriga mjukvarusystemen korrigerar i form av en VST-plugin. Här mättes impulssvaret med HolmImpulse enligt kopplingsschemat i figur 6. Från utgångarna på Fireface UC, i diagrammet benämnt FF, kopplades alltså signalen fysiskt till ingången med balanserade telekablar. Programvara C mättes med korrektionens filter inställt på mixed, alltså en blandning mellan linjärfas och minfas då detta är förinställt och rekommenderat. 6

Figur 6: Signalväg för mätningen av korrektionen gjord av pluginen hos A, B och C. Hårdvarusystemen, Arcam AVR550 med Dirac Live och D mättes upp genom mätningar av impulssvaren från högtalarna med och utan korrektion. Detta på grund av att det finns färre möjligheter att plocka ut signalen från en hifi-förstärkare än vad det finns när man använder ett ljudkort som Fireface UC. Korrektionerna utfördes enligt instruktionerna, båda med samma lyssningsposition som utgångspunkt men olika ytterligare mätningar på grund av olika instruktioner från programvarorna. För programvara D mättes enbart läget Focus på korrektionen upp, då enbart en mätposition används och Focus är just det läget som syftar till att korrigera så mycket som möjligt i fokuspunkten, alltså den tidigare nämnda lyssningspositionen. 2.3 Användarupplevelse Jämförelsen i användarupplevelse utfördes av mig, författaren av denna rapport. För jämförelsen i användarupplevelse genomfördes rumskorrigeringar med de olika programvarorna och hårdvarusystemen. Processen skrevs ned, från införskaffning av produkterna till färdig rumskorrektion. Även skärmdumpar togs för att förenkla beskrivningen av processen. Mjukvaran införskaffades, men köp-processen undersöktes inte för hårdvaran. Förutom beskrivningar av processen med reflektioner och jämförelser med Diracs produkter gjordes även en subjektiv helhetsbedömning av användarupplevelsen hos de olika programvarorna och hårdvarusystemen. Supporten undersöktes för de olika programvarorna genom att ett mail skickades eller ett webformulär fylldes i med en fråga som kom upp. Det var olika frågor för varje olika system så att det var en fråga som hade kommit upp i verkligheten, även om problemen i många fall överdrevs. Dessutom så jämfördes följande specifika frågor hos programvarorna: Pris Operativsystem Tillgång till trial Stöd för antal kanaler Typ av programvara för korrektion (alltså plugin, virtuellt ljudkort, etc) Möjlighet att ändra önskad frekvensgång och lyssna samtidigt Möjlighet till presets för önskad frekvensgång För hårdvarusystemen undersöktes samma frågor utom frågan om trial och typ av programvara. Operativsystem ansågs relevant även för hårdvaran på grund av att Dirac Live for Arcam använder sig av en programvara på datorer, en programvara som inte stödjer alla operativsystem. 7

3 Resultat 3.1 Mätningar Resultatet av mätningarna för de olika programvarorna kan ses i figur 7-11. I figur 7 ses frekvensgång och fas för högtalarsystemet som programvarorna användes på utan någon korrektion, i figur 8-11 visas frekvensgång och fas för själva korrektionen som mättes upp enligt 2.2. -10-20 -30 db -40-50 -60 0-1000 Fas [ ] -2000-3000 -4000-5000 Figur 7: Uppmätt frekvensgång och fas för högtalarna som mjukvaran undersöktes på utan kompensation. 8

-20-30 -40 db -50-60 -70 100 0-100 Fas [ ] -200-300 -400-500 -600 Figur 8: Frekvensgång och fas för den uppmätta kompensationen utförd av Dirac Live. 0 5 10 db 15 20 25 30 200 250 300 Fas [ ] 350 400 450 500 Figur 9: Frekvensgång och fas för den uppmätta kompensationen utförd av A. 9

-15-20 -25-30 -35 db -40-45 -50-55 -60-65 0-500 Fas [ ] -1000-1500 -2000 Figur 10: Frekvensgång och fas för den uppmätta kompensationen utförd av B. -10-15 -20 db -25-30 -35 15 10 5 Fas [ ] 0-5 -10-15 -20 Figur 11: Frekvensgång och fas för den uppmätta kompensationen utförd av C. 10

Resultatet av mätningarna på hårdvarusystemen kan ses i figur 12-15. I figur 12 och 14 visas frekvensgång och fas uppmätt från högtalarna för respektive förstärkare utan rumskorrektion påslagen. I figur 13 och 15 visas frekvensgång och fas uppmät från högtalarna för respektive system med korrektionen igång, enligt 2.2. -10-20 -30 db -40-50 -60-70 5000 0 Fas [ ] -5000-10000 -15000-20000 Figur 12: Frekvensgång och fas mätt på Arcam AVR550 med Dirac Live avstängt. 11

-20-30 -40 db -50-60 -70 5000 0 Fas [ ] -5000-10000 -15000-20000 Figur 13: Frekvensgång och fas mätt på Arcam AVR550 med Dirac Live igång. 10 20 30 db 40 50 60 70 0.5 0 x 104 Fas [ ] 1 1.5 2 Figur 14: Frekvensgång och fas mätt på D med rumskorrektionen avstängd. 12

10 20 30 db 40 50 60 0.5 0 x 104 Fas [ ] 1 1.5 2 Figur 15: Frekvensgång och fas mätt på D med rumskorrektionen i läget focus. 3.2 Användarupplevelse Frågorna som skickades till supporten hos de olika företagen blev i samtliga fall besvarade inom några timmar, även i de fall då frågan skickades på helgen. Då frågorna var av olika karaktär beroende på vad som kommit upp i de olika projekten så var svaren varierande. Gemensamt för alla program utom programvara B är att supportfrågorna inte var riktiga frågor, inget allvarligt problem hade uppstått så det var enkelt att få svar på frågorna. 3.2.1 Dirac Live Mjukvara Dirac Live införskaffades online, via Diracs webshop. Jag upplevde det som enkelt att köpa, man gjorde ett användarkonto och kunde sedan logga in och ladda hem en zip-fil med manual och installationsfiler. Det är två programvaror, en som heter Dirac Live Calibration Tool, och en som heter Dirac Audio Processor. Dirac Live Calibration Tool används för att generera en filterfil som laddas in i Dirac Audio Processor. När Live Calibration Tool startas tas man igenom processen steg för steg, det känns ganska enkelt. Först väljer man antal högtalare i sitt system, utgång till högtalarna och samplingsfrekvens. I nästa steg väljer man mikrofoningång och har möjlighet att ladda in kalibreringsfil till den mätmikrofon som används. Efter det ställs nivåer, där går det att skicka testsignaler och höja volym ut och förstärkningen in. När allt detta har ställts in kommer man till mätningarna, som ska genomföras på flera olika punkter. Det går att välja lyssningsmiljö mellan soffa, stol/fåtölj och auditorium. Det finns bilder som visar var man ska placera mikrofonerna för de olika mätningarna beroende på vilken lyssningsmiljö som väljs, varje lyssningsmiljö har bilder från olika håll för att göra det lättare att förstå var mikrofonen ska placeras vilket visas i figur 16 och 17. När mätningarna har genomförts kommer man till ett fönster som visas i figur 18, där man får upp frekvensgången för mätningarna, både genomsnlittlig och alla mätningar, och man kan ställa in en så kallad targetkurva med den önskade frekvensgången. Det går även att byta vy till att få se uppmätt impulssvar, även här både genomsnittligt och samtliga mätningar. När den önskade frekvensgången ställts in så går det att trycka på en knapp för att räkna ut ett filter som utför den önskade korrektionen. När detta filter har genererats går att titta på 13

hur frekvensgång och impulssvar ska se ut med detta filter applicerat. Detta filter går sedan att ladda in i Dirac Audio Processor, som visas i figur 19, vilken applicerar filtret på allt ljud som går ut från datorn via Dirac Audio Processor. Figur 16: Utseende vid mätningarna i Dirac Live Calibration tool, inklusive utseende för en av de olika vyerna för av lyssningspositionen. (a) Vy ovanifrån (b) Vy framifrån Figur 17: Utseende för två vyer över mätpunkterna vid mätning i Dirac Live Calibration tool. Jag upplever tillvägagångssättet med att mäta upp och ställa in Dirac Live som tydligt och enkelt. Det finns en förklarande text till för alla steg som är till bra hjälp. Det tog dock ett tag innan jag upptäckte den, och innan jag såg den kändes det lite mer osäkert. Inget stort problem eller störande moment dock. Vid mätningarna upplevde jag bilderna på mikrofonplaceringen som lite förvirrande, även om man kan få en väldigt tydlig bild av exakt var man ska placera mikrofonen genom att växla mellan de olika bilderna så stör jag mig på att man inte har en bild på alla vyer samtidigt. Första gången jag testade att göra mätningar förstod jag inte ens att det fanns fler vyer än bara den som visades från början. De olika lyssningsmiljöerna upplever jag som mer positivt än negativt, då det ger bra instruktioner till var mikrofonen ska placeras. Jag föredrar detta före de mer godtyckliga lösningar som vissa andra system har som mer handlar om att man bara mäter på lite slumpmässiga positioner. 14

Figur 18: Filterdesign i Dirac Live. Till syns en hjälptext och till har vi alla stegen som gås igenom vid kalibrering. En sak som är en källa till frustration är det faktum att targetkurvan ställs in i Dirac Live Calibration Tool medans man lyssnar med Dirac Audio Processor. Detta gör att det blir bökigt att ändra frekvensgången och lyssna, ändra lite till, lyssna och så vidare. Det finns inget bra sätt att prova olika inställningar på ett snabbt och smidigt sätt. Även sättet man drar i targetkurvan är lite obekvämt för en van användare av equalizers, det hade varit skönt att kunna justera lutning och amplitud för filtren i varje punkt man kan dra i. En annan sak som jag känner att jag saknar vid inställning av targetkurvan är presets. Alltså targetkurvor som är färdiga som man kan ladda in och testa med, för att snabba upp processen lite och ha något annat att utgå ifrån när man i efterhand korrigerar den preseten så att den passar ens smak och rum lite bättre. I övrigt fungerar allt väldigt smidigt, det är skönt att Dirac Audio Processor ändrar allt ljud som kommer ut från datorn och inte kräver en DAW, även om det samtidigt samtidigt hade varit praktiskt för professionellt arbete att även ha möjligheten att använda Dirac Live i form av en plugin. Efter att ha genomgått hela processen så är jag dock nöjd med ljudet och programvaran. Det känns som att den faktiskt ändrar mycket med hur det låter, mer än att den bara applicerar en vanlig EQ. Det är även smidigt att stänga av och på kompenseringen och byta mellan olika filter. 3.2.2 Programvara - A Programvara A köptes på internet via tillverkarens hemsida. Det gick inte lika smidigt som Dirac Live att få hem eftersom det medföljer en mätmikrofon och därför inte går att bara ladda hem en programvara. Det går även att köpa i vissa musikaffärer, så även om det tar längre tid att få hem programvaran jämfört med Dirac Live så är lättillgängligt på ett annat sätt. På grund av den obligatoriska mätmikrofonen fanns heller inga möjligheter till en trial. Mätprogrammet för A guidar användaren igenom mätningarna, början på mätprogrammet visas i figur 20. Steg 1 är att välja vilken av två olika modeller av mätmikrofonen som följer med programvaran som ska användas, detta för 15

Figur 19: Dirac Audio Processor med en inladdad filterfil och plats för fler. att ladda in en kalibreringsfil. Efter detta tas man till steg 2 där man väljer ljudkort, ingångar och utgångar. I steg 3 skickas en testsignal ut från högtalarna och användaren uppmanas till att justera högtalarvolymen och mikrofonförstärkningen tills nivån är rätt. Steg 4 är de faktiska mätningarna, minst 7 mätningar krävs och de instruktioner som ges finns i instruktionsboken och är att den första mätningen görs mitt emellan högtalarna för att sedan fortsätta mätningarna på ett symmetriskt sätt. Det är inga krav på placering av de övriga mätningarna, mer än att det just ska ske symmetriskt. I steg 5 sparas mätningarna. Figur 20: Mätpgrogrammet för programvara A. De sparade mätningarna från mätprogrammet kan sedan öppnas i den medföljande pluginen i en DAW. I pluginen har användaren möjlighet att ställa in targetkurva och välja mellan olika presets. I figur 21 visas menyn för val av presets, där det bland annat finns presets som simulerar andra högtalare. I figur 22 visas interfacet vid inställningen av targetkurvan. Från ett användarperspektiv skiljer det sig att inte behöva följa bilder på en väldigt specifik lyssningsmiljö sjämfört med Dirac Live, men det kräver samtidigt att man bläddrar i manualen. Manualen är dock bra, så jag ser det inte 16

Figur 21: Pluginen för programvara A. Figur 22: Vyn för editering av targetkurvan i A. som en nackdel jämfört med Dirac Live, även om det givetvis är en fördel från ett användarperspektiv när man inte ens behöver öppna den utan man förstår allt man ska göra ändå. Både det här sättet och sättet man gör i Dirac Live har sina fördelar. Mätningarna går smidigt, och jag upplever varken processen att mäta rummet som jobbigare eller enklare än vid mätning med Dirac Live. Den stora fördelen kommer dock vid inställning av targetkurvan. Då man ställer in targetkurvan för A i pluginen och inte i mätprogrammet går det att göra ändringar, lyssna, ändra lite mer osv. Detta är fantastiskt i jämförelse med Dirac Live. Att justera targetkurvan upplever jag dock som likadant som i Dirac Live, jag saknar möjligheten att kunna ställa in bandbredd och förstärkning. Det finns även presets vilket jag saknade i Dirac Live och möjligheten att simulera kända högtalare kan jag verkligen se en poäng med vid mixning då man gärna använder olika lyssningar. Jag tror dock inte på den idén mer än för att just få lyssna lite kort på något som låter annorlunda. Detta program är riktat till studioanvändning och därför går det inte att enkelt använda denna rumskorrektion för allt ljud från datorn. Det har givetvis sina nackdelar jämfört med Dirac Live, men Dirac Live saknar också möjligheten att ha sin korrektion i form av en plugin. När hela den här processen är klar så är jag inte lika nöjd som med Dirac Live. Detta känns som en vanlig EQ, bara att jag har utfört en massa mätningar och gjort saker som är krångliga för att komma dit, när jag får intrycket av 17

att jag hade kunnat ta en vanlig EQ-plugin och justera lite tills jag blir nöjd. Den enda fördelen jämfört med en sådan lösning är att det finns presets med simulering av olika högtalare att växla mellan. 3.2.3 Programvara - B Programvara B köptes via mailkontakt med skaparen av programmet. Företagets hemsida har ingen webshop, utan man måste fylla i ett webformulär för att få kontakt med skaparen av programmet. Man får fort svar på sina frågor, och för att utvärdera programvaran innan köp går det att ladda ned en gratis programvara och mäta i sitt rum, sedan skicka mätningarna tillsammans med upp till två ljudfiler i.waw- eller.flac-format för att få tillbaks filtrerade ljudfiler att jämföra med. När man väl bestämmer sig för att köpa produkten så får man en informationstext med länkar, och en.exe-fil som ska köras på datorn och returnerar ett ID för att få en fungerande licens till programvaran på just den datorn. Vid byte av dator går det att få en ny licens. Efter detta skickas en faktura som betalas till en PayPal-adress. När betalningen är inne skickas en länk för nedladdning av programvaran. Hela köpprocessen sker alltså via mailkorrespondens. Program B är som en vetenskaplig miniräkare med många olika funktioner, enligt beskrivningen i en informationstext från tillverkaren. Det finns väldigt många funktioner och det tar väldigt lång tid att gå igenom alla. I mailet med informationstext ingick det länkar till olika kom igång-guider, bland annat en guide för hur man kommer igång med rumskorrektion. Det finns ingen riktig manual, utan detta är min tolkning av det närmsta en manual man kommer, det finns dock många funktioner som inte beskrivs i den. Processen för att få fram ett filter för rumskorrektion är dock att en mätning görs via ett menyval. Mätningen görs bara i en position. Efter detta laddas mätningarna in i program B och olika macros används för de olika stegen i korrektionen. Gränssnittet för program B visas i figur 23. Ofta är det bara att välja macrot och trycka på en knapp så utförs det och ett nytt impulssvar sparas. Processen går till enligt följande: 1: Macro 1 kallas Amplitude preparation och räknar ut frekvenssvaret, det finns olika inställningar hur detta ska göras beroende på t.ex. om det finns en kalibreringsfil för mikrofonen som mätte impulssvaret. 2: I macro 2 ställs targetkurvan in, se figur 24. 3: I macro 3 subtraheras mätkurvan genererad i macro 1 från targetkurvan som genererades i macro 2. 4: I macro 4 genereras sedan filtrena, från impulssvaren som genererades i macro 3. Här går även att spara VSTfiler, om man uttryckligen bett tillverkaren om att kunna göra det. Mer information om detta nedan. Efter generering av filtren är tanken att de ska användas, det går att förhandslyssna på korrektionsfiltret via en musikspelare och använda filtren för att filtrera ljudfiler med hjälp av olika funktioner i programmet. Dock så står inget om hur filterfilerna som genereras ska användas i någon av de vid köpet länkade informationsdokumenten. Intrycket jag får av program B är att det känns som ett hemmabygge, det har massa funktionaliteter men inte någon heltäckande dokumentation. Det leder till stor frustration, och många mail till skaparen av programmet. Detta är ett problem som inte existerar hos de övriga programvarorna. Dessa mail och den kontakten man får med skaparen bidrar till en mer positivt bild än tidigare, men det är fortfarande mer dåligt än bra jämfört med de övriga programvarorna som undersöktes. Som i de andra programmen var det ganska obekvämt att ställa in targetkurvan, det ser ut att gå att ställa in en bandbredd och förstärkning för olika filter, men det finns ingen möjlighet att göra det att göra det. Detta leder till än mer frustration vid inställning av targetkurvan än i de andra programmen. Det största problemet som jag upplevde är att det inte står hur filtren är tänkta att användas, det följer inte med något program som motsvarar Dirac Audio Processor eller någon plugin. Jag mailade skaparen av programmet och frågade om hur det var tänkt att man skulle använda filterfilerna, jag fick inget svar på huruvida det gick att använda filtret på allt ljud från datorn men jag fick ett installationsprogram för en VST-plugin skickad till mig. Med hjälp av detta program kunde jag använda rumskorrektionen från B på samma sätt som den från A och C används. Det var krångligare att installera pluginen än för A och C, jag var tvungen att gå in och skriva sökvägarna för de exporterade filterfilerna i ett dokument och mer därtill. Mitt allmänna intryck av programvara B är att det krävs väldigt mycket för att använda programmet. Jag tvivlar inte på att det kan vara ett kraftfullt verktyg, men då det både är invecklat och saknar riktig dokumentation blir användarupplevelsen extremt lidande i jämförelse med de övriga programvarorna. Även lätta saker tar tid, och att komma igång med denna programvara tog många gånger längre tid än de övriga programmen. 18

Figur 23: Gränssnittet för huvudfönstret i B. När hela processen väl var genomgången så blev jag ganska nöjd med resultatet. Det finns en del problem som antagligen går att åtgärda genom ännu mer arbete och väldigt många fler mail till skaparen. Jag förstår att detta program kan vara populärt bland riktigt inbitna nördar, och jag upplever det som att det tillför något mer än en vanlig EQ, mer än A och C. Jämfört med Dirac Live är jag inte lika nöjd med resultatet, men det är möjligt att det skulle gå att få ett ännu bättre resultat med denna programvara då det finns extremt många möjligheter att göra egna inställningar. Arbetet som krävs är dock oerhört mycket i jämförelse med Dirac Live, som ger ett minst lika bra upplevt resultat. 3.2.4 Programvara - C Program C undersöktes genom användningen av en trial. Det finns en 21 dagars trial för fullversionen av programvaran på tillverkarens hemsida. Även här tas man igenom en process vägledd av programvaran där man väljer utgångar och ingångar, laddar in eventuella kalibreringsfiler till sin mätmikrofon, ställer nivåer och mäter. Välkomstvyn i mätprogrammet kan ses i figur 25. Nästan allt sköts automatiskt, och testljudfilen som man kan spela upp säger vad som ska vara och högtalare. Efter detta mäts avståndet mellan högtalarna upp, det användaren ska göra är att placera mikrofonen vid mellanregistret på respektive högtalare så gör programmet resten. Bild på vyn för avståndsmätning mellan högtalarna kan ses i figur 26. Både klickljud och sinussvep spelas upp. Innan mätningarna börjar har man möjlighet att se avståndet som mätts upp mellan högtalarna och finjustera det i inställningarna om något ser fel ut, se figur 27. Sedan ska mikrofonen flyttas till lyssningspositionen och lyssningspositionen mäts, man får se en bild på den uppskattade lyssningsmiljön och finjustera om det ser fel ut. Vid mätningen finns två olika signaler, en signal för att lokalisera mikrofonen och en som faktiskt mäts. När signalen för att lokalisera mikrofonen spelas upp ska användaren flytta mikrofonen till nästa mätpunkt och stanna, sen ska mikrofonen stå still när mätsignalen spelas upp. Det krävs 24 mätningar, när man sätter igång mätningarna kommer de olika signalerna efter varandra och det gäller att flytta på mikrofonen till nästa mätposition, se figur 28. När mätningarna är klara så kan man spara mätfilen. För att använda rumskorrektionen öppnar man mätfilen i den medföljande pluginen i sin DAW, med utseende som i figur 29. Där går det att ändra targetkurva, men det enda man kan kontrollera är att man kan höja basen och ändra lutningen på kurvan, se figur 30. Förutom justeringen med bas och lutning på en rak kurva finns även här möjlighet att simulera riktiga 19

Figur 24: Gränssnittet för inställning av targetkurva i B. högtalare. Det finns även möjlighet att välja mellan minfas, linjärfas eller mixade filtertyper. Det som är inställt från början och rekommenderas av programmet är den mixade typen, som alltså ska vara en blandning mellan minfas och linjärfas. Figur 25: Första vyn i mätprogrammet för C. 20

Figur 26: Mätning av avstånd mellan högtalare i C. Figur 27: Kontroll av den uppmätta lyssningsmiljön i C. 21

Figur 28: Mätningarna i C. Figur 29: Utseende hos pluginen för C. Jag upplever C som användarvänligare än Dirac Live, trots avsaknaden av en manual eftersom programmet hjälper till med vad som ska göras i varje steg. Det gick väldigt smidigt med mätningarna eftersom man bara var tvungen att sätta igång mätningarna en gång, sen skötte programmet resten så länge man faktiskt flyttade mikrofonen så att man hade genomfört 24 mätningar. Mätprocessen gick lättare än den hos Dirac Live, trots att det är 24 mätningar gör systemet med att spela upp ljud som lokaliserar mikrofonplacering i förhållande till högtalare det till en fröjd att mäta. 22

Möjligheten att ställa in targetkurvan i samma program som man lyssnar med är en stor fördel jämfört med Dirac Live. Tyvärr har man inte särskilt många möjligheter att göra en egen targetkurva. Även här uppskattar jag funktionaliteten med att kunna simulera redan existerande högtalare, som saknas hos Dirac Live. Figur 30: Inställning av targetkurvan i C. Efter att ha genomgått mät- och inställningsprocessen med programvara C uppfattar jag den som väldigt lik programvara A. Korrektionen känns som något man lika gärna hade kunnat åstadkomma med en vanlig EQ, och man blir inte särskilt imponerad i jämförelse med Dirac Live. Däremot är det, återigen, praktiskt att kunna ändra ljud så att det ska motsvara andra kända högtalare, särskilt vid referenslyssning under en mix, alltså en funktionalitet som inte alls känns relevant för vanliga hemma-användare och hifi-entusiaster. Denna programvara är precis som A riktad till studioanvändning. 3.2.5 Dirac Live for Arcam AVR550 Dirac Live for Arcam ser ut och fungerar från ett användarperspektiv som Dirac Live för datorer. Det medföljer en mätmikrofon och en kalibreringsfil för den finns som ett alternativ vid mikrofoninställningarna. Skillnaden är att det är en annan snarlik programvara som installeras på datorn, och datorn kommunicerar med Arcam AVR550 via ethernet. När en man är klar med targetkurvan så finns instruktioner för att ladda upp filtret på AVR550, och sedan är man klar. Jag upplevde ingen stor skillnad i användarupplevelse mellan detta och den vanliga Dirac Live för datorer. Det är givetvis krångligare att kommunicera med en hifi-förstärkare via ethernet än att bara göra allting lokalt på datorn, och jag upplevde AVR550 i sig som väldigt svår att förstå sig på. Det står lite kort om Dirac Live for Arcam i manualen som medföljer, men hänvisas även till själva programmet och guiden som finns där för att komma igång. Det finns ingen risk för missförstånd och fungerar bra. Det största irritationsmomentet som märktes var formen på mikrofonen som är rund och monteras rakt upp på ett mikrofonstativ. Detta är inget stort problem, men en cigarrformad mikrofon hade givetvis gjort det lite lättare. Med mikrofonstativet som användes vid mätningen hade det inte gått att placera mikrofonen helt enligt instruktionerna för mätningarna vid en stol, vilket alltid kommer att vara ett problem för ett mikrofonstativ utan teleskoparm. Det lilla usb-ljudkortet som följer med fungerar bra och är enkelt att förstå sig på då det bara är att koppla in mikrofonen för att få det att fungera. Det är även väldigt lätt att stänga av och slå på Dirac Live-filtreringen i AVR550. Efter mätning och filtrering med Dirac Live for Arcam är jag väldigt nöjd med resultatet, jämfört med D. Det är väldigt stereobreddat, nästan så att jag blir lite skeptisk, men det låter bra och det gör verkligen mycket med ljudet. Det krävs en större insats än D, men resultatet är betydligt bättre. 23

3.2.6 Hårdvara - D D är en kompensation som sitter i en stereoförstärkare. Mätning och inställning görs helt och hållet genom menyn på förstärkaren, som man bläddrar i med hjälp av fjärkontrollen. Mätmikrofon, mikrofonstativ och XLR-kabel, som används för att koppla mätmikrofonen till förstärkaren, följer med vid köp. Mätningarna börjar med att mikrofonen placeras i lyssningspositionen, kallad focus position. Efter den första mätningen görs mätningar runt om i rummet, varje mätning ökar någonting som kallas Room Knowledge. Slumpmässiga mätningar i rummet fortsätter tills Room Knowledge har nått minst 90%. Efter detta ska några mätningar nära väggar, golv och tag göras, tills Room Knowledge nått minst 95%. Sedan är mätningarna klara, och det går att stänga av och slå på kompensationen från förstärkaren. Det går inte att se frekvensgången från mätningarna, och det går inte att ställa in någon targetkurva manuellt. Däremot finns det några presets för equalizern som går att bläddra mellan. Detta system är väldigt mycket lättare än Dirac Live för Arcam att mäta och kalibrera, och eftersom ingen targetkurva ställs in blir det givetvis också lättare för en användare än samtliga andra program där man har möjlighet att ställa in en targetkurva. Det enda som jag upplever som lite krångligt är att varje mätning tar väldigt lång tid, mycket längre än varje svep som görs hos Dirac Live. Tyvärr så märks nästan ingen skillnad med korrektionen av eller på heller till skillnad från Dirac Live för Arcam där skillnaden är markant. Det känns även väldigt begränsande att inte kunna ställa in någon targetkurva, utan att man är helt bunden till de presets som finns i förstärkaren. Jämfört med Dirac Live for Arcam är jag väldigt besviken, särskilt med tanke på att priset för D inte är mycket lägre än Arcam AVR550 som då också har stöd för väldigt många fler högtalare än vad D har. 3.2.7 Jämförelse i användarupplevelse I tabell 1 visas en jämförelse mellan de olika programvarorna av utvalda frågor enligt 2.3. En jämförelse mellan de två hårdvarorna av samma frågor i den mån de är relevanta kan ses i tabell 2. Tabell 1: Jämförelse mellan de olika programvarorna i fokusfrågorna specificerade i 2.3 Rumskorrektion Dirac Live A (mjukvara) B (mjukvara) C (mjukvara) Pris 389/650 EUR(stereo/full) 365,99 EUR 340 EUR 269 EUR Operativsystem OSX/Windows OSX/Windows Windows OSX/Windows Trial 30 dagar Nej Lyssningsexempel bara 21 dagar Antal kanaler 2/8 (Stereo/full) 2 Obegränsat/framgår ej 2 Typ av programvara Virtuellt ljudkort Plugin Framgår ej Plugin Går att ändra frekvensgång vid Nej Ja Ja 1 Ja lyssning? Presets Nej Ja Nej Ja 1 Det finns lyssningsmöjligheter i programvaran där filtret designas, men inte i programvaran som används för att faktiskt applicera filtret för riktig användning. För att lyssna och justera behöver man dock inte öppna upp ett helt nytt program. 24

Tabell 2: Jämförelse mellan de olika hårdvarorna i de relevanta av fokusfrågorna specificerade i 2.3 Rumskorrektion Arcam AVR550 med Dirac Live D (hårdvara) Pris 31 990 SEK 28 498 SEK Operativsystem OSX/Windows Ingen dator används Antal kanaler 2/8 (Stereo/full) 2 Går att ändra frekvensgång vid Nej Ja (växla mellan presets bara) lyssning? Presets Nej Ja 4 Slutsatser och rekommendationer Alla olika programvaror har olika styrkor enligt min upplvelse. Programvara A och C är väldigt lätta att jobba med, det går att ändra på targetkurvan i respektive plugin vid lyssning och det finns även presets. Mätningarna i C är smidigare att genomföra än i A, men i C går det inte att ställa in targetkurvan mer än vad som visas i figur 30. Dirac Live har ingen möjlighet att ställa in targetkurvan i den programvaran som används för lyssning, Dirac Live Audio Processor, vilket är ett stort minus jämfört med A och C. Mätprocessen går dock till på ett smidigt sätt i Dirac Live, i min mening är C lättare men Dirac Live och A är ungefär lika lätta att mäta. B däremot, är väldigt lätt att mäta då det bara är en mätposition, men där slutar också all användarvänlighet. Det är rörigt, finns ingen dokumentation och extremt många menyer och möjligheter. Detta kan givetvis vara bra, men för en ny användare som inte har tid att lägga flera veckor på att optimera sin lyssning är det inte aktuellt. Enligt mig är program A bäst när det kommer till användarvänlighet. Dirac Live och C har båda vars en stor brist jämfört med A ur ett handhavandeperspektiv, så de hamnar lika bakom A. Program B är för mig extremt jobbigt att jobba med, och kommer därför sist i rangordningen. Det upplevda resultatet från de olika programvarorna skiljer sig betydligt mer åt. Programvara A och C som var väldigt användarvänliga upplevdes som att de inte gjorde särskilt mycket med ljudet, och den enda fördelen jämfört med att placera en EQ på utgången var möjligheten att använda olika presets för olika sorters lyssningar. Både Dirac Live och B upplevs som programvaror som faktiskt påverkar ljudet mer än an vanlig EQ hade gjort, men Dirac Live fick ett bättre upplevt slutresultat, vilket till stor del kan bero på de stora svårigheterna att jobba i B. Sammanfattningsvis kan rangordning i användarupplevelse och upplevt resultat ses i figur 3. Det totala intrycket är att Dirac Live gav den bästa helhetsupplevelsen, då det både är relativt användarvänligt och påverkar ljudet på ett bra sätt. Det som saknas hos Dirac Live men finns hos A och C är möjligheten att ändra targetkurvan i samma program som sköter uppspelningen av ljudet. Även presets saknas hos Dirac Live vilket bör gå att åtgärda relativt enkelt. Tabell 3: Subjektiv rangordning av de olika programvarorna. Rumskorrektion Dirac Live A (mjukvara) B (mjukvara) C (mjukvara) Användarupplevelse 2/3 1 4 2/3 Upplevt resultat 1 3/4 2 3/4 Av mätningarna på programvarorna i figur 8-11 syns att A och C gör väldigt lite med fasen. Dirac Live och B påverkar fasen i större utrsträckning i de hörbara frekvenserna mellan 20-20 000 Hz. B introducerar även en del spikar i frekvensgången vid olika frekvenser. Den har även en stor förändring av fasen strax under 20 khz, vilket ej bör vara hörbart. De ovan redogjorda mätningarna ger en indikation på att Dirac Live kompenserar mest för bristerna i fas som uppmättes utan att förvränga signalen. Mer än så är dock svårt att säga baserat på dessa mätningar. I plottarna för hårdvarusystemen syns klart och tydligt att Dirac Live for Arcam gör frekvensgången mycket rakare än innan korrektion, till skillnad från D som fortfarande lämnar efter sig en väldigt oregelbunden frekvensgång. 25

Som slutsats kan sägas att Dirac Live ser ut att stå sig mycket väl i konkurrensen, men det finns några detaljer som skulle kunna förbättre produkten ytterligare, främst när det kommer till användarupplevelse. Av undersökningarna i denna rapport är det främst en avsaknad av möjlighet att justera targetkurvan i Dirac Audio Processor som skulle kunna åtgärdas, men även möjligheter till presets för targetkurvor skulle vara ett stort lyft och göra mycket för att bli mer användarvänligt. 5 Diskussion och framtida undersökningar Mätningarna som genomfördes visar frekvensgången och fasen från de mätningar som gjorts. Av detta går att utläsa en del saker, som hur frekvensgången justeras och om förändringar i fas justeras. Det är dock inte någon ordentlig jämförelse i prestanda hos de olika rumskorrigerings-systemen utan mer en bild av vad de olika systemen gör givet just de här specifika omständigheterna, på grund av att dessa jämförelser inte tar med. t.ex. de fasförändringar som är ett resultat av konstant tidsförtröjning. För att få en bättre bild av skillnad i just prestanda skulle dels begreppet prestanda behöva definieras, en definition skulle kunna vara avvikelse från linjär fas och avvikelse från den specificerade targetkurvan för frekvensgången, i en eller flera lyssningspositioner. Sedan skulle mätningarna behöva genomföras på samma sätt för samtliga system så att den distorsionen som introduceras av signalkedjan är konstant. Då bör det även gå att mäta distorsionen från signalkedjan och subtrahera den från mätresultatet, något som inte gjort för mätningarna med olika signalkedjor i denna rapport. Sedan skulle även tidsfördröjningen i mätningarna sparas för att justera den avvikelse i fasen som uppstår för den konstanta tidsfördröjningen, för att på så sätt få den avvikelsen i systemet från linjär fas som blir ett mått på prestanda i korrektion av fasen. Jämförelsen i användarupplevelsen var högst individuell och representerar bara en individs subjektiva åsikter om de olika programvarorna. Syftet med denna rapport är att fungera om en kvalitativ studie som kan ge en indikation på hur de olika programvarorna och kompensationerna i hifi-förstärkarna upplevs. Beskrivningen om hur processen att mäta rummet och ställa in rumskorrigeringen finns med så att läsaren kan få en inblick i hur det är och kunna bilda sig en egen uppfattning trots undersökningens högst subjektiva natur. 26