Föreslagna mål och åtgärder till den regionala utvecklingsstrategin

Föreslagna mål och åtgärder till den regionala utvecklingsstrategin 2014-2020 Under 2012-2013 pågår processen med en ny regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län. Ambitionen med framtagandet av den regionala utvecklingsstrategin har varit att skapa strategi med tydliga och konkreta prioriteringar och en stark delaktighet i processen. Åtta arbetsgrupper har under hösten arbetat fram förslag på mål och åtgärder till den regionala utvecklingsstrategin. Det gemensamma målet för grupperna har varit att identifiera de insatser som behövs för att skapa en smart, hållbar och inkluderande tillväxt i Västerbottens län, i enlighet med EU:s tillväxtsstrategi- Europa 2020. Grupperna har haft en bred sammansättning med aktörer från kommuner, landstinget, myndigheter, akademin, civilsamhället och näringslivet. På www.rus2014.se finns information om arbetsgrupperna, processen, analysmaterial och andra dokument som påverkat gruppernas arbete. Den 15 februari inlämnades gruppernas material in till Region Västerbotten som sedan har sammanställt och bearbetat materialet till ett första utkast på mål och prioriteringar. Dokumentet skickas till länets kommuner, landstinget, Utvecklingsrådet samt arbetsgruppernas medlemmar som ges möjlighet att lämna synpunkter till Regionförbundet till och med den 15 april. Ett förslag på regional utvecklingsstrategi kommer att skickas för remiss den 17 juni. Syftet med utskicket är att tidigt fånga upp synpunkter kring hur aktörer i länet ställer sig till de mål och åtgärder som föreslagits av arbetsgrupperna. I dagsläget är det många mål. Vi ber er därför att ange vilka av målen och åtgärderna ni anser är viktigast för en hållbar tillväxt i Västerbottens län. Dokumentet är disponerat på följande sätt: - 3 Inriktningar: Anger övergripande inriktning för arbetet - 8 Målområden: Samlar mål inom ett specifikt område under en inriktning - 33 Mål: Gruppernas förslag till mål med en kort beskrivande text - Åtgärdstabeller: Samlar de föreslagna åtgärderna kopplade till varje mål En översikt av innehållet finns på efterföljande sida. Vänligen skicka era synpunkter senast den 15 april till: regionforbundet@regionvasterbotten.se För eventuella frågor kring utskickat material kontakta Katarina Molin eller Niklas Gandal Katarina Molin, enhetschef, 070-342 72 34; katarina.molin@regionvasterbotten.se Niklas Gandal. utvecklingsplanerare, 070-625 57 37; niklas.gandal@regionvasterbotten.se

Inriktning: Attraktiva hållbara samhällen o o Målområde: Attraktiva livsmiljöer Mål: Tillgängliga och dynamiska livsmiljöer från kust till fjäll Mål: Samhällen som utvecklas genom mångfald Mål: En stark social ekonomi och ett levande kulturliv Mål: En livskraftig samisk kultur Åtgärdstabeller Målområde: Grön samhällsomställning Mål: Ökad produktion och relativ användning av förnybar energi Mål: Ökad användning av energieffektiv teknik och ökad energieffektivisering i lokaler och byggnader Mål: En hållbar samhällsutveckling Åtgärdstabeller Inriktning: Global konkurrenskraft och kompetens o o o Målområde: Innovation och entreprenörskap Mål: Ökat företagande Mål: Ett samordnat innovationsstödssystem med starka aktörer Mål: Fler och starkare mötesplatser som samlar innovativa aktörer Mål: Bättre tillgång till riskkapital och riskvilligt kapital Mål: Ökat deltagande i nationella och internationella innovationsprogram Åtgärdstabeller Målområde: Näringslivsutveckling Mål: Stärkt samverkan mellan akademi och näringsliv Mål: Fler internationaliserade små- och medelstora företag Mål: Ökad användning av digitala tjänster och affärsmodeller Mål: Ökad förädling av regionens naturresurser Mål: Ökat företagande baserat på hållbar förvaltning av naturresurser Mål: Fördubblad omsättning och sysselsättning inom besöksnäringen Mål: Ökat företagande inom informations- och informationsteknologier Åtgärdstabeller Målområde: Kompetensförsörjning Mål: Ökad sysselsättningsgrad i alla kommuner Mål: Ökad andel som klarar av gymnasiet på fyra år Mål: Ökad andel 30-34 åringar med eftergymnasial utbildning i alla kommuner Mål: Stärkt matchning mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft Åtgärdstabeller Inriktning: En smart sammanhållen region o o o Målområde: Ett digitalt samhälle Mål: Ökad digital delaktighet och kompetens Mål: Förbättrad tillgång till digital uppkoppling Mål: Ökad användning av digitala verktyg för lärande Mål: Utvecklad användning av digital teknik i vård och omsorg Åtgärdstabeller Målområde: Trafik och infrastruktur Mål: Förbättrad systemfunktion och kapacitet genom nyinvesteringar Mål: Ökad nytta av befintlig transportinfrastruktur Mål: En hållbar och effektiv person- och godstrafik Mål: Stärkt samverkan kring planering och påverkasnarbete Åtgärdstabeller Målområde: Internationellt samarbete Mål: Starka arenor och plattformar för internationellt samarbete Mål: Ökat deltagande i internationella sammanhang Åtgärdstabell 1

Innehåll Attraktiva hållbara samhällen... 4 Målområde: Attraktiva livsmiljöer... 5 Tillgängliga och dynamiska livsmiljöer från kust till fjäll... 5 Samhällen som utvecklas genom mångfald... 5 En stark social ekonomi och ett levande kulturliv... 6 En livskraftig samisk kultur... 6 Målområde: Grön samhällsomställning... 9 Ökad produktion och relativ användning av förnybar energi... 9 Ökad användning av energieffektiv teknik och ökad energieffektivisering i bostäder och lokaler 9 En hållbar samhällsutveckling... 9 Global konkurrenskraft och kompetens... 11 Målområde: Innovationskraft och entreprenörskap... 12 Ökat företagande... 12 Ett samordnat regionalt innovationsstödsystem med starka aktörer... 12 Fler och starkare mötesplatser som samlar innovativa aktörer... 12 Bättre tillgång till riskkapital och riskvilligt kapital... 13 Ökat deltagande i nationella och internationella innovationsprogram... 13 Målområde: Näringslivsutveckling... 15 Stärkt samverkan mellan näringsliv och universitet... 15 Fler internationaliserade små- och medelstora företag... 15 Ökad användning av digitala tjänster och affärsmodeller... 15 Ökad förädling av länets naturresurser... 15 Ökat företagande baserat på hållbar förvaltning av naturresurser... 16 Fördubblad omsättning och sysselsättning inom besöksnäringen... 16 Ökat företagande inom informations- och kommunikationsteknologier... 16 Målområde: Kompetensförsörjning... 19 Ökad sysselsättningsgrad i alla kommuner... 19 Ökad andel elever som klarar gymnasiet inom fyra år... 19 Ökad andel 30-34 åringar med eftergymnasial utbildning i alla kommuner... 19 Stärkt matchning mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft... 19 En smart sammankopplad region... 21 Målområde: Ett digitalt samhälle... 22 2

Ökad digital kompetens och delaktighet... 22 Förbättrad tillgång till digital uppkoppling... 22 Ökad användningen av digitala verktyg för lärande... 22 Utvecklad användning av digital teknik inom vård och omsorg... 22 Målområde: Trafik och infrastruktur... 24 Förbättrad systemfunktion och kapacitet genom nyinvesteringar... 24 Ökad nytta av befintlig transportinfrastruktur... 24 En hållbar och effektiv person- och godstrafik... 24 Stärkt samverkan kring planering och påverkansarbete... 24 Målområde: Internationellt arbete... 27 Starka arenor och plattformar för internationellt samarbete... 27 Ökat deltagande i internationella sammanhang... 27 3

Attraktiva hållbara samhällen Syftet med att arbeta för hållbar tillväxt i Västerbottens län är att skapa resurser för att öka innevånarnas välfärd. Tillväxten är inte hållbar om den innebär att människors livsvillor försämras genom miljöförstöring, klimatförändringar och socialt utanförskap. Kunskap och kreativitet är allt viktiga faktorer för att skapa ekonomisk tillväxt vilket gör att regionernas attraktivitet och förmåga att utveckla människor blir en avgörande faktor för att skapa tillväxt. Hur attraktiv en region är beror på många faktorer. Attraktiva boende- och naturmiljöer, tillgång till arbete, utbildningsmöjligheter och ett aktiv kultur- och föreningsliv är några av de faktorer som identifieras som viktiga. Med en ökande medvetenhet om de globala miljö- och klimatproblem som världen står inför, blir möjligheten att kunna leva på ett klimatsmart sätt också en viktig faktor för attraktivitet. Att minska Västerbottens miljö- och klimatpåverkan är dock i första hand en fråga om att skapa en långsiktighet i arbetet med samhällsutveckling och i att ta ansvar för planetens framtid. Att tillsammans verka för att länet ska öka sin befolkning och minska sin miljöpåverkan är därför viktiga övergripande mål. Inriktningen Attraktiva hållbara samhällen har sju mål uppdelade på två målområden: Attraktiva livsmiljöer och Grön samhällsomställning. Åtgärderna redovisas i tabeller. Mål och åtgärder presenteras utan inbördes prioriteringsordning 4

Målområde: Attraktiva livsmiljöer Tillgängliga och dynamiska livsmiljöer från kust till fjäll Västerbotten har en mångfald av livsmiljöer med städer, samhällen och byar som sträcker sig från kust till fjäll. Umeå har haft en stark befolkningstillväxt sedan 1960-talet, medan många samhällen i länet minskat sin befolkning. I Sverige och globalt går de stora flyttströmmarna mot de större städerna. Några av de faktorer som påverkar attraktiviteten är boendemiljöerna, tillgång till service och tjänster, kulturutbudet, goda sociala strukturer och närhet till arbetsmarknader. Västerbottens glesa befolkningsstruktur medför svårigheter för många orter att själva erbjuda ett brett utbud av till exempel service, arbetstillfällen och kultur. Samtidigt konkurrerar de större orterna och städerna med de än större städerna i Sverige och Europa. Åtgärderna är bland annat att samverka för att attrahera inflyttare till länet, att främja innovativa service- och tjänstelösningar och att utveckla och stärka hållbara centrum- och stadsmiljöer. Samhällen som utvecklas genom mångfald Andelen personer i befolkningen som är födda i länder utanför Norden ökar i Västerbotten och immigrationsöverskottet har ökat under 2000-talet. Många kommuner tar emot både livsstilsinflyttare och flyktingar. När befolkningen minskar och blir äldre blir utrikes inflyttare en allt viktigare resurs för att säkra kompetensförsörjningen, men också för att främja innovation och dynamik i samhällen. En förutsättning för att kunna behålla de som flyttar in till länet är förmågan att kunna integrera nya medborgare i samhällena och på arbetsmarknaden. Innevånarnas attityder till mångfald samt effektiva system för introduktion i samhället är några av de faktorer som är viktiga för att inflyttare skall vilja bo och verka i länet. Att tillvarata mångfald handlar inte bara om att integrera människor från andra kulturer, utan om att tillvarata personers olikheter, oavsett etnicitet, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Åtgärderna är bland annat insatser för att öka inflyttningen av utrikesfödda, samverkan mellan samhällssfärer kring integration och påverkansarbete för att motverka stigmatisering och diskriminering av personer med psykiska och fysiska funktionsnedsättningar. 5

En stark social ekonomi 1 och ett levande kulturliv Goda sociala strukturer och ett attraktivt kulturutbud är viktiga faktorer för att stärka ett samhälles attraktivitet. Västerbotten har ett rikt och mångfacetterat kulturliv, men möjligheterna att ta del av och utöva kultur varierar inom länet. Företagande inom kulturella och kreativa näringar blir en allt viktigare drivkraft för tillväxt, och kulturella evenemang är ett viktigt skyltfönster för länet. I Västerbotten har ett högt socialt kapital och en hög andel medborgare som är engagerade i föreningar och folkbildning. Detta ger möjligheter att vidareutveckla den sociala ekonomins arbete med att ta tillvara och utveckla engagemang, ledarskap och mångfald. Den sociala ekonomin bidrar också till integration, tolerans och folkhälsa, samtidigt som den kan bidra till den ekonomiska tillväxten genom exempelvis stora evenemang. Åtgärderna är bland annat att stärka stödstrukturerna för företagande och innovation inom den sociala ekonomin och de kulturella och kreativa näringarna, ökad samverkan mellan samhällssektorer för bättre folkhälsa och insatser för att utveckla arrangemang och upplevelser. En livskraftig samisk kultur Varje region i EU ska sträva efter att utveckla sina specifika förutsättningar och styrkor. Samerna är, ur europeiskt perspektiv, tämligen okänt urfolk och i Västerbottens län har fjällsamebyarna sammanhållna renbetesmarker från fjäll till kust, vilket är unikt i Sverige. I jämförelse med andra län i Sverige har Västerbotten dessutom få samebyar men många lönsamma renskötselföretag. De har flest renar per företag och producerar mest renkött i Sverige. Potentialen för rennäringen och den samiska kulturen att stärka den regionala utvecklingen är stor men även förknippad med stora utmaningar och problem baserade i konflikter med annan markanvändning och kulturella och historiska motsättningar. Åtgärderna är bland annat att utveckla synergier mellan samisk kultur och näringsverksamhet med andra företagare och brukare av mark, integrera renskötseln i planeringsprocesser och att stärka rennäringen i möte med klimatförändringarna. 1 Med social ekonomi avses organiserade verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. Dessa sociala och ekonomiska verksamheter bedrivs huvudsakligen i föreningar, kooperativ, stiftelser och liknande sammanslutningar. Verksamheter inom den sociala ekonomin har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta drivkraft. 6

Åtgärder: Tillgängliga och dynamiska livsmiljöer från kust till fjäll Insatser som främjar samverkan kring ex. utbud av service och tjänster, kultur bostadsförsörjning Regional samverkan för att attrahera inflyttare Utveckla och stärka hållbara centrum- och stadsmiljöer. Stärka medborgardialoger som metod i det lokala utvecklingsarbetet, till exempel genom digital teknik Stärka en infrastruktur baserad på noder och mottagare, t.ex. genom IKT-lösningar. Främja nya modeller för att tillhandahålla service och tjänster; t.ex. samlokalisering av verksamheter/funktioner, e-tjänster och digitala lösningar, sociala innovationer. Utveckla samverkansformer mellan offentlig förvaltning, akademi, näringsliv och social ekonomi för att utveckla socialt kapital, service och välfärd. Skapa inkubatorer och stödstrukturer för att fånga upp och utveckla samhällsengagemang, sociala innovationer och lokala initiativ. Insatser som främjar samarbete mellan markförvaltare, kultur-, idrotts- och turismsektorn för att utveckla naturmiljöer, kulturmiljöer och attraktiva besöksmål. Utveckla en strategi för regional samverkan kring profilskapande evenemang. Utveckla metoder som tar tillvara delårsboende som en resurs för lokal utveckling. Utveckla multifunktionella mötesplatser. Främja den regionala matkulturens roll som attraktionskraft och stärka lokal och ekologisk matproduktion. Informationsspridning och innovativa modeller för att främja mer hälsosamma vardagsvanor Införa digitala tjänster där invånarna kan vara delaktiga i och påverka politiska processer, exempelvis genom tjänster för invånar- och multidialoger utifrån både ett avsändare- och mottagarperspektiv. Öka tillgången till öppen offentlig data för öppenhet och transparens. Åtgärder: Samhällen som utvecklas genom mångfald Insatser för att öka inflyttningen av utrikesfödda. Strategisk och långsiktig hållbar samverkan kring integration i samhället (och på arbetsmarknaden) mellan myndigheter, kommun, näringsliv och den sociala ekonomin. Informations- och påverkansarbete för att minska stigmatisering och diskriminering av personer med fysiska och psykiska funktionsnedsättningar på arbetsmarknaden och i samhället. Stärka möjligheten för utrikesfödda att ta del av, och bli delaktiga, i kultur- och föreningslivet. Insatser för att stärka ungdomars deltagande i samhällsutvecklingen och främja ungt ledarskap. Aktiviteter som främjar gränsöverskridande samarbeten och internationell rörlighet (regional samordning av mobilitetsprogram för unga t.ex.) 7

Åtgärder: En stark social ekonomi och ett levande kulturliv Utveckla en regional stödstruktur som främjar sociala innovationer, entreprenörskap inom sociala ekonomin och företagande inom de kulturella och kreativa sektorerna. Insatser riktade mot att utveckla arrangemang och upplevelser inom social ekonomi och kulturliv. Stärka och utveckla länets kulturella infrastruktur för att främja möjligheterna till att skapa och uppleva kultur, oavsett var man bor i länet. Utveckla samverkan mellan det offentliga, näringsliv, civilsamhälle och individer för att främja mer hälsosamma vardagsvanor och kommunicera effekterna av en aktiv livsstil utifrån egna förutsättningar. Insatser som lyfter fram social ekonomi och kultur som hälsofrämjande faktorer, t.ex. för att bidra till ett aktivt åldrande. Utveckla samarbeten mellan aktörer i utbildningssektorn för att stärka kopplingen mellan forskning, utbildning och arbetsmarknad inom sociala ekonomin och kultursektorn. Utveckla lokal och regional infrastruktur som stärker förutsättningarna för kulturskapare att bo och verka i länet. Åtgärder: En livskraftig samisk kultur Utveckla synergier mellan renskötsel, samisk kultur och andra företagare och brukare av marken Skapa former för samverkan och samsyn mellan rennäringen och andra intressenter Kunskapssatsningar gällande renskötselns roll och betydelse för Västerbottens biologi och kulturlandskap Skapa minst ett samiskt biosfärområde Integrera renskötselns närvaro i all planering som påverkar förutsättningarna för renskötseln i Västerbotten Stärka renskötseln i mötet med klimatförändringen I samarbete med forskning och skogsbruksnäringen utveckla kalhyggesfria skötselmetoder som bevarar betesskiktet samt hänglaven Strategisk styrning för landskapsplanering för renbete i samsyn med skogsbruk, vindkraft och gruvdrift och andra brukare av marken för att möjliggöra ett optimalt och hållbart nyttjande 8

Målområde: Grön samhällsomställning Ökad produktion och relativ användning av förnybar energi Det svenska målet till 2020 är att minst 50 procent av den använda energin skall komma från förnybar energi. Västerbotten producerar idag stora mängder förnybar energi via vattenkraften, men har stor potential för att producera andra typer av förnybar energi, som även kan bidra till att öka den relativa användningen i andra delar av Sverige och Europa. Om den förnybara energi som produceras i länet också antas konsumeras i länet skulle andelen förnybar energi i användningen vara 67 procent. Den största källan till koldioxidutsläpp i länet är transportsektorn. För Sverige som helhet var andelen förnybara drivmedel i transportsektorn ca: 10 procent 2012. Det finns därför möjligheter att minska koldioxidutsläppen genom att öka användningen av förnybara drivmedel i transportsektorn. Åtgärderna är bland annat att förbättra möjligheterna till produktion och export av förnybar energi, att öka användningen av fossilfria bränslen inom transportsektorn och insatser för att minska bilåkandet. Ökad användning av energieffektiv teknik och ökad energieffektivisering i bostäder och lokaler Det svenska målet till år 2020 är att minska energiinstensiteten 2 med 20 procent. För Västerbotten innebär detta att minskningen på 20 procent mellan 1995 och 2008 skall upprepas. Västerbotten har en relativt låg energiintensitet i ett svenskt perspektiv, men det kalla klimatet och en högre andel energiintensiva näringar gör att energianvändningen blir högre jämfört med regioner i södra Sverige och regioner med en högre andel tjänstenäringar. Åtgärderna är bland annat satsningar på smart teknik, energieffektivt byggande, kyl- och värmesystem baserade på förnybar energi samt satsningar på hållbar stadsutveckling och samhällplanering. En hållbar samhällsutveckling Befolkningen i de fyra nordligaste länen kräver mycket naturresurser för att upprätthålla sin levnadsstandard. Konsumtionen är en stor källa till miljöpåverkan, men är svår att mäta. Det svenska generationsmålet belyser den samhällsomställning som behövs för att lösa de största miljöproblemen. Enligt en utvärdering av 13 miljömål som gjordes 2012 når Västerbotten två till 2020. Dessa är frisk luft och storslagen fjällmiljö. Vi är nära att nå ingen övergödning och grundvatten av god kvalité men övriga nio mål är inte möjliga att nå till år 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Åtgärderna bland annat att samverka för att omsätta kunskap inom området från universiteten till samhällsnytta och påverkansåtgärder och kunskapsuppbyggnad kring hållbar produktion och konsumtion. 2 Energiintensiteten avser hur mycket energi som används per krona bruttoregionprodukt (Förädlingsvärde) 9

Åtgärder: Ökad produktion och relativ användning av förnybar energi Satsningar på systemlösningar för att minimera klimatpåverkan vid produktion, lagring och distribution av förnybar energi Satsningar för att underlätta mikroproduktion av el Utred befintlig energiproduktions miljökonsekvenser och identifiera gemensamma satsningar och finansieringsmöjligheter för att förbättra den biologiska mångfalden Satsningar på att öka förädlingsgraden på den producerade energin och effektivisera befintlig produktion Satsningar på systemlösningar för produktion, lagring och distribution av förnybara drivmedel inklusive testflottor i exempelvis kollektivtrafiken Energi och miljösatsningar för den markbundna verksamheten på flygplatserna Åtgärder: Ökad användning av energieffektiv teknik och ökad energieffektivisering i bostäder och lokaler Införa systemlösningar för snökyla, solkyla, solvärme eller andra förnybara energikällor i bostäder och lokaler. Satsning på utveckling av buffringssystem för kyla och värme. Kunskapssatsningar om energieffektivisering för att höja medvetenheten om frågornas betydelse för den regionala utvecklingen. Satsningar på energieffektiv renovering och nybyggnation. Satsningar på smart teknik som stödjer och uppmuntrar till minskad energianvändning i bostäder och lokaler samt fritidshus. Hållbar stadsutveckling och samhällplaneringsinvesteringar för att få energi-, avfalls-, vatten och avloppssystem sammankopplade i kretslopp både i landsbygd och tätort. Utveckla driften av IT-system för att minska energiförbrukningen. Optimera processer inom basindustrin för att minska dess miljöpåverkan. Åtgärder: En hållbar samhällsutveckling Stöd och kunskapsuppbyggnad till miljö- och energieffektiva produkter och tjänster samt upphandlingar med fokus på transporter och mat. Satsningar på samverkan mellan universitet, näringsliv och offentligsektor för att omsätta forskning till samhällsnytta. Stimulera utveckling och användandet av miljö- och energieffektiva produkter och tjänster. Öka tillgången till stöd för konsumenter i miljörelaterade beslut. Öka användningen av distansöverbryggande teknik, t ex digitala möten. Öka användningen digital teknik för styra och mäta energiförbrukning i fastigheter. Minska pappersförbrukningen genom minska antalet utskick och införa digitala kvitton. 10

Global konkurrenskraft och kompetens Västerbottens län är en konkurrenskraftig region i ett europeiskt perspektiv. I jämförelse med många andra regioner har länet en hög kunskapsnivå och en hög bruttoregionalprodukt per innevånare. På den globala nivån är den ekonomiska tillväxttakten högre än i Europa och kunskapsinnehållet i de varor och tjänster som produceras i många länder ökar. Likaså ökar utbildningsnivån snabbt i befolkningsrika länder som Indien och Kina, vilket på sikt innebär att Sverige kommer att möta en allt högre konkurrens inom kunskapsekonomin. Västerbotten förmåga att vara generera kunskap och innovationer kommer därför att vara avgörande för en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling i regionen. En hållbar tillväxt är en förutsättning för att kunna skapa välfärd för regionens medborgare. Att främja näringslivet och höja kunskapsnivån hos länets innevånare och näringsliv är därför viktiga övergripande mål Inriktningen Global konkurrenskraft och kompetens har 16 mål uppdelade på tre målområden: Entreprenörskap och innovation, Näringslivsutveckling och Kompetensförsörjning. Åtgärderna redovisas i tabeller. Mål och åtgärder presenteras utan inbördes prioriteringsordning 11

Målområde: Innovationskraft 3 och entreprenörskap Ökat företagande I Västerbottens län är andelen personer som startar företag lägre jämfört med riksgenomsnittet. Andelen kvinnor som startar företag är också relativt sett lägre jämfört med män. För att stärka företagandet i länet bör insatser riktas mot att öka underrepresenterade gruppers företagande och tillgång till det innovationsfrämjande systemet. 4 Åtgärderna är bland annat att stärka utbildningssystemets arbete med entreprenörskap, stimulera alternativa former för företagande och åtgärder för att förenkla generationsväxling i företag. Ett samordnat regionalt innovationsstödsystem med starka aktörer Västerbotten har idag ett fungerande innovationsstödsystem. Det består dock av en stor mängd aktörer, vilket försvårar för idébärare att navigera i systemet. Länets innovationsförmåga skulle därför kunna stärkas genom att utveckla de innovationsstödjande verktygen och koncentrera dessa till färre men starkare aktörer. Samordningen förutsätter också att det finns möjligheter för män och kvinnor i hela länet att ta del av det innovationsstödjande systemet även om fysiska innovationsmiljöer saknas. Åtgärderna är bland annat att utveckla virtuella inkubatorer och mentorskap, att utveckla de befintliga inkubatormiljöerna och öka tillgången till innovationsfinansiering. Fler och starkare mötesplatser som samlar innovativa aktörer En viktig förutsättning för att stärka innovationsförmågan är tillgången av mötesplatser där innovativa aktörer kan verka för att stärka varandra. Ofta sker innovation när aktörer möts över sektorsgränser vilket innebär att mötesplatserna bör samla aktörer från olika samhällssfärer, akademin offentlig- och privat sektor samt den sociala ekonomin (så kallade Quad-Helixsamarbeten). Åtgärderna är bland annat att utveckla arbetsmodeller och utvecklingsplattformar för Quad Helix, kraftsamla kring konceptet Science and innovation parks med lokala noder samt att stödja utvecklingen av virtuella kluster och klusterallianser. 3 Innovation handlar om nya eller bättre sätt att skapa värden för samhälle, företag och individer. Innovationer är nya lösningar som svarar mot behov och efterfrågan i vardagen och omvärlden. Värdet uppstår i nyttiggörandet och tillämpningen av en idé. Värdet som skapas kan ta många former - ekonomiska, sociala eller miljömässiga värden 4 Begreppet innovationsstödsystem avser samtliga aktörer i samhället som fungerar stödjande någonstans i kedjan; från idé till moget företag. I innovationsstödsystemet ingår även samtliga aktörer som tillhandahåller riskkapital samt riskvilligt kapital, företag som jobbar med immaterialrättigheter, exportfrämjande företag och organisationer, samt offentliga aktörer som stödjer i något skede av utvecklingskedjan. 12

Bättre tillgång till riskkapital och riskvilligt kapital Tillgången på kapital till investeringar för att vidareutveckla en verksamhet är idag god, men möjligheten till banklån förutsätter ofta att företagen har uppnått en viss mognadsgrad. Tillgången riskkapital och riskvilligt kapital i tidiga skeenden är mer begränsad och utgör en flaskhals för utvecklandet från idé till moget bolag. Åtgärderna är bland annat att säkerställa tillgången till riskvilligt kapital i tidiga skeden genom exempelvis regionala såddkapitalfonder, men också för att stärka utveckla företagens förmåga att vara attraktiva för kapital och att attrahera nationellt och internationellt kapital. Ökat deltagande i nationella och internationella innovationsprogram Att delta i nationella och internationella innovationsprogram ökar innovationskraften genom att idéer och perspektiv möts och vidareutvecklas. Samtidigt är det ofta resurskrävande att söka sig till de program och nätverk som finns tillgängliga. För att öka deltagandet i nationella och internationella program behövs starka möjliggörande strukturer. Åtgärderna är bland annat att stärka möjligheten till nationellt och internationellt närverksbyggande och innovationsutveckling, samt att etablera strukturer för omvärldsbevakning och benchmarking. Åtgärder: Ökat företagande Förbättra möjligheterna för kvinnor och män oavsett ålder och etnisk bakgrund att starta företag Ta tillvara idéflöden från kvinnor, utlandsfödda och unga Utbildningsinsatser inom genus och mångfaldsfrågor riktade till innovationsstödsystemets och det företagsfrämjande systemets aktörer Främja underrepresenterade gruppers deltagande i styrelsearbete Säkerställa att regionala och lokala myndigheter samt arbetslivet tar ekonomiskt ansvar för och vidareutvecklar de koncept och modeller som stödjer entreprenörskap i utbildningssystemet. Utveckla entreprenörskap för studenter i eftergymnasial utbildning yrkeshögskola, universitet och högskola. Utveckla former och ekonomisk möjlighet för att kombinera arbete på hel- eller deltid med utvecklingsarbete av en företagsidé. Stärka det samiska entreprenörskapet och företagandet utifrån den samiska kulturen Utveckla metoder och samverkan mellan aktörer för att underlätta ägarbyten och generationsskiften i företag. Främja socialt entreprenörskap och företagande inom den sociala ekonomin Påverkansarbete för att möjliggöra att starta eget-bidrag även kan ges till personer under 25 år. Åtgärder: Ett samordnat regionalt innovationsstödsystem med starka aktörer Organisera virtuella inkubatorer för lokalt anpassat stöd i hela länet Etablera strukturer för omvärldsbevakning Utveckla mentorskap för att hjälpa innovatören att ta sin idé till marknaden Förenkla tillgången till innovationsfinansiering exempelvis i form av innovationscheckar Säkerställ långsiktig driftsfinansiering av befintliga inkubatormiljöer Påverkansarbete för att stärka öka individer, näringsliv och offentlig sektors kunskaper om behovet av innovationsutveckling Stödja innovationsutveckling i befintliga företag och offentlig sektor exempelvis genom modeller liknande innovationsslussar Etablera ett innovationsråd där innovationsstödssystemets aktörer samverkar för att bedöma kvaliteten på idéer, samt får möjligheter att sätta såddpengar i tidiga skeden. Utveckla bättre metoder för att bedöma effekterna av innovationsstödsutveckling 13

Åtgärder: Fler och starkare mötesplatser som samlar innovativa aktörer Skapa arbetsmodeller och utvecklingsplattformar för Quad Helix, i alla kommuner Utveckla Quad Helix-satsningar/plattformarmed samverkansarenor, kompetena projektledare och med distribuerande arbetssätt för att nå en nationell och internationell marknad Kraftsamla kring konceptet Science and Innovation Park, med lokala och/eller virtuella noder i hela regionen Utveckla ett enkelt system för att använda studenter och forskare för att utveckla regionens näringsliv. Skapa allianser med större företag som har kopplingar både mot akademin och mot mindre företag, Utöka användandet av akademikerpraktik genom att använda större företag med kopplingar till mindre företag och akademi. Stöd bildandet av virtuella kluster och klusterallianser Etablera kluster och klusterallianser. Allianserna utgör en samlad ingång för samhälle och universitet till regionens alla näringslivsdriva kluster, Utveckla användandet av distansöverbryggande teknik Åtgärder: Bättre tillgång till riskkapital och riskvilligt kapital Utarbeta en modell för framtagande av riskkapital och riskvilligt kapital för tidiga skeden, exempelvis regionala såddkapitalfonder och acceleratorfonder Samordna regionens riskkapital, riskvilligt kapital och riskkapitalister Förstärk möjligheterna för regionens företag att även nå nationellt- och internationellt riskkapital Utveckla företagens förmåga att attrahera riskkapital och riskvilligt kapital Utveckla arbetssätt för att matcha företagen med professionell ledning och kompetens Överbrygga glapp i företagens finansiering samt se över hur finansiering kan ske med offentliga medel av insatser i företagens tidiga skeden Åtgärder: Ökat deltagande i nationella och internationella innovationsprogram Utveckla möjligheten till nationellt- och internationellt nätverksbyggande och innovationsutvecklingsarbete Tillsätta branschområdeskunniga projektutvecklare i syfte att samordna ansökningar till nationella och internationella utlysningar Etablera strukturer för omvärldsbevakning och benchmarking för att tillföra regionens näringsliv goda exempel av hur andra bedriver framgångsrikt innovationsarbete 14

Målområde: Näringslivsutveckling Stärkt samverkan mellan näringsliv och universitet Samspelet mellan akademi och näringsliv är en viktig faktor för att öka kunskapsinnehållet i de varor och tjänster som produceras. Med tre universitet i länet har Västerbotten goda möjligheter att utveckla ett näringsliv med starka kopplingar till akademin och med ett högt kunskapsinnehåll. Åtgärderna är bland annat att öka det entreprenöriella inslaget i universitetsutbildningen, kommersialisering baserad på universitetens starka forskningsområden och att stimulera centrumbildningar utanför universiteten. Fler internationaliserade små- och medelstora företag Internationella kopplingar är viktiga för att stärka näringslivets konkurrenskraft. Västerbotten har flera globalt kopplade stora bolag, men graden av internationalisering 5 är lägre i de små- och medelstora företagen. I Västerbotten var andelen internationaliserade små- och medelstora företag 19,6 procent i jämförelse med 24,6procent för riket. Åtgärderna är bland annat att stimulera företagens internationella närvaro, utveckla stödformer för export och ökat deltagande i internationella plattformar och samarbeten Ökad användning av digitala tjänster och affärsmodeller Västerbottens företag har goda möjligheter att utveckla sin konkurrenskraft genom att utveckla användningen av de digitala möjligheterna. Västerbotten har en väl utbyggd digital infrastruktur som skapar möjligheter för företagen att öka sin effektivitet och stärka sina kopplingar mot marknader och kunderna. Samtidigt är användningen av digitala lösningar lägre i småföretag och användandet uppvisar variationer beroende på inom vilken bransch företaget är verksam inom och var det är lokaliserat. Åtgärderna är bland annat att öka kunskapen om användningen av digitala affärsmodeller, e-handel och potentialen med öppen offentlig data och insatser för att uppmuntra företag att effektivisera sina processer med hjälp av IKT. Ökad förädling av länets naturresurser Västerbotten har rika tillgångar i form av sina naturresurser, men idag sker mycket av förädlingen någon annanstans. Att öka förädlingen av naturresurserna handlar dels om att förädla länets naturresurser men också om att dra nytta av de specifika förhållandena i norra Sverige, till exempel företagande baserat på kyla och kallt klimat. Åtgärderna är bland annat att stimulera företagande baserat på smartare och mer hållbara nya produkter från skogs- och jordbruk, gruv- och energinäringarna och satsningar på smart och innovativ energiinfrastruktur. 5 Att ett företag är internationaliserat innebär att det antingen exporterar eller importerar, ingår som en del i en utländsk kedja, samverkar med företag i utlandet eller har egen verksamhet lokaliserad i utlandet. 15

Ökat företagande baserat på hållbar förvaltning av naturresurser De största miljömålsproblemen i Västerbotten handlar om klimatförändringar, minskande biologisk mångfald, giftfri miljö, luftmiljön i några tätorter samt god bebyggd miljö som mycket handlar om den glesa befolkningsstrukturen. Den biologiska mångfalden minskar i samma takt som resten av Sverige. Länets stora naturresurser av skog, våtmarker, sjöar, vattendrag, fjäll, vind och sol som behöver värnas, skyddas och användas med hänsyn, för att fortsätt kunna vara tillgångar och leverera ekosystemtjänster. Åtgärderna är bland annat kunskapssatsningar kring potential för tillväxt inom Clean tech och att främja företagande baserat på orörda älvar, ren luft och vatten, biologisk mångfald, ekosystemtjänster, förnybar energi, kyla, boende och mark Fördubblad omsättning och sysselsättning inom besöksnäringen Besöks- och turismnäringen i Västerbotten omsätter ungefär 7 miljarder SEK och sysselsätter cirka 5000 personer. Enligt UNWTO prognostiseras den internationella turismen öka med nästan 50 % till 2020, vilket innebär att det finns potential att öka sysselsättningen och omsättningen inom näringsgrenen. Åtgärderna är bland annat att öka samverkan mellan aktörer i besöksnäringen i olika sektorer och på geografiska nivåer, kompetensutvecklingsinsatser och utökad samverkan med internationella researrangörer. Ökat företagande inom informations- och kommunikationsteknologier I Västerbotten finns stark kompetens kring IKT vid länets universitet och konkurrenskraftiga kluster inom sektorn i näringslivet. Bland annat finns stark kompetens kring distansöverbryggande tekniker och lösningar samt digitala medier och upplevelser. Det finns stor potential för tillväxt och innovation i att utveckla skärningspunkterna mellan IKT och digitala medier, och GIS med länets andra näringar. Åtgärderna är bland annat att skapa en regional plattform för samverkan mellan branschen, andra delar av näringslivet och universitet, insatser för att stärka jämställdheten inom branschen och att etablera en regional smart regional testarena för digitala tjänster. 16

Åtgärder: Stärkt samverkan mellan näringsliv och universitet Kommersialisering utifrån universitetens starka forskningsområden Samverkan mellan universitet och näringsliv kring tillämpad forskning Stärka det entreprenöriella inslaget på universitetens utbildningar Stärka forskning och utbildning kopplat till näringslivets behov utanför universitetsorterna, exempelvis genom distansutbildning Stimulera initiativ till centrumbildningar utanför universiteten för att få ut forskningsresultat i företag Påverkansarbete för att incitamenten för samarbete mellan universitet och företag skall stärkas på nationell nivå Åtgärder: Fler internationaliserade små- och medelstora företag Stärka företagens deltagande i internationella nätverk och mässor Vidareutveckla European Enterprise Networks arbete med länets näringsliv Öka företagens deltagande i östersjösamarbetet Stärkt rådgivning och kunskapsuppbyggnad kring internationalisering Utveckla stödformer till företag som vill gå på export Utveckla samarbetet mellan regionala kluster och invest- och exportmyndigheten skapa rådgivande spetsteam för SME för att komma ut på den internationella marknaden med produkter och tjänster Kunskapsinsatser om att hantera effekterna av den ökade internationaliseringen och ägande av regione näringsliv, Verka för att frågan om att anpassa regelverket för investeringsstöd till tjänste- och varuproducerande företag med exportambitioner drivs på nationell- och internationell nivå. Åtgärder: Ökad användning av digitala tjänster och affärsmodeller Satsningar på kompetensutveckling kring digitala affärsmodeller och e-handel mot olika branscher, sektorer och företag. Skapa stödstruktur för att entreprenörer, nystartade och små företag ska kunna utveckla sin verksamhet och sina affärer i form av digitala flöden, affärmodeller och e-handel. Skapa stöd och förutsättningar för existerande branscher, sektorer och företag att utveckla sina interna externa processer och affärer med stöd av digital teknik, digitala affärsmodeller och e-handel. Skapa nya, samt stärka existerande, strukturer och nätverk inom branscher samt mellan dessa och offentliga sektor och akademin. Åtgärder: Ökad förädling av länets naturresurser Stimulera företagande baserat på smartare och mer hållbara nya produkter från skogs- och jordbruk, gruv- och energinäringarna Satsningar på utveckling av fossilfria produkter och systemlösningar i bioraffinaderier Stimulera företagande baserat på kyla och kallt klimat, gleshet, mm. Utveckling av exklusiv livsmedelsproduktion och design med utgångspunkt från samiska traditioner Upphandlingssatsningar på exempelvis restaureringsåtgärder och lokalt producerade livsmedel Stimulera nätverksbyggande för kunskapsöverföring, erfarenhetsutbyte och benchmarking mellan olika företagare, (KRAFT-grupper) Satsningar på smart och innovativ energiinfrastruktur som möjliggör bättre regional användning av och export av förnybar energi Främja utveckling av energilagring och distribuering av förnybar energi 17

Åtgärder: Ökat företagande baserat på hållbar förvaltning av naturresurser Satsningar på recycling/återanvändning/slutna kretslopp med syfte att energieffektivisera och återanvända material, näringsämnen mm Kunskapssatsningar kring potential för tillväxt inom cleantech-området Satsningar på att återställa ekosystemtjänster och naturmiljöer. Främja företagande baserat på orörda älvar, ren luft och vatten, biologisk mångfald, ekosystemtjänster, förnybar energi, kyla, boende och mark Åtgärder: Fördubblad omsättning och sysselsättning inom besöksnäringen Öka investeringar i boendeanläggningar, logikapacitet, besöksmål och i reseanledningar Kompetensutvecklingsinsatser särskilt inom affärs- och produktutveckling, försäljning, trend- och omvärldsbevakning samt kvalitets- och hållbarhetsfrågor, Utveckla samverkansstrukturen mellan aktörer i näringen på företags-, destinations- och regional nivå, samt med övriga för näringen viktiga aktörer, Vidareutveckla samarbetet med utländska researrangörer Satsningar på färjetrafik och direktflyg från internationella marknader i form av charter- eller linjetrafik. Utveckling av en både bred och exklusiv samisk besöksnäring Åtgärder: Ökat företagande inom informations- och kommunikationsteknologier Etablera en strategisk regional plattform för mötesplatser mellan branschen, övriga näringslivet, universiteten samt övriga offentliga aktörer Skapa och utveckla mötesplatser som knyter ihop länets entreprenörer, företag och orter för att nå en nationell och internationella marknad t ex genom att skapa virtuella kluster och geografiska noder, Insatser för att öka jämställdheten inom IKT-området Exploatera skärningspunkter, exempelvis mellan IKT och Digitala medier och upplevelser och GIS med andra branscher i syfte stärka affärsutveckling, innovationskraft och förädlingsgrad. Insatser för att stärka marknads- och försäljningsförmågan inom branschen Etablera en smart regional testarena för digitala tjänster som kan användas utifrån flera perspektiv och områden. Skapa innovationsfrämjande åtgärder riktade mot ungdomar inom det digitala området i anslutning till universiteten och i samarbete med näringslivet. Skapa förutsättningar och strukturer för att företag och offentlig sektors deltagande i forskning rörande digitaliseringen ökar. Införa en regional projekt- och idébank rörande digitala innovationer och projekt 18

Målområde: Kompetensförsörjning Ökad sysselsättningsgrad i alla kommuner Det svenska målet är att väl över 80 procent av 20-64 åringarna skall vara i arbete år 2020. För Västerbottens län var andelen 20-64 åringar i arbete 77 procent år 2010. De finns också betydande inomregionala skillnader där sysselsättningsgraden varierar mellan 72 80 procent. Kvinnor har lägre sysselsättningsgrad jämfört med män och utrikesfödda har lägre sysselsättningsgrad än födda i Sverige. Det finns även en hög arbetslöshet bland unga.. För att höja andelen i arbete måste därför insatser främst riktas mot att höja andelen i arbete i dessa grupper. Åtgärderna är bland annat påverkansarbete för att främja mångfald på arbetsmarknaden, insatser för att öka kvinnors sysselsättningsgrad och insatser för att höja kvaliteten i utbildningssystemet. Ökad andel elever som klarar gymnasiet inom fyra år Det svenska målet är att andelen elever som lämnar gymnasieskolan med fullständiga betyg skall vara 90 procent. Enligt SKL:s öppna jämförelser är siffran för Västerbotten idag 80 procent. De elever som inte klarar av skolan löper stor risk att hamna i utanförskap. Åtgärderna är bland annat att utveckla metoder och arbetssätt för att identifiera och överbrygga de faktorer i utbildningsmiljön som brister när elever inte klarar målen och strategiskt drogförebyggande arbete. Ökad andel 30-34 åringar med eftergymnasial utbildning i alla kommuner Det svenska målet är att 40-45 procent av 30-34 åringarna skall ha avslutat en högre utbildning. För Västerbotten är den siffran 50 procent, men med betydande inomregionala skillnader som varierar mellan 14 och 62 procent. Det finns också betydande skillnader mellan kvinnor och män där andelen kvinnor med högre utbildning i genomsnitt är 12 procentenheter högre. Åtgärderna är bland annat att stärka kvaliteten i vägledning, rådgivning samt omvärldsanalys i hela utbildningssystemet, säkra tillgången till eftergymnasial utbildning i hela länet och förbättra möjligheterna för vardagspendling och distansarbete. Stärkt matchning mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft För att klara kompetensförsörjningen i Västerbottens län krävs en god kunskap om arbetslivets behov av kompetens på lång och kort sikt. För att stärka sambandet mellan utbud och efterfrågan av kompetenser krävs en stark dialog mellan de som efterfrågar arbetskraft och att länet har ett tillgängligt utbud av utbildningar utifrån arbetslivets och människors behov. Det är även viktigt att stimulera nya lösningar för att stärka kompetensförsörjningen. Åtgärderna är bland annat attitydpåverkan för att främja mångfald på arbetsmarknaden, att stärka dialogen mellan branschföreträdare, utbildningsanordnare och myndigheter och att utveckla nya former för kompetensutveckling av anställda. 19

Åtgärder: Ökad sysselsättningsrad i alla kommuner Attitydpåverkan för att främja mångfalden på arbetsmarknaden Insatser för att höja kvaliteten i utbildningssystemet Strategiskt och långsiktigt hållbart samarbete mellan myndigheter och organisationer som stödjer ungdomar med behov av mer omfattande stöd Attitydpåverkan för att bättre ta tillvara utlandsfödda som en resurs Stimulera arbetsgivare att tillhandahålla praktik och en första anställning för att underlätta inträdet på arbetsmarknaden, särskilt för ungdomar, utrikes födda och människor med funktionsnedsättning Långsiktig strategisk och hållbart samarbete mellan myndigheter, det civila samhället och andra organisationer för ökad integration av utrikesfödda Insatser för att öka kvinnors sysselsättningsgrad Utveckla metoder och modeller för entreprenörskap för unga kvinnor och män som avbrutit sina studier eller som riskerar att inte klara sin utbildning. Möjliggöra ökad rörlighet på arbetsmarknaden, gå mellan branscher och organisationer. Utveckla nya former och arenor för vägledning, coachning och rådgivning för alla åldrar. Åtgärder: Ökad andel elever som klarar gymnasiet inom 4 år Utveckla metoder och arbetssätt för att analysera och bemöta faktorer i utbildningsmiljön som påverkar att barn och unga riskerar att inte klara utbildningsmålen Utveckla hållbara arbetssätt för att stödja ungdomar familjer och anhöriga Aktivt drogförebyggande arbete där myndigheter och andra aktörer samarbetar strategiskt och långsiktigt med en tydlig ansvarsfördelning och med individens behov i fokus. Åtgärder: Ökad andel 30-34 åringar med eftergymnasial utbildning i alla kommuner Stärka kvaliteten i vägledning och rådgivning i hela utbildningssystemet genom att öka inslaget av omvärldsanalys och kunskapen om arbetsmarknaden Utveckla och upprätthålla möjligheten till eftergymnasiala studier i hela länet utifrån arbetslivets behov av kompetens. Förbättra möjligheterna till vardagspendling och till distansarbete. Främja samverkan mellan arbetsgivare för att underlätta parrekryteringar Regionala och statliga myndigheter i länet överväger alltid stationeringsort vid rekryteringar. Åtgärder: Stärkt matchning mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft Utveckla dialogen mellan branschföreträdare, utbildningsanordnare och myndigheter om kompetensbehov och utbildningsutbud Stärka tillgången till långsiktiga och för länet gemensamma branschvisa prognoser av kompetensbehoven och utbildningsutbudet. Stärka samverkan mellan skolhuvudmän och mellan skolhuvudmän och myndigheter för att utveckla metoder för genomförande av utbildning, utbud av utbildningar och samarbetsformer. Utveckla nya former för kompetensutveckling av redan anställda, med fördel i samarbete mellan företag och offentlig sektor Skapa förutsättningar för äldre att stanna kvar i arbetskraften Öka antalet utbildningar inom yrkeshögskolan. Arbetsgivare tar ett särskilt ansvar för utvecklingsarbete, med fördel i samarbete mellan privat näringsliv, offentlig sektor och civila samhället. 20

En smart sammankopplad region Västerbottens geografiska läge och dess stora yta ställer särskilda krav för att skapa en god global och regional tillgänglighet. Den geografiska placeringen långt från stora befolkningscentra och marknader utgör en utmaning dels för näringslivets möjligheter att nå marknader, men också för människors tillgång till breda arbetsmarknader och utbildningsmöjligheter. Västerbottens län måste därför utveckla de verktyg som kopplar samman regionen internt och mot resten av världen. Det geografiska läget innebär också att länet har goda möjligheter att utveckla och testa distansöverbryggande teknik och innovativa lösningar för tillhandahållande av tjänster och service. Att öka människors möjlighet att mötas och förflytta sig är därför att förbättra trafiksystemet och länets internationella samarbeten och att öka användandet av smarta digitala lösningar. Inriktningen En smart sammankopplad region har 10 mål uppdelade på tre målområden: Digitalt samhälle, Trafik och infrastruktur och Internationellt samarbete. Åtgärderna redovisas i tabeller. Mål och åtgärder presenteras utan inbördes prioriteringsordning 21

Målområde: Ett digitalt samhälle Ökad digital kompetens och delaktighet Cirka 40 000 Västerbottningar står utanför den digitala gemenskapen idag vilket innebär att cirka 85 procent är digitalt delaktiga. Likaså finns betydande skillnader inom offentlig sektor och inom regionens näringsliv, främst inom utbildningssystemet, vård och omsorg samt hos små- och medelstora företag. Detta innebär dels begräsningar i deras egna möjligheter att dra nytta av digital teknik, men också för att erbjuda medborgarna digitala tjänster. För att skapa genomslag för att använda digitala lösningar är kunskapen hos ledande personer central. Åtgärderna är bland annat riktade insatser mot grupper med svag digital delaktighet och kompetensutveckling i offentlig- och privat sektor. Förbättrad tillgång till digital uppkoppling Idag har 62 procent av Västerbottningarna tillgång till högkvalitativt bredband på 50Mbits/s eller mer. Samtidigt saknar delar av Västerbotten tillgång till såväl fast som mobil uppkoppling. Den mobila datatrafiken har ökat kraftigt under senare år. Åtgärderna är bland annat att bygga ut och utveckla det fasta bredbandsnätet och att förbättra möjligheterna att vara uppkopplad i hela länet såväl via mobila nätverk som via WiFi. Ökad användningen av digitala verktyg för lärande Ökad användning av digital teknik inom utbildning har stor potential för att stärka lärandet. Tekniken finns och många skolor satsar på IT, men som ett instrument i undervisningen har inte den digitala tekniken slagit igenom. Åtgärderna är bland annat att förbättra individernas möjligheter att använda digitala tjänster och tjänster på distans, att öka användandet av välfärdsteknologier och att öka tillgången till digitala enheter. Utvecklad användning av digital teknik inom vård och omsorg Efterfrågan på vård- och omsorgstjänster kommer att öka i takt med en ökande befolkning, samtidigt som konkurrensen om arbetskraft blir allt påtagligare. Användandet av digitala lösningar för att effektivisera vård och omsorg kan bidra till att möta det ökade behovet. Västerbotten har god kompetens inom området och tekniker som utvecklas har en global marknad. Åtgärderna är bland annat att förbättra individernas möjligheter att använda digitala tjänster och tjänster på distans och att öka användandet av välfärdsteknologier. 22