Fiske & Vatten. Motorvägen nya E 18. Projekten

Relevanta dokument
Februari Fiske & Vatten

Fiskevårdsområden och kräftor juridiska aspekter

Sveriges Fiskevattenägareförbund

Fiskevattnet. En landsbygdsresurs värd att vårda och utveckla!

Stöd till fiskevården

Flik 4. Förvaltningsformer av fiske. Eget fiskevatten

Anläggningsförrättning berörande Utby 5:22 m fl. fastigheter

Föreningens namn är Malgomaj fiskevårdsområdesförening.

Stadgar för Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområdesförening Bilaga 1. NAMN 1 Föreningens namn är Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområdesförening.

Stadgar för Övre Åsundens Fiskevårdsområdesförening

Stadgar för Spexhultasjöns fiskevårdsområde i Nässjö kommun, Jönköpings län

Fritidsnämnden Fiskeutvecklingsplan

Östgöta Kräftprojekt

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Bjärlången-Dalsjön. Fiskevårdsområdesförening. Stadgar

Stadgar för Åby älvs nedre fiskevårdsområdesförening

Stadgar. Stadgar för fiskevårdsområdesförening, som bildats enligt lagen (1981:533) om fiskevårdsområden.

Lite förvaltningsnostalgi Anno 1998

Länsstyrelsens roll. Anna Åhr Evertson Samordnare vattenförvaltning Miljöanalysenheten

DOM Stockholm

Myndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten

Östgöta Kräftprojekt

Åsnens fiskevårdsområdesförening 2018.

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Så skyddas Vramsån. Natura 2000-område Nationellt särskilt värdefullt fiskevatten WWF Miljömål Biosfärområde Kristianstads Vattenrike

STADGAR FÖR LILLHÄRDALS FISKEVÅRDSOMRÅDESFÖRENING

Foto Jan Felten, fotomontage Paul Felten

Föreläsningsunderlag studiecirklar. Foto: Tilla Larsson

STADGAR FÖR LOFSDALEN GLÖTE FISKEVÅRDSOMRÅDESFÖRENING I LINSELLS SOCKEN, HÄRJEDALENS KOMMUN

Fiskeplan Allmänningen 2016 SAMMANFATTNING

Kräftprovfisket 2005

Stadgar för Rämshyttans Fiskevårdsområdesförening (Bildat enligt lagen 1981:533 om fiskevårdsområden.)

ansvarsfullt vattenägande

Hållbar förvaltning av signalkräfta i Vättern

FISKETURISTISK UTVECKLINGSPLAN

Åsnens fiskevårdsområdesförening

Kapitel 1 - skeppet. Jag är en 10 - årig tjej som heter Melissa.

Stadgar för Övre Gimåns Fiskevårdsområde

Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra!

Dispens för intrång i diken, bäck och åkerholmar vid utbyggnad av väg E45 i Lilla Edets kommun

Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg

TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Natura 2000 och artskyddsfrågor

Anmälan om vattenverksamhet. Schaktning i vattendrag, Gopshus, Mora kommun.

Åsnens fiskevårdsområdesförening.

Yttrande 1(8) Yttrande över fiskelagsutredningens förslag SOU 2010:42, Dnr Jo2010/1941

Ansökan om tillstånd till utplantering av fisk

Kontrollavgiften. Fiskevårdsområdet lokal nytt inslag förvaltningsform för enskilda i fiskevatten fiskevårdsområdets vardag

Slutrapport för Restaurering av Hillesjön

Kammarkollegiet. Smoltkompensationsmöte Hur kan utfasningen, helt eller delvis, av kompensationsutsättningar hanteras rättsligt?

Nytt utlopp för sjön Linden

Fiskeregler för Rämshyttans fiskevårdsområde

En miljon vattenägare i tusen sjöars land

Klimatanpassning Daniel Bergdahl

Remissvar på Förslag Hanteringsprogram för signalkräfta

Målsättning. Getskär / Renskär

Tillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd

BESLUT. Björkelunds stugförening. Tupanvägen Järfälla

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Fiske längs Bergslagsleden. Aira kommunikation

DOM Stockholm

Prövning enligt miljöbalken

Min bok om hållbar utveckling

Guide för nya delägarlagsaktiva Uppdaterad I den här guiden har vi samlat information som varje delägare borde känna till.

Strandskydd och boende vid stranden. Foto: Jana Andersson

Viva vatten Mia Svedäng Projektledare Lokal vattenmiljö

Måndagen den 28:e juli kommer vi lufta och lättdressa greenerna... igen. Alla förutsättningar är dom samma som förra gången (läs inlägg nedan).

Fiskekort A Gäller för fiske med handredskap (spöfiske, mete, pimpel etc. ) Max 2 st spön efter motordriven farkost.

Gemensam VA-anläggning - Hur gör man?

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

DOM Stockholm

Fiskeklubben Laxens veckobrev Vecka 2014:44

NATIONELL FISKEVATTENÄGAREKONFERENS Fiskerättens värde och utvecklingspotential. Norrköping den november 2017

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

Mål nr: M Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag?

Exploateringen av Norrland ökar! Det rättsliga skyddet av samisk renskötsel. Exploateringen av Norrland ökar! Exploateringen av Norrland ökar!

Plats för nytt vatten i landskapet hur går det till?

Länsstyrelsen förelägger Härjeåns Nät AB att vidta följande försiktighetsåtgärder till skydd för naturmiljön:

DH: Urban Edelbro FL: Sofia Karlsson FL2: Anneli Ackemo ADV: Lennart Wiklund

Flik 5. Regleringar av fiske. Fiskelagen. 20 Uppdaterad:

Vattendirektivet i ett kommunalt perspektiv

Guidade turer vid Bulls måse

VAD HÄNDER JUST NU TRENDER OCH ANBUDSGIVNING

Beslut naturreservatet Alkärret i Haboljung i Lomma

Restaurering av vattendrag

Gemensamt fiskekort. Storuman

Markus Lundgren. med underlag från

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Markavvattning och aktuell lagstiftning

Svensk författningssamling

Förslag till stadgar normalstadgar moderniserad version ( ) inkl. kommentarer KOMMENTARER TILL STADGARNA

Storbäcks FVO bildades den Fiskevård har av föreningen bedrivits sedan 30-talet.

DOM Stockholm

VÅTMARKSSATSNINGEN ATT TÄNKA PÅ - MILJÖBALKSPRÖVNINGAR MM

PM Vattenverksamhet. Anmälningsplikt eller tillståndsplikt?

Pontonbryggor vid Cedergrenska stranden, Stocksund

FISKEPLAN. BORKA BYALAGS SAMFÄLLIGHET

Transkript:

December 2008 Fiske & Vatten Hösten gick fort. Ömsom regn, blött och grått, men också lite sol, klara dagar, krispig kyla och iskristallglittrande morgnar. Jag bor ju på landet i Bergslagen, och då följer man årstidernas växlingar. Exempelvis har jag just nu en trästicka i ena fingret, som jag fick igår när jag bar in veckans ved, i mörkret och utan handskar. Svampskörden har varit fin, jättemycket soppar och kantareller av olika sorter. Fiske har det däremot inte blivit så mycket av denna höst. Och nu ligger isen redan. Men i min gödselbrunn simmar sju glada regnbågar som jag ger en näve hundmat varje morgon. Motorvägen nya E 18 Nu i dagarna invigs nya motorvägen E 18 mellan Örebro och Kilsbergen, riktning Karlskoga. Vi har bistått med kontrollprogram av tre mindre vattendrag som passerar under. Nu när motorvägen är klar, avslutas också undersökningarna i samband med byggnationen. Efter beslut från Länsstyrelsen ska det nu finnas ett något reducerat program för de första tre årens verksamhet i full drift. Vi ska alltså nu hålla koll på bäckarna i ytterligare tre år, där vi har en lokal uppströms, och en lokal nedströms vägen. Vi tittar på vattenkvalitet, fisk- och bottenfauna. Projekten Nu verkar det som det börjar lossna, med att få igång nya, gamla och andra fisketuristiska projekt, detta som det tycks Never Ending Story. Det blir informationsträffar i Gävlebors och Örebro län. Vid dessa träffar ska vi nogsamt efterhöra vilka stöd och åtgärder man efterfrågar bland befintliga entreprenörer. Detta redovisas sedan till Länsstyrelsen, och beroende på utfallet, kan eventuellt nya projekt komma ut ur detta. Nu har vi också fått klartecken att man gärna ser en ansökan i Stockholm. Den skickas in nu i dagarna. Blir det som vi hoppas och tror då, kommer vi att få igång ett projekt där vid årsskiftet. Dessa tre projekt 1

kommer att ligga till grund för ytterligare projektidéer i dessa och andra län, om intresse och behov finns. Du som är intresserad av fisketurism, vill jobbas med detta, och vill delta i ett gemensamt projekt, hör av dig till mig! Grunden för dessa projekt är att det finns någon som efterfrågor dem. Fiskevattenägareförbundet Sveriges Fiskevattenägareförbund kommer att få kraftigt minskade resurser från LRF från och med årsskiftet. Man har tidigare subventionerat förbundet kring lokaler, service och finansiering av direktör. Detta försvinner nu, och under en kortare övergångsperiod utgår endast ett ekonomiskt stöd, allt enligt LRF. Orsaken till detta är enligt olika uppgiftslämnare lite olika, men ingen part är nöjd med hur det har fungerat nu. Krismöten pågår, och vi får se vad som kommer ut ur detta. Det är ändå viktigt att det finns ett Fiskevattenägareförbund, och gärna ett starkt sådant. En kraftig omstrukturering leder förhoppningsvis till att något positivt kommer ut ur detta. Föredrag Det har varit lite föredrag och annat på möten i höst, runt om i landet. Föredrag och bildspel finns för intresserade kring kräftor, fiskevård, fisketillsyn, och en hel del annat. Intresserade är välkomna att höra av sig, inför vårens stämmor. Fiskevård Det är många som vill diskutera fiskevård nu. Hur vårdar vi vårt fiskbestånd, hur använder vi föreningens pengar till det de är avsedda för, hur vet vi vad som är bäst, och hur mäter vi resultatet?? Detta är vanligt återkommande frågor, och det finns inte bara ett svar. Tumregeln är att förvaltar man pengar, och ska använda dessa till fisk- och fiskevård, ska man också kunna skörda effekten. Det måste alltså vara en vård som behövs, som ger ett sannolikt resultat, och som går att skörda räntan på. Dessutom är det rimligt att kunna kräva att det går att mäta effekten, både som väl använda pengar, och som bättre fiske. 2

Fiskevård i privata vatten ska avse värdesäkring, eller värdehöjning. Då måste vi få fiska på det man gjort, det måste alltså ha uppstått ett mervärde att nyttja. Det är tyvärr allt för vanligt att man helt enkelt tar ett ekonomiskt överskott, och köper lite fisk! Det fungerar inte så. Ingen lämnar väl in sin bil på verkstan och säger: Hej, jag fick tillbaks lite på skatten. Du kan väl lägga 20 000 kr på att fixa till bilen, även om det inte är nåt fel på den just nu. Och det du gör behöver inte märkas efteråt...! Kräftor Den studiehandledning kring kräftor som undertecknad tog fram för studieförbunden finns nu i uppdaterad version. Den heter Om Kräftor i Naturen, Buren och Kulturen. Precis som i allt annat studiecirkelmaterial ger den inte i första hand svaren på alla frågor, men snarare utgör en hjälp till strukturering av frågorna och tips vidare studier och var man kan finna svar. Den kan rekvireras från Sveriges Fiskevattenägareförbund, eller LRF, och i första hand för deras medlemmar. Fiskevårdsområden Sen flera år tillbaks företräder jag en fiskerättsägare i en tvist mot fiskevårdsområdesföreningen. Det är en intressant fråga, men dystert att man ska behöva tvista. Frågan avser om en större delägare har drabbats av ett otillbörligt intrång i sin fiskerätt, då föreningen vägrar honom att upplåta kräftfisket. Föreningen förvaltar hela fisket, alltså också kräftfisket. Men kräftfisket upplåts inte, förutom att en kommun upplåter sitt kräftfiske till allmänheten. Men detta förvägrar föreningen den störste ägaren att göra. Den störste ägaren har överklagat detta beslut, och menar att det dels är ett intrång i hans fiskerätt, dels att en upplåtelse inte skulle påverka varken kräftfiske, eller fisket i övrigt. Detta är viktigt, då lagen säger att föreningen endast får inskränka fisket i fiskevårdande syfte. Det anser föreningen att man gör, men man kan inte visa det. Därtill gäller tvisten föreningens rätt att fördela fisket mellan de olika ägarna, på annat sätt än den verkliga delaktigheten. Den stora delägaren fick sitt intresse tillgodosett efter att man överklagat föreningens beslut till Länsstyrelsen. Länsstyrelsen rev alltså upp föreningens beslut. Men detta överklagade nu föreningen, och frågan ligger 3

hos Länsrätten. Dom väntas i vinter, med prejudicerande verkan. (Hittills har jag inte förlorat någon rättsprocess.) Just kring förvaltningen av fisket i fiskevårdsområden jobbar jag nu åt ett större bolag, som har fiskerätt i flera län, och många fiskevårdsområdesföreningar. Vi går igen alla föreningar, tittar på stadgar och delaktighet, för att bedöma om det finns fastigheter med fiske, oftast då kräftor, som kan upplåtas. Dessutom ifrågasätts varje förening om de förvaltar medlemmarnas fiske på bästa sätt, och om ekonomiska överskott kan delas ut i större utsträckning än vad som görs idag. MKB för vattenfrågor Vattenpåverkan i samband med byggnationer och exploateringar omfattas nästan alltid av Miljöbalken. Då måste det till en MiljöKonsekvens- Beskrivning och också ofta en prövning i Miljödomstolen. Detta betyder givetvis inte att det är svårt eller omöjligt att få tillstånd, utan det betyder att vissa ärenden ska provas enligt givna mallar. Just nu bistår jag ett kommunalt energibolag som ska släppa ut lite varmvatten, i detta fall kylvatten. Man kyler alltså något i processen, och kan sen inte ta tillvara på all värme i egen drift, utan behöver på något viss leda bort eller släppa ut uppvärmt vatten. För detta ska man då bedöma bästa lösning, vilken miljöpåverkan som uppstår, och söka tillstånd för detta. Ett liknande projekt är det jag nämnde i förra F&V där en kommun ska ta vatten för att göra konstsnö i en slalombacke. Ett annat inkommande projekt handlar om att muddra i en större vik, för att få bättre vattencirkulation och öppna upp för viss båttrafik. Ett tredje projekt har omfattat Länsstyrelsens krav att elfiska ett mindre vattendrag för att få en bild av fiskfaunan innan man gräver upp massa gammal arsenikförgiftad vasksand från gammal gruvdrift. Ett projekt som nu avbrutits tillfälligt på grund av den ekonomiska krisen är den grumlighetsmätningar vi har gjort med automatiska grumlighetsmätare i Svartån i Örebro, där man skulle sanera förorenad mark precis intill Svartån, och ville undvika läckage. Fisketurismens fiskar Östergötland och Gävleborg har fått hjälp med att ta fram en översiktsplan och bedömning av fisketurismens fiskar, i ett fiskperspektiv. Alltså 4

vilka arter som nyttjas, efterfrågas, påverkas, och hotas, samt vilken ytterligare information kring dessa arter man anser sig behöva. Självhjälp Gödselbrunn med fisk och kräftor mår bra där hemma, även om det inte händer så mycket nu under den kalla delen på året. Nu när det fryser på, sänker jag försiktigt vattnet, så orkar den lilla trädgårdsdammpumpen cirkulera vattnet, utan igenfrysningsrisk. Förhoppningsvis är kräfthonorna nu parade. Men, jag har också börjat anlägga en våtmark på 1,5 ha på marken. En grävskopa har under en månads tid, hittills, grävt och skapat att vattenområde. Här ska det bli biologisk mångfald. Hustrun tror jag menar mygg och fladdermöss, vilket hon INTE gillar. Vi får se vad det blir... :-) Vattenhälsningar och en God Jul Björn Tengelin SE-703 69 Örebro SWEDEN Tel: (+46) 019-676 26 06 Mobil: 070-693 04 88 bjorn.tengelin@structor.se >((((((º> <º))))))< 5