Vad har hänt och vad händer i Afrika? Björn Lundgren

Relevanta dokument
Sveriges bidrag till det globala virkesbehovet

Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Skog till nytta för alla- Räcker den svenska skogsråvaran?

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020

Vägen till Addis Financing for Development juli 2015

Därför ska du leta efter grodan på kaffe

Skogsriket Skogslänet - Skogsprogrammet

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Landsbygdsprogrammet

EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers

Översikten i sammandrag

Branschstatistik 2015

Ett fall framåt för svenskt skogsbruk?

Biobränslen från skogen

8361/17 sa/ss 1 DG B 2B

hållbar affärsmodell för framtiden

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

FOKUS PÅ MARK: MULTIFUNKTIONELLA MARKANVÄNDNINGSSYSTEM SKAPA KOPPLING MELLAN UNFCCC, SDGS OCH ANDRA UTVECKLINGSMÅL

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI

De gröna frågorna i årets forskningsproposition

Svensk trämekanisk industris position och utveckling

Bioekonomi och biobaserad ekonomi

Frågor för klimatanpassning i skogsbruket

Skogsriket. Pär Lärkeryd Ambassadör för Skogsriket

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör

Skattesänkningar och nedskärningar löser inte Sveriges utmaningar

Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Produktion - handel - transporter

Ny klimat- och energistrategi för Skåne

Region Östergötlands strategi för stöd till utveckling av skogsnäringen

SLU Alnarp- Partnerskap Alnarp

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

Bredband på gång i Kalmar län

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

REGERINGENS BISTÅNDSPOLITISKA PLATTFORM, Skr 2013/14 REMISSVAR FRÅN KUNGLIGA SKOGS- OCH LANTBRUKSAKADEMIEN.

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet.

Framtida skogspolitiska inriktningar inom EU och i den. Björn Merkell, Skogsstyrelsen bjorn.merkell@skogsstyrelsen.se

Tanzania. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i

Tillsammans kan vi få Europa att växa.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

Produktion - handel - transporter

Sydsvensk REGION BILDNING. Ideell förening

Vattenanvändning. Framgångar, utmaningar och behov

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

Skogens roll i en växande svensk bioekonomi

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument

Fabian Wallen Svenskt Näringslivs Lärarfortbildningsdagar Växjö, 16 april, 2008

Den svenska REDD+ satsningen

Framtidsbilder för svenskt jordbruk Rapport från scenariostudier

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Att lyckas med affärer i Afrika

Behovsbedömning SAMRÅD. För detaljplan Mimer 6, del av Hultsfred 3:1, samt del av Mimer 7, Hultsfred kommun, Kalmar län

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

Företagspolitik i en nordisk kontext

Hållbarhetspolicy C. 2 Version 2.0 Konfidentialitetsgrad: Klass 0 Publik information 12 december 2016 Upprättad av: Chef Public Affairs och

Skogsindustriernas utmaningar

Svensk åkermark i ett globalt perspektiv. Anders Malmer Föreståndare för SLU Global Professor i tropiskt skogsbruk - markvetenskap

Affärsmöjligheter i Afrika söder om Sahara

"Framtida produktionsmöjligheter inom de gröna näringarna".

Monopol. Monopolets vinstmaximering

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ. Arbetsmarknadsbarometern. Richard Palmer

Ekologisk hållbarhet och klimat

Det Goda Ägandet. LRF om äganderätten

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

På Orust nns drygt ha åkermark och cirka ha betesmark. Lantbruksnämnden klassi cerade 1990 jordbruksmarken i tre kategorier:

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

VDs anförande Årsstämma 2018 Ulf Larsson, VD och koncernchef Mars 23, 2018

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet

Bistånd för hållbar utveckling

UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN

Rapport: Landsbygdskonferens Framtidens landsbygd 9-10 juni 2011

Landsbygdsprogrammet

Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen

Zambia. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning

Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs

EU:s 7:e miljöhandlingsprogram Att leva gott inom planetens gränser

Fossilfritt flyg 2045

Omvärldsanalys Orsa Upprättad av: Lina Westerlund

n 4. ck 5. Befolkningsökningen 6.

Verksamhetsplan för 2010

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark

Det svenska PEFC-systemet består av:

Visit Värmland Tema Investeringsbar Susanne Olofsson Susanne Olofsson AB 1

Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1

Mer mat från Västerbotten

Konjunkturutsikterna 2011

Transkript:

Vad har hänt och vad händer i Afrika? Björn Lundgren

Svenskt skogsfolk i Afrika

Den konventionella bilden Elände, elände! Torka Erosion Svält Översvämningar Fattigdom Epidemier Inbördeskrig Terrorism Naturförstöring Avskogning Befolkningsexplosion Sant, men överdrivet och lokalt, och absolut inte hela bilden!

Utvecklingstrender i dagens Afrika Ekonomisk tillväxt: snitt i BNP för SSA c. 5% per år (Etiopien 9%); fattigdomen minskar Urbanisering: 40% lever i städer idag (jmf. Nairobi); byggboom i städer Utbildningsnivån och medelklassen ökar: fler än 60 mill. hushåll inkomst över USD 3000 Köpkraft och efterfrågan ökar Stora infrastruktursatsningar vägar, järnvägar, dammar och kraftverk, vindenergi, hamnar, flygplatser, m.m. många 100 miljarder USD Utländska investeringar i areella näringar (på gott och ont!) Exporten ökar

Skogar/träd och deras användning läget idag och trender 1 Fortsatt avskogning, men minskad takt Brännved och träkol fortsatt absolut största användningen 80% av avverkning Industrivirke 70-75 tusen m³sk/år (jmf. Sverige!); grov underskattning; endast officiellt Stor ökning av träd på jordbruksmark agroforestry/woodlots Bönder och bysamfälligheter satsar på trädplanteringar Även storskaliga kommersiella investeringar i skogsplanteringar (markfrågan!)

Skogar/träd och deras användning läget idag och trender 2 Kraftigt ökad efterfrågan på skogsprodukter; inte enbart träkol, också byggnadsvirke, träpålar, möbler, m.m. Den inofficiella sektorn ökar som ett resultat (enl. FAO tre ggr fler människor versamma än i officiell sektor) Regional och internationell handel ökar (Kina står idag för 80% av all virkesexport från Afrika!) Skogar och träd håller på att få ett stort och erkänt ekonomiskt värde idag!

Potentialen för skötsel, skydd, utökning och användning av skogar och träd i Afrika alltmer uppenbar idag Ekonomisk drivkraft, inkomstkälla, arbetstillfällen Förädling, skogliga värdekedjor, industrier, entreprenörer, Handel och export av förädlade produkter Restaurering av degraderad mark (enl. WRI 100-tals miljoner ha i Afrika) Signifikanta bidrag till att uppnå olika utvecklings-, miljö- och klimatmål (SDGs m.m.) Afrikanska Unionen (AU) och många regeringar har börjat intressera sig för uthålligt skogsbruk (SFM)

Sammanfattning av den skogliga situationen i Afrika idag Fortsatt men minskande avskogning, huvudsakligen för jordbruk Kraftigt ökad efterfrågan på produkter och tjänster från skog och träd Bönder och bysamfälligheter alltmer engagerade i trädproduktion Stor del av expansionen sker i den informella (ibland illegala) sektorn Stor potential för ökad produktion, förädling, handel och export (Kina!) Regionala organ, nationella regeringar, myndigheter, organisationer, företag, m.fl. alltmer uttalat intresserade av utökat och uthålligt brukande av skogar och träd, både av ekonomiska, sociala och miljö-skäl Men, fortsatt stor brist på tekniskt kunnande, relevant och stödjande policy och lagstiftning (eller efterlevnad av befintlig dito), fungerande värdekedjor, forsknings- och utbildningskapacitet, m.m.

Vad behövs i Afrika idag? Kraftig satsning på: Tekniska frågor som skogs- och trädskötsel för definierade målsättningar trädslagsval, avverkningsteknik, inventeringar, skogsskydd (svampar, insekter, eld), m.m. Ekonomiska frågor som förädlingsindustri, handel, förstå värdekedjor, certifiering, m.m. Sociala och institutionella frågor som lagstiftning och policy, stärka organisationer (skogsägare, bygemenskaper, företagarföreningar), kapacitetsuppbyggnad inom forskning och utbildning, m.m. Miljöfrågor som rör skogars och träds bidrag till de globala utvecklingsmålen (SDG), klimatfrågan, skydd av biologisk mångfald, vattentillgång och kvalitet, m.m.

Slutsatser? Något av vårt skogliga bistånd till Afrika under peak -perioden 1970-2000 var lyckat forsknings- och utbildningssamarbete, viss skogsskötselteknik, byskogsbruk (delar av), sågverk, markvård (trädens roll) och lite till Men, det mesta var före sin tid, d.v.s. inte relevant eller efterfrågat under dåvarande omständigheter, innan det började finnas ett starkt ekonomiskt incitament att plantera och sköta skogar och träd Nu däremot, är mycket av våra erfarenheter av, och kunskap om, uthålligt skogs- och trädbruk, förädling av skogsråvara, skogliga värdekedjor, forskning och utbildning, skogens och träds roll i klimat- och miljöfrågor, institutioner och lagstiftning, m.m., inte bara relevant utan också efterfrågat Ett omtag av vårt skogliga samarbete med Afrika vore i högsta grad relevant och önskvärt idag; inte bara som traditionellt bistånd men mer som institutionella samarbeten och partnerskap finansierade på olika sätt (ex. SLU-AFF)