GUIDE FÖR RÄTTVIS HANDEL LÄRARHANDLEDNING

Relevanta dokument
Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP

Kursplan: Samhällskunskap

Det centrala innehållet i samhällskunskap i gymnasieskolan en översikt

PRÖVNINGSANVISNINGAR

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Samhällskunskap. Ämnets syfte

Samhällskunskap. Ämnets syfte. Samhällskunskap

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Momentguide: Nationalekonomiska teorier

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Arbetsområde: Ljuva dröm - att bli en riktigt svensk

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

Arbetsområde: Min tid - min strid

Arbetsområde: Samtycke (Ska vi ha sex, eller?)

Prövningsanvisning. Kurs: Samhällskunskap 1b. Kurskod: SAMSAM01b. Gymnasiepoäng: 100 poäng. Instruktioner och omfattning

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

Syfte och mål med kursen

LÄRARHANDLEDNING. Arbetslivet. Om arbetsmarknaden i Sverige och världen

Arbetsområde: Mönsterigenkänning på gott och ont

Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga

Vad betyder hållbar utveckling?

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

samhällskunskap Syfte

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Ekonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och samhällskunskap

De mänskliga rättigheterna, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen - Samhällskunskap, Årskurs 7-9

Lektionsplan med övningsuppgifter LÄRARHANDLEDNING

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Demokrati. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan 2011

KUNSKAP SAMHALLE SAMHALLE. SamhAllskunskap. Röd punkt i hörnet betyder anteckna! men vad är ett samhälle?

Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor.

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

Lärarhandledning Upplev riksdagen

Mikroplaster. Kort om. Det stora miljöhotet KORT OM. Lärarhandledning: Författad av Lena Lacopie lärare på Åva Gymnasium

Lärarhandledning ELTON FÅR EN IDÉ av Ann Fagerberg Embretsén

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska

Individer och gemenskaper

Lärarhandledning: Kolonialismens Historia Koloniernas födelse & Världsimperium. Författad av Jenny Karlsson

mot rasism lärarmaterial

Arbetsområde: Häng dom jävlarna!

Perspektiv på världen

Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför?

LPP World's Children's Prize.

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Reflektera kring anonymitet på nätet

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

Material för gymnasiet

Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation

Ämnesområde Hållbar konsumtion. Årskurs Gymnasiet. LÄRARINSTRUKTION Lek och allvar med begrepp

Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)

Två sanningar närmar sig varann. Där de möts får man få syn på sig själv. (Tomas Tranströmer)

SAMHÄLLSKUNSKAP - KUNSKAPSKRAV ATT UPPNÅ I ÅR 9

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Handlingsplan för Fairtrade City Skellefteå

HISTORIA. Ämnets syfte

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

Reflektera kring anonymitet på nätet 1 av 2

Samtala om nätetikett

Att leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT)

Samtala om nätetikett. Lektionen handlar om regler och normer på nätet och hur vi förhåller oss till dem. Samtala om nätetikett

Mikroplaster. Det stora miljöhotet. Lärarhandledning: Författad av Lena Lacopie lärare på Åva Gymnasium

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen

På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)

VARFÖR FLYR MÄNNISKOR FRÅN SYRIEN?

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

Max18skolan Gymnasiet. Hälsa

Max18skolan Gymnasiet. Delaktighet

Handlingsplan för Fairtrade City Skellefteå

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland. Författad av Jenny Karlsson

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Känsliga uppgifter och integritet

Lärarhandledning: Offentlighetsprincipen. Författad av Jenny Karlsson

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

Max18skolan Gymnasiet. Stöd och skydd

reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,

årskurs 1 3 barnkonventionen Lektioner och lärarhandledning Hur du arbetar med Aktion Julklappen och Barnkonventionen i din undervisning.

Max18skolan Gymnasiet. Utbildning

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i

INTERNATIONELLA ORGANISATIONER

Transkript:

GUIDE FÖR RÄTTVIS HANDEL Så skapar vi hållbar konsumtion och produktion LÄRARHANDLEDNING Hej Lärare! Detta är ett utbildningsmaterial som syftar till att förklara hur man på olika nivåer jobbar för att skapa en bättre värld genom rättvis handel. Vi vill med materialet uppmuntra till eftertanke och diskussion kring viktiga globala samhällsfrågor genom texter och övningar. Lektionsförberedelser Ingen känner din klass lika bra som du eller vet var i kursplanen ni befinner er. Du kan dina elevers styrkor och svagheter, samt vad som funkar, så använd materialet där du tycker att det funkar. Gruppövningar Detta material handlar mycket om samhällskunskap och även lite historia. Ämnen som i mångt och mycket kretsar kring diskussion. Därför har vi tagit fram gruppövningar och diskussionsfrågor som är kopplade till olika kapitel i guiden. Det är i dialog man vrider komplexa frågeställningar till lösningar. Här är resonemangen det centrala snarare än de enskilda svaren. Papper och penna Varje lektion avslutas med en gruppövning och efterföljande diskussionsfrågor. Se till att samtliga deltagare har papper och penna redo för att kunna anteckna sina resonemang. Tiden Vi har strävat efter att skapa ett material som du som lärare lätt kan plocka ut delar av, eller hela tryckmaterialet. Det finns även en färdigt utarbetat powerpoint-presentation samt korta animerade filmer som kan komplettera det tryckta materialet. Varje övning går att genomföra på ungefär en halvtimme. Men frågorna är öppna och svaren beror på förkunskaper och intresse, och därför kan tidsbehovet variera. Är det någon övning som skapar engagemang så är det upp till läraren att avväga hur lång tid som behövs. Mycket nöje!

Kursmål Vi är övertygade om att guidens innehåll är så viktigt att det kan användas i många sammanhang. Det finns som sagt två ämnen där materialet lämpar sig allra bäst; Historia och Samhällskunskap. Nedan har vi därför lyft ut kursmålen från dessa ämnen, i enlighet med skolverkets läroplan för Historia och samhällskunskap i årskurs 7-9 (enligt Lgr11) samt historia och samhällskunskap 1a och 1b och 2 (enligt Lgy11). Historia årskurs 7-9 Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan att påverka och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom uppfinningar, bildandet av fackföreningar och kampen mot slaveri. Historia 1a Globala förändringsprocesser och händelser, till exempel resursfördelning, fredssträvanden, ökat välstånd, mänskliga rättigheter, jämställdhet, konflikter och ökat resursutnyttjande. Historia 1b Globala förändringsprocesser och händelser, till exempel resursfördelning, fredssträvanden, ökat välstånd, mänskliga rättigheter, jämställdhet, konflikter och ökat resursutnyttjande. Samhällskunskap årskurs 7-9 De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag. Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter. Samhällskunskap 1a & 1b De mänskliga rättigheterna, vilka de är, hur de förhåller sig tillstat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter. Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. Arbetsmarknadens parter, deras olika roller och betydelse för samhällsutvecklingen. Arbetsmarknadens sätt att fungera, anställningsvilllkor Samhällskunskap 2 Nationalekonomiska teoriers framväxt och genomslagskraft utifrån historiska villkor och motsättningar, till exempel merkantilism, ekonomisk liberalism, marxism, keynesianism och monetarism. Frågor om tillväxt. makt, inflytande, ett hållbart samhälle, miljö och resursfördelning i relation till de ekonomiska teorierna. Det nutida samhällets politiska utvecklingutifrån historiska villkor och motsättningar, till exempel mänskliga rättigheter, nationalism, kolonialism och jämställdhet, i relation till maktfördelning och ekonomiska villkor. Frågor om aktörenshandlingsfrihet kontra strukturella villkor. Om du vill beställa mer material inom detta ämne eller läsa mer om den fackliga situationen i världen, gå in på www.uniontounion.org

GUIDE FÖR RÄTTVIS HANDEL Så skapar vi hållbar konsumtion och produktion UPPGIFTER TILL KLASSEN Övning 1 Övning 2 internationella överenskommelser. s. 6-13 internationella överenskommelser. s. 6-13 1 Dela in deltagarna i åtta grupper och ge varje grupp en konvention. 2 Varje deltagare ska hitta minst ett argument mot gruppens konvention. 3 Ge varje grupp 5 minuter att hitta sitt argument innan de delar med sig av dem. 4 Varje grupp ska sedan försöka slå hål på argumenten (utan att gå till personangrepp). 5 Samla ihop gruppen och diskutera hur de tyckte det var att se det från andra sidan. 1 Dela in deltagarna i åtta grupper. 2 Varje grupp ska tilldelas att diskutera Agenda 2030, ILO:s kärnkonventioner, OECD:s riktlinjer eller FN:s principer för företag och mänskliga rättigheter och diskutera vad som är bra respektive utmaningar med dessa. 4 Varje grupp ska sedan förbereda sig och presentera dessa internationella överenskommelser. 5 Samla ihop klassen och fråga varför det finns olika och vad som skiljer mellan överenskommelserna samt om det finns likheter eller kopplingar. Vad har facket och civilsamhället för roll för att få dessa internationella regelverk att fungera?

Övning 3 Övning 4 hållbart företagande och uppförandekoder. s. 14-19 1 Dela in gruppen i mindre grupper om fyra. Säg till två i varje grupp att de är för hållbart företagande och uppförandekoder och att två är emot. 2 De par som är emot ska vara beredda att plocka fram det andra parets två bästa argument för och tvärtom. hållbart företagande och uppförandekoder samt kapitlet om globala ramavtal. s. 14-25 1 Dela in gruppen i mindre grupper om fyra. Säg till två i varje grupp att de ska argumentera för att hållbart företagande och uppförandekoder är det bästa sättet att skapa bättre arbetsvillkor i världen och att två ska argumentera för att globala ramavtal är ett bättre alternativ. 3 Ge paren 5 minuter att komma på argument och förbereda sig och släpp sedan loss dem att argumentera emot varandra i smågrupperna under 10 minuter 4 Samla ihop gruppen, lista parens argument och diskutera dem gemensamt. Diskussionsfrågor 1 För och nackdelar med företags policyer för hållbart företagande och uppförandekoder 2 Finns det goda företaget? 2 Paren ska genom att läsa skriften plocka fram argument för sin ståndpunkt och förbereda motargument de förväntar sig behöva. 3 Ge paren 5 minuter att komma på argument och förbereda sig och släpp sedan loss dem att argumentera i smågrupperna under 10 minuter. 4 Samla ihop gruppen, lista parens argument och diskutera dem gemensamt. Efter diskussionen: Diskutera hållbarhet. Presentera ett dilemma och fråga hur man ska förhålla sig till det: Ibland uppstår dilemman kring hållbar produktion. Om ett klädföretag producerar ekologiskt i en diktatur. Är det hållbart? Om en producent visar sig behandla sina anställda dåligt på en arbetsplats. Är det rätt med bojkott av den varan eller produkten, om det kan innebära att anställda förlorar sina jobb?

Övning 5 hållbar upphandling, påverkan och konsumtion. s.26-35 Alla i klassen tar ställning i följande frågor genom att ställa sig i ett hörn av klassrummet som representerar ett svar. Diskutera sedan varför eleverna valt det de gjort. Frågor 1 Hur tror du att du som enskild person kan göra störst skillnad? Hörn 1: Påverka min skola/förening att agera mer hållbart. Hörn 2: Att själv köpa etiskt märkta varor som fairtrade eller kravmärkt. Hörn 3: Ställa krav/frågor i affären där jag handlar. 2 Vad tycker du är den största utmaningen med hållbarhetsmärkningar? Hörn 1: Det är dyrt Hörn 2: Det är inte konsumentens ansvar utan affärer och stat som har ansvar att förändra Hörn 3: Jag ser inget problem Hörn 4: Annat problem 3 Om du skulle välja ett sätt att agera för att verka för bättre arbetsvillkor i världen som inte har med din egen konsumtion att göra, vad skulle du då vilja göra? Hörn 1: Arrangera en demonstration Hörn 2: Bli informatör för hållbar konsumtion Hörn 3: Påverka min skola/arbetsplats genom motion eller möte med ledning Hörn 4: Jag har en egen idé Hörn 4: Gå med i ett fackförbund eller annan organisation som jobbar med dessa frågor.