PMT- målets plats i EU- domstolens utveckling avseende källskatt på utdelning för pensionsbolag

JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Oskar Holmgren Ivarsson PMT- målets plats i EU- domstolens utveckling avseende källskatt på utdelning för pensionsbolag Internationell beskattning Handledare: Maria Hilling Antal ord: 3977

Innehåll FÖRKORTNINGAR 2 1 INLEDNING 3 1.1 Syfte 3 1.2 Metod och material 3 1.3 Avgränsningar 4 2 RÄTTSLÄGET FÖRE PMT-MÅLET 5 2.1 Den svenska regleringen 5 2.2 Den EU-rättsliga bakgrunden 5 2.3 Synen på den svenska regleringen före PMT-målet 8 3 PMT-MÅLET OCH DESS KONSEKVENSER 10 3.1 C 252/14 PMT 10 3.2 HFD mål nr 2868-12 13 3.3 Kommentar till PMT-målet 13 4 SAMMANFATTANDE SLUTSATSER 15 KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING 17 RÄTTSFALLSFÖRTECKNING 19

Förkortningar AP-fonder EU EU-domstolen EUF-fördraget GA HFD Allmänna pensionsfonder Europeiska unionen Europeiska unionens domstol Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt Generaladvokat Högsta förvaltningsdomstolen 2

1 Inledning 1.1 Syfte Framställningens syfte är att utreda hur tidigare rättspraxis från EUdomstolen förhåller sig till mål C-252/14 PMT-målet med särskilt fokus på jämförbarhetsbedömningen, samt vilken påverkan detta får för svensk rätt. För att uppnå detta syfte har jag för avsikt att svara på nedanstående frågeställningar: Hur förhåller sig PMT-målet till tidigare praxis från EU-domstolen? Vilken påverkan får PMT-målet på svensk rätt? 1.2 Metod och material Rättsdogmatisk metod har använts för att fastställa rättsläget före och efter PMT-målet. Lagtext, förarbeten, praxis samt doktrin har således beaktats i denna framställning. Gällande rätt har sedan fastställts genom tolkning och systematisering av dessa rättskällor. 1 EUF-fördraget har använts i viss mån, men då dess bestämmelser är mycket kortfattade och det inte genom dessa går att utläsa hur EU-rätten ska tillämpas, har praxis fått ett stort fokus i denna uppsats. 2 Eftersom uppsatsen syftar till att utreda förhållandet mellan svensk rätt och unionsrätten, har även svenska rättskällor beaktats. Antalet mål som behandlas av domstolen på området är stort och därför har ett urval fått göras med utgångspunkt i uppsatsens syfte. Generaladvokaternas förslag till avgörande har studerats för att utläsa möjliga tolkningsalternativ och för att få en fördjupad förståelse av de EUrättsliga målen. Dessa förslag till avgörande utgör inte en dom och har således inte rättskällevärde på samma sätt. Om domstolen däremot tydligt har följt generaladvokatens argument och grunder, kan tolkningen anses ha ett direkt rättskällevärde. Generaladvokatens förslag kan även i den del som inte kommenteras av domstolen få ett stort värde i praktiken genom att argumentationen kan användas av andra. 3 Doktrin i form av artiklar och litteratur har använts i denna framställning. I EU-domarna hänvisas aldrig till doktrin, men detta betyder inte att 1 Sandgren, Claes, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare: ämne, material, metod och argumentation, 3., [utök. och rev.] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2015, s. 43-44. 2 Hettne, Jörgen & Otken Eriksson, Ida (red.), EU-rättslig metod: teori och genomslag i svensk rättstillämpning, Norstedts juridik, Stockholm, 2005, s. 30. 3 Hettne, Jörgen & Otken Eriksson, Ida (red.), EU-rättslig metod: teori och genomslag i svensk rättstillämpning, Norstedts juridik, Stockholm, 2005, s. 68-70. 3

författarnas arbeten saknar betydelse. Doktrinen är inte bindande och har således endast en vägledande betydelse. 4 Även om EU-domstolen använder sig av både termen diskriminering och restriktion, har jag valt att använda endast termen restriktion. Med jämförbarhetsbedömningen avser jag bedömningen huruvida inhemska och utländska subjekt befinner sig i en objektivt jämförbar situation. Jag använder termen pensionsfond och inte pensionsstiftelse för både inhemska och utländska subjekt. 1.3 Avgränsningar På grund av platsbrist har en rad avgränsningar fått göras. Då fokus legat på pensionsfonder har inte investeringsfondernas särställning att diskuterats. Vidare har inte heller AP-fonder beaktats. Uppsatsen fokuserar på jämförbarhetsbedömningen och rättfärdigandegrunder har därför inte beaktats. Inte heller neutralisering genom skatteavtal har behandlats. Möjligheten till att beakta kostnader som direkt hänför sig till inkomsten av utdelning har behandlats, men inte lika ingående som jämförbarhetsbedömningen. 4 Hettne, Jörgen & Otken Eriksson, Ida (red.), EU-rättslig metod: teori och genomslag i svensk rättstillämpning, Norstedts juridik, Stockholm, 2005, s. 24. 4

2 Rättsläget före PMT-målet 2.1 Den svenska regleringen Både inhemska och utländska pensionsfonder är befriade från inkomstskatt. 5 Svenska pensionsfonder beskattas istället genom schablonbeskattning inom ramen för avkastningsskatt och utländska pensionsfonder genom kupongskatt. 6 Enligt Kupongskattelagen tas källskatt ut vid utdelning till bl.a. utländska juridiska personer, om utdelningen inte är hänförlig till inkomst av näringsverksamhet, som bedrivits från fast driftsställe i Sverige. 7 Kupongskatt uppgår till 30 %, men sätts ofta ner till 15 % genom skatteavtal. 8 2.2 Den EU-rättsliga bakgrunden Genom Moder/dotterbolagsdirektivet får som huvudregel inte källskatt tas ut vid utdelningar till juridiska personer inom Europeiska unionen, om ägaren innehar minst 10 procent av andelskapitalet i det utdelande bolaget. 9 För pensionsfonder är det ovanligt att nå upp till en ägarandel på 10 % och således omfattas de i praktiken inte av direktivet. 10 Situationer som inte omfattas av direktivet kan vidare uppkomma, om det rör en bolagsform som inte direktivet tar sikte på. I de fall där direktivet inte är tillämpligt har emellertid möjligheten för medlemsstaterna att ta ut källskatt begränsats. Enligt art 63 i EUF-fördraget är alla restriktioner för kapitalrörelser mellan medlemsstater förbjudna, vilket utgör den fria rörligheten för kapital. 11 I praktiken har detta tolkats som ett förbud för negativ särbehandling av gränsöverskridande situationer i jämförelse med inhemska situationer. 12 I ett flertal rättsfall från EU-domstolen har det fastslagits att det strider mot unionsrätten att ta ut källskatt, om en rent intern situation hade beskattats förmånligare och dessa situationer kan anses jämförbara. 13 Det krävs att situationerna är objektivt sett jämförbara, för att det ska vara otillåtet att 5 7 kap. 2 första stycket 3 Inkomstskattelagen. 6 Lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, Kupongskattelag (1970:624). 7 Kupongskattelag (1970:624). 8 Väljemark, Caroline, Har Sverige rätt att ta ut källskatt på utdelning?, Skattenytt, 2010, s. 30. 9 Rådets direktiv 2011/96/EU av den 30 november 2011 om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater, art 1-5. 10 Väljemark, Caroline, Har Sverige rätt att ta ut källskatt på utdelning?, Skattenytt, 2010, s. 28. 11 Art 63 EUF-fördraget. 12 Ståhl, Kristina m.fl., EU-skatterätt, 3 uppl., Iustus, Uppsala, 2011, s. 135. 13 Mål C-170/05 Denkavit, C-379/05 Amurta, C-303/07 Aberdeen, C-540/07 Kommissionen mot Italien. 5

behandla dem olika. Jämförbarhetsbedömningen ska som utgångspunkt ske genom att se till utformningen av skatteregeln och inte på den aktuella situationen för skattesubjektet. Det är alltså möjligt för två subjekt, ett inhemskt och ett utländskt, att befinna sig i objektivt jämförbara situationer vad gäller en skatteregel, medan de inte gör det i hänseende till en annan skatteregel. Det är endast undantagsvis som olikbehandling av utländska skattesubjekt är tillåten, med hänvisning till att subjekten inte befinner sig i objektivt jämförbara situationer. 14 I Aberdeen prövades den finska källskatten gentemot en utländsk investeringsfond. 15 I detta fall hävdade Finland att situationerna inte var jämförbara, då den utländska investeringsfonden var en annan typ av bolagsform och att denna i princip var skattebefriad i Luxemburg. EUdomstolen fann däremot att situationerna var jämförbara. Inledningsvis konstateras att regler som medlemsstater har för att lindra kedjebeskattning, kan göra att inhemska aktieägare befinner sig i en situation, som inte är jämförbar med utländska aktieägares. När medlemsstaten väljer att beskatta utdelning till utländska aktieägare, närmar sig dock dessa situationer varandra. Detta beror på att risken för dubbelbeskattning endast uppstår, när en källstat väljer att ta ut källskatt. Att investeringsformen var av en bolagsform som inte hade motsvarighet i Finland ansågs irrelevant. 16 Av Denkavit, Amurta och Aberdeen framgår att utländska bolag i princip befinner sig i en jämförbar situation med inhemska bolag, när en medlemsstat väljer att beskatta utdelningar till utländska bolag och en motsvarande intern situation medför en lindrigare beskattning. 17 Truck Center handlade om källbeskattning av ränta i Belgien betald till utländska subjekt. Det fanns en skillnad i beskattningsteknik mellan behandling av ränta till inhemska respektive utländska subjekt, som kunde anses utgöra en skillnad i skattemässig behandling. Det blev därför av avgörande vikt, huruvida en mottagare i Belgien och en mottagare i utlandet befann sig i en objektivt jämförbar situation. Domstolen fann att dessa två situationer inte var objektivt jämförbara. 18 Ett av skälen till detta var att det blev en annan beskattning, då beskattningen vilade på olika rättsliga grunder eftersom räntor betalades till en mottagare utan hemvist i landet. Ett annat skäl var att situationerna skiljde sig åt vad gäller uppbörden av skatten. 19 De olika beskattningsteknikerna innebar dock inte att de gränsöverskridande situationerna beskattades hårdare än den inhemska motsvarigheten. 20 Enligt Spindler-Simader var en betydande faktor till utgången i målet att det inte 14 Ståhl, Kristina m.fl., EU-skatterätt, 3 uppl., Iustus, Uppsala, 2011, s.135. 15 Mål C-303/07 Aberdeen. 16 Mål C-303/07 Aberdeen p. 42-43, 45, 55-56. 17 Mål C-170/05 Denkavit, C-379/05 Amurta, C-303/07 Aberdeen. 18 Mål C-282/07 Truck Center, p. 13-14, 36, 41. 19 Mål C-282/07 Truck Center, p. 43-47. 20 Mål C-282/07 Truck Center, p. 49. 6

kunde fastslås att beskattningen för den gränsöverskridande situationen var högre eller behövde betalas tidigare. 21 I tidigare mål har EU-domstolen kunnat acceptera olika beskattningsmetoder med anledning av att det inte finns något samarbete med den andra medlemsstaten för att inbringa skatten. I Truck Center fanns det emellertid ett skatteavtal mellan Beneluxländerna. 22 Belgien skulle således kunna få hjälp av Luxemburg att säkerställa att skatten betalades in enligt samma beskattningsmetod som används i Belgien. Detta skulle dock medföra besvär och högre kostnader för både den skatteskyldiga och skattemyndigheterna, vilket framfördes i GA:s förslag till avgörande. 23 Enligt Broe är detta förmodligen första gången dessa besvär kan ha påverkat bedömningen. Broe anser att genom GA:s förslag, kan det vara så att EUrätten rör sig mot att tillåta källskatt av ränta och royalty, medan källskatt på utdelningar inte tillåts. 24 När domen föll i Truck Center gick domstolen på GA:s linje i den mening att källskatten kunde tillåtas. 25 Domstolen fann att ett inhemskt bolag befinner sig under skattemyndighetens direkta kontroll, som kan säkerställa uppbörden av skatten, vilket inte ett utländskt bolag gör, då det fordrar bistånd av skattemyndigheten i det landet. 26 I de förenade målen Miljoen m.fl. bedömdes EU-förenligheten av nederländsk källskatt som togs ut vid utdelningar. Utländska personer betalade en källskatt på 15 % på utbetalade utdelningar. Samma beskattning gällde även för personer med hemvist i landet, men dessa kunde sedan göra avdrag på denna skatt vid erläggande av bolagsskatten. 27 I målet fann domstolen att en utländsk person befinner sig i en jämförbar situation med en inhemsk person, avseende kostnader som är direkt hänförbara till en verksamhet som genererat inkomster. Om den inhemska personen erbjuds avdragsrätt för sådana kostnader, måste även de utländska personerna erbjudas detta, för att lagstiftningen ska vara kompatibel med unionsrätten. När det gäller kostnader för inkomster av utdelning, uppställs krav på att dessa ska kunna härledas till ett belopp som erlagts i en värdepapperstransaktion och att dessa har ett direkt samband med erhållandet av inkomsterna. 28 21 Spindler-Simader, Karin, Dividend Withholding Taxes after Miljoen, X andsociété Générale, EX Tax Review, 2016, s. 3. 22 de Broe, Luc, Are we Heading towards an Internal Market without Dividend Withholding Tax but with Interest and Royalty Withholding Tax? Some Observations on Advocate General s Kokott Opinion in Truck Center, EC Tax Review, 2009, s. 2-3. 23 Generaladvokat Kokotts förslag till avgörande av mål C-282/07 Truck Center, p. 46-47. 24 de Broe, Luc, Are we Heading towards an Internal Market without Dividend Withholding Tax but with Interest and Royalty Withholding Tax? Some Observations on Advocate General s Kokott Opinion in Truck Center, EC Tax Review, 2009, s. 2-3. 25 Mål C-282/07 Truck Center, p. 52. 26 Mål C-282/07 Truck Center, p. 48. 27 Mål C-10/14 Miljoen, p. 18. 28 Mål C-10/14 Miljoen, p. 57. 7

Domstolen fann att den beskattning som de utländska företagen var belastade med, skulle vara oförenlig med unionsrätten, om de ansågs befinna sig i en objektivt jämförbar situation med inhemska företag. 29 Tre regeringar, varav den ena var den svenska, invände i målet att situationerna inte var objektivt sett jämförbara. Grunden för denna invändning var att inhemska bolag beskattades för samtliga inkomster i landet, medan utländska bolag endast beskattades för utdelningen. Avseende jämförbarhetsbedömningen fann dock domstolen i likhet med tidigare praxis att när en medlemsstat väljer att beskatta utdelningar till personer utan hemvist i landet, närmar sig deras situation den som finns för personer med hemvist i landet. 30 Källbeskattning på utdelning i den gränsöverskridande situationen jämfördes med inkomst- och bolagsskatt i den interna situationen, för att se om situationerna var objektivt jämförbara. Situationerna ansågs objektivt jämförbara i Miljoen och stred därför mot unionsrätten. 31 En skillnad mellan jämförbarhetsbedömningen i Truck Center och Miljoen är att i det förstnämnda målet tillämpas olika beskattningsteknik, medan i det sistnämnda målet tillämpas samma beskattningsteknik. I Miljoen nekas den gränsöverskridande situationen en annars erbjuden skattefördel. 32 Enligt Spindler-Simader ska inte Truck Center ses som en förebild för framtida avgörande med hänseende till dess många särdrag. Vad som krävs av lagstiftning, som tillämpar olika beskattningsmetoder för inhemska och utländska bolag, är inte helt klart. I de fall där lagstiftningen beskattar inhemska och utländska bolag med samma metod, men med en mer betungande beskattning av det utländska bolaget, är praxis någorlunda tydlig. 2.3 Synen på den svenska regleringen före PMT-målet ÅR 2007 begärde EU-kommissionen, genom en formell underrättelse, information av Sverige avseende just källskatt på utdelning till utländska pensionsfonder. Detta gjordes med anledning av misstanke om att den svenska regleringen inte var förenlig med unionsrätten. En sådan formell underrättelse är det första steget i ett överträdelseförfarande. 33 Den svenska regeringen hävdade att regleringen var förenlig med unionsrätten. Enligt regeringen ledde tillämpningen av de olika bestämmelserna för pensionsfonder i princip till en likvärdig beskattning. 29 Mål C-10/14 Miljoen, p. 64. 30 Mål C-10/14 Miljoen, p. 66-67. 31 Mål C-10/14 Miljoen, p. 90. 32 Mål C-10/14 Miljoen, p. 71, Spindler-Simader, Karin, Dividend Withholding Taxes after Miljoen, X and Société Générale, EX Tax Review, 2016, s. 4. 33 IP/07/616, Direkt beskattning: Kommissionen begär information från nio medlemsstater om diskriminerande beskattning av utdelnings- och räntebetalningar till utländska pensionsfonder, Bryssel, 2007-05-07. 8

Regeringen ansåg inte heller att svenska och utländska pensionsfonder befann sig i en objektivt sett jämförbar situation, då utländska pensionsfonder har hemvist i en annan medlemsstat. De anser vidare att skillnaderna är befogade av tvingande skäl med hänsyn till allmänintresset. Detta allmänintresse skulle utgöras av att bevara det svenska systemet för beskattning av pensionssparande. 34 Vidare anser regeringen att det inte går att tillämpa samma beskattningsmetod för utländska pensionsfonder, då de endast är begränsat skatteskyldiga. 35 Enligt Tenore var rättsläget år 2010, avseende jämförbarhetsprövningen vid källskatt på utdelning, någorlunda klart. Det var källstatens ansvar att se till att utländska subjekt inte utsattes för dubbelbeskattning. 36 I flertalet EUrättsliga mål verkar det som att möjligheten att ta ut källskatt är begränsad. 37 Dock har dessa mål rört lagstiftning, som syftar till att motverka eller lindra dubbelbeskattning. Detta är något som regeringen påpekat som en skillnad med den svenska situationen avseende beskattning av pensionsfonder. 38 Syftet med avkastningsskatten är istället att uppnå en neutral beskattning i jämförelse med andra former av pensionssparande samt att den ska vara konjunkturokänslig. Regeringen hävdade därför att dessa mål inte är relevanta i Sveriges situation. 39 Istället hänvisade regeringen till målet Truck center, som de anser har stora likheter med den svenska situationen. Regeringen anser att Truck center legitimerar användandet av olika beskattningstekniker för svenska och utländska subjekt. Att utfallet blir olika för de olika situationerna är därmed endast en följd av de olika beskattningsteknikerna och inte någon restriktion. 40 Enligt Sjövall är det en för långtgående tolkning att anse att Truck center tillåter användandet av olika beskattningstekniker, där utfallen inte är likvärdiga. 41 År 2010 ansåg Väljemark att de svenska reglerna förmodligen stred mot unionsrätten, med bakgrund av bl.a. den internationella utvecklingen och kommissionens agerande. 42 34 Regeringens skrivelse 2013/14:115, Verksamheten i Europeiska unionen under 2013, s. 312-313. 35 Svar på kompletterande motiverat yttrande angående beskattning av pensionsstiftelser (KOM:s ret SG-Greffe (2012) 0/5241, ärendenummer 2006/4107), s. 3. 36 Tenore, Mario, Taxation of Cross-Border Dividends in the European Union from Past to Future, EC Tax Review, 2010, s. 83-84. 37 Mål C-170/05 Denkavit, C-303/07 Aberdeen, C-10/14 Miljoen. 38 Motiverat yttrande, Överträdelsens nummer: 2006/4107, s. 5, 9. 39 Proposition 1992/93:185, Om individuellt pensionssparande s. 157-161, Svar på kompletterande motiverat yttrande angående beskattning av pensionsstiftelser (KOM:s ret SG-Greffe (2012) 0/5241, ärendenummer 2006/4107), s. 3. 40 Motiverat yttrande, Överträdelsens nummer: 2006/4107, s. 9, Mål C-282/07 Truck Center. 41 Sjövall, Andreas, Kommissionen mot Sverige slaget om avkastningsskatten, Svensk skattetidning, 2012, s. 456. 42 Väljemark, Caroline, Har Sverige rätt att ta ut källskatt på utdelning?, Skattenytt, 2010, s. 32-33. 9

3 PMT-målet och dess konsekvenser 3.1 C 252/14 PMT I målet hade en nederländsk pensionsfond Pensiondsfonds Metaal en Techniek (PMT) ansökt om återbetalning av kupongskatt på utdelningar från bl.a. svenska noterade aktier, då de ansåg att kupongskatten stred mot EU:s fria rörlighet för kapital. Anledningen till detta ansåg PMT var att svenska pensionsfonder beskattades med avkastningsskatt istället för kupongskatt, vilket enligt pensionsfonden var mer förmånligt. 43 Målet avsåg kupongskatt som tagits ut under åren 2002-2006. Skatteverket, förvaltningsrätten och kammarrätten avslog PMT:s ansökan respektive yrkande. PMT överklagade år 2014 till HFD, som valde att inhämta ett förhandsavgörande ifrån EU-domstolen. 44 Kupongskattesatsen enligt svensk rätt för utdelningar till pensionsfonder utan hemvist i landet är 30 %. I det aktuella fallet sattes dock skattesatsen ner till 15 % genom skatteavtal med Nederländerna. 45 Tolkningsfrågan till EU-domstolen rörde huruvida det förelåg ett hinder enligt artikel 63 EUF-fördraget för Sveriges nationella lagstiftning, som tillämpade olika beskattningsmetoder för bolag med hemvist respektive utan hemvist i Sverige. 46 Domstolen konstaterar att restriktioner som är förbjudna enligt 63.1 EUFfördraget inbegriper åtgärder som kan avhålla personer utan hemvist i landet från att investera i den aktuella medlemsstaten enligt rättspraxis. Ogynnsam behandling av utdelning till pensionsfonder utan hemvist i landet i jämförelse med pensionsfonder med hemvist i landet, har i synnerhet kunnat anses avhålla utländska investerare från att investera i medlemsstaten. I dessa fall har därmed beskattningen utgjort en restriktion för den fria rörligheten för kapital, som i princip är förbjuden enligt art 63 EUFfördraget. 47 För att besvara frågan om nationell lagstiftning utgör en restriktion för den fria rörligheten, anser domstolen att det först måste utredas huruvida den annorlunda beskattningsformen av pensionsfonder utan hemvist i landet innebär ett missgynnande i förhållande till de som har hemvist i landet. 48 43 Mål C -252/14 Pensioenfonds Metaal en Techniek, p. 15-16. 44 Mål C -252/14 Pensioenfonds Metaal en Techniek, p. 15-19. 45 Mål C -252/14 Pensioenfonds Metaal en Techniek, p. 14. 46 Mål C -252/14 Pensioenfonds Metaal en Techniek, p. 25. 47 Mål C -252/14 Pensioenfonds Metaal en Techniek, p. 27-28. 48 Mål C -252/14 Pensioenfonds Metaal en Techniek, p. 33-34. 10

EU-domstolen fann med HFD:s bedömning som underlag att beskattningsformerna medför att vissa år kan beskattningen vara mer gynnsam för aktieägare med hemvist i landet och andra år mer gynnsam för aktieägare med hemvist utanför landet. Då de olika beskattningsformerna kunde medföra att pensionsfonder utan hemvist i landet beskattas hårdare, skulle detta kunna avhålla pensionsfonder från att investera i denna medlemsstat enligt domstolen. Således utgör den nationella lagstiftningen en restriktion för den fria rörligheten. 49 Av domstolens praxis framgår att för att nationell skattelagstiftning, som är aktuell i detta fall, ska vara förenlig med fördraget, måste skillnaden i behandling av bolagen röra situationer som inte är objektivt jämförbara eller vara motiverade av tvingade skäl av allmänintresse. Bedömningen huruvida den rent inhemska situationen är jämförbar med den gränsöverskridande ska göras genom att dels se till det ändamål som eftersträvas med de nationella reglerna, dels se till föremålet för och innehållet i dessa bestämmelser. 50 Syftet med beskattningsmetoden, som används för pensionsfonder med hemvist i landet, är att uppnå en neutral och konjunkturokänslig beskattning av olika tillgångsslag och alla berörda former av pensionssparande. Syftet är enligt GA legitimt och tillhör alldeles uppenbarligen medlemsstatens befogenhet. 51 Lagstiftningen ämnar att uppnå detta ändamål genom en årlig schablonskatt, som tas ut oberoende av om någon inkomst uppburits från tillgångarna, speciellt i form av utdelning. Dessa pensionsfonder beskattas på samma sätt för samtliga inkomster. 52 Enligt dubbelbeskattningsavtalet har Sverige beskattningsrätt för de inkomster som genererats i Sverige. Dessa beskattas genom källskatt på utdelningar. Ett innehav i Sverige kan inte beskattas utan endast utdelningarna från innehavet. Sverige saknar däremot möjlighet att beskatta andra inkomster som inte härrör från Sverige och kan således inte beskatta pensionsfondens samlade tillgångar. 53 Ändamålet med avkastningsskatten går inte att uppnå för pensionsfonder utan hemvist i landet, då Sverige saknar möjlighet att beskatta pensionsfondens samlade tillgångar. Ändamålet går inte heller att uppnå, eftersom en schablonbeskattning av pensionsfondens tillgångar i Sverige inte är möjlig, då endast utdelningar kan beskattas. Beskattningsneutralitet oberoende av investeringsform förutsätter beskattning av pensionsfondens hela kapital och går således inte att uppnå vid pensionsfonder utan hemvist i landet. 54 49 Mål C -252/14 Pensioenfonds Metaal en Techniek, p. 43-44. 50 Mål C -252/14 Pensioenfonds Metaal en Techniek, p. 47-48. 51 Generaladvokat Szpunars förslag till avgörande av C-252/14 PMT, p 31. 52 Mål C -252/14 Pensioenfonds Metaal en Techniek, p. 53-55. 53 Mål C -252/14 Pensioenfonds Metaal en Techniek, p. 56-58. 54 Mål C -252/14 Pensioenfonds Metaal en Techniek, p. 59-62. 11

I målet konstaterar EU-domstolen att situationen för pensionsfonder som saknar hemvist i landet inte befinner sig i en jämförbar situation med pensionsfonder som har hemvist i landet med hänsyn till ändamålet och innehållet i den nationella lagstiftningen. Vidare fann domstolen att även om pensionsfonder befinner sig i olika situationer, anses de ändå befinna sig i jämförbara situationer i fråga om kostnader för intäkternas förvärvande med direkt koppling till en verksamhet som genererat skattepliktiga inkomster i en medlemsstat. 55 I GA:s förslag till dom föreslås domstolen göra bedömningen om huruvida en restriktion föreligger och jämförbarhetsbedömningen i omvänd ordning. Enligt GA är det i detta fall en omvänd ordning att föredra, då jämförbarheten av situationerna är av avgörande betydelse. 56 I domen görs dock bedömningen enligt det traditionella sättet, där domstolen först beaktar om en restriktion föreligger. 57 Möjligtvis vill domstolen förtydliga att själva risken, för att en gränsöverskridande situation beskattas hårdare, utgör en restriktion. 58 GA anser inte att jämförbarhetsprövningen är avhängig av ifall beskattningsnivån är högre eller lägre för en konkret skatteskyldig i en given situation. 59 GA anser att PMT-målet skiljer sig från de mål, som handlat om lagstiftning vars syfte varit att undanröja dubbelbeskattning. 60 I situationer där lagstiftning syftar till att undanröja dubbelbeskattning, får inte hinder föreligga i gränsöverskridande situationer, då de anses vara i en jämförbar situation med inhemska situationer. 61 Eftersom den svenska lagstiftningen inte syftar till att undanröja dubbelbeskattning, finns det ingen skyldighet som kräver att Sverige ska hindra eller mildra ekonomisk dubbelbeskattning av utdelningar till utländska pensionsbolag. En sådan skyldighet skulle innebära att medlemsstaten avstod sin beskattningsrätt till inkomst, som genererats inom dess territorium. 62 Om det finns någon annan mekanism för att förhindra ekonomisk dubbelbeskattning av pensionsbolag med hemvist i Sverige, ska detta även tillämpas på utländska pensionsbolag, men så är dock inte fallet i den svenska lagstiftningen. 63 GA anser att detta fall skiljer sig från Truck Center med hänvisning till att det målet handlade om skatteuppbörd. Vidare anser GA att fallet skiljer sig från Santander, eftersom utdelningar till inhemska 55 Mål C -252/14 Pensioenfonds Metaal en Techniek, p. 63-64. 56 Generaladvokat Szpunars förslag till avgörande av C-252/14 PMT, p. 21-22. 57 Mål C -252/14 Pensioenfonds Metaal en Techniek, p. 33,44, 47-48. 58 Egen kommentar. 59 Generaladvokat Szpunars förslag till avgörande av C-252/14 PMT, p. 60 Generaladvokat Szpunars förslag till avgörande av C-252/14 PMT, p. 40, 49. 61 Generaladvokat Szpunars förslag till avgörande av C-252/14 PMT, p. 42-43. 62 Generaladvokat Szpunars förslag till avgörande av C-252/14 PMT, p. 45-46. 63 Generaladvokat Szpunars förslag till avgörande av C-252/14 PMT, p. 47. 12

pensionsbolag inte beskattades i det fallet. 64 I Santander ansågs lagstiftningen utgöra ett hinder för unionsrätten. 65 3.2 HFD mål nr 2868-12 EU-domstolen ansåg att det ankom på HFD att avgöra om det enligt den beskattningsmetod som används för pensionsfonder med hemvist i landet ges möjligheter för pensionsfonden att beakta eventuella kostnader för intäkternas förvärvande som är direkt kopplade till uppbärandet av utdelningar. Om dessa pensionsfonder kan göra denna typ av avdrag, ska även pensionsfonder utan hemvist i landet kunna göra det. 66 HFD anser att kostnaderna för att förvärva aktier inte har ett sådant direkt samband med utdelningen som krävs enligt första stycket. Kostnaderna får i stället dras av när aktierna avyttras. HFD hänvisar till EU-domstolens praxis avseende finansieringskostnader och att dessa är hänförliga till innehavet av aktierna och inte direkt till utdelningarna på aktierna. HFD drar även slutsatsen att detta får anses gälla kostnader för att förvalta aktieinnehavet. Sammantaget anser HFD alltså att varken kostnader för förvaltningen, finansieringen eller förvärvet av aktierna är sådana kostnader som kan anses ha ett direkt samband med utdelningen. HFD öppnar dock upp för att det kan finnas vissa kostnader som har ett direkt samband till utdelningen och således får dras av även för pensionsfonder utan hemvist i Sverige. Det vilar på den skatteskyldige att visa på att sådana förutsättningar föreligger. 67 3.3 Kommentar till PMT-målet PMT-målet klargör att den svenska kupongskatten till största del inte är EUstridig och ger således rätt till den svenska regeringen istället för kommissionen. Det finns dock en viss teoretisk möjlighet kvar att beakta kostnader som är direkt hänförbara till förvärvandet av utdelningen. 68 Denna möjlighet att beakta kostnader tyder på att trots att situationerna inte anses objektivt jämförbara med hänsyn till syftet med lagstiftningen, kan en partiell restriktion föreligga. På denna punkt har domen kritiserats för att vara motsägelsefull, då den går emot den initiala jämförbarhetsprövningen. 69 64 Generaladvokat Szpunars förslag till avgörande av C-252/14 PMT, p. 48. 65 C-338/11 Santander Asset Management p. 55. 66 Mål C -252/14 Pensioenfonds Metaal en Techniek, p. 65. 67 Mål HFD nr 2868-12 meddelad i Stockholm den 22 februari 2017, s. 12. 68 Mål HFD nr 2868-12 meddelad i Stockholm den 22 februari 2017, för liknande resonemang se Mål HFD nr 2847-12 meddelad i Stockholm den 22 februari 2017. 69 van der Werf, B.M., International: The effective tax burden analysis after Société Générale, PMT and Brisal, Hämtad från: http://www.ey.com/publication/vwluassets/ey-international-the-effective-tax-burdenanalysis-after-socit-gnrale-pmt-and-brisal/$file/ey-international-the-effective-tax-burdenanalysis-after-socit-gnrale-pmt-and-brisal.pdf Hämtad 2017-05-18, s. 3-4. 13

Avseende jämförbarhetsbedömningen i PMT-målet slås det fast att olika beskattningsmetoder på inhemska och utländska pensionsfonder kan godkännas. Detta trots att de olika beskattningsmetoderna i sig utgör ett hinder, då en risk för högre skatt ett specifikt år föreligger. Syftet med den svenska avkastningsskatten är att skapa neutralitet mellan investeringsformer samt vara konjunkturokänslig. Detta syfte går inte att uppnå vid begränsat skatteskyldiga personer och således befinner sig inte utländska pensionsbolag i en objektivt sett jämförbar situation med inhemska. 70 Vid tidigare liknande mål, där situationerna ansetts jämförbara, har inte syftet med lagstiftningen varit densamma utan snarare att undvika kedjebeskattning. 71 Bedömningen i målet följer praxis på så sätt att domstolen ser till syftet med lagstiftningen vid bedömningen av huruvida det rör sig om objektivt jämförbara situationer. Det skulle kunna vara på det viset att deras slutsatser skapar en risk för att de grundläggande friheterna skulle kunna begränsas. Detta till följd av att lagstiftning som innebär hinder skulle kunna tillåtas om syftet för lagstiftningen inte lätt går att överföra på utländska skattesubjekt. 72 70 Mål C -252/14 Pensioenfonds Metaal en Techniek. p 29, 44, 63. 71 Mål C-170/05 Denkavit, C-379/05 Amurta, C-303/07 Aberdeen. 72 Euro Tax Flash from KPMG s EU Tax Centre, CJEU decision in the Pensioenfonds Metaal en Techniek case, Hämtad från: https://assets.kpmg.com/content/dam/kpmg/pdf/2016/06/etf-287-cjeu-decisionpensioenfonds-metaal-en-techniek.pdf Hämtad 2017-05-18, s. 2. 14

4 Sammanfattande slutsatser För svenskt vidkommande innebär PMT-målet att Sverige förmodligen inte behöver justera sin kupongskattelagstiftning avseende pensionsfonder utan hemvist i Sverige. Det finns dock kvar en teoretisk möjlighet för utländska pensionsbolag att göra avdrag för kostnader, som är direkt hänförbara till förvärvandet av utdelningen. Detta inslag liknar Miljoen-målet. Enligt HFD skulle det kunna finnas en sådan typ av kostnad, men domstolen berättar inte vilken typ av kostnad detta skulle kunna vara. I praktiken verkar denna möjlighet vara liten. Syftet med avkastningsskatten är att skapa neutralitet mellan olika sparandeformer samt att vara konjunkturokänslig vid beskattning av pensionssparande. Den enda möjligheten att erhålla skatteintäkter från utländska pensionsfonder är när kapitalet lämnar landet genom en utdelning. Sverige har valt att beskatta dessa utdelningar med kupongskatt. På grund av att dessa olika beskattningsmetoder tillämpas, uppkommer risken för att utländska pensionsfonder beskattas hårdare ett specifikt år, vilket utgör ett hinder enligt EU-domstolen. Det går inte för Sverige att tillämpa samma beskattningsmetod för utländska pensionsbolag, då de endast är begränsat skatteskyldiga. Eftersom de endast är begränsat skattskyldiga, går det inte att schablonbeskatta deras samtliga tillgångar. Likt GA verkar det som att EU-domstolen genom domen visar förståelse för betydelsen av syftet med avkastningsskatten, då domstolen anser att svenska och utländska pensionsbolag inte befinner sig i en objektivt sett jämförbar situation. Eventuellt finns nu möjligheten för fler medlemsstater att ha hindrande skattelagstiftning, om dess syfte inte lätt går att applicera på utländska bolag och beskattningsmetoderna skiljer sig åt, samt att situationerna inte anses jämförbara. EU-domstolen berättar inte närmre vart gränsen går, för vilka typer av skattelagstiftning eller syften som kan medföra att gränsöverskridande situationer inte anses objektivt sett jämförbara. En indikation kan ges i Spindlers uttalande av varför Truck center inte ansågs vara i en jämförbar situation. I målet gick det inte att fastslå att beskattningen i den gränsöverskridande situationen var högre eller behövde betalas tidigare, men beskattningen utgjorde hur som helst ett hinder. PMTmålet skulle kunna anses följa denna linje, då det inte var fastställt att en gränsöverskridande situation skulle beskattas högre eller tidigare, endast att det fanns risk för att beskattningen kunde bli högre ett specifikt år. Att en risk för att beskattningen av en gränsöverskridande situation skulle vara hårdare, ansågs i PMT utgöra ett hinder för den fria rörligheten av kapital. Tidigare i framställningen har argument framförts för att PMT-målet skulle kunna riskera de grundläggande friheterna, då lagstiftning som innebär hinder, skulle kunna tillåtas om syftet för lagstiftningen inte lätt kan överföras på utländska skattesubjekt. 15

Enligt min mening innehåller PMT-målet flera särdrag och således ska förmodligen inte allt för långtgående slutsatser dras. Författaren håller med GA i PMT-målet att jämförbarhetsbedömningen inte bör vara avhängig av en eventuell skillnad i beskattningsnivå för inhemska och utländska subjekt. Samtidigt har jag svårt att se att domstolen skulle anse att ett motsvarande fall med väsentligt högre beskattning av det utländska företaget, inte skulle strida mot unionsrätten. Det hade varit intressant att se EU-domstolens argumentation i ett sådant fall. Avslutningsvis är det enligt min mening huvudsakligen fyra faktorer som gör att PMT-målet får ett annat utfall än tidigare praxis avseende källskatt på utdelning. För det första är inte syftet med lagstiftningen att undvika dubbelbeskattning, utan istället att uppnå en neutral beskattning av olika pensionsformer samt vara konjunkturokänslig. För det andra är syftet förmodligen legitimt. För det tredje tillämpas olika beskattningsmetoder, då det inte går att applicera avkastningsskatten på utländska pensionsfonder, eftersom de endast är begränsat skatteskyldiga. Slutligen påverkar förmodligen även faktumet att beskattningen inte är konsekvent högre för utländska pensionsbolag. 16

Käll- och litteraturförteckning Offentligt tryck Proposition 1992/93:185, Om individuellt pensionssparande. Direktiv Rådets direktiv 2011/96/EU av den 30 november 2011 om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater. Litteratur Hettne, Jörgen & Otken Eriksson, Ida (red.), EU-rättslig metod: teori och genomslag i svensk rättstillämpning, Norstedts juridik, Stockholm, 2005. Sandgren, Claes, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare: ämne, material, metod och argumentation, 3., [utök. och rev.] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2015. Ståhl, Kristina m.fl., EU-skatterätt, 3 uppl., Iustus, Uppsala, 2011. Artiklar Cejie, Katja och Hilling, Maria, Aktuellt om EU-domstolens praxis direkt beskattning, Skattenytt, 2012, s. 129-135. de Broe, Luc, Are we Heading towards an Internal Market without Dividend Withholding Tax but with Interest and Royalty Withholding Tax? Some Observations on Advocate General s Kokott Opinion in Truck Center, EC Tax Review, 2009, s. 2-3. Sjövall, Andreas, Kommissionen mot Sverige slaget om avkastningsskatten, Svensk skattetidning, 2012, s. 451-467. Spindler-Simader, Karin, Dividend Withholding Taxes after Miljoen, X and Société Générale, EX Tax Review, 2016, s. 70-76. Tenore, Mario, Taxation of Cross-Border Dividends in the European Union from Past to Future, EC Tax Review, 2010, s. 74-84. Väljemark, Caroline, Har Sverige rätt att ta ut källskatt på utdelning?, Skattenytt, 2010, s. 24-33. 17

Internet Euro Tax Flash from KPMG s EU Tax Centre, CJEU decision in the Pensioenfonds Metaal en Techniek case, Hämtad från: https://assets.kpmg.com/content/dam/kpmg/pdf/2016/06/etf-287-cjeudecision-pensioenfonds-metaal-en-techniek.pdf Hämtad 2017-05-18. van der Werf, B.M., International: The effective tax burden analysis after Société Générale, PMT and Brisal, Hämtad från: http://www.ey.com/publication/vwluassets/ey-international-the-effectivetax-burden-analysis-after-socit-gnrale-pmt-and-brisal/$file/ey-internationalthe-effective-tax-burden-analysis-after-socit-gnrale-pmt-and-brisal.pdf Hämtad 2017-05-18. Övrigt IP/07/616, Direkt beskattning: Kommissionen begär information från nio medlemsstater om diskriminerande beskattning av utdelnings- och räntebetalningar till utländska pensionsfonder, Bryssel, 2007-05-07. Motiverat yttrande, Överträdelsens nummer: 2006/4107. Regeringens skrivelse 2013/14:115, Verksamheten i Europeiska unionen under 2013. Svar på kompletterande motiverat yttrande angående beskattning av pensionsstiftelser (KOM:s ret SG-Greffe (2012) 0/5241, ärendenummer 2006/4107). 18

Rättsfallsförteckning Rättsfall från Högsta förvaltningsdomstolen Mål nr 2868-12 meddelad i Stockholm den 22 februari 2017 Mål nr 2847-12 meddelad i Stockholm den 22 februari 2017 Rättsfall från EU-domstolen C-170/05 Denkavit C-379/05 Amurta C-282/07 Truck Center C-303/07 Aberdeen C-540/07 Kommissionen mot Italien C-338/11 Santander Asset Management C-10/14 Miljoen C -252/14 Pensioenfonds Metaal en Techniek Förslag till avgörande Generaladvokat Kokotts förslag till avgörande av mål C-282/07 Truck Center Generaladvokat Szpunars förslag till avgörande av C-252/14 PMT 19