Mensmegafonens informationsbok om S N E M
hej, vad kul att du vill lära dig mer om mens! Det här är en folder med information om mens som vi i föreningen MENSEN - forum för menstruation, ger ut under projektet Mensmegafonen. Här har vi samlat information om hur mens funkar och lite tips och trix! Vi hoppas att du får svar på dina frågor, och kom ihåg, mens är inget att skämmas över! I det här materialet skriver vi om personer med snippa. Snippa är en kroppsdel som man kan ha oavsett vilket kön man känner sig som. Det finns till exempel både killar, tjejer och personer som inte känner sig som vare sig tjej eller kille som har snippa. 2 3
Mens kallas också för menstruation. Eller lingonveckan, röda veckan, hajveckan och massa andra namn. Kan du komma på något annat? när kommer mensen? Personer som är födda med snippa kommer någon gång under puberteten att få sin mens. är det jobbigt med mens? Det kan kännas spännande och roligt, men också läskigt och konstigt. En del känner sig stolta och vill berätta för alla att de äntligen fått sin mens, medans andra vill hålla det för sig själva. Alla känslor är okej! En sak är viktig att komma ihåg: allt som går att göra när en inte har mens, ska en också kunna göra medans mensen pågår. Om en har problem med sin mens och inte kan leva som en brukar så finns det hjälp att få hos skolsköterskan, ungdomsmottagningen eller vårdcentralen. Det finns vuxna att prata med om mensen känns jobbig, kika gärna på våra tips om vart du kan vända dig på sista sidan! Att få mens innebär att kroppen fungerar som den ska. Oftast kommer den första mensen när en är mellan 10 15 år, men den kan också komma tidigare eller senare. Om mensen inte kommit när en är 17 år kan det vara bra att gå till skolsköterskan eller ungdomsmottagningen för att se om det behövs hjälp med att få igång den. Puberteten är tidsperioden när kroppen går från att vara barn till att bli vuxen. 4 5
Hormoner Hormoner är kroppens budbärare och igångsättare. De tillverkas på flera ställen i kroppen, till exempel i hjärnan och i äggstockarna. De skickar meddelanden genom kroppen om vad som ska hända. Till exempel säger hormonerna till när det är dags att sova, när det är dags för kroppen att växa, när kroppen ska springa extra fort, och mycket mera. Det är också hormoner som skickar signaler i kroppen när det är dags att komma i puberteten. hur funkar mensen? Det finns många olika sorters hormoner i kroppen som har olika uppgifter. De två viktigaste hormonerna i menscykeln heter östrogen och progesteron. Personer som är födda med snippa har ett organ inne i magen som kallas för livmoder. Den sitter i nedre delen av magen, nedanför naveln. Livmodern är den plats där en bebis kan växa. Intill livmodern sitter två stycken äggstockar. I äggstockarna finns det massvis av ägganlag redan från födseln. Ägganlag är små celler som kommer att kunna växa till sig och bli till ägg. Det finns faktiskt så många som en miljon små ägganlag i äggstockarna när vi föds! Äggen som utvecklas från ägganlagen är pyttepyttesmå, inte större än punkten i slutet av den här meningen. 6 7
Från och med puberteten börjar ägganlagen växa till sig. Med hjälp av hormoner skickar hjärnan signaler till äggstockarna att det är dags för ägganlagen att börja mogna. Ungefär en gång i månaden kommer några ägganlag att börja växa till sig och mogna till ett ägg. De växer inne i små blåsor som sitter på äggstockarna.. Den äggblåsa som växer sig störst kommer att släppa sitt ägg. Ägget fångas då upp av äggledaren, som är ett rör som leder till livmodern. Det är det här som kallas för ägglossning. Samtidigt som ägget växer till sig i äggstocken och gör sig redo för att ge sig ut i äggledaren, så bygger livmodern en tjock och blodfylld slemhinna. Denna slemhinna bygger livmodern upp om ägget mött en spermie och blivit befruktat. Då kan detta ägg fästa i slemhinnan för att börja växa till en bebis. Du kan läsa mer om det här i avsnittet om mens och graviditet. 8 Men allra vanligast är att ägget inte möter någon spermie i äggledaren. Då fastnar inte ägget i slemhinnan som livmodern har byggt upp. Slemhinnan lossnar då från livmoderns väggar cirka 12 16 dagar efter att ägget lossnade. Det är då en får mens. Det är den här blodfyllda slemhinnan som är själva mensen. Mensblodet kommer ut genom en öppning i snippan som kallas för slidöppningen. Mensen varar oftast under 3 7 dagar, hur länge mensen varar beror på hur lång tid det tar för just den personens livmoder att stöta ut slemhinnan. Antal mensdagar kan också variera från mens till mens hos samma person. Det går inte att hålla sig från att mensen ska komma ut, utan den kommer att komma ut av sig själv. Mensen kommer ut med olika hastighet, ibland kan det kännas som att det rinner, men oftast är det som oregelbundet droppande. 9
I äggstockarna finns massor av ägganlag som kan bli till ägg. Redan första dagen på mensen börjar kroppen förbereda sig för nästa ägglossning och att ta emot ett befruktat ägg. Hjärnan börjar skicka hormoner till äggstockarna för att väcka några ägganlag. Ungefär en gång i månaden så växer några ägganlag till sig. Det största tar sig ut ur äggstocken och fångas upp av äggledaren. Samtidigt som ägget växer bildas ett sekret i livmoderhalsen som är till för att skydda och ge näring till spermierna. Läs mer om hormoner i rutan på sida 7! menscykeln Ägget åker mot livmodern genom äggledaren. Det är när ägget är i äggledaren som det kan bli befruktat. Menscykeln är tiden mellan en mens till nästa. Menscykelns första dag är den dagen som mensen börjar, och räknas sedan fram tills nästa mens börjar. Den brukar ritas som en cirkel, lite som en klocka just för att den går runt, runt. Menscykeln styrs av olika hormoner. Ett obefruktat ägg En menscykel är cirka 25 35 dagar lång, men den kan fastnar inte i livmoderns också vara kortare eller längre. För en del är menscykeln slemhinna. nästan alltid lika lång, det vill säga att det är ungefär Samtidigt som ägganlaget börjar Slemhinnan lossnar mogna så byggs det upp en blodfylld då och droppar ner slemhinna på livmoderväggarna. Den genom slidan och behövs för att ägget ska kunna fästa ut genom slidöppningen. i livmodern om det mött en spermie Detta är och 10 blivit befruktat. mensen. 11
lika många dagar mellan ens menstruationer. Då kallas det att mensen är regelbunden. Under de första två åren som en har sin mens är det vanligt att den kommer med längre eller kortare mellanrum. Lite hipp som happ. Men med tiden så återkommer den med ungefär samma antal dagar emellan. Det kan ändå variera med nästan en hel vecka ibland utan att det är något konstigt. hur starka de är, varierar från person till person. Olika kroppar reagerar olika på hormoner. Det kan vara bra att skriva något ord om hur en känner sig under menscyklens olika dagar. På det sättet går det att lära sig lite mer om sin kropp, och vara lite mer förberedd under de olika delarna av menscykeln. vad händer i kroppen under menscykeln? Under menscykeln så händer det massor av saker i kroppen som styrs av olika hormoner. Vissa kan märka att flytningarna blir annorlunda beroende på var i cykeln en är. Till exempel kan det märkas att flytningarna blir alldeles hala och slajmiga precis vid ägglossningen. Det kan då kännas lite halt när en torkar sig efter att ha varit på toaletten. Det är ett tecken på att det har bildats ett sekret, en typ av slem, som ska ge näring och skydd åt spermierna. När en märker det här är det ungefär 12 15 dagar kvar till nästa mens. Även känslorna påverkas av hormoner under menscykeln. Det är inte ovanligt att bli extra trött och känslig under en viss del av menscykeln och extra glad och stark under andra delar. Vilka känslor som dyker upp, och 12 13
klumpar och olika färger Mensblodet har många olika färger! Det kan byta färg under mensdagarna, mensen kan vara klarröd, mörkröd, ljust rosa, orange och brunaktig. Den kan vara lite som slajm i konsistensen, eftersom det inte är bara blod som rinner ut. Det är inget konstigt eller farligt. Även mängden mens som kommer under mensdagarna varierar. Vissa dagar kommer det mer, andra mindre. När en har haft mens ett tag så lär en sig vilka dagar som det kommer mycket mens och vilka dagar det kommer mindre. Det kan kännas som att det kommer jättemycket blod, men faktum är att det inte är så mycket. Det kommer oftast inte mer än mellan 20 80ml, vilket bara är ett par matskedar. Mensen kan också innehålla klumpar. Klumparna kan vara delar av den slemhinna som kommer ut, eller blod som har stelnat på vägen ut. Om mensen är klumpig kan det vara ett tecken på att en har väldigt mycket mens, och då kan det vara bra att kolla upp det hos en ungdomsmottagning eller vårdcentral. 14 15
flytningar Flytningar börjar komma ungefär ett år innan mensen, flytningar har en sen hela livet. Flytningar fungerar på samma sätt som saliv i munnen, de finns till för att hålla slidan och snippan ren och fuktig så den inte går sönder. Flytningarna skyddar snippan och slidan och därför ska de inte tvättas bort. Det räcker att tvätta snippan med ljummet vatten, använd inte tvål för den tvättar bort de nyttiga flytningarna och kan irritera snippan. Flytningar kan vara vita och gulaktiga, de är torra och fnasiga när en ser dem i trosan. De ska lukta lite svagt syrligt, då är allt som det ska vara. Om de däremot får en annan färg, ökar i mängd, blir gryniga eller börjar lukta illa så kan det vara något som är knasigt med flytningarna. Då är det bra att gå till en ungdomsmottagning, till skolsköterskan eller vårdcentralen för att kolla upp det. 16 17
men var kommer mensen ut? Alla snippor är olika. Precis som att alla ansikten ser olika ut, ser alla snippor olika ut. Snippan ändrar utseende under puberteten. Om du har en snippa kan du använda en spegel för att se hur den ser ut! 18 19
Urinrör/kisshål Det är här kisset kommer ut. Det går inte att ta fel på kisshål och slidöppningen, kisshålet är pyttelitet. Det är så litet att det kan vara svårt att se. Yttre blygdläppar De yttre blygdläpparna kan ha olika färg och form. De blir större och mörkare under puberteten, och det börjar växa hår på dem och på venusberget. Inre blygdläppar De inre blygdläpparna kan ha olika färg och form, ibland är en eller båda utanför de yttre, ibland inte. Under puberteten ändrar de utseende, de blir mörkare och större. Slidöppningen Slidöppning är precis vad det låter som: en öppning in till slidan. Klitorisollon Klitorisollonet är en kroppsdel som är väldigt känslig för beröring. Den ungefär lika stor som en ärta på utsidan, men själva klitoris är mycket större inne i kroppen. Klitorisollonet har en förhud över sig som finns där för att skydda det. Slidan Innanför slidöppningen finns slidan. Den är som en mjuk kanal, vars väggar är täckta av en slemhinna (ungefär som i munnen) som håller slidan mjuk, fuktig och ren. Slidan är ungefär sju till tio centimeter lång och slutar vid livmodertappen, som är ingången till livmodern. Mensen kommer från livmodern, åker genom slidan och ut genom slidöppningen. 20 21
myten om mödomshinnan Ett par centimeter upp i slidan finns slidkransen: en krans av veckad slemhinna. Slidkransen finns i alla snippor och ser olika ut från person till person. Den är elastisk ungefär som en resår. Det finns en vanlig myt som säger att öppningen till slidan är täckt av en hinna: den så kallade mödomshinnan. Det sägs att den går sönder och blöder första gången en för upp något i slidan, till exempel en tampong, fingrar eller en snopp. Myten säger också att det går att se på en snippa om en har fört upp något. Inget av det här stämmer. Det finns ingen heltäckande hinna (då skulle ju inga flytningar eller mens kunna komma ut), och det går ALDRIG att se eller känna på en snippa om en har fört upp någonting. Det kan hända att det blöder första gången en för upp något i slidan, men det händer långt ifrån alla. Det beror oftast på att det blir som ett litet skavsår på slidkransen, ungefär som när en får sprickor på läpparna om dom är för torra. Det kan det blöda lite, men det är inte farligt och läker fort. mens och graviditet Mensen kommer när kroppen inte är gravid. Om en har blivit gravid så kommer det ingen mens. Men bara för att mensen inte kommer behöver det inte betyda att en är gravid. För att bli gravid måste ett ägg möta en spermie från en person med snopp. Det är då ägget blir befruktat. För att de ska kunna mötas så behöver spermierna komma in i snippan och upp i slidan. Det kan till exempel hända när en person med snippa har sex med en person med snopp. Det kan inte hända om en till exempel badar i samma pool. Slemhinnan som livmodern bygger upp är till för att ta emot ett eventuellt befruktat ägg. Om ett befruktat ägg fäster så stöts inte slemhinnan ut som mens, utan stannar i kroppen som näring åt ägget, som kan bli en bebis. Många säger att det inte går att blir gravid när en har mens, men det går faktiskt. Ibland kommer ägglossningen så pass tidigt att det är möjligt. Spermier kan också leva i livmodern i upp till fem dagar. Det är därför säkrast att skydda sig under hela menscykeln om en inte vill bli med barn. 22 23
mensvärk En del som har mens kan få ont i magen precis innan eller under mensen. Det gör ont i nedre delen av magen och kan även göra ont i ryggen. Det kallas för mensvärk. Anledningen till att en har mensvärk är att livmodern (som är en muskel) drar ihop sig för att stöta ut slemhinnan, och då kan det ibland bli som en kramp. Oftast gör det som ondast precis innan mensen kommer och under de första dagarna. Vissa har väldigt ont, andra känner lite grann eller inte något alls. Vad kan hjälpa mot mensvärk? Det kan hjälpa att röra på sig när en har mensvärk. Det kan vara skönt att ha något varmt där det gör ont, över magen eller på ryggen. Vila. Kanske dricka en kopp te eller något annat varmt. Det går bra att ta en receptfri värktablett när en har mensvärk. Fråga gärna en vuxen om vilken som är bäst. Om det gör så ont att det inte går att koncentrera sig i skolan och det inte hjälper att äta receptfria värktabletter, är det dags att söka hjälp. Du kan då höra av dig till en vårdcentral eller ungdomsmottagning. Där kan du få tips och råd på hur du kan få mindre ont, du kan också få starkare värktabletter utskrivna. Där kan du även bli undersökt för att kolla att inget är knasigt. 24 25
pms och dagarna innan mens En del personer blir extra ledsna eller arga innan och precis när mensen startar. Det är det här som kallas PMS. Det beror på att det är extra mycket hormoner i kroppen då. Det går över första eller andra mensdagen. När mensen kommer så sjunker mängden hormoner i kroppen och det brukar kännas lättare. PMS är inte något alla känner av, men en del. Det kan räcka med att veta om att det kommer hända, så kan det kännas lite lättare. Genom att skriva dagbok om hur en mår och markera när mensen kommer så kan en se när i cykeln som det känns extra jobbigt (eller extra bra för den delen!). Genom att förstå när i cykeln en kan känna sig extra ledsen, arg eller trött är det lättare att förbereda sig och göra det som känns bra. En del behöver lugn och ro, andra behöver röra extra mycket på sig för att må bra. Att ta hand om sig själv är viktigt! Om en känner sig så ledsen eller arg att det känns svårt att leva som en brukar så är det dags att söka hjälp för det på till exempel ungdomsmottagningen. Även kroppen kan kännas annorlunda innan mensen. En del får mer finnar och kan känna att brösten och kroppen blir spänd. Hur en känner innan mens är väldigt olika! mensskydd Mensskydd används för att inte mensblodet ska fläcka ner kläder och möbler.det finns både engångsskydd och såna som kan återanvändas många gånger. Det finns mensskydd som sitter utanför kroppen, som bindor och trosskydd. Det finns också mensskydd som sätts in i slidan, som tamponger och menskoppar. Dessa fångar upp mensblodet innan det lämnar kroppen. Det kan kännas svårt att veta vilket typ av mensskydd som passar en bäst. Hyllan med mensskydd i affären kan kännas oändlig och med väldigt många val. Det är både kul och bra att prova mensskydd i olika storlekar och från olika märken. Kanske kan en byta runt i ett kompisgäng eller se vilka bindor och tamponger som skolsköterskan har? Vilken storlek på tampong och binda en ska ha beror på mängden mensblod. Eftersom en blöder olika mycket under mensperioden kan det behövas olika storlekar under mensens olika dagar. Det brukar gå att lista ut med tiden. 26 27
bindor Bindor är oftast det mensskydd som känns enklast i början. De har en mjuk ovansida och en klistrig undersida som fästs i trosan. En del bindor har något som kallas för vingar, dessa har också klister på undersidan och fästs runt trosans kant. De ser till så att det inte kommer mens på sidorna. Bindor kommer i många olika storlekar, vilken storlek som ska användas beror på hur mycket mens en har. Bindan behöver bytas några gånger om dagen. Den får inte spolas ned i toaletten utan måste slängas i en papperskorg, annars blir det stopp i toaletten. Det finns också bindor av tyg, de kallas tygbindor och kan återanvändas. När de är använda så tvättas de i tvättmaskinen och håller i många år. i tamponger Tamponger används inne i slidan och suger upp blodet innan det har kommit ut ur slidöppningen. Tamponger kommer i många olika storlekar, vilken en ska använda beror på hur mycket en blöder. Första gången en ska prova att använda tampong är det bra att ha gott om tid och vara på en lugn plats. Det är viktigt att tvätta händerna innan tampongen sätts in för att inte få in bakterier i slidan. Det är lättare att sätta in tampongen när en har mens, eftersom snippan är fuktigare då. Börja med den minsta tampongen, den brukar heta mini. Tampongen sätts in med fingret i slidan, så långt upp en når med fingret. Den ska föras in lite bakåt. Det ska inte kännas att ha en tampong inne. Om det är obekvämt kan en testa att rätta till den med fingret, eller prova en annan storlek. Det kan vara knepigt att sätta in en tampong första gångerna, kanske känns det konstigt. Det kan bero på att en spänner sig, eller att det är ovant och därför känns lite läskigt. Då är det bara att prova en annan dag, eller testa något annat sorts mensskydd. För att ta ut en tampong så drar en försiktigt i snöret. De får inte spolas ner i toaletten, de ska slängas i papperskorgen. 28 29
En fördel med tamponger är att en kan ha dem i badet. Kom ihåg att byta den efteråt bara. Tampong ska inte användas när en inte har mens, eftersom de då torkar ut och irriterar slemhinnan i slidan. En tampong kan inte försvinna in i kroppen. menskopp Menskopp är ett skydd som kan återanvändas. Precis som tamponger samlar de upp blodet inuti slidan. En menskopp är gjord i silikon, den är som en mjuk plastkopp, och finns i olika storlekar (och färger). Den viks ihop och sätts in i slidan på liknande sätt som en tampong. När den är på plats i slidan vecklar den ut sig. Menskoppen ska inte kännas. Om det är obekvämt kan det bero på att den sitter fel, eller att du behöver en annan storlek. När det är dags att tömma menskoppen så är det bra att först sätta ett finger på sidan av menskoppen och vika ihop den lite, sen dra ut den. Blodet kan tömmas i toaletten eller i handfatet. Sen är det bara att skölja ur den och sätta in igen. En menskopp rymmer mer än vad bindor och tamponger gör vilket innebär att en inte behöver tömma den lika ofta som en behöver byta andra mensskydd. En fördel med menskopp är att det går att bada med den. Den är också miljövänlig eftersom du kan ha samma menskopp i fler år. trosskydd Trosskydd är som små tunna bindor som kan användas när en har tampong eller menskopp, som ett extra skydd. De kan också användas när en har väldigt lite mens eller om en tror att mensen är på gång. Det finns både trosskydd i tyg som kan återanvändas, och trosskydd som en slänger efter användning. Precis som med bindor. När en ska sätta in menskoppen är det viktigt att tvätta händerna innan, så att det inte kommer in bakterier i slidan. 30 31
sex och mens Ganska ofta kommer det frågor om det går att ha sex under sin mens, eller om det kan vara farligt på något sätt. Det är absolut inget fara, det går hur bra som helst att ha sex då! Det är inte heller farligt eller konstigt att onanera (ha sex med sig själv), det kan till och med vara ett sätt att bli av med mensvärken. En del tycker det är extra härligt att ha sex, både med sig själv och andra, när en har mens och andra tycker inte om det. Det är olika och upp till var och en hur en känner inför sex och mens. Det viktigaste är att alla inblandade är med på det och tycker att det känns bra. En ska aldrig behöva ha sex mot sin vilja, eller på ett sätt som inte känns bra. Det är olagligt att ha sex med någon som inte vill. Kom ihåg att det går att bli gravid även under mensen! vanliga frågor och svar Vad händer om jag får mens när jag inte är beredd? Det händer de flesta som har mens nån gång! Det kan kännas bra att alltid ha några mensskydd med sig i väskan, men om du inte har några med dig så har säkert någon kompis eller lärare ett mensskydd att ge dig. Annars finns det hos skolsköterskan. Det kan kännas superjobbigt att blöda igenom och få en fläck på byxorna, men egentligen behöver det inte vara en så stor grej! Knyt en tröja om midjan och byt byxor när du kan. 32 33
Kan jag bada och sporta när jag har mens? Märks det på någon att den har mens? Ja, det kan du absolut! När du badar med andra i på badhus behöver du använda ett mensskydd som sitter inne i kroppen, som menskopp eller tampong. Det går inte att använda binda när du badar eftersom den suger upp vattnet och blir väldigt tung. Sporta kan du göra med vilket mensskydd du vill, välj det som är bekvämast för dig. Mensen ska inte hindra dig från att göra det du vill, om den gör det så finns det hjälp att få. Prata isåfall med någon vuxen på till exempel ungdomsmottagningen, skolsköterskan eller vårdcentralen. Nej, det går inte att se om någon har mens. Ibland kan det kännas som att alla ser bindan eller att mensen luktar så andra märker, men så är det inte. Enda sättet att veta om någon har mens är om personen säger det. 34 35
Hur berättar jag för en förälder eller annan vuxen att jag fått min mens? Jag blir nästan alltid dålig i magen när jag har mens, varför är det så? Det är egentligen bara att göra det. Ta ett djupt andetag och säg helt enkelt jag har fått mens. Eller skicka ett sms om det känns lättare! Den vuxne kommer säkert inte bli förvånad, mens är helt naturligt och vuxna vet att du kommer att få den! Många blir lite konstiga i magen vid mens. Det beror på ett ämne som heter prostaglandin, som bildas i livmodern och fungerar ungefär som hormoner. Prostaglandin skickar signaler till livmodern att den ska jobba för att stöta ut slemhinnan. Då kan en känna mensvärk och även bli lite konstig i magen. Hur ofta kommer jag ha mens? Är det sant att alla som har mens är sugna på choklad? En menscykel är oftast mellan 25 35 dagar lång. Det betyder att mensen kommer ungefär en gång i månaden. Själva mensen håller oftast på i 3 7 dagar. Mensen slutar komma när du kommer i klimakteriet och det gör du när du är någonstans mellan 45 60 år. Nja, inte riktigt. Under mensen kan blodsockret sjunka snabbt (det kan även hända när en inte har mens) och då vill kroppen få upp det fort. Då ropar magen att den är hungrig och vill äta något snabbt. Det behöver inte vara choklad, en kan lika gärna blir jättesugen på mackor, frukt eller något annat. 36 37
hej då från oss! Hoppas du har lärt dig massa nya grejer om kroppen! Det finns alltid mer att lära sig, därför har vi samlat lite tips på vart du kan lära dig ännu mera om kroppen, puberteten och såklart mens! här kan du lära dig mera! www.umo.se ungdomsmottagningarnas hemsida www.kpwebben.se här finns kropp och knopp, med många frågor och svar om kroppen! www.rfslungdom.se ungdomsförbunder för HBTQ-personers rättigheter www.rfsu.se här finns massa information om kroppen www.1177.se sjukvårdsvårdsrådgivning på Internet Clara Henry har skrivit boken Ja jag har mens, hurså? men har också en youtube kanal och en podcast som heter Tampodden, kolla in henne! behöver du en vuxen att prata med? www.tjejjouren.se här finns en lista med tjej- och transjourer i Sverige. www.bris.se här kan du chatta eller prata med en kurator. www.bup.se hit kan du vända dig om du mår dåligt. 38 39
Mensmegafonens informationsbok om mens är framtagen av Elin Danielsson, tillsammans med Rebecka Hallencreutz och Josefin Persdotter. Faktagranskad av Malin Söderberg, Dr. leg. barnmorska, och Gun Rembeck, Dr. leg. barnmorska. Illustrationer av Lotta Sjöberg. Layout av Majority Design. Tryckt 2018, första upplagan. ISBN: 978-91-639-9006-9 Projektet Mensmegafonen är genomfört med stöd av Jämställdhetsmyndigheten. Vi vill tacka alla barn och vuxna som har läst och kommit med kommentarer! Vill du följa vårt arbete eller kontakta oss? K k E Q www.mensen.se info@mensen.se facebook.com/mensenorg mensen.se