Foto: Malmö stad/bo Lindvall 1700-talet Nya möjligheter för Malmö Elevtext Årskurs: 7-9 Material: Eva Hörnblad och Annika Trenneman i samarbete med Stadsarkivet och Malmö Museer www.malmo.se/pedagogiskakartor
2
Ståndssamhället 1600-talet Malmö blir svenskt 1700-talet En ny blomstringsperiod för Malmö 1800-tal Industrialiseringen Under 1700-talet representerades delar av det svenska folket av ståndsriksdagen. Det var ett sätt att fördela makten lite mer rättvist än under medeltiden. I ståndsriksdagen fanns fyra ständer representerade, adel, präster, borgare och bönder. Meningen var att alla i befolkningen skulle vara representerade, men så blev det inte. Tanken kring hur makten skulle fördelas förändrades i takt med att samhället förändrades. Fyrståndsläran Att dela in befolkningen i olika ständer hade funnits i några hundra år. De ekonomiska privilegier som ett stånd hade var inte kopplat till individerna utan till hushållsenheten, kollektivet. Detta gällde alla ständerna utom prästerskapet. Till exempel kunde en änka till en borgare fortsätta driva handelsverksamhet efter makens död, men hon kunde inte få politisk makt. Fyrståndsläran är en beskrivning av de fyra grupperna som ståndsriksdagen bestod av. De här grupperna hade olika skyldigheter och uppgifter i samhället. Tanken var att alla hushåll skulle indelades i respektive stånd utifrån hur mannen försörjde sig och hushållet. Det var mannen som representerade hushållet utåt. När det gällde den politiska makten var det endast männen som kunde företrädas i ståndsriksdagen. De fanns många som inte var representerade i ståndsriksdagen exempelvis kvinnor, egendomslösa, skuldsatta och straffade. Det här var en växande grupp i samhället och det blev ett problem när den politiska makten skulle representerades. Hur kan vi då veta saker om 1700-talet? Vilka källor ger oss information om hur livet var då? Diskussionsfrågor: Vad är historiska källor? Vilka historiska källor känner du till? Vilka frågor kan de besvara? 3
Bilden som historisk källa Den Rossenhanska krokanen, ur Hortur Regius eller Drottning Christinas stamträd med emblemata politica s. 15 Diskussionsfrågor: Vad kan bilden berätta om det samhället som den beskriver? Varför använde man en bild och inte en text? Använder vi den här typen av bilder idag? 4
Ständernas syfte Under medeltiden pågick en ständig kamp om makten mellan adeln och kungen. Ibland var kungen den som hade mest makt och ibland adeln. Under 1700-talet hade riksdagen stort inflytande över beslut som fattades i landet. Ständerna skulle ingå i riksdagen och ge råd i beslut rörande krig, fred och beskattning. Dessutom blev det ett sätt för kronan att föra ut och att förankra beslut i landet. När talar om kronan i texten menar man kungamakten. Vilka var de olika ständerna? Samhällena har länge bestått av olika samhällsklasser. Från Gustav Vasas tid och fram till 1800-talet byggde riksdagens organisation på de olika samhällsklasserna. Samhällsklasserna definierades utifrån vad man tillförde samhället, exempelvis om man bidrog med män och material till försvaret eller arbetade inom kyrkan, handel eller jordbruket. SKM 006974 Taflor ur allmänna historien, utgifna af E. Carlsson och L. Baltzer: Nº 24: Prelat, adelsman, borgare 1789. Förlag Norstedt & Söner, Stockholm. Malmö Skolmuseum, Foto: Roza Czulowska / Malmö Museer Diskussionsfrågor: Vad är det vi ser på bilden? Vad kan den här bilden som källa berätta om 1700-talets samhälle? Det som inte finns på bilden, vad skulle det kunna vara och vad säger det om dåtidens samhället? 5
Adel Adeln är det stånd som hade mest makt, men representerade den minsta delen av befolkningen. Sedan slutet av 1200-talet har adeln haft speciella uppgifter, de skulle hjälpa kungen med råd hur han skulle styra landet och bidra till landets försvar. Adeln är de familjer som av tradition länge har ägt stora markegendomar och därför haft ekonomisk möjlighet att bidra till landets försvar med män, hästar och material. För att de har bidragit till försvaret har de befriats från att betala skatt till kronan. Dessutom hade adeln tillgång till kungens regale. Regale är exempelvis all mark som var obebodd, allmän och obrukad, den styrde kungen över. Kustremsan var en sådan plats som räknades in i kungens regale. Sammanfattningsvis var adelns privilegium att vara skattebefriad och ha tillgång till kungens regale. Dess skyldighet var att bidra till landets försvar. Under 1700-talet bidrar man genom att ha de högre posterna i krigsmakten. Präster Prästerna var också en samhällsgrupp som representerade en liten del av befolkningen. Efter reformationen, när Sverige slutade vara katolskt och blev protestantiskt, förlorade prästerskapet en del av sin makt. När Sverige var katolskt var prästerskapet mer jämställt med adeln, efter reformationen räknas prästerskapet till borgare och bönder, de lägre ständerna. Ärkebiskopen som styrde kyrkan i Sverige hade som uppgift att föra talan för de lägre ständerna, de ofrälse, vid riksdagens öppnande. Ärkebiskopen förde också talan för hela prästerskapet vid riksdagens arbete. Kyrkan hade under 1700-talet som uppgift att föra bok över befolkningen. Kyrkoböckerna innehåller information kring när folk föds, vigs och när de dör. För kronan var det viktigt att veta hur stor befolkningen i landet var för att få en överblick över befolkningen. Under 1700-talet var det viktigt att ha en stor befolkning. Ju större befolkning desto starkare land, man ville också veta hur många män som är i lämplig ålder att delta i krig, vapenför ålder. Prästerna runt om i Sverige hade som uppgift att skriva ut soldater till krig när kungen bad kyrkan om uppgifter. 6
SKM 000821 Historiska bilder: Husförhör (1800-talets mitt, Östergötland). M. hängare och hörnskydd. Efter en målning av Olle Hagdahl 1948. Tryckt: Esselte, Stockholm. A.-B. P. A. Norstedt & Söner, Stockholm. Malmö Skolmuseum, Foto: Ola Myrin / Malmö Museer Kyrkan hade också som uppgift att moraliskt fostra befolkningen. Den moraliska fostran bestod i väldigt grundläggande läs- och skrivkunnighet och bibelkunskap. Dessa kunskaper bedömdes och nedtecknades i kyrkoböckerna. Kyrkan hade rätt att ta ut en form att skatt av befolkningen som kallades tionde. Ordet tionde kommer från att kyrkan hade rätt att få vart tionde tillverkad enhet. Ett exempel kan vara när mjölnaren mal säd till mjöl. Då måste mjölnaren ge kyrkan en av tio säckar mjöl. Sammanfattningsvis hade kyrkan som uppgift att fostra befolkningen och föra kyrkböcker. Kyrkan hade rätt att ta ut skatt från befolkningen i forma av tionde. Borgare I det som idag är Sverige, har det under lång tid funnits handelsplatser. De handelsplatser som var viktiga och låg bra till, som exempelvis Malmö, fick privilegiebrev av kungen och blev till städer. Malmö hade fördelen att vara en kuststad. På 1700-talet var det bästa sättet att frakta varor med skepp. Vattenvägarna hade stor betydelse. 7
Städerna levde på sin handel. Genom privilegiebrevet fick städerna rätten att handla med olika varor som exempelvis kryddor och säd. Den här rätten styrdes via borgmästaren och rådhuset och tillät vissa personer att bedriva handel. Det är dessa människor vi kallar borgare. Det var det näst största ståndet efter bönderna. Borgarna skulle se till att varors värde omvandlades till pengar som kunde bekosta krigen och kronan. Skråväsendet hantverkarorganisation för borgare Under 1400-talet spreds skråväsendet till Norden från Tyskland. Det var ett sätt att organisera de borgarna som var hantverkare i staden. Varje skrå, förening, var hantverkare inom samma yrke. Om det fanns tre eller fler mästare inom ett hantverk så fick de bilda ett skrå. Till exempel tillhörde målarna målarskrået, slaktarna slaktarskrået och snickarna snickarskrået. Under 1700-talet fanns det över 300 hantverksyrken i Sverige. Skråna bestämde hur utbildningen av hantverket skulle genomföras och hur yrket skulle utövas. Pojkar som var 8 9 års sattes i lära hos en mästare. De fick börja med att göra de allra enklaste uppgifterna. Allt eftersom de blev äldre fick de utföra fler och svårare arbetsuppgifter. När pojkarna var ungefär 15 16 år och kunde tillräckligt mycket fick de avlägga gesällprov. Gesällprovet innebar att lärpojken fick visa sin skicklighet för mästarna och kunde efter det, om provet blev godkänt, kalla sig gesäll. Gesällerna gav sig ofta ut på vandring s.k. gesällvandringar för att lära mer. När han kom hem hade han mycket mer kunskap med sig och kunde avlägga ett mästarprov om det behövdes fler mästare i den staden. Det var skrået som bestämde om det behövdes fler mästare. Gesällen behövde också upptas som borgare i staden av staden råd för att kunna bli mästare. Fanns det för många mästare inom ett skrå så räckte inte jobbet till de som redan fanns i staden och man utnämnde inte fler mästare. MM 000137:008 Skåkista I en skråkista förvarades bland annat skråets protokoll och sjukkassa. Här är en bild av Tunnbindareämbetets skråkista i Malmö. Foto: Malmö Museer 8
Skråna hade flera uppgifter i staden, de utformade hur lärpojkarnas utbildning skulle se ut, de reglerade vem som fick bli mästare och kvalitetskontrollerade, men skråna hade också skyldigheter. Hantverkarna betalade skatt och bidrog till stadens inkomster. Skråna avsatte också pengar till de medlemmar som blev sjuka och ordnade utbildning till barn som var faderlösa. De hjälpte också änkor som inte kunde försörja sig själva. De änkor som hade haft män som hade verksamheter kunde ta över sina makars verksamheter och driva dem vidare. På det sättet kunde de bli ekonomiskt självständiga. Den största delen av invånarna i städerna var inte borgare. Dessa kunde exempelvis vara tjänstefolk, bodbiträden, drängar, prostituerade, tullare och sekreterare. Alltså betyder inte ordet borgare stadsbefolkning, utan var den delen av invånarna som bedrev borgerliga näringar och hade privilegier och politiska rättigheter. I olika städer kunde olika kategorier av yrken räknas till borgare. Under 1700-talet blev borgarna en allt viktigare samhällsklass. Mer och mer av kronans inkomster kom från handeln via skatter och tullar. Dessutom börjar tillverkningen bli en mer organiserad produktion som sedan leder vidare till industrialiseringen. Sammanfattningsvis var borgarnas privilegium att de hade rätt bedriva handel som de tjänade pengar på. Deras skyldigheter var att betala skatter och tullar som gav kronan inkomster. Bönder Bönderna var det största ståndet i Sverige och bildade basen i den svenska ekonomin. Deras uppgifter var att försörja landet med jordbruksprodukter, betala skatter och förse den svenska armen med manskap. När städerna fick stadsprivilegier blev det svårare för bönderna att sälja sina varor direkt till köpare. Detta måste ske genom borgarna i städerna. Det var bara en liten del av de som jobbade inom jordbruket som representerades inom ståndsriksdagen. Man var tvungen att äga sitt jordbruk och väldigt många var lantarbetare utan egen egendom. Bönderna var tvungna att betala skatt till kronan och kyrkan och hade få privilegier. Många av de självägande bönderna hade det gott ställt och hög social status i byarna. 9
De som inte var representerade i riksdagen Synen på befolkningen i Sverige utgick från fyrståndsläran. Den var byggd på manlig makt och att män var överordnade kvinnor. Indelningen var statisk och det var inte meningen att man skulle kunna klättra i samhällsklasserna utan vara kvar på sin våning. De människor som var egendomslösa levde ett hårt liv och idag kan det vara svårt att hitta källor som berättar om hur deras vardagsliv såg ut. Däremot vet vi betydligt mer om de grupper som ingår i ståndssamhället, adel, präster, borgare och bönder. Det är också de som hade möjlighet göra sin röst hörd i riksdagen. Kvinnans ställning i det svenska samhället under 1700-talet Kvinnans uppgift i samhället var först och främst att vara maka och mor. I allmänhet ansåg man att män var intelligentare än kvinnor. Att kvinnor skulle utbildas uppfattades som ett hot mot samhällsordningen. En vanlig förställning var att intelligenta kvinnor inte var så fruktsamma. Detta användes som argument mot att inrätta högre utbildning för flickor och kvinnor. Kvinnan var underordnad både när det gällde fyrståndsläran och den religiösa maktordningen. Vid sidan om fyrståndsläran fanns också en religiös maktordning, hustavlan. Hustavlan berättade vilken hierarki det fanns i ett hushåll, där mannen var överhuvudet och kvinnan underordnad. Den som bröt mot de maktrelationerna ifrågasatte Gud och var ett hot mot samhället. Bild av Hustavlan från Nordiska museet 82586 Foto: Wreting, Bertil 10
Under 1700-talet var det en stor skillnad att leva på landet eller i staden. På landsbygden dominerade lantbruket helt och i staden handeln. Det ställdes höga krav på landsbygdens kvinnor att delta i t.ex. skördearbetet. Många spädbarn lämnades hemma under arbetsdagarna och det ledde ibland till att spädbarn dog. Under denna tid var det inte vanligt med kvinnor som bedrev handel. Det fanns få affärskvinnor. Vissa kvinnor kunde förbli självständig affärskvinna när mannen dog eller försvann och under förutsättning att de inte gifte om sig. Om hon hade gift om sig hade den nya mannen fått rätt till hennes tillgångar, dvs. hennes hus och handel. Diskussionsfrågor: Läs dikten Några ord till min kära dotter, ifall jag hade någon av Anna Maria Lenngren. Jämför diktens innehåll med bilden på hustavlan. Vad säger källorna? Är källorna samstämmiga? De egendomslösa Enligt ideologin med ståndsindelningen skulle alla i befolkningen tillhöra något stånd eftersom alla tillhörde ett hushåll. Trots detta fanns det grupper som inte gick att få in i något definierat stånd, stadens och landsbygdens egendomslösa. De egendomslösa ägde ingen mark och drev inte heller någon verksamhet. Dessa människor levde på att sälja sitt arbete från dag till dag eller under längre perioder. Dessa personer kan man kalla daglönare och levde under svåra förhållanden och hade ofta svårt att försörja sig. Sveriges ursprungsbefolkning, samerna, räknades också till de egendomslösa. Det finns få historiska källor kring samerna och de få gånger de omnämns är det i negativa ordalag. Diskussionsfrågor: Läs utdraget ur skråväsendets stadgar för slaktare i Malmö. Diskutera utifrån texten: o Vilka svårigheter kan möta en forskare när man ska använda källor? o Varför är det svårt att hitta källor om de egendomslösa? o Varför ska böterna gå till de fattiga? o Är källan trovärdig? o Är det en första eller andrahandskälla? Vad är källor? Finns det fler källor än ni kom på i början? Fyll på listan i klassrummet. 11
Litteratur- och källförteckning Malmö Stad, Databasen för museisamlingar (20160918). http://carlotta.malmo.se/carlotta-mmus/ Persson Thomas (2016), Museipedagogik, Malmö Museer Pleijel Hilding, Hustavlans värld : kyrkligt folkliv i äldre tiders Sverige 1970, http://digitaltmuseum.se/011023508339 Rosenhane, Schering, Hortus Regius eller Drottning Christinas stamträd med emblemata politica, 1645, Kungliga Biblioteket http://libris.kb.se/bib/17848394 (20161003) Sollin Linus, (2016) arkivarie, Malmö Stadsarkiv SO-rummet, Ståndsriksdagen (20161003), www.so-rummet.se Stadin Kekke, Stånds och genus i stormaktstidens Sverige, ISBN: 978-91-85509-29-4, 2004 Lund, Nordic Academic Press Sverigers Riksdag (20161003), www.riksdagen.se www.wikipedia.se (20160930) 12
1700-talet en ny blomstringsperiod för Malmö 1600-talet Malmö blir svenskt 1700-talet En ny blomstringsperiod för Malmö 1800-tal Industrialiseringen För Malmö slutade 1600-talet oroligt med krig och pest och 1700-talet började på samma sätt, med krig och pest. Sista stora pestepidemin i Malmö inträffade 1712 och ungefär hälften av stadens befolkning dog. Det var så svårt att få plats med gravar till alla döda på kyrkogårdarna att en hel del döda begravdes stående. Konsekvensen av pesten var att hus och gårdar blev öde i staden. Efter pesten fanns det ungefär 1 000 invånare kvar i Malmö. I Sverige på 1600-talet var det bara vissa städer som fick bedriva handel med utlandet. Dessa städer kallades stapelstäder. Malmö har länge varit en handelsstad med efter det att Skåne erövrades av Sverige 1658 miste Malmö sin rätt till att bedriva handel med utlandet. I Malmö har det inte bara bedrivits handel. Med hjälp av bilder kan man få en uppfattning om livet i staden. Övning: Vad händer i staden? Arbeta med en bild över Stortorget. Vilka typer av arbeten och aktiviteter händer i staden? Vem är konstnären bakom verket? Malmö en stad i tillväxt Under den andra hälften av 1700-talet började det gå bättre för Malmö och befolkningen ökade. Efter pesten 1712 hade staden ca 1 000 invånare. Ganska snabbt ökade invånarantalet igen och 1730 bodde ca 3 000 invånare i Malmö. I slutet av århundradet uppgick invånarantalet till 4 000 st. 13
Del av Buhrmans Skånekarta från 1684. Här finns beskrivet hur man ska närma sig land utan att gå på grund. Reproducerad och tryckt vid generalstabens litografiska anstalt, Stockholm 1969 Vattnet intill Malmö stad var väldigt långgrund. Detta kan vi fortfarande se vid exempelvis Ribersborgsstranden. Att vattnet var så långgrunt gjorde att man inte kunde lägga till vid Malmös strandlinje utan var tvungen att lägga till i havet utanför Malmö. Detta kallas att lägga till vid redden. När man lossade last från Malmöredden var man tvungen att använda flata båtar som kallades pråmar eller vagnar med höga hjul. Det betyder att det gick åt mycket arbetskraft och tid att lasta och lossa gods som kom till Malmö. Om Malmö skulle bli en stor handelsstad behövde staden bygga en hamn där fartygen kunde gå ända in till kaj. Om fartygen kunde lägga till vid kajen skulle lastning och lossning bli mycket mer effektiv och man skulle kunna hantera mycket större mängder gods under kortare tid. Frans Suell var den handelsman som övertygade stadens ledning att detta var nödvändigt. I och med utbyggnaden av hamnen sker ändras förutsättningarna för Malmö som handelsstad. Med hamnutbyggnaden fick Malmö även tillbaka rätten till handel med utlandet. 14
1700-talet nya möjligheter för Malmö Stad Den tillbakagång som skedde sedan Malmö försvenskades efter 1658 och pestens härjningar i början på 1700-talet avtar och vid mitten av 1700-talet ser man en positiv utveckling både vad gäller befolkning och handel. Utvecklingen tar verkligen fart när hamnen börjar byggas 1775. Frans Suell Mannen i grått Frans Suell föddes i Malmö 1744. Han kom från en mäktig handelsfamilj som härstammade från Tyskland. Suell ville att Malmö skulle bli en stor handelsstad igen, på samma sätt som det varit när Malmö var danskt, och han förstod att det inte skulle fungera utan en riktig hamn. Det var så grunt vatten invid staden att fartygen inte kunde komma ända in till stranden utan fick ankra upp långt ute på redden. Med pråmar drogs lasterna in till en träbrygga i Malmö. Frans Suell var en ledande person i arbetet med att bygga Malmö hamn 1775. Under långa tider hade man diskuterat att bygga en ny hamn. Efter mycket övertalning och diplomati lyckades Frans Suell övertyga de styrande i staden att Malmö skulle satsa på en hamnutbyggnad. Frans Suell bodde i Kockska gården. Gården är namngiven efter Jörgen Kock var en annan man som hade varit mäktig i Malmö under 1500-talet. Frans Suell köpte Kockska gården och bodde alldeles nära hamnen. Kockska gården hade många utrymmen och en del av sin affärsverksamhet flyttade Suell hit. Tobaksfabriken låg precis sidan om bostadshuset vid Stortorget. Staty av Frans Suell på Norra Vallgatan där han blickar ut över hamnen I Malmö. Foto: Malmö stad/ Bo Lindvall Foto: Malmö stad/bo Lindvall Vid hamninloppet kan man se Kockska gården. 15
Frans Suell gjorde mycket för Malmös utveckling och var intresserad av fler saker än hamnutbyggnaden. Han förenklade och förbättrade till exempel jordbruket. Jordarna var uppdelade i många små bitar och gav mycket dålig skörd. Han ville skapa bättre förutsättningar och köpte upp flera gårdar i Hyllie kyrksocken söder om Malmö. Frans Suell slog ihop gårdarnas jordlotter och gjorde större mer sammanhängande åkersystem. Frans Suell var inte den ända borgaren i Malmö som också bedrev jordbruk. Detta var relativt ovanligt i andra städer i Sverige vid den här tidpunkten. Annetorpgården som ligger nära Kalkbrottet i Limhamn är markerad med blå markör. Suell hade också intresse att förbättra arbetarnas bostadsförhållanden. Han ägde flera hus i Malmö med omnejd. Förutom Kockska gården byggde han storgården Annetorp till sig själv. Till arbetarna på gården byggde han en hel by av radhus för att skapa drägliga bostadsförhållanden. Här inrättade han också en skola för arbetarnas barn. Det som vi idag kallar Folkets park var från början Frans Suells sommarhus. Han byggde det utanför Malmö i Möllevången. Han byggde upp en fantastisk lustträdgård och vattendammar vid herrgården. På söndagarna var platsen öppen för Malmöborna som använde det som utflyktsmål. Här kunde de se lindansare, björntämjare och akrobater uppträda. Frans Suell var mycket uppskattad och respekterad av alla och han gjorde mycket gott för folket i staden. Han kallades för Mannen i grått eftersom han alltid gick klädd i gråa kläder till vardags. 16
1817 dog Frans Suell och han begravdes i Tyska kyrkan på den plats där Caroli kyrka finns idag. Hans och hans frus gravsten finns inmurade i Caroli kyrkas yttermur. Tidigare fanns där en gravplats där Frans Suell och hans hustru var begravda, men på 1870-talet skövlades gravarna och skeletten såldes till benstampen i Malmö. Frans Suells och hans hustrus skelett såldes också. Benmjölet användes sedan till att gödsla åkrarna med och deras gravstenar bevarades genom att muras in i den nya kyrkans yttermur. Övning: Hur har Malmö hamn förändratsgenom tiderna? Titta på bilder och jämför de historiska kartorna i övningen Malmöhamn 2016-1812. Vad, var och hur transporterades varor under 1700-talet? Arbeta med frågorna med Utdrag ur en av Frans Suells utgående inrikes journal 1795 som källa. o Vad man kan använda den här källan till? o Vilka varor handlade man med? o Vilka måttenheter kan ni hitta? Varför använder vi inte dem idag? o Det är en lista över inrikeshandel. Varför står Helsingfors nämnt? o Varför skickade man varorna till Malmö först? 17
Befästningsverken MM 004298: Reproduktion av en karta över Malmös fortifikation 1686 Malmö Museers samlingar Slottet och vallarna runt staden förföll sakta under 1700-talet. Den svåra ekonomiska situation som rådde i början av 1700-talet efter de senaste dank-svenska krigen gjorde att staden prioriterade annat än att rusta upp befästningsverken. Redan då hade man planer på att riva befästningarna. 1741 beslutades det i riksdagen att befästningen runt Malmö skulle rivas, men att citadellet (Malmö hus slott) skulle vara kvar. Rivningen genomfördes inte förrän 1805. Övning: Arbeta med övningen Kan du se bastionerna? I staden idag kan vi se spår av befästningarna i Malmö. Kan du hitta platserna på en nutida karta? 18
Litteratur- och källförteckning Hårleman G (1914) Malmö en skildring i ord och bild av stadens utveckling och nuvarande tillstånd. Malmö: A-B Lundgrens söners, Stenström & Bartelsons och Landby & Lundgrens boktryckerier Malmö Stad, Databasen för museisamlingar (20160918). http://carlotta.malmo.se/carlotta-mmus/ Malmö Stad, Kulturarv MALMÖ, Stadens historia, (20160918). http://malmo.se/kulturarv Malmö Stad, Vårt Malmö-artiklar, Så har Malmö vuxit genom åren, (20161003). http://malmo.se/kulturarv Persson Thomas (2016), Museipedagogik, Malmö Museer Rosborn Sven, Rapport Medeltidsstaden 67, Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer, Stockholm, 1SBN: 91-7192-613-5 Sollin Linus, (2016) arkivarie, Malmö Stadsarkiv Viktiga årtal i Malmös historia fram till 1900-talet, (20160918) http://hotpot.se www.wikipedia.se, Frans Suell (20160918) Bildförteckning: Malmö stad Bo Lindvall, sidorna 15 Samtliga fotografier är upphovsrättsskyddade enligt lag. 19