Kulturmiljö i Miljöbalken och PBL Översiktsplanering för vindkraft Tillståndsansökningar Bygglov / Detaljplaner (PBL)
Beskriva kulturmiljön Kulturmiljö mer än bara fornlämningar och riksintressen! Vindkraftverk kan också vara möjliga i riksintressen för kulturmiljövården. 2
Vindkraftverk i landskapet Vindkraftsanläggningar påverkar oftast främst upplevelsen av kulturmiljön landskap. I MKB för vindkraft bör fokus ofta ligga på kulturmiljö landskap. Vad är väsentligt i aktuellt projekt? 3
Checklista MKB Delar som bör ingå i en miljökonsekvens-beskrivning avseende kulturvärden Visuell landskapsbildsanalys med kartredovisning Topografi Vegetation Siktstråk Influensområde inom vilket område vindkraftverket är synligt. Här kan fotomontage utifrån särskilt utvalda kulturmiljöer i omgivningen vara värdefulla. 4
Checklista MKB Karaktärisering av kulturlandskapet den historiska dimensionen Drag som är särskilt framträdande och därmed väsentliga för landskapets helhets-karaktär. Här ingår också en bedömning av om kulturlandskapet kan sägas vara ålderdomligt, varierat eller kraftigt förändrat. Kulturlandskapets strukturer (t.ex. bebyggelsestruktur, vägsträckningar, alléer, hägnader m.m.). Landmärken (tydliga fixmärken som kyrkor, fyrar m.m.) och karaktärselement såsom för landskapet typiska bebyggelsetyper, fornlämningar. Om och på vilket sätt kulturlandskapet uppvisar tydliga regionala karaktärsdrag. Vilka typer av värden som förknippas med landskapet/området (upplevelsevärden, kunskapsvärden, bruksvärden). 5
Checklista MKB Konsekvensbedömning Hur vindkraftverken påverkar egenskaperna enligt ovan. Är vindkraftverken dominerande, samverkande eller underordnade? Finns något tidsmässigt samband mellan vindkraftverken och kulturlandskapet eller med några särskilda etableringar i detta (t.ex. moderna industri-anläggningar, dammar och liknande)? Checklistan se: http://www.natverketforvindbruk.se 6
Beskriva kulturmiljön Utgå från befintligt underlagsmaterial Natur- och Kulturmiljöprogram (län och kommun) Ängs- och hagmarksinventeringar Bebyggelseregister FMIS (Fornlämningar) Riksintressebeskrivningar Historiska kartor Skogens Pärlor (Skogsstyrelsens hemsida) Topografisk litteratur VindGIS http://www.gis.lst.se/vind/ 7
Landskapsanalys Komplettera med landskapsanalys. 8
FMIS Fornminnesinformationssystem Fornsök Söktjänst för att nå informationen i FMIS 9
Vilken information? fasta fornlämningar (KML) övriga kulturhistoriska lämningar (SVL 30) geografisk position och utbredning på land och i vatten Innehåller bla. beskrivningar, bilder, referenser Händelser 11
Information från: Består av: arkeologiska undersökningar och utredningar fornminnesinventeringen uppgifter från privatpersoner Genom: Arkeologiska rapporter FältGIS Anmälningar Ett 30-tal personer uppdaterar systemet 200-300 uppdateringar utförs per dag 12
Lite fler siffror. 1,7 miljoner lämningar på 600 000 platser Ca 17000 maritima lämningar Runt 600 personer besöker Fornsök dagligen Drygt 3000 yrkesanvändare 13
Hur kan ni använda Fornsök? Alla kan söka i Fornsök Yrkesanvändare och studerande kan få inloggning Inloggning ger möjligheter till: - Datauttag i Shape (Esri) eller Tab (Mapinfo) - Sökning på administrativa uppgifter 14
Lämningstätheten i Sverige 15
Kontakta oss gärna www.raa.se/cms/fornsok/start.html fornsok@raa.se Tel: 08 51918571 kl. 9-11.30 16
Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation är ett informationssystem för all slags bebyggelse är tillgängligt att söka i för alla via Internet innehåller kulturhistorisk information är kopplat till Lantmäteriets fastighetsdata innehåller äldre inventeringsmaterial möjliggör en nationell överblick förvaltas och utvecklas av RAÄ i samarbete med länsstyrelser, regionala museer, kommuner, universitet samt Svenska kyrkan www.bebyggelseregistret.raa.se 17
Fornlämningar Kulturminneslagen (KML) 2 kap. Fornminnen 1 Fasta fornlämningar är skyddade enligt denna lag. Fasta fornlämningar är följande lämningar efter människors verksamhet under forna tider, som har tillkommit genom äldre tiders bruk och som är varaktigt övergivna 1. gravar, gravbyggnader och gravfält samt kyrkogårdar och andra begravningsplatser,2. resta stenar samt stenar och bergytor med inskrifter, symboler, märken och bilder samt andra ristningar eller målningar,3. kors och minnesvårdar,4. samlingsplatser för rättskipning, kult, handel och andra allmänna ändamål,5. lämningar av bostäder, boplatser och arbetsplatser samt kulturlager som uppkommit vid bruket av sådana bostäder eller platser, liksom lämningar efter arbetsliv och näringsfång,6. ruiner av borgar, slott, kloster, kyrkobyggnader och försvarsanläggningar samt av andra märkliga byggnader och byggnadsverk,7. färdvägar och broar, hamnanläggningar, vårdkasar, vägmärken, sjömärken och likartade anläggningar för samfärdsel samt gränsmärken och labyrinter,8. skeppsvrak, om minst etthundra år kan antas ha gått sedan skeppet blev vrak. Fasta fornlämningar är också naturbildningar till vilka ålderdomliga bruk, sägner eller märkliga historiska minnen är knutna liksom lämningar efter äldre folklig kult. 18
Fornlämningar Rätt underlag vid rätt tillfälle För översiktplanering och vid tillståndprövning: underlag: FMIS, arkivstudier och fältbesiktningar besvarar: i vilka områden finns det risk för idag ej synliga fornlämningar För planering av vindkraftverkens och vägarnas placering: underlag: särskild arkeologisk utredning enligt 11 KML besvarar: var finns det fornlämningar 19
Fornlämningar Särskild ark. utredning (2 kap.11 ) Länsstyrelsen beställer och beslutar - vilka områden som ska utredas - vem som ska utföra utredningen Syfte att identifiera samtliga fornlämningar deras läge men inte utbredning (prick på kartan) Består av fältinventering (etapp 1) - sökschaktgrävning (etapp 2) för att fastställa fornlämningsstatus 20
Fornlämningar Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte (2 kap. 13 ) Länsstyrelsen beställer och beslutar - vilka fornlämningar som ska avgränsas - vem som ska utföra förundersökningen Syfte att bevara fornlämningen genom att fastställa dess utbredning Består av - sökschaktgrävning 21
Fornlämningar Fornlämningsområde (2 kap 2 ) Till en fornlämning hör ett så stort område som behövs för att bevara fornlämningen och ge den ett tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse Länsstyrelsen tar ställning till fornlämningsområdets storlek i samband med ett planerat arbetsföretag Om arbetsföretaget berör fornlämningsområdet prövar Länsstyrelsen om ingreppet kan genomföras utan att påverka fornlämningen 22
Fornlämningar Fornlämningsområde (2 kap 2 ) 23
Fornlämningar Arkeologisk förundersökning inför ett borttagande av fornlämning (2 kap 13 ) Om arbetsföretaget inte kan undvika fornlämningen: Länsstyrelsen värderar fornlämningens betydelse i förhållande till samhällsintresset att arbetsföretaget genomförs Länsstyrelsen beställer och beslutar - förundersökningens omfattning - vem som ska utföra förundersökningen Syfte att ta reda på fornlämningens kunskapsinnehåll - få ett underlag inför kostnadsberäkningen av ett borttagande 24
Fornlämningar Arkeologisk undersökning (2 kap 12 ) Länsstyrelsen beställer och beslutar - undersökningens omfattning och vetenskapliga inriktning - vem som ska utföra undersökningen genom direktval eller anbudsförfarande Syfte att uppnå meningsfull kunskap om det förflutna som är relevant för både forskningen, allmänheten och myndigheter 25