Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-008 Sida 1/19 Innehållsförteckning Bilageförteckning... 2 1.Grunddel - Administrativa uppgifter... 3 2.Textdel Huvuddelen av miljörapporten... 4 1. Verksamhetsbeskrivning... 4 2. Tillstånd... 4 3. Anmälningsärenden beslutade under året... 4 5. Tillståndsgiven och faktisk belastning... 5 6. Ledningsnät och flödesbelastning... 6 Flödesmätningar... 6 Inkommande flöde, nederbörd, vattenföring och ovidkommande vatten... 6 Bräddat avloppsvatten... 6 Bräddning på ledningsnät... 6 7. Gällande villkor i tillstånd... 7 8. Naturvårdsverkets föreskrifter... 10 SNFS 1990:14: Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse.... 10 SNFS 1994:2: Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket,... 11 9. Sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa... 11 Utvärdering av analysdata... 11 Månadsmedelvärden... 11 Gränsvärde - Årsmedelvärde... 11 Utvärdering av trender i slamanalyser... 12 Långtidstrender... 12 Recipientkontroll... 13 10. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner... 14 Kalibrering och loggning av processvärden... 14 Egenkontroll... 14 11. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm... 14 Tillbud och störningar på ledningsnätet... 14 Tillbud, störningar och klagomål på reningsverket... 14 Övriga klagomål... 15 12. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi. 15 Energiproduktion och användning... 15 Transporter... 15 Råvaror... 15 13. Användning och ersättning av kemiska produkter mm... 16 14. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet.... 16 Avvattnat slam... 16 Annat icke farligt avfall... 16 Miljöfarligt avfall... 16 15. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa... 17
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-008 Sida 2/19 Bilageförteckning Bilagor: Bil. 1 Bil. A Bil. C Utsläppsrapport från byte av luftningsutrustning Processbeskrivning med process-schema Bräddat vatten på ledningsnätet. Bil. D.1 Resultat från slamanalyser Bil. D.2 Resultat från slamanalyser, uvärdering av slamkvalitet ur ett Revaq-perspektiv Bil. E Bil. F Bil. Y Utförda åtgärder på ledningsnät och pumpstationer Kemiska produkter, miljöfarligt avfall och annat avfall Lista över analysresultat från utsläppskontroll
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-008 Sida 3/19 1. Grunddel - Administrativa uppgifter Huvudman: Bollnäs kommun Organisationsnummer: 212000-2361 Gatuadress: Teknik-, service- och fritidsförvaltningen Postnummer, ort: 821 80 BOLLNÄS Kontaktperson: Teknisk chef: Anders Aune Telefonnummer: 0278-250 00 Anläggningens namn: Bollnäs reningsverk Av 1 Häggesta Anläggningsnummer: 2183-001 Fastighetsbeteckning: Häggesta 24:1 Besöksadress: Häggesta Postnummer, ort: 821 41, Bollnäs Kommun: Bollnäs Kontaktperson i miljöskyddsfrågor: Ylva Jedebäck Lindberg, tel: 0271-57451 Kontaktperson på plats Jan Elversson, tel 0278 250 73 E-post: info@helsingevatten.se Huvudbransch och tillhörande kod: 90.001-1 (B) Ev övriga branscher och koder: - Kod för farliga ämnen: - Kod för avgifter: 90.001-1.3 Tillståndsgivande myndighet Länsstyrelsen Gävleborgs län Tillståndsdatum: Länsstyrelsen 1990-04-18 Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen Miljöledningssystem: Nej Anläggningens namn: Bollnäs reningsverk Av 1 Häggesta Bollnäs kommun är ägare och miljöansvarig för de allmänna VA-anläggningarna. Enligt beslut i kommunfullmäktige är tekniska nämnden huvudman för de allmänna VA-anläggningarna. Kommunens kontaktperson är teknisk chef, Anders Aune, tel 0278-25000. Fr o m 2010-04-01 utförs driften av de allmänna VA-anläggningarna av Helsinge Vatten AB, som ägs gemensamt av Bollnäs och Ovanåkers kommun. Denna miljörapport har upprättats av Helsinge Vatten AB.
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-008 Sida 4/19 2. Textdel Huvuddelen av miljörapporten 1. Verksamhetsbeskrivning Avloppsreningsverket renar vatten från samhällena Bollnäs tätort med angränsande bebyggelse och är dimensionerad för 30 000 pe. Anläggningen är utförd för mekanisk rening (fingaller, luftat sandfång och försedimentering), kemisk rening med förfällning samt biologisk rening i två steg (biobädd och aktivslamanläggning). Fr o m maj 2010 är biobädden avstängd på grund av att mängden biologiskt nedbrytbara ämnen minskat efter att mejeriet stängde. Det spar också energi och lämnar mer mat till aktivslamsteget. PAX XL 215 används som fällningskemikalie. Slam från processen förtjockas, rötas och avvattnas genom centrifugering. Det renade avloppsvattnet avleds till sjön Varpen i Ljusnan. Utförlig beskrivning av reningsprocessen bifogas i bilaga enligt bilageförteckning. Den huvudsakliga miljöpåverkan från verksamheten utgörs av utsläpp av BOD7 och fosfor till sjön Varpen. Utsläppen är reglerade enligt tillståndet. Utsläppsvillkoret uppfylls normalt med god marginal. Vid anläggningen hanteras slam, bl. a utomhus, vilket kan ge upphov till luktstörningar. Utsläppen till luft i form av stoft har bedömts vara av sådan omfattning att det inte är störande för närboende. Buller sker endast dagtid genom transporter till och från anläggningen och bedöms vara av sådan omfattning att det inte är störande för närboende. 2. Tillstånd Länsstyrelsen i Gävleborgs län har i ett beslut, daterat 1990-04-18 med beslutsnummer 2460-4959-89, lämnat Bollnäs kommun tillstånd enligt miljöskyddslagen för fortsatt utsläpp av avloppsvatten från Bollnäs tätort till sjön Varpen. Tillståndsbeslutet gäller en anslutning av 30 000 personekvivalenter. Datum Beslutande myndighet 90-04-18 Länsstyrelsen Beslutsnummer 2460-4959-89. gäller en anslutning av 30 000 personekvivalenter. 3. Anmälningsärenden beslutade under året Datum Beslutande myndighet Ärende Länsstyrelsen Ändringar är anmälda i samband med ansökan om dispens från gällande villkor i samband med installation av nya luftare. Bytet skedde under Q1 2011. 4. Andra gällande beslut Datum Beslutande myndighet Ärende 2008-05-09 Länsstyrelsen Föreläggande om redovisning angående uppflytande slam i Varpen (bl a plan för att ändra utsläppspunkt för utgående renat avloppsvatten).
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-008 Sida 5/19
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-008 Sida 6/19 5. Tillståndsgiven och faktisk belastning I tillståndsansökan 1989 och beslutet från 1990 anges att reningsverket är dimensionerat för en anslutning av omkring 30 000 pe och en organisk belastning av 2100 kg BOD7 per dygn, motsvarande 70 gram per person och dygn. I tabellen nedan visas BOD-belastningen för den senaste 7 åren. Tabellen visar belastningen beräknat från analys av inkommande vatten och beräknat från mängd debiterat avloppsvatten. De två redovisningssätten har olika fördelar. Med beräkning baserat på mängden debiterat avloppsvatten får man en relativt säker uppskattning av antalet anslutna användare och förväntat BOD-innehåll i vattnet. Detta sätt att räkna är dock behäftat med osäkerheter om det finns flera storförbrukare av vatten. Det ger heller inga besked om BOD-belastningen i de fall det finns en eller flera BOD-intensiva industrier inkopplade, t ex mejerier. Metoden är lämplig att använda när anslutna abonenter till största delen består av vanligt boende. Med beräkning baserat på analysresutat får man en säkrare uppfattning om den faktiska mängden föroreningar i avloppsvattnet. Detta sätt att mäta belastningen har andra osäkerheter, bland annat att den är beroende av att avloppsvattnets sammansättning alltid är ungefär likadan. Provtagning sker med 24 dygnsprover per år, om BODhalten är ovanligt hög eller ovanligt låg under ett eller flera av provtagningsdygnen kan det resultera i missvisande resultat. I tabellen ser man se att BOD-belastningen 2005 till 2007 ligger på ca 24000 pe, därefter sjunker den till ca 19000 pe. Det är ett tydligt exempel där man ser påverkan från anslutna verksamheter i form av Mejeriet. Mejeriet stängde sin verksamhet 2008. Samma period ligger antalet pe beräknat på debiterat vatten på ca 18000. Efter mejeriets stängning är den uppmätta BOD-belastningen och det framräknade antalet pe från debiterat avloppsvatten ungefär lika stora. BOD-belastning 2011 BOD-belastning som beräknas från analysresultat är av någon anledning mycket lägre under än tidigare år. Det finns ingen anledning att misstänka att mängden inkommande avlopps skulle ha en lägre andel BOD än föregående tre år. Sannolikt har provtagningen inte gett representativa provresultat. En mer korrekt uppskattning av BOD-belastningen på verket är att använda sig av mängd debitetrat vatten, dvs ca 17 000 pe, motsvarande ca 1200 kg BOD/dygn. Parameter 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Ink. BOD7 kg/d 1682 1861 1670 1283 1369 1341 910 Pe (BOD7) 24029 26579 23850 18335 19559 19152 12994 Pe. (deb. avloppsvatten) 19146 18466 18320 18889 17109 15756 16955 I tabellen ovan räknas med 0,070 kg BOD7/person och dygn. Utöver inkommande avloppsvatten tar verket mot och avvattnar externslam från Kilafors, Segersta och Hällbo reningsverk samt enskilda avloppsanläggningar, främst trekammarbrunnar. Under 2011 mottogs 11 215 m³ externslam, varav 2075 m³ från kilafors, 457 m³ från Segerstsa och 726 från Hällbo. Resterande mängd 7957 m³ kom från från enskilda avloppsanläggningar.
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-008 Sida 7/19 6. Ledningsnät och flödesbelastning Totalt finns 21 st avloppspumpstationer inom verksamhetsområdet. Bräddningspunkter/nödutlopp finns i varje pumpstation samt vid avloppsreningsverket. Pumpstationerna har olika storlekar. Samtliga större är kopplade med datorövervakning till Häggesta reningsverk. Uppgift om hur lång tid det bräddar och datum sparas på server och skrivs även ut automatiskt. Underhåll av ledningsnätet sker kontinuerligt. Det finns en förnyelse- och åtgärdsplan och ett politiskt mål att förnya 1% av ledningsnätet per år. Investeringsbudgeten omfattar både förnyelse (sanering) av befintligt ledningsnät och utbyggnad av dagvattenledningar. Under 2011 nyanlades eller förnyades 4747 meter ledningar i hela Bollnäs kommun. Den sammanlagda sträckan ledningsnät i kommunen är ca 819 km (vattenledning: 38 mil, spillvattenledning: 31 mil, dagvattenledning: 13 mil), så förnyelsen 2011 motsvarar ca 0,58% av ledningsnätet. I den del av ledningsnätet som är anslutet till Häggestaverket förnyades totalt 2567 meter under 2011, se bilaga enligt bilageförteckning. Utöver planerat underhåll utförs nödutryckningar för att åtgärda stopp i stopp i pumpstationer och ledningar mm. Flödesmätningar Inkommande flöde, nederbörd, vattenföring och ovidkommande vatten Kontroll av avloppsvattenflödet sker genom kontinuerlig mätning i enlighet med fastställt kontrollprogram. Under år 2011 behandlades totalt 2596007 m 3 avloppsvatten vid Häggesta avloppsreningsverk. Andelen ovidkommande vatten var 58%. Se nedanstående tabell för en jämförelse av perioden 2005-2011. Nederbörd, inkommande, producerat, debiterat och ovidkommande vatten Parameter 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Årsnederbörd (mm) Ej uppmätt Ej uppmätt Ej uppmätt Ej uppmätt Ej uppmätt Ej uppmätt Ej uppmätt Ink. vatten (m 3 ) 2 165 844 2 638 958 2 133 023 2 487 726 2 992 585 2 958 878 2596007 Deb.avloppsvatten (m 3 ) 1222953 1179488 1170207 1206562 1092810 1006393 1082996 Ovidk. vatten (%) 44 55 45 52 63 66 58 Bräddat avloppsvatten Vid reningsverket sker ingen bräddning, allt vatten tas in i verket. Bräddning på ledningsnät Bräddningar på pumpstationer har skett. Bräddming mäts i form av tid och totalt bräddade det under 228 timmar under 2011. Bräddningen mäts via koppling till dator i Häggesta och redovisas i bilaga enligt bilageförteckning.
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-008 Sida 8/19 7. Gällande villkor i tillstånd Villkor 1. Avloppsvattnet skall behandlas i en reningsanläggning, utförd och driven i huvudsaklig överensstämmelse med vad som angivits i ansökningshandlingarna eller vad kommunen i övrigt åtagit sig. Mindre ändringar får dock vidtas efter godkännande av tillsynsmyndigheten, förutsatt att ändringen bedöms inte kunna medföra ökning av förorening eller annan störning till följd av verksamheten Villkor 2. Byte av fällningskemikalie får ske endast efter godkännande av tillsynsmyndigheten. Behandlingen av avloppsvattnet utförs i huvudsak enligt vad som har angivits i ansökningshandlingarna. Ibland sker testkörning med nya fällningskemikalier för att utröna om de är bättre än den som används. Inget sådant test gjordes under året. Vid permanent byte av fällningskemikalie inhämtas godkännande från tillsynsmyndighet Villkor 3. Reningsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med tekniskt ekonomiskt rimliga insatser. Villkor 4. Provtagningsplats för uttag av representativa dygnsprover på inkommande och utgående vatten skall anordnas Vi försöker alltid driva reningsverket optimalt. Angivna provtagningsplatser finns, men det har visat sig svårt att ta ut representativa prover på inkommande vatten i samband med mottagning av externslam. Villkor 5. Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får som riktvärde ej överstiga för Tot-P 0,5 mg/l och för BOD 7 15 mg/l beräknat som månadsmedelvärde. Överskrids riktvärdena mer än tillfälligt åligger det kommunen att utreda orsaken och i samråd med tillsynsmyndigheten vidta lämpliga åtgärder för att förhindra att överskridandet upprepas. Villkor 6. Mängden Tot-P och BOD 7 i det behandlade avloppsvattnet får som gränsvärde ej överstiga 5,3 kg/d resp 158 kg/d beräknat som medelvärde över 12 månader. Riktvärdet för fosfor och BOD har överskrids. Högsta månadsmedelvärdet Tot-P = 1,08 mg/l BOD7= 27 mg/l Gränsvärden uppfylls. P-tot: 2,9 kg/dag BOD7: 82,7 kg/dag
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-008 Sida 9/19 Villkor 7. Vid ombyggnads- eller underhållsarbeten som medför att anläggningen helt eller delvis måste tas ur drift får tillsynsmyndigheten medge att utsläppsvillkor tillfälligtvis får överskridas. Tillsynsmyndigheten får då föreskriva att nödvändiga motåtgärder skall vidtas för att begränsa föroreningsutsläppen. Är länsstyrelsen tillsynsmyndighet skall även miljö- och hälsoskyddskontoret underrättas. Villkor 8. Reningsverket skall vara förberett för desinfektion av utgående avloppsvatten. Desinfektion skall företas i den omfattning som hälsovårdande myndigheter finner erforderligt. Villkor 9. Slamhanteringen vid reningsverket skall ske på sådant sätt att olägenheter för omgivningen inte uppkommer. Villkor 10. Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som möjligt begränsa tillflödet till reningsverket av grund- och dräneringsvatten, och dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten. Bräddning av obehandlat eller otillräckligt behandlat avloppsvatten skall mätas och registreras i enlighet med vad som föreläggs i kontrollprogrammet. Villkor 11. Villkoret ej aktuellt efter 1991-12-31 Villkor 12. Industriellt avloppsvatten av sådan art att anläggningens funktion nedsätts eller att andra olägenheter uppstår får ej tillföras anläggningen. Villkor 13. Om besvärande lukt uppstår i omgivningarna skall erforderliga åtgärder vidtas för att motverka dessa störningar. Villkor 14. Buller från anläggningen skall begränsas så att verksamheten ej ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå än 50 db dagtid (07-18), 45 db kvällstid (kl 18-22) och 40 Underhåll har skett i form av renovering av rötkammare och installation av ny luftningsanläggning, Celpox. Installation av Celpox har medfört behov av att tillfälligt överskrida villkoren. Utrustning för desinfektion finns. Luften från slamavvattningsrummet behandlas i ett kolfilter innan den släpps ut. Olägenheter från slamlagret förebyggs genom att undvika att slammet lagras under längre tid än en månad. Underhåll och förnyelse av ledningsnätet utförs varje år. Åtgärder redovisas i bilaga enligt bilageförteckning Bräddat vatten i reningsverk och ledningsnät mäts och registreras. Bräddning redovisas i bilaga enligt bilageförteckning Kommunens allmänna bestämmelser för VA (ABVA) innehåller förbud för abonnenter att tillföra sådant avloppsvatten. Åtgärder för att begränsa luktstörningar har vidtagits (se kommentar till villkor 9). Klagomål på lukt och flugor förekom i samband med med att rötkammaren renoverades. Åtgärder för att begränsa buller har vidtagits. Inga klagomål avseende buller har förekommit.
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-008 Sida 10/19 db nattetid (kl 22-07)utomhus vid närmaste bostäder. Villkor 15. Fortlöpande kontroll av anläggningens funktion jämte journalföring och rapportering av resultaten skall ske i huvudsaklig överensstämmelse med Naturvårdsverkets allmänna råd rörande kontroll av kommunala avloppsanläggningar. Förslag till kontrollprogram skall upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten i god tid innan reningsverket tas i drift. Villkor 16. När avloppsvattenmängden närmar sig den belastning verket är dimensionerat för eller om reningsverkets kapacitet på annat sätt överskrids skall anläggningens huvudman enligt bestämmelserna i 2 miljöskyddsförordningen åter låta pröva tillståndsfrågan för utsläpp av avloppsvatten. Villkor 17. Villkoret ej aktuellt efter 1991-12-31. Processvärden journalförs regelbundet, vissa uppgifter redovisas i miljörapporten. Utsläpp från reningsverket bevakas genom regelbundna provtagningar och utförda analyser på proverna. Egenkontrollen följer det kontrollprogram som förelades av Länsstyrelsen 1992-12-03, dock kompletterat eller modifiera enligt senare utkomna förordningar och föreskrifter. Varken avloppsvattenmängden eller belastningen av föroreningar har under rapporteringsåret överskridit vad verket är dimensionerat för.
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-008 Sida 11/19 8. Naturvårdsverkets föreskrifter Aktuell Ej aktuell Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av X avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1990:14 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, SNFS 1994:2 X Begränsningar av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användningen av organiska X lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar, NFS 2001:1 Utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med en X installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer, NFS 2002:26 Avfallsförbränning, NFS 2002:28. X Två föreskrifter är riktade speciellt till kommunala reningsverk. SNFS 1990:14: Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse. På inkommande avloppsvatten tas dygnsprov ut en gång i månaden. På utgående avloppsvatten tas dygnsprov samt veckoprov ut en gång i veckan. Vid de tillfällen provresultatet har rapporterats som <rapporteringsgräns så har rapporteringsgränsen använts som numeriskt värde. Följande analyser ska minst utföras. 1. COD, BOD7, P-tot, N-tot 2. Ammoniumkväve 3. Bly, kadmium, krom, koppar, nickel, kvicksilver och zink Analysschemat följer tabell 1 i SNFS 1990:14. Utöver dessa utförs även analys av aluminium, suspenderad substans, och ph på utgående vattenflöde. För analyser av uttagna prov anlitades ALcontrol AB som är ackrediterade av SWEDAC. Vid rapportering har årsmedelvärde för utgående avloppsvatten beräknats enligt nedanstående formel. För att erhålla ett dygnsflöde vid beräkning av dygnsmängder på BOD och P-tot har den avlästa totala årsvolymen delats med 365. koncentration provdygnsflöde = massa/år =mg /l provdygnsflöden flöde/ år Analysresultat redovisas i bilaga enligt bilageförteckning
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-008 Sida 12/19 SNFS 1994:2: Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, Reningsverket leverera idag inget slam till jordbruk. Slammet skickas till Forsbacka för kompostering och omvandling till anläggningsjord. Föreskriften ställer krav att utföra följande analyser på producerat slam. Torrsubstans och glödgningsförlust, ph Totalfosfor, Totalkväve, Ammoniumkväve (NH4-N) Hg, Cd, Pb, Cu,. Zn, Cr och N Under året har 6 slamprover tagits ut och skickats på analys. Analysresultat redovisas i bilagor enligt bilageföreckning. 9. Sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa Utvärdering av analysdata BOD 7 (mg/l) P-tot (mg/l) Månadsmedelvärden Riktvärden 15 mg/l 0,5 mg/l Villkor nr 5 i gällande tillstånd anger riktvärden där medelvärdet per månad för BOD och fosfor får vara max 15 mg/l och 0,5 mg/l. Gällande fosforutsläppet så ligger fosforhalten kraftigt över riktvärdet i början av året. Detta beror på de renoveringar som utfördes på luftningsanläggningen i början av året. Fosforhalterna antar under årets slut så låga värden att de till stor del väger upp för den mängd fosfor som släpptes ut i början av året. Årsmedelvärdet hamnar på 0,40 mg/l vilket ger ett utsläpp på ca 2,9 kg fosfor/dygn. BOD-halten har vid ett flertal tillfällen överskridit riktvärdet. Detta beror på problem med att bygga upp slamvolymen. Årsmedelvärde för BOD-utsläpp under året var 82,7 kg/dygn vilket är ca 25 kg högre än normalvärdet. År 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 BOD (kg/dygn) 58 50 57 39 104 53 47 83 Januari 14,1 1,08 Februari 12,3 1,02 Mars 15,3 0,73 April 11 0,58 Maj 9,4 0,30 Juni 9,7 0,40 Juli 15,8 0,23 Augusti 16 0,14 September 27 0,12 Oktober 4 0,09 November 5,67 0,13 December 3,8 0,10 I början av december 2010 havererade luftningsanläggningen i högra delen av reningsverkets biosteg. Detta medför att vi tvingats stänga av halva volymen av aktivslamsteget för att installera en ny luftningsanläggning. Som ett resultat tappar reningsprocessen stabilitet och fosforhalterna i utgående vatten stiger till nästan 1 mg/l. Begäran om dispens från villkor i samband med installation av luftningsanläggning skedde. Detta beviljades med kravet att Helsingevatten ska lämna in en rapport som redovisar de utsläpp som skett pga arbetet. Denna rapport bifogas som bilaga enligt bilageförteckning. Gränsvärde - Årsmedelvärde Villkor nr 6 i gällande tillstånd tillåter ett fosfor och BOD-utsläpp på max 158 kg BOD 7 /dag och max 5,3 kg fosfor per dag. Sammanställningen över analysresultat visar att reningsverket har klarat dessa gränser med god marginal. BODutsläppet ligger på 82,7 kg/dag och fosforutsläppet ligger på 2,9 kg/dag.
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-008 Sida 13/19
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-008 Sida 14/19 Utvärdering av trender i slamanalyser Under året togs sex slamprover ut. Samtliga prover klarar de gränser som satts för tungmetallinnehåll vid jordbruksanvändning. En noggrannare utvärdering med enligt det sätt som tillämpas på slam som produceras med REVAQs certifieringsregler visar att slammets halt av tungmetaller (räknat som årsmedelvärde) är så höga att bly, kadmium, koppar, nickel och zink klassas som prioriterat riskminskningsämne. Detta innebär, vid arbette enligt Revaqskvalitetssystem, att man bör upprätta en plan för hur man ska minska mängden av det prioriterade ämnet i inkommande avloppsvatten samt externt slam. Ett sätt att minska mängden tungmetaller i slammet hos Häggesta RV skulle vara att byta till en annan fällningskemikalie. Bidraget från fällningskemikalien är nämligen relativt stort för flera av tungmetallerna (se bilaga enligt bilageförteckning ). Ett möjligt alternativ skulle vara t ex PAX XL100 som har en mycket låg halt av tungmetaller. Eftersom slammet idag inte körs till jordbruk är ett sådant byte inte motiverat. Analysresultat (årsmedelvärden) framgår av bilaga enligt bilageförteckning. Långtidstrender Nedanstående diagram sträcker sig från 1996 och framåt. Provtagningsfrekvensen är i början en gång per månad, men går från år 1999 över till en gång varannan månad. Man kan egentlien inte se någon förbättring av slammets kvalitet i form av sjunkande halt tungmetaller, som bäst bibehåller de ungefär samma halter. Däremot tycks istället halten öka fosfor Cd 8,00 6,00 4,00 2,00 0,00 9 25 41 57 73 89 105 121 1 17 33 49 65 81 97 113 3,000 2,000 1,000 0,000 12345678910 11 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 100 98 101 99 102 103 104 105 106 107 108 109 110 111 112 113 114 115 116 117 118 119 120 121 122 123 124 125 126 600,000 400,000 200,000 0,000 Cu 12345678910 11 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 100 98 101 99 102 103 104 105 106 107 108 109 110 111 112 113 114 115 116 117 118 119 120 121 122 123 124 125 126 100,000 80,000 60,000 40,000 20,000 0,000 Pb 12345678910 11 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 100 98 101 99 102 103 104 105 106 107 108 109 110 111 112 113 114 115 116 117 118 119 120 121 122 123 124 125 126 för i Nickel och krom.
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-008 Sida 15/19 Recipientkontroll Recipienten Voxnan kontrolleras och rapporteras årligen av Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund genom samordnad recipientkontroll 12345678910 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 100 101 102 103 104 105 106 107 108 109 110 111 112 113 114 115 116 117 118 119 120 121 122 123 124 125 126 0,000 10,000 20,000 30,000 40,000 Ni 12345678910 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 100 101 102 103 104 105 106 107 108 109 110 111 112 113 114 115 116 117 118 119 120 121 122 123 124 125 126 0,000 20,000 40,000 60,000 80,000 Cr 12345678910 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 100 101 102 103 104 105 106 107 108 109 110 111 112 113 114 115 116 117 118 119 120 121 122 123 124 125 126 0,000 500,000 1000,000 1500,000 Zn 12345678910 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 100 101 102 103 104 105 106 107 108 109 110 111 112 113 114 115 116 117 118 119 120 121 122 123 124 125 126 0,000 5,000 10,000 15,000 20,000 25,000 Hg
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-008 Sida 16/19 10. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner Kalibrering och loggning av processvärden Mätutrustning har kalibrerats, servats och underhållits i enlighet underhållsrutiner och kontrollprogram. Hach Lange gör årliga besök för service på utrustning. Mätutrustningen har under året fungerat tillfredsställande. Utöver de analysprover som skickas till lab så utförs under året ett antal löpande kontroller på verket. T ex kalibrering av utrustning och loggning av processvärden. Värden samlas i loggbok och viss sammanställning sker vid årets slut. Egenkontroll Analyser utförs på prover enligt ett på förhand fastställt provtagningsschema. Egenkontrollen för verksamheten vid avloppsreningsverket i Häggesta regleras av förordning (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. Egenkontrollen följer kontrollprogram beslutat av Länsstyrelsen i Gävleborgs län 1992-12-03, dock kompletterat eller modifierat enligt senare utkomna förordningar och föreskrifter. 11. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm Tillbud och störningar på ledningsnätet Driftstörningar, klagomål och avbrott som avser ledningsnätet registreras av ledningsnätschefen i sin dator. Ett allvarligare tillbud inträffade under året då larmet på Järvsö-kebabs fettavskiljare slutade fungera. Detta ledde till att stora mängder fett hamnade i avloppet och orsakade stopp i lednignen till Järvsökebabs fastighet. Inga andra fastigheter var påverkade, vid åtgärd användes spolbil - ledningen rensades och fettet sögs upp av slambil. Inga utsläpp av fett eller avloppsvatten till naturen i samband med åtgärden. Varje år finns ett antal återkommande mindre störningar i form av mindre avloppstopp, dessa åtgärdas omgående. Att utföra åtgärder för att förebygga dem sker kontinuerligt genom planerad förnyelse av ledningsnät. Tillbud, störningar och klagomål på reningsverket Tillbud och störningar för reningsverket dokumenteras och förvaras i pärm på Häggesta reningsverk. Under 2011 har inga nya större driftavbrott och störningar inträffat. Däremot har man avslutat efterarbetet efter en störning som inträffade i december 2010. Då havererade nämligen luftningsutrustningen i den högra delen av biosteget. Reparationsarbete och installation av ny luftningsutrustning av märket Celpox påbörjades i december och avslutas i mars 2011. I samband med detta blev reningsprocessen störd med högre utsläpp av bland annat fosfor som följd. Detta redovisas i bilaga enligt bilageförteckning. Mindre driftstörningar Med jämna mellanrum uppkommer skumbildning i biosteget. Det beror på skumbildande trådformiga bakterier, Nocardia spp. Första gången problemet uppkom var i slutet av 2002. Vid första tecken på skumbildning tillsätts Fex120, ett skumdämpande medel, i luftningsteget. Den är relativt effektiv för att hantera skumproblemet, men löser inte problemet slutgiltigt. Efter ca en månads tillsats av medlet har skumbildning upphört. Man kan då upphöra med tillsatsen i några månader, tills nästa gång skumbildningen börjar. Skumproblemet kom och gick under året men kunde dämpas med hjälp av FEX 120. Buller och lukt Inga klagomål under året
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-008 Sida 17/19 Övriga klagomål Tidigare år har illa-luktande gråsvarta klumpar flutit upp i Varpen på somrarna. Under våren 2009 sanerades botten där de brukade flyta upp med hjälp av slamsugare. Under 2011 förekom inga klagomål på klumpar i Varpen. 12. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Energiproduktion och användning Från rötgas producerades under året 110 954 kwh el för intern förbrukning. Det utgjorde ca 7% av verkets totala energibehov. Totalt inköp av el under året till reningsverket var 1470514 kwh. Total elanvändning i reningsverket var 1 581 468 kwh. El används till drift och uppvärmning. Uppvärmning på verket sker helt och hållet med elektricitet. Mellan 2007 och 2008 syns en markant sänkning i elförbrukning per kubikmeter. Minskningen torde bland annat bero på att ett nytt energieffektivare returslamsystem installerades. Under hösten 2009 har gasmotorn bytts ut mot en gasturbin med förhoppningen om att den skulle generera mer el. Gasturbinen är dock något överdimmensionerad och medför många start och stopp på grund av att mängden gas inte är tillräcklig för att köra turbinen på full effekt. Reningsverkets förbrukning av elektricitet redovisas i separat bilaga. Bilagan visar inte uppvärmningsbehovet, bara den el som krävs för att driva mekanisk utrustning. Elförbrukning per m³ avloppsvatten 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Avloppsvattenflöde m 3 /år 2165844 2638958 2133023 2487726 2992585 2958878 2596007 Egen elproduktion MWh/år 80 97 28 210 60 85 110 Elanvändning totalt MWh/år 2 063 2 102 1 847 1 700 1 944 1794 1581 Elanvändning per m 3 kwh/m 3 0,95 0,80 0,87 0,68 0,65 0,61 0,61 Transporter Avvattnat rötat slam blandas med avvattnat externslam och transporteras till BORAB för användning som täckmaterial på Sävstaås avfallsdeponi. Grovrens transporteras till BORAB för att blandas med sopor. Materialet transporteras sedan till Sävstaås värmeverk där energin återvinns genom fjärrvärmeproduktion. Slam från de mindre reningsverken och privata slambrunnar transporteras till reningsverket för avvattning. Råvaror Verksamhetens huvudsakliga råvara är avloppsvatten. Vid behandling används vissa kemikalier i samband med fällning och avvattning (se nedan).
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-008 Sida 18/19 13. Användning och ersättning av kemiska produkter mm Verksamhetens huvudsakliga förbrukning av kemikalier sker i form av fällningskemikalier och polymer för avvattning. Några försök att minska dosering av fällningskemikalie har inte skett. Däremot har vi provat att använda en annan polymer för avvattning. Fällningkemikalie: PAX XL 215: 128,060 ton Polymer för avvattning av slam: Superfloc C444 (800 kg) Polymer för förtjockning av internt slam: Superfloc C492 (1600 kg) Skumdämpning i biosteget: FEX120 (1,2 m³) Använda kemikalier och miljöfarliga ämnen redovisas i bilaga enligt bilageförteckning. Bilagan redovisar också mängd tungmetaller som tillförts slammet via fällningsmedlet. 14. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. Avvattnat slam Totalt producerades sammanlagt 1538 ton avvattnat slam under året med i snitt TS-halt 27,6 %. Tungmetallhalterna understiger normalt gränsvärden för användning på jordbruksmark och samtliga värden var lägre än riktvärdena för mindre känslig markanvändning, så slammet är alltså ej miljöfarligt. Slammet transporterades till BORABs avfallsanläggning i Bollnäs för tillverkning av anläggningsjord/täckmaterial. Annat icke farligt avfall Förutom producerat slam avskiljdes 3,2 m 3 pressat grovrens. Renset skickas först till BORAB för att blandas med sopor innan det går Sävstaås värmeverk i Bollnäs, där energin i avfallet återvinns i form av fjärrvärme. Miljöfarligt avfall Endast mindre mängder miljöfarligt avfall (spillolja, färgrester mm) uppkommer vid avloppsreningsverket. Spillolja förvaras i 200 litersfat till fatet är fullt. Övrigt miljöfarligt avfall förvaras i röd låda för miljöfarligt avfall. Avfallet transporteras vid behov till BORAB för vidare omhändertagande. Under året har det inte uppkommit något behov av att transportera avfall till Borab. En sammanställning av miljöfarligt avfall som uppkommit i verksamheten finns i bilaga enligt bilageförteckning.
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-008 Sida 19/19 15. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa Vid den senaste tillståndsprövningen beskrevs recipientförhållanden och påverkan på recipienten. Denna miljöriskbedömning är allt väsentligt fortfarande aktuell. Riskerna i verksamheten undersöks 1 gång per år med skyddsronder. Elbesiktning samt kontroll av tryckkärl, kompressortankar, lyftblock och automatportar sker vart tredje år med extern kontrollant. Under 2011 har inga speciella åtgärder utförts för att minska risker som kan ge upphov till olägenheter för miljö eller människors hälsa. De huvudsakliga riskerna i verksamheten är: Översvämning av källarvåningar, pga stopp i avloppledningar. Arbetsmiljörisker såsom biologisk smitta, infektion, exponering för explosiv avloppsgas, giftigt svavelväte, kemikalier och syrefattiga miljöer. Det förekommer även halk- och klämrisk samt risk vid elarbeten. Processutslagning genom strömbortfall eller genom förorening i avloppsvattnet. Förorening av dricksvatten på grund av återsug i spolslangar. Bortfall av larm och styrsystem genom bortfall av telekommunikation och radio. Sedan tidigare (år 2001) finns en riskanalys som berör reningsverken i Arbrå, Kilafors och Häggesta. Riskanalysen är uppdelad i två delar. 1. Bedömning av konsekvenser av bräddning av orenat avloppsvatten. Riskanalysen är av sådan art att den inte behöver revideras rutinmässigt. 2. Riskanalys gällande de kemiska produkter som används i verksamheten. Riskanalysen omfattar risker ur både arbetsmiljösynpunkt och miljösynpunkt. Den revideras i samband med byte av kemikalier.