Handlingsplan för att förebygga självmord/suicid och öka psykisk hälsa

Handlingsplan för att förebygga självmord/suicid och öka psykisk hälsa Karlskoga Kommun 2017-2020 Fastställd av KF 127, 2018-09-19 Revideras senast: 2020 FHN 2017.0089. Folkhälsoförvaltningen

Innehållsförteckning INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 NATIONELLT PERSPEKTIV... 4 REGIONALT PERSPEKTIV... 5 KOMMUNALT PERSPEKTIV, KARLSKOGA KOMMUN... 6 DEFINITION... 6 PSYKISK HÄLSA... 6 SUICID... 7 OMFATTNING... 7 PRIORITERADE AKTIVITETER/MÅL... 7 UPPFÖLJNING OCH REVIDERING... 8 REFERENSER... 9

Inledning Psykisk ohälsa ökar i Sverige likväl som i Örebro län och Karlskoga kommun. Varannan svensk kommer någon gång i livet att drabbas av psykisk ohälsa. Världshälsoorganisationen WHO räknar med att psykisk ohälsa kommer att stå för den största sjukdomsbördan i världen år 2030. Det är en enorm folkhälsoutmaning som kräver prioritet [1]. Just nu pågår en omfattande nationell satsning för att öka den psykiska hälsan och minska antal självmord/suicid. Då det finns en tydlig koppling mellan psykisk ohälsa och självmord/suicid är det viktigt att handlingsplanen omfattar båda begreppen psykisk hälsa (dit handlingsplanen strävar) och suicid/självmord (det handlingsplanen ska förebygga). I handlingsplanen används begreppen suicid och självmord synonymt. Det finns i dag inget enhetligt språkbruk i frågan [2]. Arbetet kring området psykisk hälsa har under lång tid främst innefattat det som rör psykisk ohälsa och arbetet inom psykiatrin. Sedan 2016 finns en ny "Strategi för statens insatser inom området psykisk hälsa och ohälsa" [3]. Strategin lyfter fram fem fokusområden: Främjande- och förebyggande insatser Tidiga, tillgängliga insatser Utsatta grupper Delaktighet och rättigheter Ledarskap och organisering Strategins fokusområden omfattar ett arbete i alla åldersgrupper där dock barn och unga pekas ut som särskilt viktiga [4]. Sedan 2008 finns ett nationellt handlingsprogram för suicidprevention. Programmets vision är att Ingen människa ska behöva hamna i en sådan utsatt situation att självmord ses som den enda utvägen [5]. Självmord eller suicid sker i alla samhällsgrupper, oavsett ålder och kön. Det är den vanligaste dödsorsaken hos män i medelåldern och den näst vanligaste hos yngre kvinnor. Dubbelt så många män som kvinnor begår självmord. Det genererar lidande för många närstående och i snitt berörs tio anhöriga vid varje tillfälle. Människor med psykisk ohälsa är den grupp som är mest utsatt vad gäller socioekonomiska faktorer såsom ekonomi, boende, tillgång till arbete och delaktighet i sociala nätverk, både i jämförelse med den övriga befolkningen och i jämförelse med andra patient- eller funktionshindergrupper [6]. Den 20 december 2016 beslutade kommunfullmäktige i Karlskoga att bifalla en motion om att införa en kommunal handlingsplan för suicidprevention. Folkhälsonämnden, socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden samt gymnasienämnden fick i uppdrag att ta fram en handlingsplan för suicidprevention med tillhörande aktivitetsplan i samverkan med Region Örebro län. Vid framtagande av handlingsplan och aktivitetsplan har aktiv dialog förts med Region Örebro läns samordnare för suicidprevention samt företrädare från brukarorganisationen SPES och Hjärnkoll. För att effektivt förebygga suicid krävs en bred samverkan från nationell-, regional- samt lokal nivå. Alla har en viktig gemensam uppgift i att arbeta för att färre människor i framtiden tar sina liv. Beslutet att ta fram en handlingsplan med tillhörande aktivitetsplan visar på att Karlskoga ser vikten av att tydliggöra vad kommunen har rådighet att göra för att öka den psykiska hälsan och minska antal självmord/suicid. Det visar också på en vilja av att samverka med regional nivå. 3

Bakgrund Nationellt perspektiv Under de senaste decennierna har antal självmord (antal personer per 100 000 invånare som begått självmord) i Sverige minskat med cirka 20 procent [7]. År 2015 dog 1 179 personer av suicid i Sverige, 848 män och 331 kvinnor. Vidare registrerades 375 oklara suicid, vilket sammanlagt ger 1 554 personer. Suicidtalet (antal suicid per 100 000 personer) var högst för både kvinnor och män i åldersgruppen 45 64 år [8]. För män i åldern 15 44 år är suicid den vanligaste dödsorsaken, och för kvinnor i samma åldersgrupp är suicid den näst vanligaste dödsorsaken efter cancer [9]. Andra överrepresenterade grupper i Sverige är HBTQ-personer och utlandsfödda [10]. Samtidigt som andel personer som tar sitt liv minskar, så finns det tecken på att den psykiska ohälsan ökar. Ungdomar är en riskgrupp gällande självmordsförsök. Flickor i åldersgrupp 15 24 år är överrepresenterade i förhållande till pojkar [11]. 2008 beslutade riksdagen om ett nationellt handlingsprogram för suicidprevention för att minska antalet självmord ytterligare. Programmets vision är att ingen människa ska behöva hamna i en sådan utsatt situation att självmord ses som den enda utvägen. Programmet innefattar nio strategiska målområden för att förebygga suicid. De utgår från dels ett individperspektiv, dels ett befolkningsperspektiv. Perspektiven kompletterar varandra och båda är nödvändiga för ett förebyggande arbete ska kunna ge effekt [12]. Sedan 2015 är Folkhälsomyndigheten nationell samordnare för arbetet med psykisk hälsa och suicidprevention. Målområden som ingår i det nationella handlingsprogrammet för suicidprevention [13]: 1. Främja goda livschanser för mindre gynnade grupper Grundläggande faktorer i människors livsvillkor har en tydlig koppling till suicidförekomst. Risken för suicid är exempelvis högre i socialt mindre gynnande grupper, som de med låg inkomst och låg utbildningsnivå. Att vara utan arbete ökar också risken för suicid. 2. Minska alkoholkonsumtionen i befolkningen och i högriskgrupper för suicid Det finns ett samband mellan alkoholkonsumtion och suicidförekomst i befolkningen, främst bland unga män. På individnivå finns det också vetenskapligt stöd för att en hög konsumtion av alkohol ökar risken för suicid. 3. Minska tillgänglighet till medel och metoder för suicid Att minska tillgången till olika medel och metoder för suicid har en samlad positiv effekt. 4. Se suicid som psykologiska misstag Detta perspektiv lyfter fokus från individen till de miljöer och sammanhang människor befinner sig i, och bidrar till att minska den skam och stigmatisering som suicid fortfarande förknippas med. 5. Förbättra de medicinska, psykologiska och psykosociala insatserna De flesta suicid föregås av någon form av psykisk ohälsa, och enligt vissa studier gäller detta för uppemot 90 procent av alla de som tar sitt liv. De förebyggande åtgärderna måste därför sättas in tidigt. 6. Sprid kunskap om evidensbaserade metoder för att minska suicid Beslutsfattare och olika professioner måste ha aktuella kunskaper om suicid och suicidförebyggande insatser och metoder. Kunskapen kan omfatta risk- och skyddsfaktorer för att förebygga suicid, förebyggande strategier och arbetssätt, samt uppföljning och redovisning av utvecklingen och åtgärderna. 4

7. Höj kompetens hos nyckelpersoner Arbetet med att förebygga suicid kräver särskild kompetens bland olika yrkesgrupper. Förutom personal inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten finns det andra yrkesgrupper som genom sitt arbete kommer i direktkontakt med suicidnära personer. 8. Gör händelseanalyser efter suicid Händelseanalyser efter suicid genomförs för att få veta hur och varför ett suicid inträffat och visa vilka åtgärder som kan vidtas för att förhindra att det sker igen. De kan också vara en viktig del av stödet till närstående, personalgruppen och andra efterlevande. 9. Stöd frivilligorganisationer Den ideella sektorns insatser är angelägna och det behövs ett tydligare anhörigperspektiv i det suicidpreventiva arbetet. Frivilligorganisationernas roll är ofta att förstärka och komplettera statens, landstingens och kommunernas insatser genom sitt arbete. Pågående arbete På nationell nivå finns även en överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och landsting (SKL) om stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016 2018. Den bryts sedan ner och arbetas med på regional och kommunal nivå. Denna åtgärd är en av flera satsningar för att komma åt problemet med ökad psykisk ohälsa. Regionalt perspektiv Ur ett regionalt perspektiv har Örebro län en högre förekomst av suicid/självmord än riket. Detta gäller både kvinnor och män. Det är statistiskt sett ungefär en människa i veckan som tar sitt liv. De åldersgrupper som utmärker sig i länet i jämförelse med riket är unga upp till 25 år, samt personer över 65 år. Av de som begår självmord har flertalet haft kontakt med sjukvården under det senaste halvåret, men flertalet saknar kontinuerlig vårdkontakt [14]. I Handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa, Örebro län 2016, har Region Örebro län brutit ner de nio nationella målområdena till sju formulerade fokusområden [15]. 1. Involvera nyckelaktörer 2. Insatser för ökad samverkan 3. Organisera hälso- och sjukvård och utbilda personal 4. Öka tillgänglighet till professionella insatser 5. Ta vara på det civila samhällets engagemang 6. Höjd kunskapsnivå 7. Kunskapsutveckling Pågående arbete Ur ett regionalt perspektiv finns länsdelsvisa arbetsgrupper, som arbetar med överenskommelsen mellan stat och Sveriges kommuner och landsting gällande området psykisk hälsa. Arbete för 2017 handlar om att i länsdelarna göra analyser och handlingsplaner med kort- och långsiktiga målsättningar. Dessa ska bidra till positiva effekter för den psykiska hälsan i Örebro län. Barn- och unga är en prioriterad målgrupp och fokus ligger på att tydliggöra första linjen för psykisk hälsa. 5

Kommunalt perspektiv, Karlskoga kommun Karlskoga kommun har en folkhälsopolitisk policy dito program. Dessa bygger på Vision 2020 och är kommunens plattform för att visa intentionerna och inriktning för folkhälsans prioriteringar i Karlskoga. I programmet synliggörs sambanden mellan livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. En grundläggande förståelse för att dessa samband finns är viktigt, för att påverka människors hälsa och livskvalitet i positiv riktning. Dessa styrdokument har en stark koppling till insatser för att öka psykisk hälsa och förebygga suicid/självmord och kan tydligt kopplas till denna handlingsplan. Undersökningar som Liv och hälsa ung samt Hälsa på lika villkor visar att Karlskoga har en betydande andel unga och vuxna som lider av psykisk ohälsa. Det visar sig genom olika symptom som varierar beroende på om det är lätt- medelsvår- svår psykisk ohälsa. Symptomen kan vara allt från stress, magvärk, oro, depression, ångest eller självmordstankar. Karlskoga har en större andel invånare som tar sitt liv i jämförelse med både riket och regionen totalt sett. Statistik från Folkhälsomyndigheten visar att i Karlskoga tar 4,0 män per 10 000 invånare sitt liv. Det kan jämföras med riket, cirka 2,1 per 10 000 invånare. Bland kvinnor i Karlskoga tar 1,8 kvinnor per 10 000 invånare sitt liv. Det kan jämföras med riket, cirka 0,8 per 10 000 invånare. Sedan 2014 följer Karlskoga upp antal förgiftningsfall (INTOX) som inkommer till akutmottagningen vid Karlskoga lasarett. Enligt statistik utifrån INTOX-blanketterna går det att utläsa att den vanligaste orsaken till förgiftningen är intag av läkemedel, följt av alkohol. Det går även att utläsa att 49 personer under tidsperioden angett att förgiftningen var ett självmordsförsök. Ungefär en tredjedel av personerna var under 30 år, resterande över 30 år. De flesta patienter överfördes till intensivvårdsavdelning. Personer som försökt ta sitt liv är en riskgrupp för ytterligare självmordsförsök. Därför är det viktigt med fortsatta åtgärder för målgruppen. Pågående arbete Karlskoga är en samverkanspart i länsdelsarbete för att öka psykisk hälsa. Samverkan innefattar Region Örebro län, Degerfors, Laxå samt brukarorganisationer. Arbetet utgår från överenskommelsen samt handlingsplan för psykisk hälsa gällande västra Örebro län. Lokalt i Karlskoga pågår ett arbete för att hitta samverkansformer gällande kommunala och regionala verksamheter som ingår i första linjen. Första linjen innebär att i ett tidigt skede identifiera lätt och medelsvår psykisk hälsa och erbjuda tidiga insatser. Definition Psykisk hälsa Enligt WHO är psykisk hälsa ett tillstånd av mentalt välbefinnande där varje individ kan förverkliga de egna möjligheterna, kan klara av vanliga påfrestningar, kan arbeta produktivt och kan bidra till det samhälle hon eller han lever i [16]. Psykisk ohälsa å andra sidan definieras i enlighet med Socialstyrelsen, psykiska symtom som påverkar den individens känslomässiga välbefinnande och hindrar optimal utveckling och delaktighet i vardagsaktiviteter. Barn, unga och vuxna kan visa tecken på psykisk ohälsa av olika skäl, vanligen beskrivet i termer av arv och miljö. Alla människor har olika förmågor och förutsättningar att hantera det som händer i livet. Sviktande förmågor och förutsättningar kan benämnas som sårbarheter, hur lätt sårbarheten triggas och under vilka omständigheter är olika för olika personer. Graden av sårbarhet och motståndskraft kan också förändras över tid, till exempel beroende på om ett barn växer upp i en trygg eller otrygg miljö och vilka strategier han eller hon lär sig för att hantera olika svårigheter [17]. 6

Suicid Enligt den vetenskapliga definitionen är suicid en medveten, uppsåtlig, självförvållad livshotande handling som leder till döden men den kan också ses som ett mentalt olycksfall som kan undvikas med rätt kunskap och åtgärder. (Jan Beskow) [18] Omfattning Handlingsplanen utgår från beslut av Karlskoga kommunfullmäktige om att ta fram en kommunal handlingsplan med tillhörande aktivitetsplan. Ansvaret för handlingsplanen omfattar samtliga nämnder och bolag i Karlskoga kommun. Arbetet för att öka psykisk hälsa samt förebygga suicid är ett komplext område som behöver involvera kommun och region, samt på sikt även myndigheter och civilsamhället. Visionen är att alla aktörer ska kunna uppmärksamma psykisk ohälsa. Vissa aktörer ska kunna ge information, råd och veta var och hur man hänvisar vidare. Några aktörer ska kunna ge mer stöd samt åtgärda. Prioriterade aktiviteter/mål Karlskoga kommuns handlingsplan utgår från nationella mål samt Region Örebro läns Handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa Örebro län 2016. Det övergripande målet för Karlskogas handlingsplan är att förebygga självmord/suicid och öka den psykiska hälsan i Karlskoga. En viktig förutsättning för måluppfyllelse är att verka för ökad allmänkunskap om psykisk hälsa och suicidförebyggande åtgärder bland kommunens anställda och invånare. För att nå målet prioriteras åtta aktiviteter/mål som konkretiseras i aktivitetsplanen, se bilaga. 1. Förvaltningsövergripande arbetsgrupp som motor för handlingsplan och långsiktigt förebyggande och främjande psykisk hälsa. 2. Skapa en tvärprofessionell grupp med spetskompetens för suicid och främjande arbete för psykisk hälsa. 3. Utbildning för utbildare inom traumabearbetning (TRB) för åldersgrupp grundskola och gymnasieskola. 4. Ökad kunskap, kompetensutveckling inom psykisk ohälsa och suicid. Exempelvis utbildning i första hjälpen vid psykisk ohälsa Tydliggöra information via webb, med utgångspunkt från Karlskogas hemsida. 5. Implementera Handlingsplan för att förebygga självmord/suicid och öka psykisk hälsa i Karlskogas folkhälsopolitiska policy och folkhälsopolitiska program. 7

6. Revidera befintliga styrdokument så som exempelvis planer, riktlinjer, program inom kommunen. Detta för att implementera, synliggöra och tillföra åtgärder för psykisk hälsa och suicidprevention i ordinarie dokument. 7. Hitta rutiner och insatskedja för vem som gör vad samt stärka samverkan i pre akuta eller akuta lägen inom Karlskoga kommun som geografiskt område. 8. Se över hur Karlskoga kommun kan utöka samverkan med civilsamhället. Uppföljning och revidering Handlingsplanen gäller för åren 2017-2020. Handlingsplanen följs upp genom aktiviteter/mål i aktivitetsplanen. Arbetsgruppen ansvarar för revideringen av handlingsplan med tillhörande aktivitetsplan. 8

Referenser [1, 3, 4] Nationell samordnare inom området psykisk hälsa. Regeringens strategi inom området psykisk hälsa 2016 2020. Fem fokusområden fem år framåt. [2, 7, 10] Folkhälsomyndigheten (2015) Struktur för kunskapsbaserad suicidprevention, ett förslag till samordnad statlig kunskapsstyrning som stöd för lokalt och regionalt suicidförebyggande arbete. Stockholm [5, 9, 12, 13] Folkhälsomyndigheten (2016) Ett nationellt handlingsprogram för suicidprevention. Falun [6, 14, 15, 18] Region Örebro län (2016). Handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa. Örebro län 2016. Örebro [8, 11] Folkhälsomyndigheten (2016) Suicidprevention 2016. En lägesrapport om det nationella arbetet med att förebygga självmord. Falun [16, 17] Sveriges kommuner och landsting (2017) Stödmaterial för första linjens arbete för barn och ungas psykiska hälsa. Stockholm 9