Framgångsfaktorer för forskning vid Sahlgrenska Akademin. Reformklubben, grupp 11 augusti 2013

Framgångsfaktorer för forskning vid Sahlgrenska Akademin Reformklubben, grupp 11 augusti 2013 Håkan Billig, Ingela Hammar, Elias Eriksson, Susann Teneberg, Petronella Kettunen

Sammanfattning: Framgångsfaktorer för forskning vid Sahlgrenska Akademin Medicinsk forskning Finansiering av medicinsk forskning har ökat väsentligt under 2000 talet och är i ökande grad konkurrensutsatt och beroende av externa medel Citeringsgraden av svenska medicinska publikationer ökar och är nu på sin hösta nivå sedan 20 år Göteborgs universitet Göteborgs universitets FoU medel har ökat men andelen av nationella medel har minskat Andelen av GUs forskningsmedel från Vetenskapsrådets har ökat till Medicin och hälsa och minskat till Natur och teknikvetenskap Finansieringsincitamentet har decentarliserats till forskare samtidigt som organisations och ledningsstrukturer har centraliserats både inom hälso och sjukvården liksom inom universitetet Enskilda universitet kan i ökande grad påverka den nationella forskningsfinansieringen och utveckla strategier i samverkan med andra beslutsfattare Sahlgrenska Akademin Sahlgrenska Akademin bidrar med nästan hälften av hela GU externa FoU medel och har den lägsta andelen indirekta kostnaderna vid GU SA finansiering från forskningsråd och stiftelser har ökat samtidigt som ALF medlen inte förändrats Andelen ansökningar till VR från SA har varit relativt konstant, medelbidragen har ökat och totala tilldelningen från VR har ökat men andelen av ämnesrådet allt större forskningsbidrag har minskat. Beviljningsgraden för alla VR projektansökningar har minskat drastiskt de senaste åren och det har skett en förskjutning av VR projektmedel från Uppsala och Göteborg till Lund och KI Andelen av top10% och top25% högst finansierade projekt som tilldelats Göteborg och Umeå har gradvis minskat samtidigt som KI och Lund har en högre andel bland top10% och top25% Fyra av de fem senaste åren har nya sökande från SA haft lägre beviljandegrad en genomsnittet samtidigt som forskare från SA som efter avslag söker projektanslag igen är minst framgångsrika att få ansökan beviljad jämfört med forskare från övriga lärosäten Institutionerna vid Sahlgrenska Akademin Den största mottagaren av externa forskningsmedel är institutionen för Medicin följt av institutionerna för Neurovetenskap och fysiologi och Biomedicin Andelen indirekta kostnaderna vid SA är högst vid institutionen för Vårdvetenskap och lägst vid institutionen för Biomedicin. Läraranställningar finansieras till drygt 40 % med medel från grundutbildningen och till omkring 50 % med medel generade från forskningsfinansiering Mobiliteten av lärare är låg. Nästan 7 av 10 professor vid Göteborgs universitet fick sin doktorsexamen vid samma universitet. Det finns ett utrymme för nyrekrytering. Under den närmsta 10 årsperioden kommer närmare 70 % av de nu aktiva professorerna att ha pensionerats 1

Klinisk forskning Sahlgrenska Akademin redovisar den största andelen klinisk forskning jämfört med övriga medicinska fakulteter. Det är inte uppenbart att förskjutningen mot mer klinisk forskning vid SA beror på en expansion av denna forskning utan mer på minskning av annan forskning VG regionen är mottagare av den näst största andelen av de samlade ALF medel och Sjukvårdregioner med ALF medel investera i lika mycket till i FoU från egna medel ALF medel det enskilt största bidraget till klinisk forskning ALF och TUA avtalen bidrar med drygt 200 respektive knappt 10 miljoner kronor årligen i projektbidrag Något avtal för vårdutbildningarna för att stödja utbildning och forskning, VUA, liknande ALF och TUA finns inte Antalet etik ansökningar om kliniska läkemedelprövningar har minskat med mer än 30 % sedan 2004 och Göteborgs andel av läkemedelsprövningar har minskat liksom för Uppsala Det har skett en förskjutning av andelen läkemedelsprövningarna från Göteborg och Uppsala till Lund och Stockholm Samverkan FoU intäkterna från svenska företag till Sahlgrenska Akademin minskade i mitten av 2000 talet, tidigare än för andra medicinska fakulteter. Även samarbeten med Astra Zeneca har minskat de senaste åren Yngre och etablerade forskare vid Sahlgrenska Akademin Forskarutbildningen expanderar vid Sahlgrenska akademin. Bruttostudioetiden är längre och nettostudietiden är kortare än genomsnittet för alla medicinska fakulteter. Majoriteten av de examinerade är kvinnor. Under fem av de sex senaste åren har näst största andelen av stödet till yngre forskare från VR tilldelats SA Av de VR forskarassistenter som erhållit en tvåårig förlängning av anställning som forskare med finansiering från Sahlgrenska akademin har nästan samtliga förnyade anslag vid Vetenskapsrådet Vetenskapliga publikationer vid Sahlgrenska Akademin och bibliometri Antalet publikationer från SA ökar och andelen kliniska publikationer minskar Institutionerna för Odontologi, Neurovetenskap och fysiologi, Medicin och Kliniska Vetenskaper ökar sin citeringsgrad under 2009 2001 jämfört med 2006 2008. 2

Innehåll Sammanfattning: Framgångsfaktorer för forskning vid Sahlgrenska Akademin... 1 Inledning... 5 Medicinsk forskning... 6 Finansiering av forskning... 7 Forskningsmedel till universitetet och högskolor... 7 Finansiering av akademisk medicinsk forskning... 7 Utveckling av finansieringskällor FoU vid de medicinska fakulteterna mellan 1995 och 2009... 9 Göteborgs universitet... 11 Driftkostnader för FoU... 11 Indirekta kostnader... 12 Bidrag från Vetenskapsrådets till Göteborgs Universitet... 13 Bidrag från Vetenskapsrådet till olika vetenskapsområden vid Göteborgs Universitet... 13 Finansiering av strategiska forskningsområden... 15 Sahlgrenska Akademin... 16 Visioner och utvärderingar av Sahlgrenska Akademins forskning... 16 Sahlgrenska Akademins FoU intäkter... 17 Fakultetsanslag... 18 Externa forskningsmedel... 19 Årlig tilldelning, alla anslagformer, från Vetenskapsrådet, VRMH, till Sahlgrenska Akademin... 19 Årlig tilldelning av konkurrensutsatta projektmedel från VRMH till Sahlgrenska Akademin (1997 2013)... 21 Antal projektansökningar ansökningsår 2003 2012... 21 Tilldelning av konkurrensutsatta projektmedel... 22 Beviljningsgrad av ansökningar om projektbidrag... 24 Kvinnliga och manliga sökande från Sahlgrenska Akademin... 25 Konkurrens på toppen topp 10 och 25 %... 26 Förvaltning av nya projekt och unga forskningsledare... 28 Förvaltning av etablerade projekt och forskningsledare... 29 Hjärt Lungfonden... 31 Cancerfonden... 31 Finansiering från bidragsgivare till SA <25 miljoner... 32 Formas... 32 FAS... 33 Vinnova... 33 Institutionerna vid Sahlgrenska Akademin... 35 Fakultetsmedel... 35 Externa forskningsmedel... 36 3

ALF... 39 TUA... 39 VUA... 40 Indirekta kostnader... 41 Klinisk forskning... 42 ALF medel... 44 Nationellt... 44 Sahlgrenska Akademin... 46 Relation mellan forskningsprojekt med ALF och VR stöd... 46 Kliniska prövningar... 48 Kliniska läkemedelsprövningar... 49 Kliniska prövningar ej läkemedelsprövningar... 51 Samverkan... 52 Samverkan med näringslivet... 52 Etablerade forskare... 54 Professorer och andra lärare... 54 Personalomsättning och rekrytering... 56 Yngre forskare... 58 Forskarutbildning... 58 VR riktade bidrag till tidigare delen av forskarkarriären... 62 Framgång i karriären för yngre forskare som tilldeltas anslag i nationell konkurrens... 63 Bibliometri... 65 Svenska vetenskapliga publikationer... 65 Sahlgrenska Akademin... 67 Institutioner vid Sahlgrenska Akademin... 68 Medicinska fakulteternas ledning... 70 Acknowledgement... 72 Bilagor... 73 Bilaga 1: Bibliometri... 73 Bilaga 2: Årliga beslutade former av fördelning av fakultetsanslaget... 84 4

Inledning Eftersom de återkommande rapporterna om nedgång i förmågan att rekrytera externa anslag för medicinsk forskning var ett viktigt incitament för att Reformklubben inrättades bedömdes det som angeläget att låta en av arbetsgrupperna mer ingående än vad som hittills skett analysera denna påstådda nedgång, och försöka klarlägga om man kan peka ut viss medicinsk forskning i Göteborg (t ex preklinisk eller klinisk) som mer eller mindre framgångsrik än annan. Därför har uppgiften varit mer utredande och faktainsamlande än att formulera konkreta förslag till reformer. Ambitionen har varit att beskriva utvecklingen fram till den aktuella situationen så att det kan utgöra en referenspunkt och erfarenhetsgrund för att skapa strategier och framgångsrik utveckling framåt. Som utgångspunkt för det presenterade uppgifter är att de hämtats från offentliga källor och att de så lång möjligt innefattat tidsserier för att beskriva trender och information från andra universitet, fakulteter eller institutioner för att möjliggöra jämförelser. Materialet är på inget sätt heltäckande eller insamlat för att testa en hypotes utan är mer en presentation av material som varit möjligt att få tillgång till på ett relativt enkelt sätt. Luckor i tidsserier eller jämförande material skall snarare ses som en inspiration att ställa fler frågor och öka ansträngningen att redovisa en mer allsidig beskrivning. Resultatet av detta arbete hoppas vi kommer att vara av värde för Akademistyrelsen i dess analys av nuläget. Nedan redovisas i sammanfattning några av de viktigaste konklusionerna av det genomföra utredningsarbetet. Arbetsgruppens syfte och drivkraft har varit att bidra till att förbättra Sahlgrenska Akademins möjlighet att utveckla sin undervisning och forskning Arbetsgruppen har bestått av Håkan Billig (sammankallande), Ingela Hammar, Elias Eriksson, Susann Teneberg, Petronella Kettunen 5

Medicinsk forskning Den medicinska forskningen har traditionellt indelats i klinisk och preklinisk forskning. Begreppet preklinisk forskning används alltmer sällan. Begrepp som medicinsk grundforskning, experimentell medicinsk forskning och translationell medicinsk forskning används allt mer tillsammans med begreppet klinisk forskning utan att en strikt definition finns för något av begreppen. Av flera skäl har det i finansieringssammanhang funnits ett behov att använda sig av begreppet klinisk forskning. I avsaknad av en precis definition användes i den statliga utredningen om klinisk forskning 1 ett operationellt begrepp och inkluderande definition för klinisk forskning. Utredningens definition av begreppet klinisk forskning utgår från den forskning som förutsätter vårdens strukturer och resurser och som har som mål att lösa ett ohälsoproblem eller att identifiera faktorer som leder till ökad hälsa. Statsanslaget till forskning och forskarutbildning som bedrivs vid de medicinska fakulteterna har traditionellt delats upp i medicinsk forskning, farmaci och odontologi. SCB redovisar FoU på detta sätt. Någon särskild redovisning av FoU inom exv. vårdvetenskap, pedagogik, entreprenörskap etc. som bedrivs vid de medicinska fakulteterna saknas. Universitetskanslerämbetet har2011 presenterat en ny indelning av forskningsämnen som SCB har börjat använda för att bland att beskriva finansiering av medicinsk och hälsovetenskaplig forskning som delas upp i fem kategorier 2. För en jämförelse kan man anta att den forskning som kräver vårdens strukturer och forskning återfinns främst inom kategorierna Klinisk medicin, Hälsovetenskap och Annan medicin och hälsovetenskap och i liten grad inom Medicinsk och farmaceutiska grundvetenskaper och Medicinsk bioteknologi. Riktad finansiering till olika forskningsområden är ibland uttalad av finansiären som exv forskningsbidrag från Cancerfonden och Hjärt Lungfonden, eller av mottagaren som exv odontologisk forskning och forskningsmedel till vårdvetenskap medan större delen av forskningsfinansieringen inte har ett uttalat syfte att lösa speciella sjukdomstillstånd eller finansiering av särskild grupp av forskare. De forskningsområden som beforskas speglas bäst i de vetenskapliga publikationer 34. I avsaknad av allmänt accepterade definitioner av forskningens olika karaktärer används det samlande begreppet medicinsk forskning i denna rapport 1 Delbetänkande av Utredningen av den kliniska forskningen Världsklass! Åtgärdsplan för den kliniska forskningen SOU 2008:7 2 http://www.uk ambetet.se/statistikuppfoljning/begreppochdefinitioner 3 DEN SVENSKA PRODUKTIONEN AV HÖGT CITERADE VETENSKAPLIGA PUBLIKATIONER. Vetenskapsrådets Lilla Rapport serie 2010:1 4 Clinical Research in Finland and Sweden. Academy of Finland 2009 5/09 6

Finansiering av forskning Forskningsmedel till universitetet och högskolor FoU medel inom högskolesektorn har ökat för de flesta områden (Fig. 1). Den medicinska forskningen (inkl. odontologi och farmaci) tilldelas mest resurser och har ökat särskilt de senaste åren och omfattar 2011 mer än 9 miljarder kronor. Även teknikvetenskap och samhällsvetenskap har haft en stark ökning av resurser de senaste åren som ett resultat av de senaste forskningspropositionerna 5. Finansiering av akademisk medicinsk forskning Medicinsk forskning som är finansierad med offentliga medel bedrivs i stort enbart vid de sex universitet med medicinsk fakultet samt vid Karolinska Institutet och de landsting/regioner där akademiska forskningen och läkarutbildning bedrivs. De största källorna för finansiering av medicinsk forskning är fakultetsanslag/basanslag (som tilldelas respektive universitet), statliga forskningsråd, privata stiftelser och fonder (som de enskilda forskarna eller forskargrupperna vanligen ansöker om forskningsmedel från) ALF medel (som regleras genom avtal mellan staten och landsting/region) samt bidrag från kommuner och landsting (fig2). Medan fakultetsanslag, rådsmedel och anslag från stiftelser och fonder huvudsakligen finansierar forskning utförd med universiteten som huvudman och kommuner och landsting huvudsakligen finansierar FoU verksamhet inom landsting och regionerna så stödjer ALF medel i olika hög grad på de olika universitetsorterna både forskning inom landsting/region och universitet 6 10 Driftkostnader för FoU inom högskolesektorn FoU driftskostnader (miljarder kr) 9 8 7 6 5 4 3 2 1 medicin, farmaci, odontologi teknikvetenskap naturvetenskap samhällsvetenskap humaniora och religionsvetenskap 0 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 Figur 1 Driftskostnader (intäkter) för FoU inom högskolesektorn. Miljarder kronor i löpande priser. Enbart de fem största områdena inkluderande. Högskolesektorns totala driftkostand för FoU 1995 och 2011 var 16 respektive 39 miljarder kronor Källa: SCB 5 Ett lyft för forskning och innovation. SOU Prop. 2008/09:50, Forskning och innovation Prop. 2012/13:30 6 Transparens och kvalitet. Vetenskapsrådets rapportserie 8:2010 7

Figur 2 Finansieringen av den medicinska forskningen inom offentlig verksamhet Översikt av finansiering FoUverksamheten 2011 vid de sju medicinska fakulteterna och de landsting/regioner inom vilka dessa fakulteter är belägna. Källa SCB 2012 sammanstält av VR Redovsining av hur stor del av FoU medel som går till medicinsk grundforskning, translationellforskning eller klinisk forskning har tidigare inte gjorts av exv SCB. I slutbetänkandet av utredningen av den kliniska forskningen gjordes en uppskattning att av de medel som 2008 förbrukades inom offentlig verksamhet till medicinsk forskning stod tre fjärdedelar till den kliniska forskningen förfogande 7 Om den senaste standarden för indelning av forskningsämnen som SCB använder sedan 2011 används som utgångspunkt för en jämförelse (klinisk forskning som kräver vårdens strukturer och forskning återfinns främst inom kategorierna = Klinisk medicin + Hälsovetenskap + Annan medicin och hälsovetenskap : Icke klinisk forskning som inte kräver vårdens stukturer etc.= Medicinsk och farmaceutiska grundvetenskaper + Medicinsk bioteknologi.) blir förhållandet mellan den forskning som kräver sjukvårdensresurser till övrig medicinsk forskning liknande (Fig 3) Ickeklinisk forskning 32% Svensk medicinsk forskning Klinisk forskning 68% Figur 3 uppskattaning av andelen klinisk och icke klinisk forskning baserat på UKÄ "Indelning av forskningsämnen" 2011 7 Utredningen av den kliniska forskningen Ett lyft för sjukvården SOU 2009:43 8

Denna andel har om något ökat 2011 då kommuner och landsting har ökat sina sastningar och att klinisk forskning har prioriterats i den senaste forskningpropositionen bl.a. genom uppdrag till exempelvis Vetenskapsrådet och Vinnova. 8 Utveckling av finansieringskällor FoU vid de medicinska fakulteterna mellan 1995 och 2009 Mellan åren 1995 till 2011 har FoU intäkter till medicinsk forskning utförd inom högskolesektorn ökat från 3,8 till drygt 9,2 miljarder kronor i löpande priser (Fig. 1). Ökningen har dock varit olika stark från olika finansiärer. Andelen direkta statsanslag och ALF medel har minskat (från tillsammans 59 % till 44 %) medan den relativa andelen av medel från EU, stiftelser och fonder, forskningsråd och övrig offentlig finansiering har ökat (Tabell 1). Under periodens senare delen har ökningen varit starkast från forskningsråden och Vinnova. För ALF medel har i en liten ökning skett i löpande pris mellan 1995 till 2011 som dock motsvarar en minskning med omkring en tio del i 2011 års pris 9 Finansiering av medicinsk forskning har under perioden blivit mer beroende av extern finansiering av forskning (ca 35 % 1995 och ca 55 % 2011) och i ökande grad baserad på tilldelning efter kvalitetsbedömda ansökningar från forskare och forskargrupper samt på senare år även från 1995 2011 Fakultetsanslag 32,5 27,2 Direkta statsanslag exkl. fakultetsanslag 26,3 16,5 Forskningsråd 10,2 14,1 UoH egna stiftelser och fonder samt finansiella 6,6 1,4 nettointäkter statliga myndigheter 3,8 5,9 landsting och kommuner 2,6 9,4 svenska företag 5,2 3,1 privata icke vinstdrivande sektorn i Sverige 8,1 13,0 offentliga forskningsstiftelser 0,1 1,5 EU 0,7 3,2 utländska företag 1,4 1,5 privata icke vinstdrivande sektorn utomlands 1,7 2,9 andra finansieringskällor 0,9 0,2 Tabell 1 Andel (%) av driftkostnader för FoU vid medicinska fakulteterna 1995 (3,8 miljarder kronor) och 2011 (9,2 miljarder kronor) (källa SCB) 8 Forskning och innovation Prop. 2012/13:30 9 Transparens och kvalitet. Vetenskapsrådets rapportserie 8:2010 9

Universiteten som sökande. Ökad forskningsaktivitet och beroende av externa forskningsmedel gäller inte enbart den medicinska forskningen. Universitetskanslerämbetet framhåller i sin årsrapport för 2013 att högskolan blir alltmer forskningstung med ökande forskningsaktivitet och forskarutbildning. 10 Under de senaste 5 10 åren har riktade satsningar och utlysningar (ofta kallade strategiska) ökat från offentliga och privata finansiärer. Då dessa oftast är ett resultat av finansiärens egna överväganden och diskussioner med forskningsutförare och andra finansiärer har fakultets och universitetsledningarnas agerande fått ökande betydelse för finansiering och inriktning av forskningen som bedrivs. Finansiering av medicinsk forskning har ökat väsentligt under 2000 talet Finansiering av medicinsk forskning är i ökande grad konkurrensutsatt och beroende av externa medel 10 Högskoleverkets årsrapport 2013 http://www.ukambetet.se/download/18.1c251de913ecebc40e78000854/arsrapport 2013.pdf 10

Göteborgs universitet Driftkostnader för FoU Göteborgs Universitet har under perioden 1995 till 2011 sett en liknande utveckling som landet i övrigt att en allt större andel av FoU intäkter och driftkostnader är beroende av externa medel som tilldelas efter ansökan av enskilda forskare, forskargrupper och i ökande grad av ansökningar från universitetet efter intern beredning. Under 1995 till 2011 har högskolesektorn expanderat kraftigt. Driftskostnader (=intäkter) för FoU har ökat från 14,7 till 31,7 miljarder kronor. Driftskostnaderna för FoU vid GU har ökat från 1,53 till 2,16 miljarder kronor under denna period. Även om den överväldigande majoriteten av FoU sker på de gamla universiteten har GUs andel av FoU driftkostnaderna minskat (Fig. 4). Rel förändring 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Driftkostnader FoU Totalt GU Figur 4 Relativ utveckling av driftkostnader/intäkter för FoU för landet (14,7 miljarder kr, 1995) och Göteborgs Universitet(1,53 miljarder kronor, 1995) (Källa: SCB) Under tiden 2006 till 2012 har Göteborgs universitets externa bidrag till driftkostnader för FoU uppgått till sammanlagt 8,7 miljarder kronor. Knappt hälften (46%) är driftkostnader vid Sahlgrenska Akademin. Driftkostnaderna vid den naturvetenskapliga fakulteten har uppgått till en knapp fjärdedel (22%), följt av Samhällsvetenskapliga fakulteten (12%) och Handels (11%). Humanistiska fakulteten (6%), Konstnärliga (2%) och IT (1%) fakulteterna har haft mindre andelar. Millions 700 600 500 400 300 200 100 0 Externa FoU bidrag till GU 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Sahlgrenska Naturvet Samhällsvet Handels utbild vet Humanistiska IT Konstnärliga Figur 5 FoU bidrag (miljoner kronor) till Göteborgs Universitets fakulteter 2006 2011. Källa GU årsredovisningar 11

Indirekta kostnader De indirekta kostnaderna för all verksamhet vid GUs olika fakulteter är i genomsnitt 30,3%. De indirekta kostnaderna är gemensamma kostander som ibland kallas OH (over head) uttag. Det är stora variationer från Sahlgrenska Akademin som har lägst 22,7% till Handels som har högst 37,2%. Det går inte enkelt att dra slutsats om uttaget är lågt eller för högt då verksamheterna är olika liksom kravet på gemensam service och åtaganden. Indirekta kostnaderna är vanligen lägre för forskning än undervisning då den senare är mer personalintensiv vilket till del bidrar till att andelen indirekta kostander skiljer sig (tabell 2). Nivå GU alla Handels Konst Hum fak Utb. Sam fak Nat fak IT Sahlgr fak Univ 8,8 10,9 7,9 9,4 9,2 9,7 8,6 6,3 8,2 gem UB 4,5 7,1 2,2 6,7 3,6 6,1 3,6 3,8 3,3 LUN 3,7 Fak gem 4,6 6,6 5,3 3,9 3,9 3,0 3,5 3,9 3,1 Inst gem 12,4 12,6 20,5 15 12,8 11,3 9,2 10,3 8,2 Totalt 30,3 37,2 35,9 35 33,2 30,0 24,8 24,3 22,7 Tabell 2 Indirekta kostnader för GU fakulteter Göteborgs universitets FoU medel har ökat men andelen av nationella medel har minskat Sahlgrenska Akademin bidrar med nästan hälften av hela GU externa FoU medel Sahlgrenska Akademin har den lägsta andelen indirekta kostnaderna vid GU 12

Bidrag från Vetenskapsrådets till Göteborgs Universitet Hela forskningsstödet från Vetenskapsrådet till UoH ökade med drygt 90 % under åren 2005 till 2012 från 2,6 miljarder kronor till 5,0 miljarder kronor. Under samma period fördubblades stödet till medicinsk forskning från ämnesrådet för Medicin och Hälsa vid Vetenskapsrådet (från 0,42 till 0,84 miljarder kronor). Göteborgs Universitet är en av de större mottagarna av bidrag från Vetenskapsrådet och är tillsammans med Stockholms Universitet (omkring 7 % vardera) de fjärde största bidragsmottagarna 2012 efter Lunds Universitet (17 %), Karolinska Institutet (13 %) och Uppsala Universitet (13 %) som mottar väsentligt större andel av VRs stöd till sin forskning. Lunds Universitet och Karolinska institutet har ökat sin andel av stödet mest mellan 2005 till 2012 (från 15 till 17 % respektive 10 till 13 %). Stödet från Vetenskapsrådet till Göteborgs Universitet 2005 var 206 miljoner vilket motsvarade 7.9% av de medel som delades ut från VR det året. Stödet till Göteborgs Universitet ökade till 385 miljoner kronor 2012 vilket motsvarar 7,6 % av det årets hela stöd från Vetenskapsrådet. Ökningen från 2005 till 2012 för Göteborgs Universitet var 87 % medan tilldelningen från Vetenskapsrådet till alla UoH ökande under samma period med 92 %. Bidrag från Vetenskapsrådet till olika vetenskapsområden vid Göteborgs Universitet Fördelningen av stödet inom Göteborgs universitet förändrades under perioden 2005 till 2012. Andelen till medicinsk forskning ökade från 29 % till 31 %, medan andelen till natur och teknikvetenskaplig forskning minskade kraftigt från 26 till 15 % (Fig. 6 och 7). Konstnärlig forskning och utveckling Forskninge ns infrastrukt ur 4% Utbildnings vet 9% 0% 16% Natur/tekni kvetenskap 26% 2005 Medicin och hälsa 29% Humaniora och samhällsvet enskap 16% Konstnärlig forskning och utveckling 1% Forskninge ns infrastrukt ur 7% Utbildning svet 7% Övrigt 28% 2012 Humaniora och samhällsve tenskap 11% Medicin och hälsa 31% Natur/tekn ikvetenska p 15% Figur 6 VR medel till GU 2005. Totalt c:a 206 miljoner kronor (Källa VR årsredovisning) Figur 7 VR medel till GU 2012 Totalt c:a 385 miljoner kronor. (Källa VR årsredovisning) 13

Andel av stödet till humaniora och samhällsvetenskap samt konstnärlig forskning och utveckling minskade under samma period från 16 till 12 %. Det är dock väsentligt att notera att Vetenskapsrådet inte är den största bidragsgivaren till denna forskning. Riksbankens Jubileumsfond och andra forskningsråd dominerar finansiering av denna forskning. Vetenskapsrådet är den största statliga finansiären av forskningens infrastruktur. Göteborgs universitet är mottagare av enbart runt 3 % under perioden 2005 till 2012 jämfört med drygt 7 % av totala forskningsstödet. Den årliga infrastruktur investeringarna inom UoH från Vetenskapsrådet har ökat från 534 till 955 miljoner kronor under dessa år. Andelen av GUs forskningsmedel från Vetenskapsrådets har ökat till Medicin och hälsa och minskat till Natur och teknikvetenskap 14

Finansiering av strategiska forskningsområden Regeringen har i ökande utsträckning valt att genom egna bedömningar göra prioriteringar av forskningsfinansiering och direkt finansiera forskningsprojekt och infrastruktur utan att gå via prioriterings av peer review natur i forskningsråd. Detta inleddes i större skala i samband med forskningspropositionen 2008 11 där mer än 20 strategiska områden utpekades och en finansiering omfattande 5,3 miljarder kronor i fler åriga anslag som tillföll mottagande universitet. Flera av dessa var inom medicin. I samband med detta infördes också en ny modell att universiteten, inte forskare eller forskargrupper, sökte forskningsstödet. En utveckling som fortsatt och följer tanken med ökande själstyre för universiteten och mindre detaljstyrning från riksdag och regering 12, 13. % av 5,3 miljarder kr 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Andel av strategiska medel Figur 8 Fördelning av strategiska medel efter ansökan från respektive universitet om stöd från de 20 strategiska områdena som gjorde tillgängliga för ansökan baserat på forskningspropositionen 2008 Efter ansökan om stöd inom de olika områdena var Göteborgs universitet andel inte motsvarande universitetet andel av forskningsvolym och annan forskningsfinansiering som sker efter ansökan från forskare och forskargrupper (Fig. 8). I senaste forskningspropositionen gjordes även riktade stora forskningsinfrastruktur investeringar (exv. SciLife Lab, ESS) med enskilda universitet som värdar för satsningen. Göteborgs universitet var inte bland dem som fick uppdrag i någon större omfattning. Dessa investeringsbeslut från regeringen har baserats i stor utsträckning på underlag och initiativ från universitet ensamt eller i samverkan med andra intressenter och beslutsfattare. Enskilda universitet kan i ökande grad påverka den nationella forskningsfinansieringen och utveckla strategier i samverkan med andra beslutsfattare 11 Ett lyft för forskning och innovation. SOU Prop. 2008/09:50 12 Självständiga lärosäten SOU 2008:104 13 Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet, Ds 2013:49 15

Sahlgrenska Akademin Sahlgrenska akademin är en forskningsaktiv fakultet och attraherar mest externa anslag jämfört med de andra fakulteterna vid Göteborgs universitet. Göteborgs universitet mottog drygt 1,3 miljarder kronor 2012. Sahlgrenska Akademin mottog 44 % av dessa följt av Naturvetenskapliga fakulteten (20 % ), Samhällsvetenskapliga fakulteten (13 %) och Handelshögskolan (9 %). Under tiden 1995 till 20011 har inte enbart finansieringsbilden och intäkterna för det som idag utgör Sahlgrenska akademin förändrats. Under samma period har det skett omfattande organisatorisk utveckling med anslutande utbildningar och forskning, utvecklat och ökande engagemang från sjukvården, utveckling och etablering av FoU inom sjukvårdsregion, förändring av den akademiska organisationen på institutions, fakultets och universitetsnivå och även ledarskapsbyten samt utveckling och förändring av ledar och chefskapsrollen inom akademin. Parallellt har forskningen som bedrivs inom akademin och universitetssjukhuset förändrats i sitt innehåll och mål med en ambition att i olika grad följa den internationella utvecklingen och omgivningens förväntan på ny kunskap som förbättrar hälsa och välstånd. Visioner och utvärderingar av Sahlgrenska Akademins forskning Forskningen innehåll och kvalitet har nyligen granskats i en utvärdering av den kliniska forskningen på Sahlgrenska Akademin i jämförelse med andra universitetssjukhus och medicinsk fakulteter i Sverige och Finland 14. I denna utvärdering framgår också översiktligt vilka områden som i jämförelse andra medicinska fakulteter som är konkurrenskraftiga. I RED10 görs en jämförelse inom Sahlgrenska akademin och resten av Göteborgs Universitet 15. Det är inte uppenbart hur resultaten och rekommendationerna i dessa två utvärderingar påverkar beslut och verksamhet på SA och institutioner. Under 2000 talet har Sahlgrenska haft en viljeyttring och vision som måldokument. Detta är dock inte utformat så att graden av måluppfyllese kan uppskattas med enkelhet. Senare har även som del av GUs vision 2020 SA utarbetat en ny vision för forskningen 16. Bedömningen av framgång och utveckling i detta sammanhang kommer främst att vara i förhållande till andra medicinska fakulteter i Sverige, och mellan SA institutioner. I denna redogörelse görs ingen analys om cost benefit mellan investeringar i forskning och utfallets betydelse för samhället eller den akademiska verksamheten. Sådana jämförelser är svåra och komplicerade 1718, men som i ett större sammanhang är angelägna att genomföra då allt talar för att medicinsk forskning i alla dess former är en mycket god investering för samhället inte enbart för hälsoläget utan minst lika mycket av allmänna ekonomiska skäl i 14 Clinical Research in Finland and Sweden, Academy of Finland and Swedish Research Council, 2009 15 RED10 Research Evaluation Report from the evaluation of all research at the University of Gothenburg 2010 16 Sahlgrenska akademins handlingsplan och verksamhetsplan för Vision2020 http://www.sahlgrenska.gu.se/akademin/akademins ledning/styrelsen/handlingsplan/ 17 New Frontiers in Evaluation of Impacts of Medical Research (Editor: Billig) 2009, Vetenskapsrådet 18 EVALUATION OF IMPACTS OF MEDICAL RESEARCH, Cox et al, 2010, Vetenskapsrådets rapportserie 2010:9 16

form av produkter och tjänster samt bidrag till samhället utbildningsnivå och kunskapsinnehåll 19. Sahlgrenska Akademins FoU intäkter Under perioden 1995 till 2011 har enligt SCB FoU intäkter till den medicinska forskningen vid Göteborgs Universitet nästan dubblerats från 0,7 miljarder kronor till knappt 1,4 miljarder kronor. Intäktsökningen för hela landet under samma period har varit från 3.8 miljarder till 9,3 miljarder motsvarande 2,5 gångers ökning. Samtidigt som det skett en ökning i intäkter har det parallellt skett en väsentlig förändring av finansieringskällor för den medicinska FoU vid Göteborgs Universitet vilket i allt väsentligt utförs vid Sahlgrenska Akademin. FoU SA 1995 ALF 44% Övrigt 3% Direkta statsansla g (exkl ALF) 20% Forskning s råd + Vinnova 9% Övr offentlig finansiering 3% Stiftelse r och Svenska fonder Utland företag 13% 3% 5% Övrigt Utland 0% 6% Sv företag 3% ALF 24% Stiftelser och fonder 16% FoU SA 2011 Övr offentlig finansiering 11% Direkta statsanslag (exl ALF) 26% Forskningsr åd + Vinnova 14% Figur 9 FoU intäkter till medicinsk forskning vid Göteborgs universitet 1995 motsvarande 0,7 miljarder och 2011 motsvarande 1,34miljarder kronor (Källa SCB) Den övervägande majoriteten (64%) av intäkterna utgjordes 1995 av intäkter som i princip var låsta till nivå av avtal och riksdagsbeslut (ALF medel och direkta statsanslag). Även om de direkta statsanlagen ökat både i absoluta och relativa tal till 2011 så har finansiering från externa källor i form av forskningsråd och stiftelser ökat väsentligt samtidigt som ALF medlen inte ökat nämnvärt i abslouta tal och därmed minskat sin andel av hela FoU intäkten (Fig. 9). Större del av finansieringen är bereonde av enskilda forskare och forksargruppers framgång i konkurrensutsatt ansökan om forskningsmedel. Finansieringsincitamentet har decentarliserats till forskare samtidigt som organisations och ledningsstrukturer har centraliserats både inom hälso och sjukvården liksom inom universitetet. 19 Medical Research: What s it worth? Estimating the economic benefits from medical research in the UK. The Medical Research Council, the Wellcome Trust and the Academy of Medical Sciences. 2009 17

SA finansiering från forskningsråd och stiftelser har ökat samtidigt som ALF medlen inte förändrats Finansieringsincitamentet har decentarliserats till forskare samtidigt som organisations och ledningsstrukturer har centraliserats både inom hälsooch sjukvården liksom inom universitetet Fakultetsanslag Fakultetsanslaget är den del av det direkta statsanlaget (exkl. ALF) som universitetet tilldelar Sahlgrenska akademin för att stödja forskning och forskarutbildning. Merparten av ramanslaget fördelas på historiska premisser. Sedan några år tillbaka omfördelas 10 % av fakultetsanslaget (ramanslag) mellan universiteten baserat på andelen externa forskningsmedel och publikations och citeringsvolym. Från 2014 ökas denna andel till 20 %. Fakultetsmedlen har under perioden 2006 till 2013 ökat från 269 till 371 miljoner (Tabell 3). Den andel av Sahlgrenska Akademins fakultetsmedel som fördelas direkt till institutionerna har under samma period ökat från knappt 40 % till drygt 50 %. Resterande del går till olika gemensamma avsättningar. Den största av dessa är resurser till s.k. core facilities och är knappt 20 %. Forskarutbildning har ökat från 28 till 53 miljoner kronor och har förslagits öka ytterligare. Omfattningarna av de strategiska satsningarna har varierat (mellan 1 och 5 %) år från år 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Institutioner 113 118 129 186 185 190 179 181 Core Facilities inkl. lokaler 47 43 49 65 67 68 70 73 Lokaler exkl. CF 0 17 11 14 15 15 16 16 Forskarutbildning 28 28 30 38 41 45 52 53 Strategiska medel 3 3 12 9 9 13 3 19 Övriga kärnverksamheter 78 95 89 26 29 17 35 29 Summa 269 305 319 338 347 349 355 371 Tabell 3 Fördelning av fakultetsmedel vid Sahlgrenska Akademin 2006 2013 (Miljoner kronor) (Källa SA kansli) 18

Externa forskningsmedel Externa forskningsmedel (redovisat i Göteborgs Universitets statistik såsom EU, Utländska givare, Vetenskapsrådet, övriga statliga och övriga svenska givare) till Sahlgrenska akademin har ökat under det senaste decenniet, men ökningen har avstannat de senaste åren.(fig. 10 ). Milj kr Sahlgrenska Akademin externa anslag 700 600 500 400 300 Årlig tilldelning, alla anslagformer, från Vetenskapsrådet, VRMH, till Sahlgrenska Akademin Tilldelning av medel till ämnesområdet medicin och hälsa har ökat under hela 2000 talet och särskilt 2005 2008. Även tilldelningen från VRMH till Sahlgrenska akademin har ökat men inte i samma utsträckning som den totala tilldelningen till ämnesområdet. Detta är särskilt tydligt efter 2008 (fig. 11) 200 100 0 Figur 10 Sahlgrenska Akademins externa anslag (Excel ALF medel) Källa GU årsredovisning 900 2,1 800 700 1,9 600 1,7 Mkr 500 400 VRMH GU Index 1,5 VRMH GU 300 1,3 200 1,1 100 0 0,9. 2004 2006 2008 2010 2012 Figur 11 VRMH utbetalda medel (alla bidragsformer inkl. bidrag till anställningar) miljoner kronor (vänster) och relativ förändring av VRMH utbetald medel inkl bidrag till anställningar till GU (index 1=2004, höger) (Källa VRs årderedovisningar) Det är de universitet som har medicinska fakulteter eller motsvarande som är de största bidragsmottagarna av medel från ämnesrådet VRMH. Örebro Universitet har ännu en begränsad forskningsaktivitet och utelämnas i denna redogörelse. 19

KI är största mottagaren med mellan 40 45% av bidragen, medan fakulteterna i Göteborg, Lund och Uppsala tilldelas mellan 10 20%. Fakulteterna i Umeå och Linköping är mindre bidragsmottagare, 2.5 7,5 %. Det har dock skett förskjutningar i tilldelning under perioden 2004 2010 vilket framgår tydlig om bidragen indexeras till tilldelningen 2004. För KI och Lunds universitet är förändringarna relativt små, medan Uppsala har ökat sin andel och Göteborg och Umeå har minskat (fig. 12). Den minskande trenden inleddes för Göteborg redan på 90 talet (fig. 13) 45,0 1,60 40,0 1,50 35,0 1,40 Andel % 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 KI LU GU UU UmU LiU Index 2004 1,30 1,20 1,10 1,00 0,90 0,80 UU LiU LU KI GU UmU 5,0 0,70 0,0 0,60 Figur 12 Andel utbetalda medel från VRMH för alla bidragsformer (källa VRs årsredovisningar Figur 13 Utbetalda medel alla bidragsformer från VRMH. Index1= andelen 2004. Källa: VRs årsredovisningar Sahlgrenska akademin tilldelningen från VR Medicin och Hälsa har ökat men inte i samma utsträckning som den totala tilldelningen till ämnesområdet. 20

Årlig tilldelning av konkurrensutsatta projektmedel från VRMH till Sahlgrenska Akademin (1997 2013) I motsatts till många andra internationella forskningsråd är en förhållandevis liten del av forskningsmedlen öronmärkta till ett särskilt forskningsområde 20. Även om VR och andra forskningsråd på uppdrag av riksdagen gjort särskilda utlysningar inom exv. nya behandlingsformer, antibiotika resistens etc. är andelen liten. Större delen av resurserna fördelas bottom up, men en väsentlig del har fram till nu reserverats till medel för forskar 21, forskarassistent 22 och post doc anställningar. Göteborg har varit relativt framgångsrik att få medel till anställningar. Även om dessa bidragsformer har haft hög konkurrens har de särskilda behörighetskrav och är därmed inte öppna för alla att söka. Genom förändringen av anställningsformer vid universitet och högskolor införts nyligen så upphör också VR att utlysa medel till forskar och forskarassistent anställningar vilket med all sannolikhet gör att en större andel av resurserna kommer att budgetars till projektmedel. För att få en indikation på konkurrenskraft är tilldelning av projektmedel en bättre parameter då de är öppna för alla att söka. Tilldelningen av projektmedel styrs av kvalitet och genomförbarhet av det föreslagna projektet. Projektmedlen har under 2000 talet utgjort 60 70% av de utbetalda medlen för VRMH och kan förväntas öka och denna bidragsform kommer ha en större betydelse för tilldelningen av resurser till de olika forskargrupperna och därmed fakulteterna. Antal projektansökningar ansökningsår 2003 2012 För ansökningsåren 2003 till 2012 mottog VRMH i genomsnitt mer än 1000 ansökningar varje år. För de två senaste åren har antalet ansökningar minskat med drygt Andel av totala antalet av projektansökningar (%) 45,00 40,00 35,00 30,00 25,00 20,00 15,00 10,00 5,00 0,00 Andel av alla VR ansökningar 2003 2005 2007 2009 Ansökningsår 2011 KI LU GU UU UmU LiU Figur 14 Andel av projektansökningar från lärosäten med medicinsk fakultet 20 Proceser för prioriterad forskning VR rapport 2008 21 Anställning som forskare inom området medicin en kartläggning : Runesson, Axelsson, Billig VR rapport 22 Career development and success: follow up and evaluation of junior research positions from the Swedish Research Council for Medicine Nordqvist, Forsberg Nilsson, Billig VR rapport 2010 21

100 per år sannolikt beroende på lägre beviljningsgrad och ändrade regler för att ansökan om stöd till yngre forskare. Av de som sökt var i genomsnitt 27 % från forskare som tidigare hade anslag från VR och sedan ville ompröva sitt projektstöd (omprövningsansökning). Majoriteten (73 %) var nya ansökningar som antigen kom från forskare som aldrig tidigare innehaft forskningsstöd eller etablerade forskare som av olika skäl som efter avslag ville få förnyat stöd. Ämnesrådet VRMH har under perioden haft som policy att en forskare kan samtidigt bara vara huvudman för ett finansierat forskningsprojekt. Andelen ansökningar från Göteborg har varit relativt konstant under perioden (Fig. 14), samtidigt som andelen omprövningsansökningar från Göteborg från tidigare innehavare av projektstöd har minskat från 17 18% av alla omprövningsansökningar till 12 13% med variationer under åren. Under samma period har andelen av alla nya ansökningar från Göteborg ökat något från 13 till 15 %. Andelen ansökningar till VR från Sahlgrenska Akademin har varit relativt konstant Tilldelning av konkurrensutsatta projektmedel Projektanslagen har mer än tredubblats sedan 1997, och har ökat särskilt under andra hälften av 2000 talet. VR har tagit särskilda beslut med syfte att minska antalet projektbidragsmottagare som ett led att öka medelbidraget. Antalet forskare som mottar projektmedel har minskat och medelbidraget har därmed ökat mer än tredubbelt samtidigt som antalet ansökningar har ökat och konkurrensen om medlen har därmed skärpts. Andel (%) 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 PROJEKTANSLAG STOCKHOLM LUND GÖTEBORG UPPSALA UMEÅ LINKÖPING Fördelningen av projektmedel är i stort i proportion till fördelningen av övrigt forskningsstöd från VRMH, men förändringen över tid är uttalad. Figur 15 Andel av utbetalde projektmedel. Tilldelningen redovisas per studieort. Stockholm representerar KI, KTH, SU, och smittskyddsinstitutet. Uppsala UU och SLU. De övriga orterna är synonyma med respektive universitet. Fram till mitten av 2000 talet presenterades utbetalda medel per studieort. För senare år redovisar VR per lärosäte. I denna och följande figurer där information presenteras per studieort har tilldelning till lärosäte på samma ort lagts samman. 22

Ansökningar och beslut om tilldelning av projektmedel sker årligen. Vanligen är anslagen 3 åriga. De senaste åren har antalet 4 och 5 årsanslag ökat, men utgör fortfarande en liten del. När årliga tilldelningsbeslut till ett universitet redovisas är de beroende av kvaliteten på de enskilda ansökningarna utan också på antalet beviljade projekt. Antalet ansökningar från respektive lärosäte och beviljade anslag kan variera år från år, särskilt från de mindre lärosäten, och en redovisning av beslutade medel visar årsvariationer och långsiktiga förändringar kan vara svårare att detektera. Index (1=1997) 1,30 1,20 1,10 1,00 0,90 0,80 0,70 Projketmedel (index=1, 1997) Stoc khol m Lund Upp sala Göte borg Om istället årligt utbetalade medel redovisas 0,60 vilka då är ett resultat av de tre senaste åren tilldelningsbeslut (då projektanslagen vanligen är Utbetalningsår treåriga) är ryckigheten i utveckling mindre uttalad. Samtidigt är det den årliga utbetalningen till lärosätena som speglas i verksamheten och återfinns i respektive årsredovisningar. Nedan presenteras förändring av årligt utbetalade projektmedel till respektive lärosäten. Figur 16 Relativa utvecklingen av tilldelning av projektmedel till de fyra största medicinska fakulteterna. Index=1 1997. Källa: VR KI har under de senaste 15 åren ökat sin andel från 35 % av projektmedlen till 45 %. (KI tilldelning från Vetenskapsrådet motsvarar ungefär 95 % av tilldelningen till Stockholm, se förklaring i figurtext till Fig. 15). Lund har under denna tid legat runt 20 %, medan Göteborg och Uppsala har minskat sin andel från 20 respektive 15 % till 12 13% (Fig. 15.) Uppsalas minskning var mest uttalad under första halvan av perioden, medan Göteborg har haft en minskande trend under hela perioden utom de sista åren då minskningen bromsats upp. Detta blir mer tydligt om förändringen relateras till andelen som universiteten hade 1997 (1997 index=1). Det har skett en resursförskjutning index 1=2004 Projektanslag (index=1, k2004 1,35 1,25 1,15 1,05 0,95 0,85 0,75 Uppsa la Stock holm Lund Göteb org från Uppsala och Göteborg till Lund och KI 23 Figur 17 Relativa utvecklingen av tilldelning av projektmedel till de fyra största medicinska fakulteterna. Index=1 2004. Källa: VR

under de senaste 15 åren. Göteborgs andel av projektmedel har minskat från 20 % på 90 talet har du stabiliserats till en nivå omkring 13 14%. Minskningen av andelen av medel som tilldelades Göteborg var stor i början av perioden för att stabilisera sig i början av 2000 talet (Fig. 16). Dock återupptogs den nedåtgående trenden 2003 2004. Efter denna tidpunkt skiljer sig Göteborg från de övriga fyra större universiteten med medicinsk forskning (Fig. 17). Efter 2010 har tilldelningen stabiliserats på ett förhållande till tidigare decennier lägre nivå. Den fortsatta analysen beskriver i mer detalj beviljningsgrad, tilldelning och framgång under andra hälften av 2000 talet fram till nu. Det har skett en förskjutning av VR projektmedel från Uppsala och Göteborg till Lund och KI Beviljningsgrad av ansökningar om projektbidrag Beviljningsgraden för alla ansökningar om projektanslag under perioden har minskat från knappt 40 % till 30 % samtidigt som antalet ansökningar minskat något de senaste åren. Konkurrensen om att tilldelas projektmedel har ökat. Detta gäller särskilt nya ansökningar där beviljningsgraden minskat från 20 % till drygt 10 %. För omprövningsansökningarna har beviljningsgraden också sänkts men från en mycket högre nivå och har minskat från 80 % till omkring 70 %. Förändringen är ett resultat av en uttalad policy från VR att medelbidraget nivå skall höjas och prioriteras framför antalet projekt med stöd från VR. Beviljningsgraden för alla VR projektansökningar har minskat drastiskt de senaste åren 24

Kvinnliga och manliga sökande från Sahlgrenska Akademin Medelanslaget för ett projektbidrag har ökat väsentligt under perioden och har dubblerats och är vid senaste ansökningstillfället 2012 drygt 900 000 kronor. Medelprojektbidraget för beviljade nya ansökningar från kvinnliga och manliga forskare från Göteborg skiljer sig inte väsentligt från genomsnittet. Generellt är medelprojektbidraget lägre för kvinnor än för män (ej korrigerat för karriärålder) Medelbidraget för omprövningsbidrag är lägre för forskare från Göteborg. Skillnaden mellan kvinnliga och manliga forskare är större. Medelbidraget för manliga forskare från Göteborg är i sort lika som medelbidraget för män (Fig. 19). För kvinnliga forskare som beviljats ett omprövningsanslag har medelbidraget varit lägre under 8 av de 10 senaste åren jämfört med alla kvinnliga forskare som erhållit omprövningsbidrag (Fig. 18). Då anslagen är fleråriga, vanligen tre år, påverkar det medelstilldelningen till Sahlgrenska akademin under flera år. Medel omprövningprojekt bidrag för kvinnor Medel omprövningsprojket bidrag för män 1200 1200 1000 1000 800 800 tkr 600 400 GU tot tkr 600 400 GU tot 200 200 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 utbetalningsår 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 utbetalningsår Figur 18 Storlek av medelanslaget för beviljade omprövningsansökningar för projektstöd från kvinnor från Sahlgrenska Akademin jämfört med alla motsvarande ansökningar från kvinnor Figur 19 Storlek av medelanslaget för beviljade omprövningsansökningar för projektstöd från män från Sahlgrenska Akademin jämfört med alla motsvarande ansökningar från män 25

Konkurrens på toppen topp 10 och 25 % För att få en uppfattning på hur konkurrenskraften i beviljade projekt från Sahlgrenska Akademin har utvecklats i förhållande till landet i övrigt kan andelen beviljade ansökningar som finns bland de ansökningar som fått de 10 respektive 25 % största anslagen granskas. Varje ansökan tillsätts bedömningspoäng efter förutbestämda kriterier innan bedömningspanelerna sammanträder och diskuterar beviljning och anslagsstorlek. Då poängen är satta i förväg och har viss spridning så utgörs finansieringsbeslut och främst anslagets storlek ett uttryck för hur kvaliteten och konkurrenskraften har bedömts enkelt uttryckt ju större anslag, ju högre samlad kvalitetsbedömning från panelerna. För att utvidga underlaget har ansökningar från de 14 senaste åren studerats. Andelen av beviljade ansökningar från respektive universitet som återfinns bland de 25 % beviljade projekten med de högsta anslagen kan i någon mening vara de som bedömts vara mest konkurrenskraftiga med den högsta kvaliteten. 50,0 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Andel beviljade projekt i top25% UmU UU KI LiU GU LU k2000 2003 k2004 2008 k2009 2013 Figur 20 Andelen av beviljade projekt bland de 25 % högst finansierade projekten under perioden 2000 till 2011 För beviljade ansökningar från Göteborg och Umeå har andelen av ansökningar som har erhållit 25 % störst finansiering minskat under hela den studerade perioden. Samtidigt har andelen för beviljade ansökningar från Uppsala, Linköping och KI ökat. Både KI och Lund har en relativt högre andel av beviljade ansökningar inom de 25 % högst finansierade i förhållande till andelen av alla beviljade ansökningar (Fig. 20). De har en spetsigare spets. 26

60,0 Andel beviljade projket i top10% 50,0 40,0 30,0 20,0 k2000 2003 k2004 2008 k2009 2013 10,0 0,0 UmU UU KI LiU GU LU Figur 21 Andelen av beviljade projekt bland de 10 % högst finansierade projekten under perioden 2000 till 2011 Bland de 10 % högst finansierade projekten har andelen beviljade ansökningar från Uppsala, Linköping och KI ökat (Fig. 21). Göteborg och Umeå har minskat sin andel av top10% under de senaste åren. KI har en relativt högre andel inom top10% jämfört med top25%, medan Göteborg har en lägre andel. KI och Lund har en högst andel bland top10% än top25% högst finansierade projekten Göteborg, Umeå och Linköping har en mindre andel bland top10 än top25 och är mindre representerade bland dessa två kategorier än andelen bland alla ansökningar. De har en mindre och trubbigare spets. Andelen av top10% och top25% högst finansierade projekt som tilldelats Göteborg och Umeå har gradvis minskat KI och Lund har en högre andel bland top10% än top25% högst finansierade projekten 27

Förvaltning av nya projekt och unga forskningsledare Medan beviljningsgraden för Beviljning (%) omprövningsansökningar från Göteborg är i nya ansökningar 35,00 stort som medelbeviljningen för dessa ansökningar från alla lärosäten (samtidigt 30,00 som antalet av dessa ansökningar minskar från Göteborg), så är beviljningen för de nya 25,00 ansökningarna lägre än medelbeviljningen. Under de fem första åren under perioden 20,00 2003 till 2011 var beviljandegraden för nya ansökningar från Göteborg högre än 15,00 genomsnittet för 3 av de 5 åren (i genomsnitt 18,2%). De fem senaste åren har 10,00 sökande från Göteborg haft lägre beviljandegrad en genomsnittet under 4 av 5,00 de 5 åren (i genomsnitt 10.9%) (Fig.22). 0,00 När denna grupp konkurrerar om nya projektbidrag verkar de inte längre vara lika framgångsrika. Det verkar som om det brister i övergången för denna grupp Beviljningsgrad (%) 2003 2005 2007 2009 Ansökningsår 2011 GU Totalt Figur 22 Beviljningsgrad av nya ansökningar från Sahlgrenska Akademin jämfört med beviljningsgraden från alla lärosäten forskare från Sahlgrenska Akademin från den tidiga delen av karriären till den mer etablerade delen av karriären. En del av denna grupp utgörs av yngre forskare som tilldelast forsakrassistetanställningar i konkurrens från exempelvis VR. För denna grupp är framgången större är för hela gruppen som ansöker om nya projektbidrag 23. Det kan därför vara av stort värde både för enskilda forskare och för Sahlgrenska Akademin att bättre förstå och identifiera framgångsfaktorer hos denna grupp och vid rekrytering. Fyra av de fem senaste åren har nya sökande haft lägre beviljandegrad en genomsnittet 23 Se kapitlet om Yngre forskare 28

Förvaltning av etablerade projekt och forskningsledare Eftersom projekt som blivit beviljade efter omprövning har högst beviljningsgrad och störst medelanslag och med stor sannolikhet leds av forskningsledare med längre erfarenhet är det väsentligt för den totala tilldelningen till Sahlgrenska Akademin att tillse att dessa projekt och projektledare är framgångsrika. Även om beviljningsgraden är hög för omprövningsanslagen och enbart 20 30% avslås är det väsentligt att kartlägga varför dessa får avslag och om de söker igen för ny prövning och att de blir lyckosamma. Det är naturligt att det är en omsättning sker exempelvis genom pensionsavgångar eller att karriären för universitetets forskare förändras och andra uppgifter tar vid. Av de som får avslag på en omprövningsansökan avstår i medeltal 40 % att inte åter söka påföljande år. 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Beviljning vid VR ansökan efter tidigare avslag GU beviljat KI beviljat LU beviljat UU beviljat Alla beviljat Figur 23 Andel av huvudman för ansökningar som blivit beviljade efter att föregående år ha fått avslag på projektansökan Under de senaste fyra åren kan man notera att andelen forskare med tidigare anslag som söker om efter avslag ökar vid alla medicinska fakulteter. Forskare från KI och Sahlgrenska Akademin är mest benägna att söka om efter ett avslag på en omprövningsansökan. 70 respektive 80 % av de som fått avslag de fyra senaste åren söker om. Beviljningsgraden för denna grupp av ansökningar har minskat under de senaste åren, men motsvarar ungefär medelbeviljningen av alla projektansökningar. Det finns dock noterbara skillnader. Ansökningar från KI var mest framgångsrika under perioden 2003 2009, men uppvisar nu ungefär samma framgång som genomsnittet. För alla tre undersökta perioderna är framgången lägst för ansökningar som kommer från forskare vid Sahlgrenska Akademin och även den största minskningen kan noteras bland dessa ansökningar (Fig. 23). Med all sannolikhet representerar denna grupp forskare med pågående projekt som sannolikt engagerar forskarstuderande, post docs och andra. Utöver att medelstilldelningen till Sahlgrenska akademin totalt minskar påverkas sannolikt även institutionernas utbildning och forskning. 29

Forskare från Sahlgrenska Akademin som efter avslag åter söker projektanslag är minst framgångsrika att få ansökan beviljad jämfört med forskare från övriga lärosäten 30

Hjärt Lungfonden Hjärt lungfonden stödjer forskning genom främst projektanslag, men även stöd till anställningar, resebidrag, forskarmånader och utlandsstipendier. 24 Knappt 100 nya 1 3 åriga projektanslag beviljas årligen. Medelbidraget har ökat från0,9 till 1,1 miljoner/år under tiden 2009 till 2013. Tabell 4 Hjärt Lungfonden: Beviljningsgrad för projektansökningar 2010 2012. Antal ansökningar totalt 873 (142 från Göteborg) Källa: Hjärt Lungfonden Beviljningsgrad Stockholm 35 % Göteborg 35 % Skåne 35 % Linköping 33 % Uppsala 33 % Umeå 42 % Övriga* 19 % Sverige 34 % Ansökningar från Göteborg utgör ungefär 16 17% under 2010 2012 och beviljandegraden skiljer sig inte nämnvärt från övriga lärosäten. (Tabell 4). Under 2009 till 2013 har andelen beviljade projekt till Stockholm minskat. Andelen beviljade projekt till Göteborg, Skåne, Uppsala och Linköping har visat en stigande trend under de senaste åren (Fig. 24). Figur 24 Fördelning av projektmedel från Hjärt Lungfonden 2009 2013. Årligt forskningsstöd omkring 300 miljoner. Källa: Hjärt Lungfonden Andel (%) antal beviljade projekt 50,0 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Hjärt Lungfonden 2009 2010 2011 2012 2013 Stockholm Göteborg Skåne Uppsala Linköping Umeå Cancerfonden Cancerfonden stödjer forskningen genom bland annat projektstöd men även bidrag till forskningstid, anställningar och resor. Den samlade stödet från Cancerfonden till forskning är 339 miljoner 2013 25. Mellan 140 180 nya projekt har beviljats årligen 2010 2012 och medelbidraget har varit knappt 0,8 miljoner kronor. Ansökningar från Göteborg har minskat något och utgjorde 2012 cirka 12 % av alla ansökningar. Beviljandegraden för ansökningar under perioden från Göteborg är lägre än genomsnittet men större än Stockholm som dock har en väsentligt större andel av ansökningarna (Tabell 5). 24 http://www3.hjart lungfonden.se/ 25 http://www.cancerfonden.se/sv/forskning/forskning/ 31

Under perioden 2010 till2012 har andelen projektbidrag till Stockholm ökat och övriga orter har sammantaget visat en nedåtgående utveckling under samma period (Fig. 25). Andel (%) av antalet beviljade projekt Cancerfonden 0 50,0 45,0 1 40,0 Stockholm2 35,0 Lund 30,0 3 25,0 Uppsala 20,0 4 Göteborg 15,0 Umeå 5 10,0 Linköping 5,0 6 0,0 2010 2011 2012 Figur 25 Fördelning av projektmedel från Cancerfonden 7 2009 2013. Årligt forskningsstöd omkring 340 miljoner. Källa: Cancerfonden 8 Beviljningsgrad Stockholm 34 % Göteborg 36 % Lund 40 % Linköping 46 % Uppsala 42 % Umeå 45 % Sverige 37 % Tabell 5 Cancerfonden: Beviljningsgrad för projektansökningar 2010 2012. Antal ansökningar totalt 1316 (161 från Göteborg) Källa: Cancerfonden 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 Finansiering från bidragsgivare till SA <25 miljoner Formas Forskningsrådet Formas ska främja och stödja forskning av högsta vetenskapliga kvalitet och relevans inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande Årligen delas cirka 900 miljoner ut varav hälften är öppen utlysning och hälften är riktade satsningar. Göteborgs Universitet är bland de stora mottagarna av medel från Formas med drygt 120 miljoner 2012. Formas har ingen särskilt information om hur mycket som går till medicinsk forskning eller mediciniska fakultet, men det framgår att KI har ökat sin tilldelning 3.5 ggr från 7 till 25 miljoner under perioden 2007 till 2012. I GU årsredovisning framgår det att Sahlgrenska Akademins tilldelning har ökat drygt 4 ggr från 4,5 till 19 miljoner kronor undre samma period (tabell 5). Medlen avser främst miljötoxikologi och forskning kring läkemedel i miljön. Ökningen sammanfaller med en förändring av bedömningsorganisationen vid Formas som nyligen har utvärderats. 26 26 http://formas.se/documents/formas_forskning_v4.pdf 32

27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 FAS Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, FAS (numera Forte). Forte fick 2013 regeringens uppdrag att satsa på vårdforskning för att stärka den vetenskapliga kunskapsbasen och bidra till att möta hälso och sjukvårdens behov. FAS beviljade 360 miljoner kronor 2012 i forskningsstöd. FAS redovisar inte särskilt hur medel fördelar sig på de mediciniska fakulteterna. Göteborgs universitet redovisar 181 miljoner kronor från FAS under perioden 2010 2012 Finansiering till Sahlgrenska Akademin har varit i stort stabil från 2007 till 2012 med i genomsnitt 22,5 miljoner kronor årligen (lägst 19 miljoner kronor för åren 2007 och 2011 och högts 28 miljoner kronor 2009) enligt GUs årsredovisning (Tabell 6). 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 Vinnova VINNOVA är Sveriges innovationsmyndighet som skall främja hållbar tillväxt genom att förbättra förutsättningarna för innovation och att finansiera behovsmotiverad forskning. Totalt satsar Vinnova omkring 2 miljarder årligen. I motsats till de statliga forskningsråden är också verksamheter utanför UoH mottagare av stöd, särskilt näringslivet men även offentligverksamhet. Hälsa är ett av VINNOVAs strategiska områden. VINNOVAs insatser inom området handlar om att hitta lösningar på de utmaningar som Sverige, och andra länder, står inför. Vinnova finaisrera drygt 120 miljoner årligen till UoH inom detta område. Vinnova (2011) GU mottager drygt 40 miljoner årligen inom Vinnovas alla verksamhetsområden. Sahlgrenska Akademin har under senaste 4 åren mottagit omkring 20 miljoner UU GU 23% 17% årligen (Fig. 26). Tidigare låg anslaget några miljoner om UmU året. Ökningen sammanfaller med en stratgisk 1% verksamhets förändring vid Vinnova och införandet av LU 6% Hälsa som ett verksamhetsområde. (Tabell6) LiU KI 3% 50% Figur 26 Fördelning av forskningsmedel (126 miljoner kronor) från Vinnova 2011 till de medicinska fakulteterna. Källa SCB 33

54 55 56 Sahlgrenska akademin 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 Formas 19 12 10 3 6 5 4 4 3 2 2 Fas 21 19 24 28 22 19 9 12 19 13 15 Vinnova 23 22 14 20 12 3 1 3 4 2 3 Sida/Sarec 6 5 3 6 6 6 7 10 8 7 5 Kammarkollegiet 17 11 4 10 0 1 51 0 1 4 7 Övriga statliga 18 17 14 39 20 24 12 10 14 14 15 givare Knut- och Alice W 0 0 2 1 5 8 7 23 33 40 22 RBJ 0 0 0 1 0 0 Mistra 2 2 1 2 1 3 2 3 3 1 2 SSF 12 19 31 13 21 15 9 7 6 5 14 KK 0 1 1 1 0 1 0 0 Vårdalstift + inst 1 2 2 2 2 5 4 7 1 3 5 Stint 1 2 1 1 0 0 0 1 1 1 Tabell 6 Årligt forskningsbidrag till Sahlgrenska Akademin från statliga och privata bidragsgivare som 2012 bidrog med < 25 miljoner kronor. Utöver dessa tillkommer ett stort antal mindre bidragsgivare som sammanlagt bidrar med mer än 200 miljoner kronor 2012. Källa: Underlag till GUs årsredovisningar 57 34

58 59 60 61 62 63 64 65 Institutionerna vid Sahlgrenska Akademin Fakultetsmedel En del av universitetsresurser, fakultetsanslaget, har gått till fakulteterna med en fördelningsnyckel baserad på post hoc parametrar såsom förändring av externa anslagens storlek och antalet vetenskapliga publikationer. Den nuvarande fördelningen av fakultetsanslaget mellan Sahlgrenska akademins institutioner är till stor del baserad på historiska parametrar. 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 Principerna för hur fakultetsanslaget fördelas har diskuterats intensivt även utanför Sahlgrenska Akademins styrelse. Det har framförts att det är allt för stora skillnader mellan olika institutioner och att en post hoc fördelning är konserverande.. Fakultetledningens möjlighet till budgetstyrning har ofta blivit ad hoc och enskilda åtgärder eller strategiska insatser har varit upp till årlig omprövning och till sin natur varit kortvarig (bilaga 2). De årliga förändringarna av fördelningsprinciper för fakultetsanslaget har gett institutionerna små möjligheter och incitament att långsiktigt förändra forskning och undervisning som ett led att påverka fördelningen av fakultetsgemensamma resurser. Andel av fakultetsanslaget (%) Fakultetsanslag 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Medicin ** Neurovet & fysiol Klin vet Biomedicin Odontologi Vårdvet & hälsa* förslag 2014 Figur 27 Fördelning av fakultetslaget till instruktionerna 2005 2014. Fakultetsanslaget har ökat med ca 60 % från 114 till 181 miljoner kronor. *exkl GPCC, **inkl Wallenbergslab. 2014 avser Akademistyrelsen budgetförslag. Källa: fakultetskansliet 86 87 88 89 90 91 Alla institutioner har i absoluta tal fått ökade fakultetsanslag, men den procentuella fördelningen av anslaget förändrats över tid så att institutionerna för Medicin och Neurovetenskap och fysiologi ökat sin andel fram till 2013 medan institutionerna för Biomedicin och Odontologi har fått se sin andel av fakultetsanslaget att minska (Fig. 27). I förslaget för 2014 ökar andelen till institutionerna för Odontologi och Neurovetenskap och fysiologi samtidigt som andelen till institutionen för Medicin minskar. 92 35

93 94 95 96 97 98 99 100 101 102 103 104 Externa forskningsmedel Den största mottagaren av externa forskningsmedel är institutionen för Medicin följt av institutionerna för Neurovetenskap och fysiologi och Biomedicin. Institutionerna för Odontologi och Vårdvetenskap och hälsa mottar i förhållande till de övriga mycket litet samlat bidrag från externa givare (Fig.29). Dock är det så att alla institutioner ökar sina anslag i genomsnitt 75 till 100 % med ett undantag. Institutionen för Kliniska vetenskaper har inte lika gynnsam utveckling av de externa anslagen för perioden 2006 2012. Övriga svenska forskningsintäkter inkluderar forskningsstöd från exv. Wallenbergs stiftelser, Hjärt Lungfonden, Cancerfonden etc. men även från mindre bidragsgivare som Göteborgs och Svenska Läkaresällskapet, patientföreningar etc. Utöver institutionen för Medicin som ökar sina intäkter och har de största intäkterna så är det inte tydliga förändringar av intäkterna bland de övriga institutionerna (fig. 28) 105 250 200 Externa forskningsintäkter institutioner vid SA Inst för medicin Inst för biomedicin Millions Övriga svenska forskningsintäkter institutioner vid SA 120 100 Inst för biomedicin Inst för kliniska vetenskaper Miljoner 150 100 Inst för neurovetens kap o fysiologi Inst för kliniska vetenskaper 80 60 40 Inst för medicin Inst för neurovetensk ap o fysiologi 50 Inst för odontologi 20 Inst för odontologi 0 Inst för vårdvetenska p och hälsa 0 Inst för vårdvetenska p och hälsa Figur 29 Externa anslag vid Sahlgrenska Akademins institutioner. Uppgifterna för 2006 är kraftigt underskattade pga. av redovisningsmodell (och återfinns som övrigt ej redovisat i figuren) för det aktuella året. Källa GU årsredovisning Figur 28 Övriga svenska icke statliga forskningsintäkter inkluderar forskningsstöd från exv. Wallenbergs stiftelser, Hjärt Lungfonden, Cancerfonden etc. Källa: GUs årsredovisning. 36

Millions 70 60 Forskningsintäkter från VR institutioner vid SA Inst för biomedicin Millions Övriga statliga forskningsintäkter institutioner vid SA 35 30 Inst för biomedicin 50 Inst för kliniska vetenskaper 25 Inst för kliniska vetenskaper 40 Inst för medicin 20 Inst för medicin 30 20 10 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Inst för neurovetenska p o fysiologi Inst för odontologi Inst för vårdvetenskap och hälsa 15 10 5 0 2006 2008 2010 2012 Inst för neurovetenska p o fysiologi Inst för odontologi Inst för vårdvetenskap och hälsa Figur 31 Forskningsintäkter, alla anslagformer, från Vetenskapsrådet. Källa Gus Årsredovisning Figur 30 Forskningsintäkter från övriga statliga forskningsfinansiärer såsom FAS, Formas, Vinnova. Källa: Gus årsredovisning 37

Även om andelen av forskningsmedel från till Sahlgrenska Akademin från VR har minskat i förhållande till de andra universiteten med medicinsk forskning så har intäkterna ökat till Sahlgrenska Akademin i absoluta tal. Ökningen har dock inte varit jämnt fördelad mellan institutionerna. Institutionen för Medicin har de största intäkterna men har inte tagit del av de ökade intäkterna i samma grad som institutionerna för Neurovetenskap och fysiologi och institutionen för Biomedicin som i det närmaste dubblerat sina intäkter även de senaste åren. Institutionen för Kliniska vetenskaper har inte ökat sina intäkter nämnvärt. Den ökade satsningen på bl.a. klinisk forskning verkar inte ha kommit institutionen till del (Fig. 31). Intäkter från övriga statliga finansiärer (främst Vinnova, Formas, FAS) är inte mindre källa till finansiering till Sahlgrenska Akademin. Institutionen för Medicin är även här mest framgångsrik, men den kraftiga ökningen har stabiliserats på en jämfört med de övriga institutionerna hög nivå (Fig. 30). I detta sammanhang skall det noteras att GUs statistik inte inkluderar ALF medel eller den forskning som VG regionen finansierar som sammanlagt är i storleksordningen mer än 800 miljoner kronor årligen 27. Majoriteten av detta avser inte direkt projektmedel men som kommer forskningen tillgodo genom finansiering av anställningar, infrastruktur och strategiska satsningar. Information om hur denna hela forskningsresurs fördelas i förhållande till akademiska forskningen inom Sahlgrenska Akademin är inte enkelt tillgängligt i offentliga källor. En uppskattaning av fördelningen av ALF projekt medel presenteras senare i redogörelse. En gemensam redovisningsmodell från både universitet och VG regionen av finansiering på utförarnivå vore av stort värde för utvärdering och strategiska planering av den medicinska forskningen. Den största mottagaren av externa forskningsmedel är institutionen för Medicin följt av institutionerna för Neurovetenskap och fysiologi och Biomedicin 27 Transparens och kvalitet. En för uppföljning och utvärdering av klinisk forskning finansierad av ALF medel modell för Vetenskapsrådets rapportserie:2010 38

ALF Tilldelningen av ALF medel för finansiering av forskning omfattar de senaste åren ca 330 miljoner om året. Vanligen utlyses medel för forskningsprojekt årligen. Då ALF avtalet är under omförhandling har de senaste tre årsanslaget från 2010 förlängts med ytterligare ett år. Av det totala ALF anslaget till Göteborg har 205 miljoner kronor fördelats på 223 beviljade projekt. Forskningsmedlen förvaltas av sjukvården, men för att få en uppfattning om dessa har medel kompletterar Sahlgrenska Akademins forskningsfinansiering har projekten sorterats efter huvudmannens Medicin 34% Vårdvetens kap och hälsa 0% Antal ALF projket okänd 8% Biomedicin 15% Kliniska Vetenskaps er 26% Neuroveten skap och fysiologi 17% institutionstillhörighet. Institutionen för Medicin är den största mottagaren av ALF medel (62 miljoner kronor) följt av institutionen för Kliniska vetenskasper (54 miljoner) medan institutionen för Vårdvetenskap och hälsa tilldelas 0,8 miljoner (Fig. 32). TUA 1989 inleddes en process att överföra tandläkarhögskolorna från staten till landtingskommunal regi. Efter att ha genomfört överföring för tandläkarhögskolorna i Göteborg och Umeå upphörde procesen och Malmö och Stockholm/KI förblev med statligt huvudmannaskap. Under perioden 1989 fram till 2005 utgick medel för undervisningen som en intrångsersättning till Folktandvården på ett liknande sätt som för undervisnings ALF Sedan 2005 ett anslag om 9.5 miljoner kronor för forskning ingått i TUA medlen. Utvecklingen av ersättningen för både undervisning och forskning har ökats blygsamt. För forskningen som ökat från 9.5 till 9,8 miljoner kronor under 9 år från 2005 till 2013 är det en minskning i fasta priser. TUA medel för undervisningen från 49,5 till 61,7 miljoner kronor under motsvarande period som ökat parallellt med ökat studentantal, men med konstant ersättning per student. Utvecklingen i Umeå är liknande. Figur 32 Fördelning av antalet ALF finansierade projekt fördelade efter huvudmannens institutionstillhörighet Det är årliga TUA utlysningar och 5 6 mkr är sökbara för projekttiden 1 3 år. Max belopp är 600 tkr per år i 3 år Ansökningar bedöms av en extern bedömmargrupp. 39

VUA Något avtal för vårdutbildningarna för att stödja utbildning och forskning, VUA, liknande ALF och TUA finns inte. Vetenskapsrådets utvärdering av svensk vårdforskning 28 poängterade att det aldrig tillfördes några resurser för forskning när vårdutbildningarna akademiserades. Det gäller alla s.k. medellånga vårdutbildningar som vid SA finns hos oss och vid andra medicinska institutioner (sjukgymnastik, arbetsterapi, bio medicinska analytiker m.fl.). Till institutionen för vårdvetenskap och hälsa tillfördes resurser när den gamla vårdhögskolan blev en del av GU 2001. Syftet var akademisering av lärarkåren vilket gjorde att det fanns utrymme för forskning/forskarutbildning i tjänsten. Därefter har antalet lektorer ökat över tid på bekostnad av adjunkter vilket gjort att lektorernas huvudsakliga uppgift blivit undervisning. Denna process var redan påbörjad när institutionen blev en del av SA 2006. Sedan några år kan annan vårdpersonal än läkare söka ALF medel. Huvudmän för projekt tillhörande institutionen för vårdvetenskap har beviljats totalt mindre än 1 miljon av ALF projektmedlen ALF och TUA avtalen bidrar med drygt 200 respektive knappt 10 miljoner kronor årligen i projektbidrag Något avtal för vårdutbildningarna för att stödja utbildning och forskning, VUA, liknande ALF och TUA finns inte 28 Vetenskapsrådets kartläggning, utvärdering och rekommendationer angående svensk vårdforskning. Vetenskapsrådets rapportserie 2:2012 40

Indirekta kostnader Generellt är de indirekta kostnaderna vid Sahlgrenska Akademin lägre än genomsnittet för Göteborgs Universitets alla fakulteter. Alla institutioner vid Sahlgrenska Akademin har lägre indirekta kostnader än genomsnittet för hela universitetet. Bland Sahlgrenska Akademins institutioner är de indirekta kostnaderna högst vid institutionen för Vårdvetenskap (27 %) och lägst vid institutionen för Biomedicin (20,3%). (Tabell 7) Institution Klin Vet Medicin Neuro Biomed Vårdvet Odont Sahlgr Alla fak Univ gem 7,3 8,4 8,1 7,5 10 8 8,2 8,8 UB 3,1 3,6 3,3 3,1 3 3 3,3 4,5 Fak gem 2,8 3,2 3,1 2,9 3 3 3,1 4,6 Inst gem 8,0 6,1 7,6 6,7 11 10 8,2 12,4 Totalt 21,2 21,3 22,1 20,3 27 24 22,7 30,3 Tabell 7 Indirekta kostnader (2013) vid Sahlgrenska Akademins olika institutioner. Källa SA GU Indirekta kostnaderna är vanligen lägre för forskning än undervisning då den senare är mer personal intensiv vilket till del bidrar till att andelen indirekta kostander skiljer sig. Någon jämförande information hur de genererade medlen från de indirekta kostnaderna använts till och vad de givit för resultat har inte funnits att tillgå. Av den anledningen går det inte att avgöra om storleken av de indirekta kostnaderna är för höga eller för låga. Andelen indirekta kostnaderna vid SA är högst vid institutionen för Vårdvetenskap och lägst vid institutionen för Biomedicin. 41

Klinisk forskning Den kliniska forskningens betydelse har utretts och förslag ibland annat den senaste forsknings propositionen understryker viken av att denna forskning skall prioriteras 29, 30, 31. Definitionen av klinisk forskning är inte exakt eller entydig. Om UKÄs indelning av forskningsämnen kombineras med vilka forskningsämnen som främst kräver vårdens resurser som presenterats i början av redogörelsen (klinisk forskning som kräver vårdens strukturer och forskning återfinns främst inom kategorierna = Klinisk medicin + Hälsovetenskap + Annan medicin och hälsovetenskap : Icke klinisk forskning som inte kräver vårdens stukturer etc.= Medicinsk och farmaceutiska grundvetenskaper + Medicinsk bioteknologi.) kan SCB infromation om finasiering av de olika områden användas för att få en uppfattning om forskningsprofilen på de olika medicinska fakulteterna. Svensk medicinsk forskning Klinisk forskning Icke klinisk forskning 14 31 30 37 39 53 86 69 70 63 61 47 Göteborgs universitet Karolinska institutet Linköpings universitet Lunds universitet Umeå universitet Uppsala universitet Figur 33 Fördelning av driftskostnader 2011 mellan klinisk och icke klinisk forskning ((klinisk forskning som kräver vårdens strukturer och forskning återfinns främst inom kategorierna = Klinisk medicin + Hälsovetenskap + Annan medicin och hälsovetenskap ; Icke klinisk forskning som inte kräver vårdens stukturer etc.= Medicinsk och farmaceutiska grundvetenskaper + Medicinsk bioteknologi.) För hela landet är förhållandet Klinisk forskning 68 % och icke klinisk forskning 32 % Källa: SCB Uppsala verkar med denna framställning bedriva den mest grundforskningsinriktade och Icke kliniska forskningen, medan Lund och Umeå har tre femtedelar av sina driftskostnader inom klinisk forskning. Karolinska och Linköping har landets största respektive minsta driftkostnader för sin medicinska forskning men har båda omkring 70 % klinisk forskning (Fig. 33). Sahlgrenska akademin marknadsför sig ofta som ett centrum för klinisk forskning 32 och om detta framställningssätt är korrekt bedriver Sahlgrenska Akademin den största andelen klinisk forskning 29 Forskning och innovation Prop. 2012/13:30 30 Clinical Research in Finland and Sweden, Academy of Finland and Swedish Research Council, 2009 31 Utredningen av den kliniska forskningen Ett lyft för sjukvården SOU 2009:43 42

och den minst omfattande icke kliniska forskningen (14 %) jämfört med övriga medicinska fakulteter (Fig. 33). Det är inte uppenbart att förskjutningen mot mer klinisk forskning vid SA beror på en ökad kvantitativ och kvalitativ expansion av denna forskning. Mot bakgrund av analysen i denna redogörelse verkar det snarare bero på en minskning av den icke kliniska forskningen omfattning. På denna punkt skiljer sig Sahlgrenska Akademin från de övriga medicinska fakulteterna i landet. Sahlgrenska Akademin redovisar den största andelen klinisk forskning jämfört med övriga medicinska fakulteter. Det är inte uppenbart att förskjutningen mot mer klinisk forskning vid SA beror på en expansion av denna forskning utan mer på minskning av annan forskning 32 http://sahlgrenska.gu.se/forskning/ 43

ALF medel Nationellt Av ALF avtalet gällande från 2004 framgår landstingens andel av totala av de totala ALF medlen som då omfattade drygt 1,4 miljarder kronor för forskning.. Stockholms läns landsting 28,2 % Västra Götalands läns landsting 21,4 % Skåne läns landsting 19,9 % Landstinget i Uppsala län 11,9 % Västerbottensläns landsting 10,7 % Landstinget i Östergötland 8,0 % Ersättningsbeloppen har sedan räknas upp till löpande års prisnivå på samma sätt som basanslagen till universitet och högskolor för grundläggande högskoleutbildning och forskning/forskarutbildning. Enligt SCB var 2011 driftkostnaderna finansierade av ALF medel vid respektive landsting (SCB rapporterar med lärosäte med läkarutbildning som rapporteringsenhet) Karolinska Institutet 399 miljoner kronor Göteborgs universitet 337 miljoner kronor Lunds universitet 280 miljoner kronor Uppsala universitet 172 miljoner kronor Umeå universitet 194 miljoner kronor Linköpings Universitet 107 miljoner kronor VG regionen är mottagare av den näst största andelen av de samlade ALF medlen om 1,4 miljarder. ALF avtalet är uppsagt och upphör att gälla 1 januari 2015. Förnärvarande pågår förhandlingar mellan staten och företrädare för sjukvården. Örebro som sedan några år har läkarutbildning har förnärvarande ingen tilldelning av ALF medel vare sig till läkarutbildningen eller som forskningsresurs. Staten har presenterat sina ambitioner att ALF medlen till del i framtiden skall vara konkurrensutsatta och på liknande sätt som för forskningsmedel till universiteten fördelas efter utfallsparametarar relaterade till den kliniska forskningen. Vetenskapsrådet har fått i uppdrag att utreda ett antal parametarar och deras konsekvenser 33. Förslaget kommer att presenteras under hösten 2013. ALF medlen är betydande och är det enskilt största anslaget till medicinsk forskning samtidigt som det marginellt har ökat i storlek under det senaste decenniet. 33 Uppdrag i fråga om en modell för kvalitetsutvärdering av klinisk forskning finansierad av vissa medel. Utbildningsdepartementet U2012/6789/F 44

500 Västra götalandsregionen Självfinansiering av FoU inom respektive landsting (mnkr) 400 300 200 100 Landstinget i Östergötland Uppsala läns landsting Västerbottens läns landsting Region Skåne Stockholms läns landsting 1:1 0 0 100 200 300 400 500 ALF medel för FoU inom respektive landsting (mnkr) Figur 34 ALF medel för forskning i förhållande till landstingens självfinansiering av FoU Självfinansiering mot ALFfinansiering inom landsting/region 2007. Källa: figur från Transparens och kvalitetet VR 8:2010, data: SCB De sjukvårdregioner som har ALF medel investera i storleksordningen lika mycket i självfinansiering av sin FoU (fig. 34). Denna FoU resurser och ALF medel är inte helt jämförbara. Sannolikt är det en större andel av resursen som går till utvecklingsprojekt och forskning som inte är av akademisk karaktär som exv. återfinns i vetenskapliga publikationer, men investeringen är betydande även för forskningen. Det är en förhållande vis god korrelation mellan ALF medel och landstings FoU. VG regionen är den som 2007 rapporterade den största investeringen. VG regionen är mottagare av den största andelen av de samlade ALF Sjukvårdregioner med ALF medel investera i lika mycket till i FoU från egna medel ALF medel det enskilt största bidraget till klinisk forskning 45

Sahlgrenska Akademin ALF medel det enskilt största bidraget till klinisk forskning. ALF medel tilldelas inte Sahlgrenska Akademins institutioner, men är ett viktigt bidrag till den kliniska akademiska forskningen. I stort alla mottagare av ALF projektstöd tillhör också en institution på Sahlgrenska Akademin. Om anslagen sorteras efter huvudnamnens institutionstillhörighet ger det en indikation var klinisk forskning bedrivs på Sahlgrenska antal Anslag (milj.) Biomedicin 33 35 Neurovetenskap och 39 40 fysiologi Kliniska Vetenskapser 58 54 Vårdvetenskap och hälsa 1 1 Medicin 75 62 okänd 17 12 223 205 Tabell 8 fördelning av 2010 2011 års ALF projektmedel. Källa Sahlgrenska Universitetssjukhuset Akademin. Flest bidrag och största anslaget tilldelas institutionerna för Medicin och Kliniska vetenskaper (Tabell 8). Med visa uppräkningar är budgeten för ALF projekt 2013 217 miljoner kronor då nya docenter och ny rekryterade har haft möjlighet att söka projektmedel efter stora omgången 2010. Information om hur VG regionens forskningsmedel fördelas på motsvarande sätt har inte varit tillgänglig men det förefaller sannolikt att ha likande distribution som ALF medel. Relation mellan forskningsprojekt med ALF och VR stöd Under perioden 2009 2012 sökte 519 disputerade forskare vid Sahlgrenska Akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset antingen ALF och/eller VR projektanslag. Generellt är beviljningsgraden högre för ALF anslag (ca 55 %) än för VR anslag (knappt 30 % under perioden). Fördelning av ALF och VR anslag 2009 2012 ej VR, ALF 35% VR+ALF 56% VR, ej ALF 9% Figur 35 Fördelning av ALF och VR anslag 2009 2012 (ca 300 milj./år). Mottagare av enbart ALF medel ca 105 miljoner kr/år, enbart VR medel ca 28 miljoner, för mottagare av både VR och ALF anslag 167 miljoner kronor/år 46

Projektanslagen storlek är också högre för ALF anslagen än för VR även om skillnaden har minskat över tid då VR avsiktligen ökat medelanslaget samtidigt som beviljningsgraden gått ned (Fig. 36). ALF anslag Millions 3 2 2 1 VR ALF 1 Figur 36 Korrelation storleken av anslag (kr) mellan innehavare av VR och ALF projektanslag för ALF ansökningsomgången 2010 och kompletteringar 2011 samt VR projekt anslag 2009 2012 Källa VR och SU 0 0 kr 0 1 2 3 VR anslag Millions Av dem som har VR anslag har 70 % även ett ALF anslag. Av alla som har ett ALF anslag har 36 % ett VR anslag (Fig. 37). Det finns en korrelation mellan storleken på ALF anslag och VR anslag men variationen är stor trots att liknande bedömningskriterier används MED Sam noterade att det finns ett antal högt värderade forskare som har ALF anslag men inget VR anslag. Innehavare av ALF-projektmedel som inte har VR anslag uppmanade vintern-våren 2012 att söka VR med förhoppning att detta skulle ge fler VR projektinnehavare bland de bästa forskarna som har ALF medel men som av olika skäl inte sökt. Vid en utvärdering av hur denna insats fallit framkom att: Av 222 innehavare av ALF projektanslag hade 143 inte VR anslag 2012 dessa uppmanades att söka VR våren 2012 av dessa 143 sökte 30 stycken VR projektanslag våren 2012 av dessa 30 beviljades 1 projektanslag hösten 2012 Slutsatsen blev att ansträngningen inte var framgångsrik och att det fortsatt finns potential att få dem som är framgångsrika vid lokal tilldelning av ALF anslag att även söka VR anslag. Fördelning av beviljning av ALF och VR ansökningar 2009 2012 VR+ALF; 79; 15% ej VR, ej ALF; 262; 50% ej VR, ALF; 143; 28% VR, ej ALF; 35; 7% Figur 37 Fördelning av beviljning av ALF och VR ansökningar 2009 2012 47

Kliniska prövningar Kliniska prövningar utgör en av de viktiga komponenterna i klinisk forskning. Utvecklingen av kliniska prövningar i Sverige rapporteras på olika ställen: Läkemedelsverket, Etikprövningsnämnderna, Läkedmedelsindustriföreningen. Vid en noggrann jämförelse mellan dem skiljer sig antalet prövningar som rapporteras under åren något åt. LIF rapporterar FPFV first patient first visit och enbart från sina egna medlemsföretag, medan EPN och LV registerar ansökningar. EPN registerar utöver kliniskprövningar även en mindre antal humanetiska ansökningar som inte är medicinska. LV registerar läkemedelsprövningar. Vid en jämförelse över tid visar de dock samma nationella och lokal trender och förändringar. Antal 6000 5000 4000 3000 2000 1000 Ansökningar till EPN 0 ALLA ANSÖKNING AR Ansökningar om ändringar Nya ansöakningar Ansökningar kliniska läkemedelspr övningar Figur 38 Antal ansökningar till landets Etikprövningsnämnder. källa EPN och CEPN Oavsett om den kliniska forskningen är av mer akademisk natur eller industridriven krävs etisk prövning av projekten. En möjlighet att få en uppfattning av utvecklingen av patientnära klinisk forskning är följa antalet ansökningar om etiks prövning. Etikprövningsnämnder (EPN) finns på sex orter i Sverige som i stort motsvarar orter med universitetssjukhus och medicinska fakulteter med undantag av Örebro. Ärenden som överklagas eller är av mer principiell natur handläggs av Centrala Etikprövningsnämnden CEPN. Data från CEPN ingår inte i redovisningen. EPN redovisar ansökningar som nya ansökningar varav särskilt redovisas de som avser kliniska läkemedelsprövningar. EPN redovisar särskilt även ändringar av tidigare ansökningar. Antalet ansökningar till EPN har nästan dubblerats under perioden 2004 till 2012. Den kategori som ökar mest under perioden är ändringar som mer än fördubblats. Dessa redovisas inte ytterligare då de avser samma projekt. Nya ansökningar har ökat med 50 % under perioden medan ansökningar om kliniska läkemedelsprövningar har minskat (Fig. 38). Detta har rapporterats i en rad sammanhang och tagits som en larmsignal av att läkemedelsindustrin inte är lika attraherad av att bedriva sådan verksamhet i Sverige. 48

Kliniska läkemedelsprövningar Klinisk forskning är ett prioriterat område då regeringen menar att den kliniska forskningen haft en oönskat negativ utveckling och det gäller särskilt läkemedelprövningar som minskat kraftigt liksom antalet företag och anställda inom läkemedelsindustrin i Sverige. Regeringen avsatte resurser (upp till 50 miljoner/år) till ett system för nationell samordning, rådgivning och stöd för kliniska studier i den senaste forskningspropositionen. Antal 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Regeringen tillsatte nyligen en utredning som skall lämna förslag om en statlig satsning för att öka kliniska studier 34 Ansökningar till EPN Kliniska läkemedelsprövningar Stockholm Uppsala Lund Göteborg Umeå Linköping Figur 39 Antal ansökningar för kliniska läkemedels prövningar från de olika regionerna till respektive Etikprövningsnämnd. källa EPN och CEPN I denna redogörelse lämnas en diskussion om orsakerna till detta och ev. åtgärder till förbättring till ett annat sammanhang. Istället fokuseras på den relativa förändringen mellan landets regioner och hur stor andel de har av den kliniska forskningen som kräver humanetiskt tillstånd. Andelen av ansökningar (exklusive ansökningar om ändring) till EPN som avser läkemedelsprövningar har minskat från 25 % 2004 till mindre än 10 % 2012 Antalet ansökningar till EPN om kliniska läkemedelsprövningar minskar även i Göteborg och har i det närmaste halverats under 2004 till 2012. Minskningen är av samma storleksordning i Uppsala, medan antalet ansökningar till EPN i Stockholm inte sjunkit lika mycket (Fig. 39). Då läkemedelsindustrin genomgått en strukturomvandling i Sverige har det totala antalet läkemedelsprövningar minskat. För att beskriva de olika regionernas möjlighet att behålla och utveckla denna verksamhet under dessa % 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Andel av ansökningar till EPN Kliniska läkemedelsprövningar Stockholm Lund Uppsala Göteborg Linköping Umeå Figur 40 Andel av ansökningar för kliniska läkemedels prövningar från de olika regionerna till Etikprövningsnämnderna. källa EPN och CEPN. Andel av ansökningar från Göteborg sjunker 34 Statlig satsning för att öka kliniska studier http://www.regeringen.se/sb/d/16837/a/221250 49

förhållanden visas det bäst genom att redovisa andelen av ansökningar av etiskt tillstånd vid de olika EPN. Trots att stora ansträngningar har gjorts i Västra Götalandsregionen, exv. genom Gothia Forum, för att attrahera kliniska prövningar inklusive läkemedelsprövningar i regionen har Göteborgs andel har sänkts från cirka 20 % för tio år sedan till omkring 13 % de senaste åren (Fig. 40). Hur stor betydelse exv. Gothia Forum 35 har varit för att dämpa den negativa utvecklingen går inte att uttala sig om. Även Uppsala har minskat sin andel i nästan samma utsträckning från knappt 23 % till drygt 17 %. Linköping och Umeå har omkring 5 % under perioden medan Stockholm ökat från omkring 35 % av ansökningarna till drygt 40 % och Lund från knappt 15 % till drygt 20 % av ansökningar till EPN som avser kliniska läkemedelsprövningar (Fig. 40). Det har skett en förskjutning av läkemedelsprövningarna från Göteborg och Uppsala till Lund och Stockholm Antalet ansökningar till EPN om kliniska läkemedelprövningar har minskat med mer än 30 % sedan 2004 Göteborgs andel av läkemedelsprövningar har minskat liksom för Uppsala Det har skett en förskjutning av läkemedelsprövningarna från Göteborg och Uppsala till Lund och Stockholm 35 http://www.vgregion.se/sv/ovriga sidor/gothia Forum1/startsida/ 50

Kliniska prövningar ej läkemedelsprövningar Antal ansökningar som avser kliniska prövningar som inte är läkemedelsprövningar har ökat kontinuerligt de senaste åren (Fig. 41). Majoriteten av dessa är initierade från universitetssjukhusen och är akademiska, ickekommersiella. Det är inte sannolikt att hela ökningen speglar en ökad klinisk forskning då tillståndgivning och avgiftsbeläggning av ansökningar förändrats vilket i sig resulterar i förändrat ansökningsmönster. För alla regioner har antalet ansökningar ökat i stort sett samma utsträckning där ansökningarna från Stockholm utgör omkring 30 %. Antalet ansökningar från Uppsala, Göteborg och Lund är i samma storleksordning och utgör vardera omkring 15 % av alla antal Antal ansökningar till EPN excl kliniska läkemedelsprövningar 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2004 2006 2008 2010 2012 Stockholm Uppsala Göteborg Lund Linköping Umeå Figur 41 Antal ansökningar för kliniska prövningar (ickeläkemedelsprövningar) från de olika regionerna till Etikprövningsnämnderna. källa EPN och CEPN. ansökningar. Linköping och Umeå har vardera omkring 10 % av ansökningarna under den redovisade perioden. För ansökningar till EPN som avser kliniska prövningar som inte är läkemedelsprövningar har antalet ansökningar ökat i stort sett samma utsträckning hela landet 51

Samverkan Universitet och högskolan har jämte forskning och utbildning som en av sina huvuduppgifter att samverka med samhället utanför universiteten. Samverkan kan ha flera uttryck exv. spridning av den egna forskningen, samarbete med hälso och sjukvården och industrin, deltagande i den offentliga debatten, uppdrag utanför universitetet i stiftelser och organisationer etc. UoH kommer med all sannolikhet att allt mer utvärderas och premieras för ökad samverkan i dess olika former tillsammans med forskningsaktivitet och utbildningsverksamhet. Av särskilt intresse för de medicinska fakulteterna är samverkan med hälso och sjukvården liksom företag inom biotech, läkemedels och meditech industrin. Miljoner kr Intäkter FoU från svenska företag 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 1995 1999 2003 2007 2011 KI GU UU LU UmU LiU Figur 42 FoU intäkter från svenska företag till medicinska fakulteter. (Källa SCB/VR) Samverkan med näringslivet På förfrågan till GUs Forsknings och innovationskontor finns inte en sammanställning av samverkan med exv. näringslivet. Centrala administrationen menar att det är fakulteterna som skall ha denna information. Fakultetsledningen menar att de inte har möjligheter som exv. Forsknings och innovationsservice att göra en systematisk uppföljning. En indikation på samverkan med företag är finansiering av universitetsforskning av svenska företag. Officiell statisk visar att intäkter för FoU från svenska företag har ökat starkt under början av 2000 talet. De två senaste åren har dock intäkterna minskat en tiondel sannolikt påverkat att försämrade konjunkturer. Bland de medicinska fakulteterna har KI och Göteborg de största intäkterna (fig. 42). KIs intäkter kommer att öka med mer än 50 % som ett resultat av nyligen ingånget samarbetsavtal med Astra Zeneca. tkr Samarbetsprojekt AZ SA totalt anslag 25 000 20 000 15 000 10 000 Av intresse är att notera att FoU intäkterna från svenska företag till Sahlgrenska Akademin starkt minskade mitten av 2000 talet, tidigare än för andra fakulteter. 5 000 0 200220042006200820102012 2005 hade Sahlgrenska Akademin hade 25 % av alla forskningsintäkter från svenska företag till medicinska fakulteter i landet. 2011 var Figur 43 Intäkter från samarabeten mellan Astra Zeneca och Sahlgrenska akademin. (inkluderar alla avtal med GU inkl. forskning, utbildning etc.) Källa GU ekonomiavdelning 52

motsvarande andel 16 %. Detaljerad information om vilka företag som antingen minskar sina forskningssamarbeten med Sahlgrenska Akademin eller flyttar dem till andra universitet saknas. Astra Zeneca är det största läkemedelsföretaget i Sverige och med sin Mölndals verksamhet det största företaget med samarbete med Sahlgrenska Akademin. Samarbetet med Astra Zeneca har ofta framförts som en konkurrensfördel för Sahlgrenska Akademin. Samarbetet med AZ har representerat som mest 1/3 av intäkter för forskning från svenska företag i den officiella redovisningen från GU (Fig. 43). Under 2000 talet har det årliga bidraget från AZ varit mindre än 15 miljoner/år spridda på ett relativt stort antal projekt med ett medelbidrag om drygt 0.5 miljoner kronor/år (Fig. 44). Sedan 2009 har finansieringen halverats. Även andra fakulteter vid Göteborgs Universitet har haft finansierade samarbetsprojekt med Astra Zeneca, men i mindre utsträckning. Under 2002 till 2012 motsvarar det totalt drygt 15 miljoner kronor. 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Figur 44 Medelanslag för samarbetsprojekt mellan Sahlgrenska Akademin och Astra Zeneca (inkluderar alla avtal med GU inklusive forskning, utbildning etc.) Källa: GU Medelanslag tkr Samarbetsprojekt AZ SA medelanslag storlek (tkr) En systematisk sammanställning av omfattningen av samarbeten mellan industrin och universitetssjukhuset, utöver kliniska läkemedelsprövningar, har inte varit tillgängliga. Sannolikt är det större i omfattning än samarbetet med universitetet, men om den relativa utvecklingen varit på motsvarande sätt som utvecklingen av samarabeten av svenska företag med universitetet är oklart. FoU intäkterna från svenska företag till Sahlgrenska Akademin minskade mitten av 2000 talet, tidigare än för andra medicinska fakulteter. 53

Etablerade forskare Professorer och andra lärare Vid Sahlgrenska Akademin fanns det 321 lärare i kategorierna professor, lektor och forskarassistent i början av 2013. Flest lärare 36 finns det vid institutionerna för Medicin (76), och Neurovetenskap och fysiologi (72) följt av Institution följt av institutionerna för institutionerna för Biomedicin (57), Vårdvetenskap och hälsa (43) och Kliniska vetenskapser (40). Lägst antal anställda lärare hade institutionen för Odontologi (33). Läraranställningarna finansieras på olika sätt: grundutbildningsmedel, fakultetsanslag är de dominerande, men även med externa forskningsmedel, uppdrag och annan verksamhet. Finansieringsprofilen skiljer sig vid de olika institutionerna (tabell 9). I genomsnitt finansierasmedel från grundutbildningen drygt 40 % och medel generade från forskningsfinansiering omkring 50 %. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel grundutbildning och forskning hos SA lärare 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Andel lärarkategorier vid SA stöd forskning grundutb Forskarassistent Lektorer Professorer Figur 46 Fördelning av undervisning och forskning per institution efter lönens kontering januari 2013 (ej adjungerade professorer utan lön) För hela SA är andelen grundutbildning 41 % och forskning 53 %. Källa SA kansli. Figur 45 Andel av tjänstekategori per januari 2013 (ej adj. professorer utan lön). Källa SA kansli Andelen som finansieras från grundutbildningsmedel är störst vid instruktionerna för Vårdvetenskap och minst vid institutionen för Medicin (fig. 46). Detta avspeglar sannolikt utbildningsuppdraget omfattning, men kanske också påverkas av hur indirekta kostnader debiteras för forskning respektive utbildning. 36 Heltids ekvivalenter januari 2013, ej inkluderande adjungerade professorer utan lön 54

Det har varit en ofta uttalad inställning från fakultetsledningen att läraranställningar inte skall vara beroende av externa forskningsmedel som på andra lärosäten exempelvis KI. I genomsnitt finansieras läraranställningar på Sahlgrenska Akademien till 14 %, men variationerna är stora. Lägst andel extern finansiering har institutionen för Vårdvetenskap (0,5 % ). Andelen är högre vid institutionerna för Odontologi (8,0 %), Biomedicin (8,2 %) och Klinisk vetenskaper (12,5%). Den externa finansieringen av läraranställningar är högst vid institutionerna för Neurovetenskap och fysiologi (21,5%) och Medicin (22,2%) Även fördelningen av tjänstekategorier skiljer sig stort mellan institutionerna. Traditionellt har en lektor ett större undervisningsuppdrag än en professor. Genom olika förändringar av tjänstebeskrivningar och införande av egen befordring avspeglar inte tjänstekategorin enkelt arbetsinnehållet. Institutionen för Kliniska vetenskaper har i stort bara professorer bland sina lärare och institutionen för Vårdvetenskap har istället den största andelen lektorer. Institutionerna för Neurovetenskap och fysiologi och Biomedicin finansierar sina lärare med ungefär samma andel från grundutbildningen men Neurovetenskap har relativt fler lektorer än Biomedicin (Fig. 45). Möjligen avspeglar detta förfållande olika befordrings och rekryteringspolicys eller avspeglar traditioner och historiska förhållanden då anställningstiden hos samma arbetsgivare är lång och mobiliteten låg vid universitetet. Verksamhetsgrupp Grundutb Forsknings anslag Forskning externa anslag Forskning SU Uppdrags forskning Stödverksamhet Odontologi 11,7 12,7 1,2 3,8 1,5 2,2 Vårdvetenskap 30,7 7,1 0,2 0,5 4,8 Biomedicin 24,3 20,1 4,7 4,6 3,5 Neurovetenskap 30,2 17,9 15,5 4,7 4,0 fysiologi Medicin 20,8 29,0 15,8 6,6 1,0 2,6 Kliniska Vetenskap 12,8 8,7 2,9 10,7 2,0 2,3 Tabell 9 Heltidsekvivalenter per institution fördelat per verksamhetsgrupp efter lönens kontering januari 2013 (ej adjungerade professorer utan lön) Källa: SA kansli Läraranställningar finansieras till drygt 40 % med medel från grundutbildningen och till omkring 50 % med medel generade från forskningsfinansiering Fördelningen mellan lärarkategorierna professor, lektor och forskarassistent varierar stort mellan institutionerna 55

Personalomsättning och rekrytering Allmänt kan konstateras att universiteten, statsmakterna ser positivt på mobilitet och det går också att visa att mobilitet ökar framgången för den enskilda forskaren (och därmed det universitet där forskaren verkar) även inom medicinsk forskning. 37 Göteborgs universitet tillsammans med Lund universitet är bland de större universiteten där professorer och lektor stannar längts och har lägst mobilitet. 70 respektive 68 % av professorerna vid Lunds och Göteborgs universitet fick också sin doktorsexamen vid samma universitet som de nu är verksamma vid. För lektorer var motsvarande siffror 81 % resp. 82 % 38. Som ett uppdrag från senaste forsknings och innovations proposition har VR utlyst medel för internationell rekrytering av framstående forskare 39. Information om omfattning av egenbefordran, rekrytering genom tillsättning konkurrens på högre tjänst, antal nytt medarbete från andra universitet i Sverige eller utomlands och antalet forskare som lämnar SA pga. av anställning vid annat lärosäte, näringsliv eller offentlig sektor har inte varit tillgängligt inför denna redogörelse. Det finns ett utrymme för nyrekrytering. Under den närmsta 10 årsperioden kommer närmare 70 % av de nu aktiva professorerna att pensioneras vid 67 års ålder. Variationerna är stora: vid institutionen för Vårdvetenskap kommer alla nuvarande professorer vara pensionerade medan institutionen för Medicin har den yngsta professorsgruppen kommer 57 % av de nuvarande professorerna att ha pensionerats. Möjligheten att nyrekrytera är stor om det är önskvärt för de olika institutionerna och Akademistyrelsen. Rektor har dessutom beslutat som en del av Vision 2020 att alla läraranställningar skall annonseras internationellt för att attrahera nya medarbetare även utanför universitet 40. Antal anställda Pension 2013 + antal år till pensionering av professorer Institution 2013 2013 +1 +2 +3 +4 +5 +6 +7 +8 +9 +10 Summa % Odontologi 13 1 2 2 1 3 1 10 77 Vårdvet & 6,3 1 1 1 2 1 1 7 111 Hälsa Biomedicin 43 1 3 1 2 3 6 1 4 2 3 2 28 65 Neurovet & Fysiologi 39,8 4 1 4 2 3 3 4 3 24 60 Medicin 46 1 3 4 3 2 2 1 6 4 26 57 Klin Vet 35 2 4 2 1 2 4 2 7 2 2 28 80 Totalsumma 183,1 9 12 6 7 13 16 10 13 15 11 11 123 67 Tabell 10 Antal professorer som vid 67 års ålder kommer att pensioneras årligen de närmsta 10 åren. Totalt kommer 67 % av dagens professorsgrupp att vara pensionerade om 10 år motsvarande 12 13stycken/år. Källa SA kansli 37 Combining Curriculum Vitae and bibliometrics analysis: Mobility, gender and research performance, Ulf Sandström, Research Evaluation, 2009 38 Statistisk analys 2012/1 HSV Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter 39 www.vr.se http://korta.nu/30h86 40 Vision2020 http://www.ub.gu.se/info/verksamhet/ 56

Det finns ett utrymme för nyrekrytering. Under den närmsta 10 årsperioden kommer närmare 70% av de nu aktiva professorerna att ha pensionerats Mobiliteten är låg. Nästan 7 av 10 professor vid Göteborgs universitet fick sin doktorsexamen vid samma universitet. 57

Yngre forskare Forskarutbildning Under de tio senaste åren (2003 2012) har mer än 9000 forskarstuderande tagit doktorsexamen inom Medicin och hälsovetenskap. De flesta examinerades vid KI och ungefär lika många vid Lunds, Uppsala och Göteborgs Universitet (Fig. 47). Uppgifter om grundutbildningsbakgrund eller lärosäte för grundexamen har inte varit tillgängliga. Medicin och hälsovetenskap Doktorsexamen UmU 8% GU 13% LiU 6% övriga 5% KI 39% Under tiden 2003 till 2012 antogs 11441 studerande till forskarutbildning i landet med målsättning att erhålla doktorsexamen inom Medicin och hälsovetenskap (Fig. 48). Fördelningen mellan lärosätena är ungefär liknande som för examination med undantag för att Lund har ökat sin antagning mer än för de övriga. 2333 fler antog under perioden än som exmanierades. Forskarutbildningen expanderar. LU 15% UU 14% Figur 47 Doktorsexamination inom "Medicin och hälsovetenskap" under tiden 2003 2012. Källa SCB, UKÄ 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 Antagna och doktorsexamen i Sverige 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Antagna och doktorsexamen i Göteborg 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Antagna Doktorsexam Antagna Doktorsexam Figur 48 Antagna och doktorsexamina i Sverige och i Göteborg. Källa SCB och UKÄ Under samma period antogs 1483 och examinerades 1224 vid Göteborgs universitet. Forskarutbildningen expanderar också I Göteborg inom Medicin och hälsovetenskap (Fig. 48). Med några undantag är dessa studerande knutna till Sahlgrenska Akademin. 58

Figur 49 Andel kvinnor respektive män som antagits till forskarutbildning vid Sahlgrenska Akademin under 2006 till 2013 (tom mars) Källa SA kansli Under den undersökta perioden utgör kvinnor en majoritet av de antagna (62,3%) till forskarutbildning. Andelen män för hela perioden är 37,7%. En viss tendens till ökning av manliga forskarstuderande kan noteras och under de tre senaste åren har den varit drygt 40 % (Fig. 49) detta skiljer sig från antagningen av alla forskarstuderande i landet 2012 där andelen män var 52% 41. Institutionerna för Medicin och Kliniska Vetenskaper antar och examinerar flest forskarstuderande under perioden 2006 2012 (Tabell 10) Doktorsexamen: Antagna och examinerade 2006 2012 antagna examinerade kvot antal % män antal % män antag/ex Odont 87 33,3 55 49,1 1,6 Vårdvet 48 14,6 61 11,5 0,8 Biomed 176 37,5 151 32,5 1,2 Neurovet o 231 33,3 171 24,0 1,4 fys Medicin 333 36,6 219 32,4 1,5 Klin vet 331 46,5 220 40,9 1,5 Tot 1206 37,7 877 32,5 1,4 Tabell 11 Antagna och examinerade (doktorsexamen) forskarutbildning under tiden 2006 2012 vid Sahlgrenska Akademin. Källa SA kansli Stor skillnad mellan institutionerna av andelen kvinnor och män bland de antagna forskarstuderande kan noteras. Vid institutionen för Vårdvetenskap är de antagna till 85 % kvinnor medan andelen män bland de antagna är högst (46,5%) vid institutionen för kliniska vetenskaper. Störst skillnad mellan antagna och examinerade män har institutionen för Odontologi där andelen kvinnor ökar bland forskarstuderande. Andelen män ökar vid institutionerna för Neurovetenskap och fysiologi och Kliniska vetenskaper. (Tabell 11). 41 Doktorander och examina på forskarnivå. UKÄ/SCB 2012. 59

Under perioden har antagits fler än examineras och forskarutbildningens volym ökar vid alla institutioner utom en. Vid institutionen för Vårdvetenskap har färre antagits än som examinerats under 2006 till 2012. Bruttotiden (tid mellan första rapporterade aktivitet till examen) för en doktorsexamen inom Medicin och hälsovetenskap är omkring 5.5 år för hela landet. För Sahlgrenska Akademin är den drygt 6 år och längst vid institutionen för Vårdvetenskap (7,3 år) och kortats vid institutionen för Medicin (5,7 år). Nettotiden (summan av rapporterad aktiv tid som forskarstuderande) är lägst i landet för området Medicin och hälsovetenskap (3,9 år) som väl utnyttjar 4 års studier under handledning som ingår i doktorsexamen. På Sahlgrenska Akademin är nettostudietiden drygt 3.1 år och längst vid institutionerna för Biomedicin och Vårdvetenskap (drygt 3,8 år) och kortast vid institutionen för Kliniska vetenskaper (2,3 år) 42. Uppdelad information saknas om brutto och nettostudietider för de studerande som inte gör sina forskarstudier på heltid vilket är det vanliga inom kliniska discipliner med parallell tjänstgöring inom hälso och sjukvården. Den presenterade informationen är genomsnittet för heltid och halvtiddoktorander. Handledarkapaciteten (antal forskarstuderande och examination per handledare) skiljer sig vid en jämförelse av institutionerna. I genomsnitt åtog sig lärare vid SA 3,8 forskarstuderande under de sex åren mellan 2006 till 2012 och examinerade 2,7 forskarstuderande till doktorsexamen (information om bitr. handledarskap har inte varit tillgänglig). Då forskarutbildning inte i sig inte skall finansieras av grundutbildningsmedel utan hänsyn enbart tas till den del av läraranställningen som finansieras av forskningsmedel är motsvarande siffror 7 antagningar/lärare och 5,1 examinationer. antagna/ lärare lärare alla lärare forsk examen/lärare lärare alla lärare forsk Odont 2,6 4,6 1,7 2,9 Vårdvet 1,1 6,2 1,4 7,9 Biomed 3,1 6,0 2,6 5,1 Neurovet o 3,2 6,1 2,4 4,5 fys Medicin 4,4 6,3 2,9 4,2 Klin vet 8,4 13,6 5,6 9,0 tot 3,8 7,0 2,7 5,1 Tabell 12 Handledarkapacitet. Antal antagna forskarstuderande respektive doktorsexamen per lärare vid Sahlgrenska Akademins institutioner under perioden 2006 2012. Lärare avser alla läraranställningar finansierade med universitetsmedel. Lärare forsk avser den del av läraranställningar som finansieras av forskningsmedel vid SA (se avsnittet ovan Professorer och andra lärare för detaljer) Variationerna är stora mellan institutionerna särskilt då handledning relateras till den del av läraranställning som finansieras av forskning. Vid Odontologiska institutionen har de antagna 42 SA kansli och information från Doktorander och examina på forskarnivå. UKÄ/SCB 2012 60

forskastuderande mest tillgång till handledning (4,6 antagna/forskande lärare). Vid institutionen för kliniska Vetenskaper har 13,6 antagna forskarstuderande fått dela på en forskande lärare som handledare under perioden 2006 2012 (Tabell 12). Forskarutbildningen expanderar vid Sahlgrenska akademin. Bruttostudioetiden är längre och nettostudietiden är kortare än genomsnittet vi alla medicinska fakulteter. Majoriteten av de examinerade är kvinnor. 61

VR riktade bidrag till tidigare delen av forskarkarriären Man kan konstatera att ansökningar från Sahlgrenska Akademins forskare som har varit i Forskningsstöd till yngre forskare början av karriären har varit framgångsrika vid ansökningar om stöd till den numera upphörda 60,0 stödformen forskarassistent anställningar 43 som kunde sökas upp till 7 år efter disputation. Denna 50,0 bidragsform har sedan 2011 ersatts med ett särskilt bidrag till unga forskare som skall vara 40,0 av sådan storlek att är ett stort projektbidrag eller bidrag till egen anställning eller doktorand. 30,0 Sökande från Sahlgrenska har varit relativt framgångsrika under dessa två år och haft den 20,0 högsta beviljningsgraden 18,2% (medel 16,5%). Sahlgrenska har tilldelats 24 bidrag vilket motsvarar 17,8% av alla bidrag. KI och Lund har 10,0 tilldelades större andel, 47,4% respektive 19,3%. För att få en uppfattning om framgången av yngre forskare från Sahlgrenska kan alla de särskilda bidrag 44 som riktar sig till den tidigare delen av karriären under de senaste åren studeras. Det samladeårliga forskningsstödet till yngre forskare är ökande och uppgick 2013 till 172 miljoner kronor. Andel av samlade forskningsstödet 0,0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 KI GU LU UU UmU Figur 50 Andel av det samlade forskningsstödet (se fotnot) som särskilt riktade sig till yngre forskare, Källa: VR Andelen som tilldelas forskare från Sahlgrenska akademin har minskat, men är fortfarande högt. Under fem av de sex åren har det varit näst störst andel efter KI som är helt dominerande. Lund har ökat sin andel i motsvarande grad som Uppsala minskat sin (Fig. 50) LiU Under fem av de sex senaste åren har näst största andelen av stödet till yngre forskare från VR tilldelats Sahlgrenska Akademin 43 Career development and success: follow up and evaluation of junior research positions from the Swedish Research Council, Scientific Council for Medicine Nordqvist, Forsberg Nilsson, Billig, VR rapport 2010 44 Anställning som forskarassistent, Anställning som forskarassistent klinisk miljö halvtid, Forskarassistent Vårdvetenskap, Anställning som forskarassistent inom psykiatri klinisk miljö halvtid, projektbidrag foass, Bidrag till anställning som post dok i Sverige, Postdoktorsstipendium, Återvändarbidrag, Projektbidrag Unga forskare 62

Framgång i karriären för yngre forskare som tilldeltas anslag i nationell konkurrens Under en rad av år har tidigare Medicinska forskningsrådet, Ämnesrådet för medicin och senast ämnesrådet för Medicin och hälsa vid Vetenskapsrådet utlyst bidrag till anställning som forskare och forskarassistent. Dessa bidragformer upphörde för några år sedan på universitetens initiativ och som ett resultat av ändrade anställningsformer vid universitet och högskolor. Den oftast förekommande uppfattningen hos forskare var att dessa bidragsformer var bra då de dels gav den enskilde forskaren möjlighet att söka stöd utanför sin institutionsstruktur och framförallt att ansökningarna bedömdes i nationell konkurrens utanför det egna universitetet. I en utvärdering 45 av bidraget till anställning som forskarassistent framkom det att generellt att de forskarassistenter som tilldelats medel i konkurrens från extern bidragsgivare från (Barncancerfonden, Cancerfonden VR etc.) hade större framgång efter att förordandet som forskarassistent gått ut jämfört med dem som fått sin forskarassistentanställning i lokal konkurrens. Av dem som hade externt stöd gick det bäst i den framtida karriären för dem som hade fått bidrag till sin anställning från VR. Undersökningen visade också att sökande från Göteborg hade stor framgång att genom konkurrens tilldelas externa bidrag till forskarassistent anställning. Av de yngre forskare vid Sahlgrenska akademin som erhöll Forskarassistenttjänster vid Vetenskapsrådet 2000 till 2008 har majoriteten valt att efter avslutad FoAss period valt att stanna kvar vid Sahlgrenska Akademin och fortsätta bedriva forskningsverksamhet. Figur 51 Antal av de yngre forskare som erhållit bidrag till forskarassistenanställning från VR under tiden 200 2008 som dels fortsatt är kavr vid SA och antalet av dessa som har konkurrerat till sig VR projketmedel i öppen konkurrens med alla sökande. Källa V De allra flesta forskare inom denna kategori har efter avslutad FoAss period erhållit förnyade projekt anslag från Vetenskapsrådet i konkurrens med etablerade forskare (Fig. 51). 45 Career development and success: follow up and evaluation of junior research positions from the Swedish Research Council, Scientific Council for Medicine Nordqvist, Forsberg Nilsson, Billig, VR rapport 2010 63

4 3 2 a Antal FoAss förlängningar VR 1 a) 2 forskare ej kvar på SA 0 2008 2009 2010 2011 2012 Figur 52 Antal yngre forskare som erhållit externa bidrag till forskarasistentanställning och därefter fått stöd från Sahlgrenska Akademin i form av "Foass" förlängning i två år och deras framgång att erhålla VR forskningsmedel för i konkurrens Vid Sahlgrenska akademin infördes 2008 en möjlighet för forskare som erhållit en forskarassistenstjänst i nationell konkurrens (främst Vetenskapsrådet men även från t ex Barncancerfonden) att i konkurrens ansöka om akademifinansierade lönemedel under två efter avslutad FoAss (s.k. FoAss förlängning ) liknande de möjligheter som erbjuds vid andra lärosäten. Av de forskare som erhållit en sådan tvåårig anställning som forskare med finansiering från Sahlgrenska akademin har nästan samtliga förnyade anslag vid Vetenskapsrådet. Satsningen har varit framgångsrik. Det torde vara en framgångsrik investering med låg risk för Sahlgrenska Akademin att tilldela fortsatt anställning till yngre forskare som identifierats genom erhålla nationellt stöd i konkurrens så att de får möjlighet att under en längre tid bygga upp sin verksamhet för att etablera sig som självständig forskare. En framtida utvärdering av bidraget projektbidrag Unga forskare får fastställa om denna bidragsform är lika framgångsrik att identifiera positiv karriärutveckling som de nationellt utlysta bidragen till forskarassistenanställning tidigare var. Systemastiks jämförande information om nyrekrytering till Sahlgrenska Akademin från egna forskarstuderande utöver de som erhållit VR stöd eller från andra studieorter har inte varit tillgängligt för denna redogörelse Av de VR forskarassistenter som erhållit en tvåårig anställning som forskare med finansiering från Sahlgrenska akademin har nästan samtliga förnyade anslag vid Vetenskapsrådet 64

Bibliometri Svenska vetenskapliga publikationer Bibliometri mäter antalet publikationer och hur de citeras. Information presenteras oftast för ämnesområden, länder, universitet. För att kunna göra en bättre jämförelse mellan exv. medicin och naturvetenskap eller reumatologi och molekylärbiologi används fältnormalisering. I korthet relateras exv. ett universitets reumatologiska forskning med världspublikationer inom området. Det världsgenomsnittet för citeringar av en medelartikel sätts till 1. För mer utförlig definition se bilaga 1. Under 1980 och 1990 citeringsgraden av svenska medicinska artiklar särskilt inom biomedicine 46. Den fallande konkurrenskraften beskriven med bibliometri var ett av huvudargumenten till att stärka medicinsk forskning som senare skedde under 2000 talet med kraftigt ökande finansiering. 8000,0 Antal publikationer 1,40 Fältnormerad medelcitering 7000,0 1,30 6000,0 1,20 5000,0 1,10 4000,0 1,00 3000,0 0,90 2000,0 0,80 1000,0 0,70 0,0 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 MED NAT SAM TEK 0,60 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 MED NAT SAM TEK Figur 53 Citeringsvolym av svenska vetenskapliga publikationer och fältnormaliserade citeringar under tiden 1990 till 2012. Källa VR underlag till Utbildningsdepartementets forskningspolitiska avdelning 20130731 46 Publikationer som ingår i underlaget för bibliometri om medicinsk forskning delas ofta in i Clinical medicine och Biomedicine. Det förra speglar mer klinisk forskning men avser tidskrifter som klassa, inte forskningen i sig. 65

I allmänhet ökar antalet publikationer inom de flesta vetenskapsfält vilket även gäller svenska medicinska publikationer (Fig. 53). Fältnormaliserad citeringsgrad för medicinsk forskning låg under 1990 talet runt världsgenomsnittet medan naturvetenskaplig och teknisk 20 % över världsgenomsnittet. Om den ökande finansieringen av svensk medicinsk forskning är orsaken till ökningen går inte enkelt att fastställa, men de senaste åren har den fältnormaliserade citeringarna ökat och är nu omkring 15 % över världsgenomsnittet (dock fortfarande väl under exempelvis Danmark, Nederländerna, Singapore, UK). Figur 54 Citeringsgrad av svensk medicinsk forskning 1985 2009 uppdelad i kliniks medicin och biomedicin. Källa Forskning och innovation Prop. 2012/13:30 I forskningspropositionen visades att citeringsgraden för biomedicinsk forskning är lägre än för klinisk medicin som är väl över världsgenomsnittet sedan 1990. Båda ökar, biomedicin något snabbare (fig. 54). Med tanke på den positiva utveckling som senare bibliometri visar torde utvecklingen för både biomedicin och klinisk medicin ha förbättrats de senaste åren. Citeringsgraden av svenska medicinska publikationer ökar och är nu på sin hösta nivå sedan 20 år 66

Sahlgrenska Akademin Aktuell information om de olika medicinska fakulteternas citeringsgrad saknas, men i utvärderingen av klinisk forskning i Finland och Sverige utförd av Finlands Akademi och Vetenskapsrådet 2009 47 framgår att Sahlgrenska Akademin hade en citeringsgrad av 1,19 jämfört med KI som hade högre (1,25) och Helsingfors(1,16), Umeå (1,16), Kupio (1,14). Även om publikationsvolym inte är primärt kopplat till citeringsgrad så skiljer sig publikationsvolymen stort bland dessa lärosäten. Stor publikations volym och hög citeringsgrad ger dock stor impact på utveckingen av medicinsk forskning och hälso och sjukvårdens verksamhet. Bo Jarneving, bibliometriker vid Göteborgs Universitets bibliotek har tagit fram aktuell bibliometri för Sahlgrenska Akademin. En utförlig redogörelse finns i bilaga 1. PGA av licensskäl till databaser kan endast jämförelser göras inom Sahlgrenska akademin med ett världsgenomsnitt. Jämförelser med andra medicinska fakulteter eller länder är inte möjlig. Vetenskapsrådet som har denna möjlighet har inga aktuella planer att ta fram sådan information. Antalet publikationer från Sahlgrenska akademin har ökat under tiden 2006 till2012 likande utsträckning som i landet för övrigt. Vid en indelning av klinisk och icke kliniska publikationer liknande indelningen som Vetenskapsrådet gjort 48 (se fig. 55) framkommer det att publikationer från Sahlgrenska Akademin är i ökande grad ickekliniska. Andel kliniska (eller Clinical medcine) har historiskt varit hög vid SA. I utvärderingen av klinisk forskning i Finland och Sverige framgick det att publikationer under perioden 2004 2006 hade Sahlgrenska Akademin tillsammans med Linköping, Uleåborg, Tammerfors mer än 70 % publikationer inom Clinical medicine medan genomsnittet i Sverige var drygt 60 %. Uppsala hade då lägst andel Clinical medcine (55 %). Andel % Publikationsprofil 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Klinisk övrigt Icke klin Figur 55 Andel kliniska och ickekliniska publikationer (för definition se fotnot) vid Sahlgrenska Akademin 2006 2012 Källa se bilaga 1 Antalet publikationer från SA ökar och andelen kliniska publikationer minskar 47 Clinical research in Finland and Sweden. Publication of the Academy of Finland 5/09 48 Kliniska publikationer omfattar huvudkategorierna: Clinical medicine, Dentistry, Health Sciences, Nursing. Icke kliniska publikationer: Biomedical Sciences, Basic Sciences, Biological sciences, Chemistry, Physics and astronomy, Computer sciences, Mathematics and statistics. Övriga publikationer: Mutidiciplinary, Engineering sciences, Agriculture and Food Sciences, Earth and Environmental Sciences 67

Institutioner vid Sahlgrenska Akademin Under perioden 2006 2012 har antalet publikationer ökat från Sahlgrenska Akademin. Även om det är årliga variationer så har alla institutioner ökat sina publikationer i olikagrad och har fler publikationer i slutet av den redovisade perioden möjligen med undantag för institutionerna för Biomedicin och Medicin. Ämnesområden skiljer sig naturligtvis mellan institutionerna och publikations för ämne och deras citeringsgrad finns redovisad i Göteborgs Universitets forskningsutvärdering 2010 49 och mer aktuell data i bilaga 1 # antal publikationer 700 600 500 400 300 200 Sahlgrenska Akademin kliniska vet medicin neurovet och fysiologi biomedici n Figur 56 Antal vetenskapliga publikationer från Sahlgrenska akademins institutioner 2006 2012. Källa: se bilaga 1 100 0 2006 2008 2010 2012 vårdvet och hälsa Publicerad forskning från institutionerna citeras olika varför en fältnormalisering ger en bättre uppskattning än enbart jämföra antalet citeringar. (Notera att fältnormalisering beräknas något olika mot VRs vilket ger något högre värden exv. jämfört med Figs 53 och 54). Den fältnormaliserade citeringsgraden skiljer mellan institutionerna där institutionen för Kliniska vetenskaper har över 1,4 och Institutionen för Vårdvetenskap ligger på världsgenomsnittet (Fig. 57). Viktigare för den gemensamma framgången för Sahlgrenska Akademin är hur forskningen utvecklas utifrån de olika forskningsfälten som finns representerade på institutionerna. Institutionerna för Odontologi, Neurovetenskap och fysiologi, Medicin och Kliniska Vetenskaper ökar sin citeringsgrad under 2009 Fältnormalicerade citeringar 1,60 1,40 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 2006 2008 2009 2011 Figur 57Fältnormaslierade citeringar för Sahlgrenska Akademins institutioner för perioden 2006 2008 och 2009 2011. Notera att fältnormalisering beräknas något olika mot VRs vilket ger något högre värden. Källa: se bilaga 1 49 RED10 Research Evaluation Report from the evaluation of all research at the University of Gothenburg 2010 68

2001 jämfört med 2006 2008. Institutionerna för Biomedicin och Vårdvetenskap och hälsa minskar sin citeringsgrad när dessa två perioder jämförs (Fig. 57). Institutionerna för Odontologi, Neurovetenskap och fysiologi, Medicin och Kliniska Vetenskaper ökar sin citeringsgrad under 2009 2001 jämfört med 2006 2008. 69

Medicinska fakulteternas ledning Genom den ökande självständigheten som UoH har fått genom autonomireformen och fortsatt kan komma få genom den föreslagna utveckingen av forskningsintensiva universitet till mer självständiga högskolestiftelser har ledning av universiteten och deras fakulteter ökat. Riksdag och regering detaljstyr allt mindre och istället stället upp övergripande mål och belönar genom resultatstyrning. Fördelningen avökande del universitetsanslagen genom aktivitetsstyrning baserat på forskningspublikationer, citeringar och externa anslag är ett sådan exemplen som nu föreslås utvecklas ytterligare. Ledningen av universiteten genom rektorer, dekaner och deras respektive styrelser har med denna förändring en större möjlighet och ansvar att utveckla verksamheten inklusive forskningen och förutsättningarna för forskning. Flera universitet har som underlag för sina startegiska beslut gjort omfattande utvärderingar av sin forskning. Det gäller även universitet med medicinska fakultetera där Lund var tidiga, men där även KI och Uppsala gjort omfattande och upprepade utvärderingar. I relativt stor omfattning har detta också varit underlag till strategiska beslut. Även Göteborgs Universitet genomförde nyligen en utvärdering av universitetens forskning, RED10. Som styrinstrument har ofta ledningen verksamhetsplaner och visions och styrdokument. Sahlgrenska Akademin har haft en Viljeyttring sedan akademins start 2007 och som nu utvecklats som del av universitets Vision 2020. De övriga universiteten har mer eller mindre omfattande motsvarande dokument. Hur dessa på verka ledning och beslut är inte ofta utvärderat? Ledningen sammansättningen och gemensamma erfarenhet är i andra verksamheter avgörande för hur instrument, resurser och styrdokument används. Samma bör gälla på universitet inklusive medicinska fakulteter. Det kan därför vara av intresse att beskriva forskningserfarenheten i de olika fakulteternas ledningsgrupper. Dessa är oftast bestående av dekanus och prefekter och på KI rektor och dekaner. Ett mått för forskningserfarenhet är publikations och citeringsvolym under ledningsgruppens hela karriär. Forskningsverksamheten går sannolikt ner under de åren som personerna deltar i ledningsgruppen vilket kan antas vara exv. de senaste fem åren. Den samlade publikations och citeringsvolymen hos de olika ledningsgrupperna skiljer sig mycket åt från drygt 400 till mer än 4000 publikationer och knappt 8000 till drygt 120000 citeringar. Då ledningsgruppernas storlek också skiljer sig åt från 6 till 24 stycken är ett medeltal per medlem i ledningsgrupperna ett mer rättvist jämförelseinstrument. Som jämförelse kan också publikationer, citeringar och h index 50 för de fem senaste åren användas 50 Definitionen av H index är att för ett H index på X behövs X publikationer med minst X citeringar http://www.pnas.org/content/102/46/16569.full PNAS vol. 102 no. 46 J. E. Hirsch, 16569 16572 70

Publikationer Citeringar h index 250 7000 40 200 150 100 50 6000 5000 4000 3000 2000 1000 35 30 25 20 15 10 5 0 #publ 5y #publ 0 # cit 5y #cit 0 h index 5y h index LiU SA GU UmU LU UU KI LiU SA GU UmU LU UU KI LiU SA GU UmU LU UU KI Figur 58 Vetenskaplig aktivitet hos de medicinska fakulteternas ledningsgrupper mät som antal publikationer, citeringar och h index under hela karriären och i samband med ledningsuppdrag (approx. de senaste fem åren) Ledningsgruppen vid KI, Uppsala och Lund har varit mest forskningsaktiv mätt med dessa parametrar. Dessa tre fakulteter uppfattas allmänt och i denna redogörelse som mer framgångsrika vid finansiering, publikationer, forskarutbildning, samverkan etc. (Fig. 58). Det går inte enkelt att dra en slutsats om ledningsgruppens tidigare forskningsaktivitet bidrar till en fakultetsframgång eller är ett resultat av att dessa ledningsgrupper utses ur mer forskningsaktiva fakultetskollegium. 71

Acknowledgement Information har hämtats från en rad olika offentliga källor vilket så lång möjligt redogjorts för i texten. Flera organisationer och myndigheter har varit behjälpliga med kommentarer och framtagande av information däribland: Science Europe, European Science Foundation, NordForsk, Finlands Akademi, Norges Forskningsråd, LIF, Vinnova, Formas, Forte, Vetenskapsrådet, Hjärt Lungfonden, Cancerfonden, Karolinska Institutet, Utbildningsdepartementet, Forsknings och innovations service vid GU, Omväldanalys vid GU, Bibliometrienheten vid Universitetsbiblioteket vid GU, Rektors kansli vid GU, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och särskilt Kristina Johansson vid Sahlgrenska Akademins fakultetskansli. 72

Bilagor Bilaga 1: Bibliometri SA 2013: fördelningar Informationen är framtagenav Bo Jarneving, Bibliometriker, Digitala tjänster vid Universitetsbiblioteket, Göteborgs Universitet. Data Fältnormer från CWTS baseras på WoS data från vecka 15 2013 (8 12 april). Data från WoS för matchning mot GUP uppdaterade 2013 04 12. GUP uppdaterad 2013 07 11. Observationsperiod Publikationsåren 2006 2012. Klassifikationsschema för fält Under hösten 2010 fastställde Högskoleverket (HSV) och Statistiska centralbyrån (SCB) en ny klassifikation för statistisk gruppering av forskningsämnen (ersätter Nationell förteckning över forskningsämnen), vilken också tillämpas med avseende på GUP. Dessvärre har man vid implementeringen frångått flera viktiga principer varför klassifikationssystemet i princip inte går att använda. Av den anledningen har jag fått skapa en delmängd publikationer av P art, sådana att de också indexerats i Web of Science (PWoS). Kvoten P WoS /Part varierar mellan ca 80 90 % för samtliga institutioner, förutom vårdvetenskap som ligger kring 60 % (se Bibliometriska analyser: Annex 2013). En något mindre dokumentmängd har således använts för analysen av kategorier och fält. Thomson Reuters Journal Subject Categories har använts initialt som klassifikationsschema för att sedan mappas över till högre kategorier (CWTS 12 major Fields) 51. Noterbart är att fält som 11 Clinical medicine är mycket breda och inkorporerar kategorier som nursing, dentistry och health care etc. Dessa fält under Clinical medicine har tilldelats kategorin 11 Health Sciences, 11 Nursing samt 11 Dentistry för att skilja dem från Clinical medicine. Ytterligare en huvudkategori fick tillföras systemet: 13 Other Sciences, under vilken samhällsvetenskap och humaniora samlas. Metod Samtliga citeringsfrekvenser i undersökningen är sådana att självciteringar på författarnivå filtrerats ut. Fältnormerade citeringsfrekvenser har beräknats enlig följande: I ett första steg matchas samtliga publikationer (av intresse) associerade med Sahlgrenska Akademin i GUP databasen mot samtliga publikationer i Web of Science med minst en svensk författaradress. De publikationer som matchats 51 European Commission. (2003). Appendix: Extended technical annex to chapter 5. In Third European Report on Science & Technology Indicators. Luxembourg: Office for Official Publications of the European Communities. 73

utgör mängden A. I nästa steg skickas identifikationsnummer associerade med publikationerna i A till Centre for Science and Technology Studies (CWTS) i Leiden där globala, genomsnittliga citeringsvärden tas fram, s.k. fältnormer. För varje publikation i A beräknas en motsvarande fältnorm baserad på publikationer i Web of Science sådana att överensstämmelse uppnås med avseende på ämneskategori, dokumenttyp och publikationsår. Därefter beräknas kvoten mellan antalet citeringar till en viss publikation i A och motsvarande fältnorm och slutligen medelvärdet av samtliga sådana kvoter. Genomsnittlig fältnormerad citeringsfrekvens ( ) definieras som: där c i = antalet citeringar för publikation i e i = det förväntade antalet citeringar för publikation i n = antalet publikationer. Övriga indikatorer som använts i undersökningen definieras enligt följande: VP art Vp WoS P art P WoS P WoS /P art % Vetenskaplig publikation av typen refereegranskad artikel, refereegranskat konferensbidrag eller forskningsöversikt Vetenskaplig publikation indexerad i WoS och av typen refereegranskad artikel (article), refereegranskat konferensbidrag (proceedings paper)eller forskningsöversikt (review article) Antal VP art (refereegranskad artikel, refereegranskat konferensbidrag, forskningsöversikt) Antal P art indexerade i WoS Andelen av P art indexerad i WoS C* Antal citeringar minus självciteringar 74

Resultat Resultatet presenteras i nedanstående tabeller och figurer och omfattar: Fördelningen av publikationer (P art ) över institutioner och år. Årlig tillväxt per institution och SA som helhet. Fördelningen av citeringar (C*) över institutioner och år. Fördelningen av genomsnittlig fältnormerad citeringsfrekvens ( ) över institutioner och år. Fördelningen av publikationer (P WoS ) över ämneskategorier och Major Fields. Fördelningen av P art över institution och år Tabell 1. Fördelningen av P art över institutioner och år. Institutioner 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Institutionen för biomedicin 285 273 251 265 292 319 257 Institutionen för kliniska vetenskaper 566 546 467 550 650 649 503 Institutionen för medicin 518 565 543 626 550 557 564 Institutionen för neurovetenskap och fysiologi 361 404 415 444 440 453 424 Institutionen för odontologi 92 115 100 103 111 114 129 Institutionen för vårdvetenskap och hälsa 87 95 114 113 116 124 128 Totalsumma 1909 1998 1890 2101 2159 2216 2005 Tabell 2. Fördelningen av P art över institutioner hela perioden. Radetiketter Totalsumma Institutionen för biomedicin 1942 Institutionen för kliniska vetenskaper 3931 Institutionen för medicin 3923 Institutionen för neurovetenskap och fysiologi 2941 Institutionen för odontologi 764 Institutionen för vårdvetenskap och hälsa 777 Totalsumma 14278 75

Årlig tillväxt Det kan också vara av intresse att undersöka den årliga tillväxten för institutioner såväl som för Sahlgrenska Akademin som helhet med avseende på P art. Förutsättningen är att vi tänker oss att tillväxttakten är exakt densamma varje år. Funktionen: där c = antalet publikationer år 1, = förändringsfaktorn, och n = antal år, här n = 6, ger då resultat enligt tabell 3 där också den genomsnittliga tillväxthastigheten (aritmetiskt medelvärde) ges. Tabell 3. Den årliga tillväxthastigheten av P art för institutioner och Sahlgrenska Akademin samt genomsnittlig årlig tillväxt under observationsperioden 2006 2012. Mätvärden är avrundade till tre gällande siffror. Institutioner Genomsnittlig tillväxt Institutionen för biomedicin 1,38 277 Institutionen för kliniska vetenskaper 1,38 562 Institutionen för medicin 1,40 560 Institutionen för neurovetenskap och fysiologi 1,42 420 Institutionen för odontologi 1,42 109 Institutionen för vårdvetenskap och hälsa 1,44 111 Ett exempel: Institutionen för biomedicin har en förändringsfaktor på 1,376894698 (1,38) och 286 publikationer vår 2006 års slut och det kumulerade antalet publikationer är 1942: 285 1,376894698 1942 För Sahlgrenska Akademin som helhet var förändringsfaktorn 1,40 och den årliga genomsnittliga tillväxten approximativt 2040 publikationer av typen P art. 76

Fördelningen av C* över institutioner och år Tabell 4. Fördelningen av C* över institutioner och år. Institution 2006 2007 2008 2009 2010 201 1 201 2 Institutionen för biomedicin 5921 4534 3027 2475 2346 104 173 2 Institutionen för kliniska vetenskaper 8852 7363 5226 6041 2982 157 257 3 Institutionen för medicin 8636 8914 6409 5525 3789 192 320 9 Institutionen för neurovetenskap och 6673 6657 3842 4011 3429 111 166 fysiologi 1 Institutionen för odontologi 1206 1098 973 624 352 179 19 Institutionen för vårdvetenskap och hälsa 540 553 341 288 152 65 7 Totalsumma 3182 8 2911 9 1981 8 1896 4 1305 0 589 9 942 Tabell 5. Fördelningen av C* över institutioner hela perioden. Institution Totalsumma Institutionen för biomedicin 19518 Institutionen för kliniska vetenskaper 32294 Institutionen för medicin 35522 Institutionen för neurovetenskap och fysiologi 25889 Institutionen för odontologi 4451 Institutionen för vårdvetenskap och hälsa 1946 Fördelningen av över institutioner och år Notera att det finns en större osäkerhet med avseende på 2012; låga värden kan också avspegla att en relativt stor andel är publicerade sent på året, varför citeringsfönstret blir mindre än för de som publicerats tidigare på året. Detta gäller givetvis för alla citeringsintervall men effekten blir påtagligare för ett mycket kort intervall. Tabell 6. Fördelningen av över institutioner och år. Institutioner 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Institutionen för biomedicin 1,32 1,23 1,09 1,09 1,44 1,31 1,43 Institutionen för kliniska vetenskaper 1,35 1,41 1,46 1,69 1,37 1,45 1,42 Institutionen för medicin 1,28 1,49 1,35 1,42 1,54 1,72 1,38 Institutionen för neurovetenskap och fysiologi 1,34 1,49 1,32 1,48 1,89 1,44 1,13 Institutionen för odontologi 1,35 1,15 1,53 1,45 1,32 1,78 0,96 Institutionen för vårdvetenskap och hälsa 1,01 1,15 0,94 0,93 0,90 0,90 0,56 77

Tabell 7. Fördelningen av över institutioner hela perioden. Institutioner Institutionen för medicin 1,46 Institutionen för neurovetenskap och fysiologi 1,45 Institutionen för kliniska vetenskaper 1,45 Institutionen för odontologi 1,36 Institutionen för biomedicin 1,28 Institutionen för vårdvetenskap och hälsa 0,92 78

Fördelningen av P WoS över ämneskategorier och Major Fields Notera att en publikation ofta tilldelas fler än en ämneskategori. Av den anledningen överensstämmer inte antalet observationer med antalet unika publikationer. På samma sätt kan den eller de kategorier en publikation tilldelas i sin tur slås samman till färre huvudkategorier, varför antalet observationer Major Fields (huvudkategorier) inte behöver stämma överens med antalet observationer för kategorier och förstås ej heller med antalet unika publikationer. Ämneskategorier sådana att de utgör minst 5 % av det totala antalet observationer visas, alternativt minst de fem av mest frekventa kategorierna. Ginikoefficienten [0,1] används för att beskriva koncentrationen av publikationer till ämneskategorier. Samma metod har tillämpats med avseende på analysen av fördelningar över huvudkategorier. Institutionen för biomedicin Ämneskategorier Giniindex var 72 %. 5 % motsvarar 136 observationer. Tabell 8. Fördelningen av P WoS över ämneskategorier för biomedicin. Kategori 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Totalt Immunology 52 48 44 51 48 35 31 309 Biochemistry & Molecular Biology 26 18 31 35 33 44 39 226 Microbiology 41 22 33 19 32 34 26 207 Infectious Diseases 23 25 21 17 24 33 13 156 Oncology 16 25 15 22 26 20 18 142 Major Fields (huvudkategorier) Giniindex var 75 %. 5 % motsvarar 110 observationer. Tabell 9. Fördelningen av P WoS över huvudkategorier för biomedicin. Huvudkategori 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Totalt 10 Biomedical Sciences 111 120 99 100 97 117 78 722 9 Basic Life Sciences 93 72 98 95 96 101 95 650 11 Clinical Medicine 96 85 73 83 92 99 61 589 7 Biological Sciences 2 6 7 10 14 3 2 44 13 Other Sciences 1 2 9 20 32 79

Institutionen för kliniska vetenskaper Ämneskategorier Giniindex var 70 %. 5 % motsvarar 237 observationer. Tabell 10. Fördelningen av P WoS över ämneskategorier för kliniska vetenskaper. Kategori 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Totalt Oncology 39 48 37 55 59 68 41 347 Surgery 61 45 38 43 45 41 25 298 Pediatrics 35 42 33 39 36 50 36 271 Orthopedics 46 30 17 27 36 45 26 227 Obstetrics & Gynecology 29 29 25 28 33 36 34 214 Major Fields (huvudkategorier) Giniindex var 77 %. 5 % motsvarar 195 observationer. Tabell 11. Fördelningen av P WoS över huvudkategorier för kliniska vetenskaper. Huvudkategori 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Totalt 11 Clinical Medicine 336 315 265 322 318 367 250 2173 10 Biomedical Sciences 107 87 93 100 133 108 65 693 9 Basic Life Sciences 34 42 34 48 47 65 41 311 11 Dentistry 22 25 28 21 44 36 32 208 Institutionen för medicin Ämneskategorier Giniindex var 73 %. 5 % motsvarar 215 observationer. Tabell 12. Fördelningen av P WoS över ämneskategorier för medicin. Kategori 200 6 200 7 200 8 200 9 201 0 201 1 201 2 Total t Cardiac & Cardiovascular Systems* 49 74 52 71 60 81 74 461 Endocrinology & Metabolism 51 58 49 68 53 68 67 414 Immunology 36 30 44 24 31 30 25 220 Public, Environmental & Occupational Health 24 26 32 37 21 20 31 191 Peripheral Vascular Disease 38 33 25 33 26 155 *Cardiovascular System & Cardiology har slagits samman med Cardiac & Cardiovascular Systems 80

Major Fields (huvudkategorier) Giniindex var 75 %. 5 % motsvarar 185 observationer. Tabell 13. Fördelningen av P WoS över huvudkategorier för medicin. Huvudkategori 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Totalt 11 Clinical Medicine 265 292 255 296 272 292 271 1943 10 Biomedical Sciences 90 78 100 86 86 112 94 646 9 Basic Life Sciences 31 37 42 51 47 45 50 303 11 Health Sciences 33 45 42 50 37 35 47 289 8 Agriculture and Food Sciences 21 21 25 18 13 20 26 144 Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Ämneskategorier Giniindex var 74 %. 5 % motsvarar 180 observationer. Tabell 14. Fördelningen av P WoS över ämneskategorier för neurovetenskap och fysiologi. Kategori 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Totalt Neurosciences 64 76 64 89 92 385 Clinical Neurology 68 78 66 64 71 347 Neurosciences & Neurology 1 8 156 114 279 Psychiatry 24 42 25 49 53 48 38 279 Rehabilitation 15 17 24 23 29 30 17 155 Major Fields (huvudkategorier) Giniindex var 75 %. 5 % motsvarar 151 observationer. Tabell 15. Fördelningen av P WoS över huvudkategorier för neurovetenskap och fysiologi. Huvudkategori 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Totalt 11 Clinical Medicine 173 182 176 189 196 162 129 1207 10 Biomedical Sciences 109 116 102 138 135 209 144 953 9 Basic Life Sciences 33 49 31 39 43 51 29 275 13 Other Sciences 19 15 17 26 38 35 51 201 11 Health Sciences 19 22 29 28 37 37 23 195 81

Institutionen för odontologi Ämneskategorier Giniindex var 83 %. 5 % motsvarar 40 observationer. Tabell 16. Fördelningen av P WoS över ämneskategorier för odontologi. Huvudkategori 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Totalt Dentistry, Oral Surgery & Medicine 65 77 72 68 76 69 74 501 Engineering, Biomedical 7 12 10 12 9 50 Pediatrics 1 5 6 5 8 5 30 Surgery 5 5 1 2 1 5 19 Microbiology 3 5 1 1 3 3 1 17 Major Fields (huvudkategorier) Giniindex var 79 %. 5 % motsvarar 39 observationer. Tabell 17. Fördelningen av P WoS över huvudkategorier för odontologi. Huvudkategori 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Totalt 11 Dentistry 65 77 72 68 76 69 74 501 10 Biomedical Sciences 12 17 15 17 14 10 7 92 11 Clinical Medicine 13 12 11 10 11 10 14 81 9 Basic Life Sciences 3 9 4 5 4 9 5 39 1 Engineering Sciences 5 2 2 10 7 26 Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Ämneskategorier Giniindex var 70 %. 5 % motsvarar 29 observationer. Tabell 18. Fördelningen av P WoS över ämneskategorier för vårdvetenskap. Kategori 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Totalt Nursing 17 31 29 32 31 32 21 193 Public, Environmental & Occupational Health 5 2 6 5 3 12 9 42 Health Care Sciences & Services 1 6 6 6 6 2 5 32 Obstetrics & Gynecology 4 2 2 3 3 7 2 23 Oncology 3 3 6 5 4 1 1 23 Major Fields (huvudkategorier) 82

Giniindex var 73 %. 5 % motsvarar 25 observationer. Tabell 19. Fördelningen av P WoS över huvudkategorier för vårdvetenskap. Huvudkategori 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Totalt 11 Nursing 17 31 29 32 31 32 21 193 11 Clinical Medicine 21 23 21 29 28 34 17 173 11 Health Sciences 7 9 11 11 10 16 14 78 13 Other Sciences 8 3 4 6 3 8 6 38 10 Biomedical Sciences 3 1 1 3 2 10 Sahlgrenska Akademin Major Fields (huvudkategorier) 6% 2% 2% 2% 3% 5% 11% 1% 1% 0% 11 Clinical Medicine 1% 0% 1% 0% 10 Biomedical Sciences 22% 43% 9 Basic Life Sciences 11 Dentistry 11 Health Sciences 13 Other Sciences 11 Nursing 1 Engineering Sciences 8 Agriculture and Food Sciences Figur 2. Den procentuella fördelningen av P WoS över Major Fields (huvudkategorier) 83