Samla in, återvinn! Uppföljning av producentansvaret för 2006

Samla in, återvinn! Uppföljning av producentansvaret för 26 rapport 5796 januari 28

Samla in, återvinn! Uppföljning av producentansvaret för 26 NATURVÅRDSVERKET

Beställningar Ordertel: 8-55 933 4 Orderfax: 8-55 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 11 93, 161 11 Bromma Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln Naturvårdsverket Tel: 8-698 1, fax: 8-2 29 25 E-post: natur@naturvardsverket.se Postadress: Naturvårdsverket, SE-16 48 Stockholm Internet: www.naturvardsverket.se ISBN 978-91-62-5796-1.pdf ISSN 282-7298 Naturvårdsverket 28 Elektronisk publikation

Förord I denna rapport presenterar vi den uppföljningen återvinningsnivåerna för det avfall som omfattas av producentansvar för 26. Naturvårdsverkets diarienummer för ärendet 635-1471-7 Rp. Rapporten bygger på underlag från materialbolag, som samordnar återvinningsrapporteringen från producenter. Underlaget har granskats och bearbetats av Naturvårdsverket och Svensk MiljöEmissionsData (SMED). I årets upplaga har vi valt att enbart redovisa de uppgifter som materialbolagen rapporterat in och de kommentarer som behövs för att tolka uppgifterna. Rapporten har utarbetats av Cecilia Petersen, Conny Öhman, Helen Lindqvist och Lars Eklund vid Naturvårdsverkets miljörättsavdelning. Stockholm i januari 28 Naturvårdsverket 3

Läsanvisningar Rapporten inleds med sammanställning av återvinningsresultaten för förpackningar 26 och 25 (tabell 1). I övrigt har vi redovisat information och resultat för en produktgrupp i taget. Kapitelindelningen följer i huvudsak produktgrupperna. Årets redovisning omfattar enbart uppgifter materialbolagen. Målen för respektive produktgrupp finns under tabellen med återvinningsresultat. Målen för förpackningar gäller från 1 januari 26. Det samma gäller för dryckesförpackningar (plastflaskor och metallburkar) som ska ingå i godkända retursystem. Kommentarer till uppgifter som gäller tidigare år ligger kvar från tidigare versioner av Samla in, återvinn!, under tabellerna. Vi har också valt att redovisat de uppgifter om förpackningar som vi kommer att rapportera till EU under en egen rubrik. I denna rapport står procent för viktprocent, om inget annat anges. För mer information om producentansvaret i Sverige och Naturvårdsverkets pågående arbete hänvisar vi till vår hemsida www.naturvardsverket.se. 4

Innehåll FÖRORD 3 LÄSANVISNINGAR 4 INNEHÅLL 5 SAMMANFATTNING 7 Förpackningar 7 Returpapper 8 Frivilliga åtaganden 9 Däck 9 Bilar 9 Elavfall 9 COLLECT AND RECYCLE! - SUMMARY 11 Packaging 11 Paper 12 Voluntary commitment 12 Tyres 13 Scrapped vehicles 13 Waste electrical and electronic equipment (WEEE) 13 ÅTERVINNINGSRESULTAT FÖR FÖRPACKNINGAR 14 Företag som inte är anslutna till materialbolagen 15 Glasförpackningar 16 Plastförpackningar 17 Metallförpackningar 18 Förpackningar av papper, papp, kartong och wellpapp 19 Träförpackningar 2 Vår kommentarer 21 Dryckesförpackningar 21 Engångs PET-flaskor (Å-PET) 21 Aluminiumburkar 22 PET-flaskor för återfyllnad (R-PET) 22 Returglas 23 Övriga förpackningar 23 Frivilligt åtagande för lantbruksplast 23 5

EU RAPPORTERING FÖR FÖRPACKNINGAR 24 RETURPAPPER 26 KONTORSPAPPER 27 PRODUCENTANSVAR FÖR DÄCK 28 Insamlingssystem 28 Anslutningsgrad 28 Resultat 28 Lager och export av däck 29 Materialåtervinning och materialersättning 29 PRODUCENTANSVAR FÖR BILAR 3 Återanvändning och återvinning 3 BIL Swedens nätverk 3 Så beräknas återvinningen i Sverige i dag 3 Så här kommer återvinningen att beräknas 31 Återvinningsnivån för bilar skrotade utanför BIL Swedens nätverk 31 Återvinningen kommer att öka i framtiden 31 PRODUCENTANSVAR FÖR ELEKTRONIK 32 El-Kretsens insamling 33 Producenternas rapportering till EE-registret 34 REFERENSER 36 6

Sammanfattning I denna rapport presenterar vi uppgifter om insamling och hantering av avfall som omfattas av producentansvar för 26. Förpackningar Den totala återvinningen av förpackningar har ökat. Beräknat enligt den svenska förpackningsförordningen ligger den totala återvinning på 82 procent. Av detta är 59 procent materialutnyttjande och 23 procent energiåtervinning. Nästan alla förpackningsslag klarar de nationella målen för återvinning och materialutnyttjande. Undantaget är metall där materialutnyttjande ligger på 66 procent, d.v.s. fyra procentenhet under målet. Det är en ökning med 8 procentenheter jämfört med 25. Materialutnyttjande av plast har ökat kraftigt: från 24 procent till 38 procent. Det beror dels på höga priser för återvunnen råvara, dels på nya och förbättrade metoder för sortering. Återvinning ligger totalt på 81 procent för plastförpackningar. För träförpackningar rapporterar materialbolaget en 1-procentig återvinning under 26. Uppgiften är baserad på hur förpackningsavfall av trä hanteras i hela landet. Resultatet innebär att återvinning nästan tio gånger större än 25. För 25 rapporterade materialbolaget enbart hur mycket som samlats in i deras system. Materialutnyttjande av glas ligger på 91 procent. Det är en minskning sedan 25 men resultatet ligger ändå högt över målet på 85 procent. Materialutnyttjande av pappersförpackningar ligger kvar på 72 procent. Den sålda mängd ökat med drygt 3 ton. Resultaten för 26, beräknade enligt förpackningsförordningen, finns i Tabell I. 7

Tabell I. Resultat av förpackningsinsamlingen 26, redovisning enligt den svenska förpackningsförordningen. (Resultat för 25 inom parentes). Materialslag Total mängd satt på marknaden 174 Glas (162 7) 165 69 Plast, ej PET (158 94) PET-flaskor, 2 95 ej återanvändning b) (16 73) Papper, papp, kartong och wellpapp Metall, ej dryckesförpackningar 676 352 (645 ) 51 1 (58 2) 16 939 Returburkar (aluminium) c) (15 163) Trä 31 628 (44 43) Totalt 1 45 84 (1 497 19) 159 (155 ) 63 49 (38 234) 17 826 (15 866) 71 417 (77 589) 486 79 (465 464) (396) 33 7 (33 7) 14 447 (13 6) 5 56 (8 749) 826 67 (73 19) 251 498 (41 467) 323 365 (119 452) Materialutnyttjande Energiutnyttjande Materialutnyttjande 91 (95) 38 (24) 89 (95) 72 (72) 66 (58 ) 85 (86) 17 (2) 59 (49) Energi- utnyttjande 43 (49) 83 (9) 23 (8) Total återvinning 91 (95) 81 (73) 89 (95) 72 (72) 66 (58) 85 (86) 1 (11) 82 (57) Tabell II. Återvinningsresultat för 26, beräknat enligt EU:s förpackningsdirektiv (94/62/EG). (Resultat för 25 inom parentes) Förpackningsslag Satt på marknaden Material utnyttjande Energi utnyttjande Material utnyttjande Återvinning Glas 174 159 91 91 (162 7) (155 ) (95) (95) Plast 185 785 (175 643) 81 316 c) (54 1) 71 417 (77 589) 43 (31) 82 (75) Papper 676 352 (645 ) 486 79 (465 464) (396) 72 (72) 72 (72) Metall 68 39 (73 363) 49 747 (46 76) 45 (35) 71 (64) 71 (64) Trä 31 628 5 56 251 498 17 1 (44 43) Totalt 1 419 862 (1 512 8) (8 749) 827 413 (731 616) (41 467) 323 365 (119 82) (2) 58 (48) (11) 81 (56) Förpackningsdirektivet (94/62/EG) använde en något annorlunda indelningar än den svenska förpackningsförordningen. Vi rapporterar återvinningsresultaten till EU-kommissionen i fem kategorier: glas, plast, papper, metall och trä. Dessutom lägger vi till 1 procent på totala mängden för övriga förpackningar. I Tabell II presenterar vi de återvinningsresultaten för 26 som vi kommer att rapportera till EU-kommissionen. Returpapper Insamlingen av returpapper ligger kvar på 83 procent. Producenterna klarar alltså målet för som ligger på 75 procent. 8

Frivilliga åtaganden Branscherna har gjort frivilliga åtaganden om att materialåtervinna 3 procent av all lantbruksplast och 75 procent av allt kontorspapper. Under 26 materialutnyttjandes 67 procent av lantbruksplasten och 66 procent av kontorspapperet. Däck Inga däck har gått till deponering. Ungefär hälften av de insamlade däcken gick till energiutvinning i cementindustrin eller i värmeverk. Mer än en tredjedel gick till materialåtervinning och materialersättning. Exporten av hela däck minskat något jämfört med 25. Bilar 86 procent av skrotbilens vikt återanvändes eller återvanns under 26. Producenterna når därmed målet i förordningen. Elavfall Elavfall samlas i dag in av flera organisationer. All insamling ska rapporteras till Natur-vårdsverkets EE-register. El-Kretsen AB hanterar det mesta av elavfallet från hushåll och även en del verksamhetsavfall. Under 26 samlade man in nästan 15 ton elavfall under 26. Totalt motsvarar det 15,8 kg per svensk. Det är också en ökning med nästan två kilo per person jämfört med 25, och innebär att Sverige klarar EU-kravet på 4 kg per person med god marginal. Enligt rapporteringen till EE-registret sålde svenska producenter 342 235 ton elektriska och elektroniska produkter och totalt 177 848 ton elvafall samlades in under den första rapporterings perioden. Nästan 94 procent av det insamlade elavfallet återvanns inom Sverige. Den första rapporterings perioden täcker perioden 13 augusti 25 (då förordningen (25:29) om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter trädde i kraft) till 31 december 26. Men den är inte fullständig. Vi kan därför inte avgöra om producenterna nått målen. Målen varierar beroende på produktkategori. 9

1

Collect and recycle! - summary In this report we present information on the collection and treatment of waste that falls under producer responsibility for 26. Packaging The total amount of packaging put on the market has increased. The total recovery, calculated according to the Swedish Ordinance (26:1273) on producer responsibility for packaging, is 82 percent, of which 59 percent is recycled material and 23 percent energy recovery. All but one of the packaging materials reach the national targets for recovery and recycling of material. The exception is metal packaging, of which, 66 percent is recycled, i.e. four percentage points under the national target of 7 percent. However, this result is an increase of 8 percentage points compared to 25. There was a strong increase in the amount of plastic recycled: from 24 to 38 percent. This is partially due to the high price for secondary raw material, partially a result of new and improved methods for sorting collected waste. The total recovery of plastic packaging is 81 percent. For packaging made of wood the material companies report a 1 percent recovery for 26. The calculation is based on an assessment of how wood packaging waste is managed on a national level. This means that recovery has increased almost tenfold compared to the previous year. The 25 results only comprised packaging waste collected by the material companies. The recycling of paper packaging remains at 72 percent. The amount put on the market has increased by a little more than 3, tonnes. All the results for 26, calculated according to the Swedish Ordinance (26:1273) on producer responsibility for packaging, are found in Table I. The Packaging Directive (94/62/EC) uses a somewhat different classification than the Swedish Ordinance. We report five categories of recovery results to the European Commission: glass, plastic, paper, metal and wood. In addition, we add one per cent to the total amount to account for other packaging materials. In Table II we present the 26 recovery results calculated according to the Packaging Directive. 11

Table I. 26 results of packaging collection and recovery presented according to the Swedish Packaging Ordinance. (25 results in brackets). Type of packaging Glass Plastic, non-pet Total amount put on the market (tonnes) 174, (162,7) 165,69 (158,94) (tonnes) 159, (155,) 63,49 (38,234) Energy recovery (tonnes) 71,417 (77,589) Materialrecycling Materialrecycling 91 (95) 38 (24) Energy recovery 43 (49) Total recovery 91 (95) 81 (73) PET bottles, 2,95 not reused b) (16,73) 17,826 (15,866) 89 (95) 89 (95) Paper, carton, cardboard, and corrugated cardboard Metal, nondrinking con- 676,352 (645,) 51,1 (58,2) tainers Drinking 16,939 containers of aluminium c) (15,163) 31,628 Wood Total (44,43) 1,45,84 (1,497,19) 486,79 (465,464) (396) 33,7 (33,7) 14,447 (13,6) 5,56 (8,749) 826,67 (73,19) 251,498 (41,467) 323,365 (119,452) 72 (72) 66 (58 ) 85 (86) 17 (2) 59 (49) 83 (9) 23 (8) 72 (72) 66 (58) 85 (86) 1 (11) 82 (57) Table II. 26 recovery results according to the Packaging Directive (94/62/EC). (25 results in brackets) Type of Put on the packaging market (tonnes) Glass 174, (162,7) Plastic 185,785 (175,643) Paper 676,352 (645,) Metal 68,39 (73,363) Wood 31,628 (44,43) Total 1,419,862 (1,512,8) Materialrecycling (tonnes) 159, (155,) 81,316 c) (54,1) 486,79 (465,464) 49,747 (46,76) 5,56 (8,749) 827,413 (731,616) Energy recovery (tonnes) 71,417 (77,589) (396) 45 (35) 251,498 (41,467) 323,365 (119,82) Materialrecycling 91 (95) 43 (31) 72 (72) 71 (64) 17 (2) 58 (48) Total recovery 91 (95) 82 (75) 72 (72) 71 (64) 1 (11) 81 (56) Paper The collection of paper (newsprint) remains at 83 percent. The producers thereby reach the national target of 75 percent. Voluntary commitment Industry has voluntarily committed to material recycle 3 percent of all farm plastics and 75 percent of all office paper. During 26, 67 percent of farm plastics and 66 percent of office paper was recycled. 12

Tyres No tyres were put in landfills during 26. About half of the collected tyres were used for energy production in the cement industry and thermal power plants. More than a third was material recycled or used to replace other raw materials. The export of tyres has decreased somewhat compared to 25. Scrapped vehicles Eighty-six percent of the weight of scrapped vehicles was reused or recycled during 26. The producers have thereby reached the target specified in the ordinance. Waste electrical and electronic equipment (WEEE) Waste electrical and electronic equipment (WEEE) is collected by several organisations today. All collection is to be reported to the EE Register of the Swedish EPA (http://eeregistret.naturvardsverket.se/net/ee/producent%2logga%2in). El-kretsen AB manages the major part of household WEEE and some of enterprise WEEE (see www.el-kretsen.se). During 26, El-kretsen collected close to 15, tonnes of WEEE. This is an increase of almost 2 kg per capita compared to 25 and corresponds to 15.8 kg per capita. Sweden thereby reached the EU target (4 kg per capita) with a good margin. Swedish producers put a total of 342,235 tonnes electrical and electronic products on the market and collected 177,848 tonnes WEEE during the first reporting period, according to their reports to the EE Register. Almost 94 percent of the collected WEEE was recovered within Sweden. The first report covers the period from 13 August 25 (when the ordinance (25:29) on producer responsibility for electrical and electronic products was put into force in Sweden) to 31 December 26. 13

Återvinningsresultat för förpackningar Återvinningen av förpackningar ligger kvar på en hög nivå. Drygt 81 procent av alla förpackningar återvinns, beräknat enligt den svenska förpackningsförordningen. Materialutnyttjandet låg på 59 procent. Nästan alla förpackningsslag klarar de nationella målen för återvinning och materialutnyttjande. Undantaget är metall där materialutnyttjande ligger på 66 procent, fyra procentenhet under målet. Det är en ökning med 11 procentenheter jämfört med 25. Materialutnyttjande av plast har ökat kraftigt, från 24 procent till 38 procent. Det beror dels på höga priser för återvunnen råvara, dels på nya och förbättrade metoder för sortering. Återvinning ligger totalt på 81 procent för plastförpackningar. För träförpackningar rapporterar materialbolaget en 1-procentig återvinning under 26. Uppgiften är baserad på hur förpackningsavfall av hanteras i hela landet. Resultatet innebär att återvinning nästan tiodubblats jämfört med 25. Men då rapporterade materialbolaget enbart hur mycket som samlats in i deras system. Materialutnyttjande av glas ligger på 91 procent. Det är en minskning sedan 25 men resultatet ligger ändå högt över målet på 85 procent. Här presenterar vi de uppgifter som materialbolagen har rapporterat. Vi redovisar både materialutnyttjande och energiåtervinnig, fördelat på de olika materialslagen. Svenska Miljöemissionsdata (SMED) har, på uppdrag av Naturvårdsverket, samlat in uppgifterna om hur stora mängder förpackningar som använts och hur förpackningsavfallet omhändertagits i Sverige under 26. Arbetet görs inom projektet Internationell rapportering av svenska avfallsdata under år 27. I SMEDs arbete ingick uppdatering av register och enkäter, utskick av enkäter och påminnelser samt granskning, kvalitetsredovisning (se Kvalitetsdeklaration) och sammanställning av de uppgifter som krävs för nationell och internationell rapportering. SMED och Naturvårdsverket har samarbetat för att ta fram den slutgiltiga dokumentation. Att granska eller kvalitetsredovisa de metoder materialbolagen använder för att få fram sina uppgifter har inte ingått i projektet. Beräkningarna av återvinningsnivåer är baserad på den totala mängden förpackningar som satts på den svenska marknaden. Detta gäller för samtliga materialslag. I Tabell 1 har vi ställt samman uppgifter om förbrukning, insamling och återvinning av förpackningar i Sverige år 25. Återvinningen är beräknade enligt den uppdelning som finns i den svenska förordningen (SFS 26:1273) om producentansvar för förpackningar. Den skattade total mängden för hela svenska marknaden är summan av materialbolagens uppgifter om hur mycket förpackningar deras medlemmar satt på den svenska marknaden och i vissa fall deras uppskattning av privatimporten och hur mycket företag som inte är anslutna till materialbolag satt på marknaden. För vissa materialslag finns flera materialbolag. Resultaten i tabell 1 skiljer sig därför från dem som materialbolagen rapporterar (se http://www.ftiab.se/atervinningsstatistik). 14

Tabell 1. Resultat av förpackningsinsamlingen 26, redovisning enligt den svenska förpackningsförordningen. Uppgifterna bygger på enkätsvar från elva materialbolag. (Resultat för 25 inom parentes). Materialslag Glas Plast, ej PET PET-flaskor, ej återanvändning b) Papper, papp, kartong och wellpapp Metall, ej dryckesförpackningar Skattat total mängd för hela svenska marknaden 174 a) (162 7) 165 69 (158 94) 2 95 (16 73) 676 352 (645 ) 51 1 (58 2) Returburkar 16 939 (aluminium) c) (15 163) 31 628 Trä d) (44 43) Materialutnyttjande 159 (155 ) 63 49 (38 234) 17 826 (15 866) 486 79 Energiutnyttjande 71 417 (77 589) (465 464) (396) 33 7 (33 7) 14 447 (13 6) 5 56 (8 749) 251 498 (41 467) Materialutnyttjande (procent) 91 (95) 38 (24) 89 (95) 72 (72) 69 (58 ) 85 (86) Energiutnyttjande (procent) Totalt 1 45 84 (1 497 19) 825 813 (73 19) 322 915 (119 452) 59 (49) 22 (8) a) Här räknar vi inte med privatimporterade glasförpackningar. Läs mer under Glasförpackningar. b) I rapporteringen till EU räknas dessa in under plast. c) I rapporteringen till EU räknas dessa in under metall. d) Statistiken är osäker. Läs mer under rubriken Träförpackningar. 17 (2) 43 (49) 83 (9) Material- och energiutnyttjande (procent) 91 (95) 81 (73) 89 (95) 72 (72) 66 (58) 85 (86) 1 (11) 81 (57) Uppgifterna i tabell 1 gäller separat insamlade förpackningar. Producenterna har inte rapporterat någon deponering av utsorterade förpackningar. Alla förpackningar och allt returpapper sorteras inte ut. Det gör att en del förpackningarna och returpapperet samlas in tillsammans med hushålls- och verksamhetsavfall. Eftersom det sedan 22 är förbjudet att deponera brännbart avfall i Sverige, går dessa sannolikt till energiåtervinning. Företag som inte är anslutna till materialbolagen De producenter som inte är anslutna till materialbolagen är skyldiga att själva ta ansvar för insamling och återvinning. 23 anmälde 32 företag att de tog eget ansvar. För år 24 skickade SMED ut enkäter, om förpackningsmängder och behandling av förpackningsavfall, även till dessa företag. De stod då för mindre än 2 procent av de förpackningar som sattes på marknaden (se Naturvårdsverket rapport 5494). Undantaget är träförpackningar där producenter med eget ansvar stod för ca 8 procent. Men statistiken för träförpackningar är osäker (läs mer under Träförpackningar). 15

På grund av osäkerhet i rapporteringen och de små kvantiteterna räknas uppgifterna inte in i återvinningsresultaten. Under 26 gjorde vi en egen uppföljning av företag som anmält till Naturvårdsverket att de tar eget ansvar. Åtta av dessa meddelade att de anslutit till REPA, d.v.s. den serviceorganisation som sköter administrationen åt material bolagen. Det finns ingen anledning att tro att producenter med eget ansvar står för en större andel av totala förpackningsmängden i år. Vi har därför beslutat att inte samla in uppgifter från de företag som tog eget ansvar under 26. Glasförpackningar Målet för glasförpackningar är 7 procent materialutnyttjande. Svenska producenter sålde 173 ton glas förpackningar under 26, en ökning med 7 ton. Totalt samlade Svensk GlasÅtervinning AB (SGÅ) in och materialåtervann 159 ton under samma år. Det är en ökning i mängd med 4 ton sen 25 och motsvarar en materialåtervinning på 92 procent. Denna siffra kommer vi även att redovisa till EU kommissionen. Uppgifterna kommer från SGÅ. Vi har inte fått in några uppgifter om hur mycket glasförpackningar privatpersoner förde in i landet under 26. Enligt Avfall Sverige ingår 41 ton privatimporterade glasförpackningar i den mängd som materialutnyttjades under 26. Tabell 2. Återvinning av glasförpackning i procent åren 1999 26 (exkl. privatimport) År Satt på marknaden av svenska producenter Insamling Återvinning 1999 174 146 84 2 167 143 8 86 21 171 143 7 84 22 17 149 88 23 165 151 229 92 24 159 58 152 26 96 25 162 7 155 95 26 173 159 92 Mål: 7 procent materialutnyttjande. I mängd satt på marknaden ingår inte privatimporterade förpackningar eller förpackningar som satts på marknaden av producenter som inte är anslutna till SGÅ (26: ca 1 ton enligt SGÅ). 24: Materialutnyttjande inkl. 12 787 ton kasserat returglas. (Reviderad p.g.a. dubbelräkning. I Samla in, återvinn! för 25 redovisade vi 14 procent materialåtervinning) 16

Plastförpackningar Målet för plastförpackningar är 7 procent återvinning, dock minst 3 procent materialutnyttjande. Totalt sattes 165 69 ton plastförpackningar på den svenska marknaden. Vi har inte fått in några uppgifter om återanvändning från något materialbolagen. Det totala materialutnyttjande var 63 49 ton. Det är en kraftig ökning sedan 25 (38 234 ton). Plaståtervinningen i Arvika mer än tredubblade sin materialåtervinning. Enligt enkätsvaren materialåtervinner företaget också tre gånger mer än vad deras medlemmar totalt satt på marknaden. Materialutnyttjandet ökade alltså från 24 till 38 procent. Energiåtervinningen minskade med sju procentenhet till 43 procent. Den mängd som gick till energiåtervinning minskade med nästan 7 ton. Totala energiåtervanns 71 471 ton. I denna siffran ingår även en viss mängd mjuka plastförpackningar från hushåll som energiutvinns tillsammans med annat hushållsavfall. Totalt låg återvinningen på 81 procent. Sammantaget nådde producenterna upp till båda de återvinningsmål som regeringen satt upp för plastförpackningar. Årets uppgifter kommer från Plastkretsen AB, Svensk Ensilageplast Retur AB (SvepRetur), Plaståtervinningen i Arvika AB och TMResponsiblity (TMR). I Plastkretsen och TMR:s uppgifter om energiåtervinning ingår en del mjuka plastförpackningar som energiåtervinns tillsammans med hushållsavfall. För SvepRetur räknas enbart uppgifter om plastsäckar med i Tabell 3. TMR:s startade sin verksamhet 1 april 26. Att materialutnyttjandet har ökat beror delvis på att marknadspriset för plast har varit högt under 26. Plastkretsens har dessutom förbättrat den maskinella försorteringen i sina återvinningsanläggningar. Tabell 3. Återvinning av plastförpackningar (ej PET) i procent åren 2 26. Mängder förpackningar från producenter anslutna till materialbolag. År Satt på marknaden Material utnyttjande Total återvinning Källa 2 14 15 33 a) 21 15 13 29 a) 22 155 964 16 33 b) 23 149 96 18 69 b) 24 157 3 19 67 b) 25 158 94 24 73 c) 26 165 69 38 81 d) Mål: 7 procent återvinning, dock minst 3 procent materialutnyttjande. a) Plastkretsen. b) Plastkretsen AB och SvepRetur c) Plastkretsen AB, Plaståtervinningen i Arvika AB och SvepRetur. d) Plastkretsen AB, Plaståtervinningen i Arvika AB, SvepRetur och TMR. 17

Materialbolagen har även redovisat en skattning av hur mycket producenter som inte är anslutna till dem satt på marknaden. Materialbolagens skattningar är sammanlagt 79 ton. Det är inte klart om materialbolagens skattningar omfattar producenter som inte är anslutna till just det materialbolaget eller producenter som inte är anslutna till något materialbolag över huvud taget (tar eget ansvar eller friåkare). Vi har därför valt att inte räkna med dessa uppgifter. Metallförpackningar Målet för återvinning av metallförpackningar är 7 procent materialutnyttjande. I gruppen metallförpackningar ingår förpackningar av stål och aluminium, men inte dryckesförpackningar. Vi redovisar även återvinningsresultaten uppdelade på stål och aluminium (tabell 6 och 7), för att kunna jämföra med tidigare år. Totalt sattes 51 1 ton metallförpackningar på marknaden, varav 41 7 ton stål- och 9 4 ton aluminiumförpackningar. Den mängd som samlades in och materialutnyttjades var 33 7 ton. Av detta var 3 5 ton stål- och 3 2 ton aluminiumförpackningar. Resultatet är alltså 66 procent materialutnyttjande, beräknat på alla förpackningar som satts på marknaden. Metallförpackningar klarar nästan målet De nationella återvinningsmålen omfattar inte energiutnyttjande av metall. Statistiken kommer från MetallKretsen AB. Uppgifterna om total mängder metallförpackningar omfattar enbart företag som är anslutna till REPA. Och det är troligen förklaringen till att mängden metallförpackningar verkar minska. Tidigare år har Metallkretsen även lämnat in en skattning av hur mycket företag som inte är anslutna till REPA satt på marknaden, och de uppgifterna har räknats med i den totala mängd satt på marknaden. Eftersom dessa företag inte rapporterar någon insamling eller materialåtervinning har denna beräkningsmetod ökat mängd förpackningar satta på marknaden och minskat materialutnyttjande. Tabell 4. Materialutnyttjande av metallförpackningar 2 26 Referensår Tillfört svenska marknaden Materialutnyttjad Materialutnyttjande 2 52 3 28 72 55 21 52 8 33 63 22 53 5 33 3 62 23 5 7 32 9 65 24 55 7 33 5 6 25 58 2 33 7 58 26 51 1 33 7 66 Mål: 7 procent materialutnyttjande (stål- och aluminiumförpackningar, ej returburkar). Tillfört svenska marknaden: 24: Inklusive 5 ton från producenter med eget ansvar. Skattningen gjord av MetallKretsen. 25: Inklusive 7 ton från producenter med eget ansvar. Skattningen gjord av MetallKretsen. Dessa har lagts på aluminium och stål med samma fördelning som de förpackningar MetallKretsens medlemmar satt på marknaden (1:4). 26: Enbart förpackningar från företag anslutna till REPA. Metallkretsen uppskattar att icke anslutna producenter satt ca 5 ton metallförpackningar på marknaden. 18

Tabell 5. Materialutnyttjande av stål- och aluminiumförpackningar 2 26 Referensår Tillförd svenska marknaden Materialutnyttjad Materialutnyttjande Stål Alu Stål Alu Stål Alu 2 61 25 21 71 22 22 7 24 23 73 28 24 45 7 1 3 8 2 7 67 27 25 47 4* 1 8** 3 8 2 9 72 27 26 41 7 9 4 32 1 3 2 73 34 * Vara 41 8 ton från MetallKretsens medlemmar ** Vara 9 4 ton från MetallKretsens medlemmar 26: uppgifter enbart från MetallKretsens medlemmar. Förpackningar av papper, papp, kartong och wellpapp Sedan årsskiftet 25 har vi ett gemensamt mål för förpackningar av papper, papp, kartong och wellpapp. Det är 65 procent materialutnyttjande. Energiåtervinning räknas inte med i återvinningsresultaten för den här gruppen. Tidigare fanns ett separata mål för förpackningar av papper, papp och kartong 1. I tabell 6 har vi räknat om tidigare resultaten efter dagens gemensamma mål för att underlätta jämförelser mellan åren. Tabell 6. Materialutnyttjande av förpackningar av papper, papp, kartong och wellpapp, 1999 26 År Tillfört svenska marknaden Materialutnyttjad Materialutnyttjande 1999 582 392 63 67 2 594 42 675 68 21 623 431 723 69 22 623 436 882 7 23 622 434 2 7 24 641 454 2 71 25 645 465 464 72 26 676 352 486 79 72 Mål: 65 procent materialutnyttjande. Mängd tillförd den svenska marknaden: 25: Här ingår 25 171 ton papper, papp och kartong samt 152 ton wellpapp satta på marknaden av producenter med eget ansvar. Skattningen är gjort av Returkartong AB. 26: Här ingår 212 ton förpackningar satta på marknaden av producenter som inte är anslutna till materialbolagen. Skattningen är gjort av Returkartong AB. 1 7 procent återvinning, dock minst 4 procent materialutnyttjande. 19

Gruppen som helhet klarar det nya målet. Materialutnyttjandet 72 procent under 26, liksom under 25. I uppgiften om mängd tillförd den svenska marknaden ingår en skattning av vad producenter som inte är anslutna till materialbolaget har sålt (212 ton). Uppgifterna kommer från materialbolaget Svensk Returkartong AB. Förpackningar av wellpapp, papper, papp och kartong (från hushåll)samlas numera in i samma behållare, Svenska Returkartong AB kan därför inte redovisa separat siffror för wellpapp för 26. Träförpackningar Enligt de uppgifter vi fått in återvanns 1 procent av de träförpackningar som sattes på marknaden under 26. Av detta var ca 17 procent materialutnyttjande. Målet är att 7 procent av träförpackningarna ska återvinnas. Minst 15 procent ska materialutnyttjas. Materialbolagen har rapporterat att 31 628 ton träförpackningar användes i Sverige under 26. Största delen, 251 498 ton, av de kasserade träförpackningarna energiutnyttjades. Drygt 5 5 ton materialutnyttjades. Det är mer än fem gånger så mycket som året innan. Uppgifterna kommer från Svenskt Returträ AB och CPL Lastbärarsystem. Svensk Returträ:s uppgift om mängd satt på marknaden är en uppskattning hela den svenska marknaden, som baseras på branschinformation Medlemmarna i CPL Lastbärarsystem nytillverkar enligt enkätsvaret endast mycket små förpackningsmängder. Istället köper och säljer man förpackningar. SMED:s sammanställning bygger på uppgifter från de båda materialbolagens. Det är finns därför en risk för viss dubbelräkning. Återanvändning ingår inte i den nationella målen eller i rapporteringen till EU. Tabell 7. Återvinning i procent av träförpackningar åren 22 26 År 22 23 24 25 26 Tillfört den svenska marknaden 3 393 131 422 722 44 43 31 628 Materialutnyttjande 6 63 28 31 981** 8 749 5 56 Energiutnyttjande 24 * 328 848 41 888*** 41 467 251 498 Materialutnyttjande.... 7 2 17 Total återvinning.... 17 11 1 Mål: 7 procent återvinning, dock minst 15 procent materialutnyttjande * Uppgiften bygger snarare på ett antagande än på ett system där man räknar förpackningar. ** Reviderad p.g.a. räknefel, påverkar inte slutresultatet (i uppföljningen för 24 redovisade vi 32 27 ton). *** Här ingår troligen även en del återanvändning. 24 & 25: Svenskt Returträ AB rapporterade endast den tillverkning/återvinning som sker bland deras medlemmar/inom deras egen verksamhet. 26: Svenskt Returträ AB:s uppgifter om material och energiutnyttjande är en uppskattning av marknaden i hela Sverige. 2

Vår kommentarer Svensk Returträ AB har i år rapporterat en 1-procentig återvinning. Det kan i praktiken vara riktig. Största delen av träförpackningarna är lastpallar av rent trä. I regel återanvänds de en eller flera gånger innan de kasseras. Om flera trasiga pallar sätts ihop till en ny pall eller om man måste göra stora reparationer innan pallarna kan användas igen räknas det som materialåtervinning enligt EU:s expertkommitté för förpackningsfrågor. De kasserade pallarna är mycket attraktiva som bränsle. Dessutom har Sverige ett förbud för deponering av brännbart avfall. Trots att materialbolagen inte kan kontrollera flödena eller ge oss säkra uppgifter bedömer vi alltså att en mycket liten del av de kasserade träförpackningarna hamnar på deponi. Dryckesförpackningar Den nya förordningen (25:22) om retursystem för plastflaskor och metallburkar trädde i kraft den 1 januari 26. Den innebär att producenterna ska se till att plastflaskor eller metallburkar för konsumtionsfärdig dryck ingår i ett godkänt retursystem. Producent är den som yrkesmässigt tappar konsumtionsfärdig dryck i plastflaskor/metallburkar eller på annat sätt sätter dessa förpackningar på marknaden i Sverige. Kravet omfattar inte flaskor för mejeriprodukter, grönsaks-, frukt- eller bärjuicer. Engångs PET-flaskor (Å-PET) Målet för PET-flaskor av engångstyp (Å-PET) är 9 procent materialutnyttjande. Under 26 sattes 2 95 ton Å-PET på marknaden. 16 48 ton av dessa PETflaskor samlades in och materialutnyttjandes. Det gav en återvinning på 82 procent (Tabell 8). Uppgifterna kommer från AB Svenska Returpack-PET. Tabell 8. Försäljning och återvinning av PET-flaskor av engångstyp (Å-PET) 1999-26 År Tillfört den svenska marknaden, Materialutnyttjad Materialutnyttjande 1999 7 637 5 65 74 2 8 415 6 533 78 21 9 475 7 373 78 22 11 281 8 659 77 23 13 488 1 652 79 24 14 614 13 17 89 25 16 73 15 866 95 26 2 95 17 826 89 Mål: 9 procent materialutnyttjande Resultat materialutnyttjande: 24: Här ingår 1 318 ton kasserad R-PET (Svensk Bryggareförening AB). I Samla in, återvinn! för 24 hade de inte räknats med. Vi redovisade därför enbart 8% materialutnyttjande. 25: Inklusive 1 597 ton kasserad R-PET (Svensk Bryggareförening AB) 26: Inklusive 1 346 ton kasserad R-PET (Svenska Bryggareföreningen AB). 21

Om man också räknar med de 1 346 ton kasserad R-PET som, enligt Svensk Bryggareföreningen, återvanns tillsammans med engångsflaskorna ligger materialutnyttjandet på 89 procent. Detta är de uppgifter vi kommer att redovisa till EU kommissionen. Aluminiumburkar Målet för dryckesburkar av aluminium är 9 procent materialutnyttjande. Materialbolaget rapporterade att 16 939 ton sattes på marknaden 26. En ökning med knappt 2 ton. Även den återvunna mängden ökade. 14 447 ton aluminiumburkar samlads in och materialutnyttjades. Men eftersom den totala mängden också ökade (med knappt 2 ton) gick återvinningen ner en procentenhet. Under 26 materialutnyttjandes 85 procent av returburkarna. Returburkarna klarar därmed inte riktigt målet i år heller. Uppgifterna bygger på enkätsvar från AB Svenska Returpack. Tabell 9. Försäljning och återvinning av aluminiumburkar 2-26 År 2 21 22 23 24 25 26 Tillfört den svenska marknaden 14 977 15 379 15 641 15 547 15 264 15 163 16 939 Materialutnyttjande 12 818 13 44 13 474 13 266 12 96 13 6 14 447 Materialutnyttjande 86 85 86 85 85 86 85 Mål: 9 procent materialutnyttjande PET-flaskor för återfyllnad (R-PET) Retur PET-flaskor (R-PET) har inget eget mål. Eftersom flaskorna återanvändas ingår R-PET inte i statistiken för vare sig plastförpackningar eller Å-PET (för dessa förpackningsslag redovisas enbart materialutnyttjande). Svenska Bryggareföreningen AB uppskattar den totala mängden R-PET som såldes under 26 till 9 463 ton. Av dessa återanvändes 9 83 ton, vilket ger en återanvändningsgrad på 96 procent. En minskning med två procentenheter sen 25. En flaska återfylldes i genomsnitt 3,8 gånger under 26. Det finns inget mål för återanvändning av PET-flaskor. Istället måste alla återfyllnads flaskor som säljs ingå i ett godkänt retursystem (SFS 25:22). Det är Jordbruksverket som godkänner insamlingssystemen. Den som ansöker om godkännande bör kunna visa hur man tänker uppnå den återvinningsgrad som krävs. Tabell 1. Återanvändning i procent av PET-flaskor för återfyllnad åren 1999-25 År 1999 2 21 22 23 24 25 26 Total såld mängd 18 551 18 615 18 615 18 653 17 171 13 536 9 867 9 463 Återanvänd mängd 18 212 18 187 18 187 18 15 16 731 13 42 9 653 9 83 Uppskattad åter 98 98 98 97 97 99 98 96 användningsnivå Det finns inget mål uppsatt för återanvändning av PET-flaskor. 22

Returglas Returglas omfattas inte längre av rapporteringsskyldighet. Kravet på att öl- och läskflaskor av glas ska ingå i retursystem finns inte kvar i lagstiftningen. Det returglas som fortfarande finns ute på marknaden går till materialutnyttjande med övriga glasförpackningar. Uppgifter om hur mycket returglas som har återanvänt 1999 till 24 hittar du i förra årets versioner av Samla in, återvinn! (Naturvårdsverkets rapport 5599). Övriga förpackningar Vi har inte fått in några uppgifter om försäljning av förpackningar av andra material. I rapporteringen till EU redovisar vi ett schablonvärde, som motsvarar 1 procent av den totala mängd förpackningar av andra materialslag. Vi har antagit att inga av dessa återvinns. Frivilligt åtagande för lantbruksplast Lantbruksplast redovisas i denna rapport trots att den inte definieras som en förpackning. Lantbruksplast är plast från ensilage, odlingsfilm etc. Branschen har gjort ett frivilligt åtagande: senast vid utgången av 24 skulle man nått en återvinningsnivå på 3 procent. Det målet uppnåddes med god marginal. Förra året sattes 16 327 ton lantbruksplast på marknaden. SvepRetur samlade in totalt 12 442 ton lantbruksplast. Av dessa materialutnyttjandes 1 931 ton, medan 1 511 ton energiutnyttjades. Materialutnyttjandet har därmed ökat från 62 till 67 procent. En del av materialutnyttjandet sker utanför Sverige. Uppgifterna kommer från SvepRetur. Tabell 11. Konsumtion, insamling och återvinning av lantbruksplast åren 23 25 År Konsumtion Insamling Materialutnyttjande Energiutnyttjande Resultat 23 12 64 9 64 9 64 24 13 266 9 459 7 567 1 862 57 25 15 855 11 83 9 745 1 338 62 26 16 327 12 442 1 931 1 511 67 23

EU rapportering för förpackningar Beräknat enligt Förpackningsdirektivet låg den totala återvinningen, för samtliga förpackningsslag, på 81 procent. Materialutnyttjandet låg på 58 procent. Samtliga förpackningsslag klarar EU:s miniminivå för återvinning och materialutnyttjande Nedan redovisar vi det preliminära resultatet för återvinning av förpackningar i Sverige år 26. Resultaten är presenterade i samma fem kategorier som vi kommer att rapportera till EU nästa år. Förpackningsdirektivet (94/62/EG) kräver rapportering av: glas, metall, plast, papper och trä. Vi har därför räknat med PET-flaskor (engångs) i totala mängden satt på marknaden för plast. I materialutnyttjande räknas även kasserade återfyllnadsflaskor (R- PET) med. Aluminiumburkar ingår i kategorin metall. Det gör att resultaten skiljer sig från den nationella rapporteringen. Mer information om vad som ingår i respektive kategori finns i kommentarerna till tabell 12. Tabell 12. Preliminärt resultat för 26 av återvinning av förpackningar, beräknat enligt förpackningsdirektivet (Resultat för 25 inom parentes) Förpack ningsslag Satt på marknaden Material utnyttjande Energi utnyttjande Material utnyttjande Återvinning Glas 174 a) 159 91 91 (162 7) (155 ) (95) (95) Plast 185 785 b) (175 643) 81 316 c) (54 1) 71 417 (77 589) 43 (31) 82 (75) Papper 676 352 d (645 ) 486 79 (465 464) (396) 72 (72) 72 (72) Metall 68 39 e) (73 363) 48 147 (46 76) 45 (35) 71 (64) 71 (64) Trä f) 31 628 (44 43) 5 56 (8 749) 251 498 (41 467) 17 (2) 83 (11) Övrigt 14 58 (14 971) - - - - Totalt 1 419 862 g) (1 512 8) 825 813 (731 616) 323 365 (119 82) 58 (48) 81 (56) a) Privatimporterade glasförpackningar räknas inte med. b) 2 95 ton PET-flaskor (engångs) och 165 69 ton övriga plastförpackningar. c) 17 826 ton engångs PET-flaskor, 1 346 ton kasserad retur PET (se tabell 12) och 63 49 ton övrig plast förpackningar. d) här ingår 212 ton från producenter som inte är anslutna till materialbolagen. Skattningen är gjort av Returkartong AB. e) 41 7 ton stålförpackningar, 16 939 ton returburkar och 9 4 ton övriga aluminiumförpackningar. f) Statistiken är osäker. Läs mer under rubriken Träförpackningar. g) Här ingår också 14 58 ton övriga förpackningar (motsvarar 1 procent av totala mängden förpackningar av glas, plast, metall och trä). Vi har antagit att dess inte återvanns. 24

De återvinningsmål som gäller inom EU är: - mellan 5 och 65 procent av förpackningsavfallet ska återvinnas genom materialutnyttjande eller energiåtervinning. - mellan 25 och 45 procent av allt förpackningsavfall ska materialutnyttjas, med minst 15 procent materialutnyttjande för varje förpackningsslag. Målet för materialutnyttjande höjs 28. Då ska mellan 55 och 8 viktprocent av förpackningsavfallet materialutnyttjas. Samtidigt införs också minimimål för materialutnyttjande av de olika förpackningsslagen: - Glas: 6 procent - Plast: 22,5 procent - Papper, kartong och wellpapp: 5 procent - Metall: 5 procent - Trä: 15 procent Som framgår av Tabell 12 klarar Sverige redan i dag de målen som införs 28. 25

Returpapper För tidningar och annat returpapper, som omfattas av producentansvar, låg återvinningen kvar på 83 procent. Målet är 75 procents materialutnyttjande. Konsumtionen minskade något och låg på 579 ton. Målet för returpapper är 75 procent materialutnyttjande eller annat miljömässigt godtagbart omhändertagande. Returpapper är tidningar, tidskrifter, direktreklam, telefonkataloger, kataloger för postorderförsäljning och liknande produkter av papper. Totalt sattes 579 ton på marknaden. Av detta samlades 483 ton in. Allt insamlat returpapper materialåtervanns. Det innebär att återvinning ligger kvar på 83 procent, samma resultat som för 25. Uppgifterna kommer från Pressretur AB. Pressretur har under året tagit fram en ny modell för att beräkna återvinningsresultat. Den nya modellen för att beräkna återvinnings- och insamlingsresultat baseras på mätningar i fält. För att kunna jämföra med tidigare år presenterar vi resultaten från både den nya och gamla modellen i tabell 16. Andelen returpapper som samlas in i fastighetsnära system har ökat till 37,8 procent. Uppgifterna kommer från Pressretur AB (www.pressretur.se). Tabell 13. Konsumtion, insamling och återvinning av returpapper åren 2 26 År 2 21 22 23 24 25 26 Konsumtion, ton* 57 537 517 531 562 584 579 Insamling, ton* 471 47 465 448 482 484 483 Återvinning, procent * 83 87 9 84 86 83 83 Mål: 75 procent materialutnyttjande * Pressretur tog under 25 fram en ny modell för att beräkna återvinningsgraden för tidningar. Resultaten i Tabell 13 kan därför skilja sig något från dem vi redovisat i tidigare upplagor av Samla in, återvinn!. 26

Kontorspapper Under 26 återvanns också drygt 66 procent av allt träfritt papper (s.k. kontorspapper). Pappersbranschen har gjort ett frivilliga åtagande att återvinna 75 procent. Pappersbranschen har ett frivilligt åtagande på att samla in och återvinna 75 procent av allt träfritt papper, s.k. kontorspapper. Åtagandet liknar producentansvaret för returpapper till sin konstruktion. Det har funnits sen 1996. Målet sattes först till 5 procent. Det höjdes till 75 procent när branschen förnyade åtagandet 21. Under det gångna året var konsumtionen av kontorspapper 43 ton. Av dessa är 85 ton tryckerispill, överupplagor etc. och 87 ton icke återvinningsbart, d.v.s bokpapper, etiketter, kuvert, plastbelagt- och våtstarkt tryckpapper mm. Nettokonsumtionen beräknas därför till 231 ton. Totalt samlades 153 ton använt kontorspapper in. Återvinningen beräknas som kvoten mellan insamling, (exklusive tryckerispill mm) och nettokonsumtionen. Kontorspappersinsamlingen nådde alltså drygt 66 procents återvinning under år 26. Uppgifterna kommer från Svensk Kontorsinsamling (www.haindustri.se). Tabell 14. Konsumtion, insamling och återvinning av kontorspapper och liknande (träfritt papper), 1999 26 År 1999 2 21 22 23 24 25 26 Konsumtion 366 378 361 42 379 374 378 43 Insamling 179 191 196 21 29 216 221 * 238 Återvinning 48,3 5,5 53 53,7 56,9 61,5 63,7 66,2 Frivilligt åtagande: 75 procent insamling och återvinning senast 26 * Här ingår 85 ton tryckerispill mm. Återvinningen beräknas på de 153 ton som samlas in efter användning (s.k. post consumer waste) 27

Producentansvar för däck Inga däck har gått till deponering. Ungefär hälften av de insamlade däcken gick till energiutvinning i cementindustrin eller i värmeverk. Mer än en tredjedel gick till materialåtervinning och materialersättning. Exporten av hela däck minskat något jämfört med 25. Deponering av hela däck är förbjudet i Sverige sedan år 22. Producenterna ansvarar för att uttjänta däck tas om hand på ett miljömässigt godtagbart sätt enligt förordningen (1994:1236) om producentansvar för däck. Svensk Däckåtervinning (SDAB) genomföra producentansvaret för anslutna däckproducenter. För närvarande är cirka 17 importörer och producenter anslutna till SDAB. Dessutom är 65 bildemonterare knutna till systemet. Ragn-Sells AB är huvudentreprenör för uppdraget till och med 28. Insamlingssystem Kasserade däck hämtas ute hos verkstäderna, sedan 24. Verkstäderna tecknar avtal med SDAB som, normalt sett, hämtar däcken kostnadsfritt. Ett antal kommuner har också tecknat avtal om hämtning av uttjänta däck. Systemet finansieras av en återvinningsavgift som tas ut på nya däck. Tidigare transporterade varje verkstad däcken till fasta insamlingsstationer. Det nya systemet har medfört att endast däck som omfattas av producentansvaret kommer in i systemet och att transportarbetet för insamlandet minskat. Anslutningsgrad Kring 95 procent av landets däckproducenter är anslutna till SDAB, enligt organisationens egen bedömning. I praktiken är SDAB den enda aktören som genomför producentansvaret för däck i Sverige. SDAB:s resultat speglar alltså insamling och återvinningen av däck i landet relativt väl. Resultat Under 26 skrotades cirka 71 ton däck. Siffran baseras på nyförsäljningen under året och antagandet att när ett nytt däck säljs skrotas ett annat. Cirka 69 6 ton rapporterades som insamlat och ungefär 73 ton uttjänta däck återvanns. Skillnaden i siffror beror delvis på att en viss lagerhållning förekommer. Ungefär hälften av de insamlade däcken gick till energiutvinning i cementindustrin eller värmeverk. Över en tredjedel av däcken gick till materialåtervinning och materialersättning. Jämfört med 25 har exporten av hela däck minskat och användningen i sprängmattor ökat något. Uppgifterna kommer från SDAB. 28

Lager och export av däck Lagret av däck har minskat under året, från 21 ton till 17 7 ton. Mängden i lager kan variera stort över året beroende på skiftande avsättningsmöjligheter. Bruket av skrotdäck som bränsle i fjärrvärmeverk är naturligt kopplat till vintersäsongen medan det finns bättre förutsättningar för t.ex. utsortering av regummerbara stommar sommartid. En del av de insamlade däcken återvinns eller återanvänds utomlands. De hela däck som exporteras, 4 9 ton, har till största delen gått till Tyskland eller andra europeiska länder. Där återanvänds eller regummeras de. Materialåtervinning och materialersättning Andelen materialåtervinning (pulver och granulat samt återvinning av kordstål) har ökat under 26 jämfört med tidigare år. Återvinningen sker, liksom tidigare, på en anläggning i Tyskland. Materialersättningen har minskat något jämfört med tidigare år. Materialersättning är när klippta skrotdäck används som vägmaterial eller ersätter annat täckmaterial på t.ex. deponier. 29

Producentansvar för bilar År 26 återanvändes eller återvanns 86 procent av skrotbilens vikt i Sverige. Producenterna når därmed målet i förordningen. Målet för bilar är 85 procent återanvändning och återvinning. Bilproducenterna nådde 86 procent under 26. Detta genom organisationen BIL Sweden och dess nätverk av demonterare. Redovisningen omfattar 26 procent av de bilar som skrotades i Sverige år 26. Genom den gemensamma metoden för återvinningsberäkning som beslutats i EU kommer svensk återvinningsberäkning att förändras. EU-målet inom området ska uppnås från och med år 26. Återanvändning och återvinning En producent som tillverkat eller fört in bilar med en totalvikt på högst 3,5 ton till Sverige skall se till att material och komponenter från bilarna återanvänds eller återvinns. Målen i förordningen (SFS 1997:788) om producentansvar för bilar är återanvändning eller återvinning av: - minst 85 procent av bilens vikt från år 22 - minst 95 procent av bilens vikt senast från år 215. Andelarna ska beräknas på bilens tjänstevikt, exklusive förare, och utgöra ett genomsnitt per producent och år. Från om med 26 ska minst 8 procent av bilens vikt återanvändas eller materialåtervinnas. Från och med 215 höjs nivån till 85 procent. BIL Swedens nätverk BIL Sweden samordnar rapporteringen för cirka 25 stycken producenter. Utöver BIL Swedens medlemsföretag sätter även ett antal privatimportörer både nya och begagnade bilar på den svenska marknaden. Totalt utfärdades under året 283 45 skrotningsintyg. BIL Sweden har ett informellt samarbete med ett nätverk av bilskrotare som ansvarar för demonteringen. Under år 26 var 68 bilskrotningsanläggningar anslutna. Dessa tog emot 26 procent av alla bilar som lämnades in för demontering. De övriga går till auktoriserade bilskrotare utanför nätverket. Totalt rapporterar BIL Sweden att man inom nätverket återvunnit eller återanvänt 86 viktsprocent av de inkomna skrotbilarna. BIL Sweden redovisar en gemensam återvinningsgrad för sina medlemsföretag och inte en genomsnittlig återvinningsgrad per producent, vilket den under 26 gällande förordningen föreskriver. Anledningen till detta är praktiska svårigheter. Så beräknas återvinningen i Sverige i dag Uppgiften 86 procents återvinning utgör ett genomsnitt för samtliga producenter i Sverige vilket beräknats utifrån BIL Swedens rapportering. Uppgiften har beräknats på följande sätt: 3

Bilens vikt beräknas som tjänstevikten minus förarens vikt, 7 kg (75 kg för bilar som helbilsgodkänts). I detta begrepp ingår full tank (9 procent av full tank för bilar som helbilgodkänts) liksom övriga vätskor vilka bedömts ha återvunnits. Det behandlade skrotbilschassit vägs före fragmenteringen. Återanvändnings- och materialåtervinningsgraden beräknas genom att vikten av det behandlade skrotbilschassit dras bort från tjänstevikten. Återvinningsgraden beräknas genom att de delar som går till deponi (fragmenteringsrest som består av plast, gummi etc) dras bort från skrotbilschassits vikt. Så här kommer återvinningen att beräknas År 26 skall EG-direktiv (2/53/EG) om uttjänta fordon och dess återvinningsmål om 85 procent uppnås i hela EU. Under våren 25 offentliggjordes den beslutade metoden för beräkning av återvinningen. Den är mycket lik den beräkningsmetodik som hittills använts i Sverige, men där finns också skillnader. Den största skillnaden är att bilens bränslevikt hanteras olika. Den svenska beräkningsmetodiken ger ungefär,5 procent högre återvinningsresultat. Återvinningsnivån för bilar skrotade utanför BIL Swedens nätverk När det gäller återvinningen så skiljer sig sannolikt inte resultatet nämnvärt mellan bilar skrotade inom BIL Swedens nätverk och de som skrotats av andra bildemonterare. Generellt var skrotarna i BIL Swedens nätverk 26 större än övriga på marknaden. Huvuddelen av de nyare krockskadade s.k. försäkringsbilarna skrotades inom BIL Swedens nätverk. Efterfrågan på återanvändningsbara delar i nyare bilar är större. Återutnyttjandegraden kan därför vara högre. Å andra sidan kan nyare bränslesnåla bilar ha ökad andel lättviktsmaterial som är svårare att återvinna än metallen i de gamla bilarna. Återvinningsprocenten bör enligt BIL Sweden hamna på ungefär samma nivå hos alla demonterare i landet, förutsatt att alla följer de generella föreskrifterna för bildemontering. Återvinningen kommer att öka i framtiden BIL Sweden, tillsammans med samarbetspartners, arbetar för att utveckla återvinningen från skrotbilar i framtiden. Både materialåtervinningen och energiåtervinningen av de delar som går till deponi (fragmenteringsrester) skall öka. Bland annat ökar försäkringsbolagens krav på att skadereparationer sker genom att begagnade bildelar återanvänds, i syfte att minska både kostnader och miljöpåverkan. Sedan 26 ska även större plastdetaljer demonteras för återvinning som en följd av EG-direktivets krav. 31