WETENSKåPERS NYTTA KRIGS" Med Wzdtrbßrandts liljund*. lottraord. Phihf. PROFESSORENS B*** JA C O B GADOLINS infsmdty Sona Academifkt Prof framftält ANDERS PLANMAN, Tawast-Länning iåbo StörreLåro Sanden 14 Julii, 1752. ABO, Tryckt hos Direct. och Rongl. Boktryckaren i Stor-FöiAendömer Finland. Jacob Merckku. -^
Dm Dwchlamhtigflt FÖRSTE*» HERRE, HERR t Sveriges, Gi&tbes och Itändes ARF-FÖRSTE, &c &c. &c. ARFWINGE ni Novfige, HERTIG til Scblesvig, HoLp*, Stsvmarn och Ditmarfchen, GREFWE til Oldenbarg och Del» menborfl &c. <&c &c.
Dmhlatécbtigfté, AUemadigfie ARF-FÖRSTEI THDER.KONGUGA. HÖGHET., fi kr. *-i Den. Dyra. Telning. Sverige. Skadar* Med.
Med. Glidit. Hon, Som. Under. Wafa. Grenat. Fatt. Uånge. Sitta. En. Liuflig. Skugga. Kr. Nögd. Och. Glad. Öfver. Samma. Lycka. Både. Nu. Ock. J. Framtiden. Lef, Fordenfkull. Länge, Dyre. PRINTZ. Och* Fullborda. Sveriges, Hopp. Bd. Hon. Nödgas. Sakna. Sin. Hulda. KONUNGS, Den- Store. ADOLPH. FRIEDRICHS. Milda. Styrjel. Hvar. Redlig. Svenjk. Täfar. Ät. bikta. För. DIG. Den. Renafie. Karlek. Och. Stor/la. Wordnad. Undra. Alt/a Ei. Allernadigfle- PRINTZ. Ät. min. Rtnghet. W-igar. Frambära, Det-
Detta. I Samma. Menlåfa. Upjat. Lat. Heller. En. Nådig. Stråle. Falla. Pä, Den. Som. Til, Sin. Dod, Underdånighet, Med, Dhtpafte. prmnbärdar, Dttrchldttebtigfte, AMemådigfle ARF-FÖRSTE, EDER KONGL. HÖGHETS amerunderdånigfte och troipligtigfte tjenare, ANDERS PLANMAN.
FÖRETAL. ur vvår förfta hwila til werlden endaft med et blott ämne til vvett och fnille. Skall vvåra manliga år prydas af förftånd och lärdom : fkall det allmänna jemte ofs iflyttas fällas af wår lefnad ; få bör en o for fru ten flit genom bok -och manna wett förädla famma ämne. Hwilka det å fido fättia, måfte ftadna qwar uti fit fnille mörker ; hwaraf ci annat kan flyta, än at de lamme gå blinde wid allmänna fanningars fkådande och nyttiga anflagers författande ; giöra fig många wanfkapeliga taneke-bilder om fin egen wälfärd, famt utftaka dertil hwarje afwagar ifrån en allmän fällhet. Sådane iofwa ringa nytta innom fig fielfwa ; men fkada ofta et famhälle, när the ledas af en blind wana twärt emot de hälfofammaile författningar, och då en allmän wälfärd upoffras deras oförftänd på winft och förluft. Emedan nu okunnigheten beledfagas af deffe och flera fkadeliga påfölgder ; hwad fkall då ligga en och hwar ömare om hiertat an de medel, genom hwilka wårt förftånds medfödda mörcker förfkingras? Bland fådane medel hafwa Wetenfkaperne wunnit högfta burfkap; dem bör alt få wår hog och flit upoffras. Ty de äro flipeftenar, hwarmed wårt fnille fkirpes at genomtränga äfwen de benigafte fanningar : de äro blofs, fom oplyfa wägen til fällheten. Man må fköta hwad få näringsfång, och bekläda hwad ftånd fom hälft, lofwa Wetenfkaperne en ofkattbar hielpreda. Skall Landtbruk, Bergwärk, Handel och Handtwärk nå fin tilwäxt och mognad, få måfte Wetenfkaperne räcka handen ; hwilket wittra Män äfwen wid Aura ftrand i A liufet
2 liufet lagt. The, fom bära fpiran endaft at fälla folk och länder, färta på wåra fnillebragder fit ratta wärde, dem til nog kraftig drift, enär de widgå fig ci kunna utom dem träffa et få högt mål. Samma witsord måfte l.mnas äfwen af dem, hwilka på något fatt kunna hielpa til regerings kroppens w:älftånd. The må antingen jfkipa lag och rätt til dygdens hägn och Jafters utmönflring : eller ögna den allmänna fällheten til hälfofame förflagers fattande och wärckftällande : the må fköfa fiälenes wäl eller kroppens hälfa : få äro wåra fnille- Jllögder dem nödige ledftiernor. Och at närmare träffa- mitt fancke-må!, wil jagfäga, at ock de fom wåga lif och blod til rikets förfwar, äga i Wetenfkaperne de ftarckafte bröft-och ryggwarn. Bewis härti! har man ide tapprafle hieltar, fora flätat fig de hårligafte fegerkranfar, enär de parat wett och konft med mod och ftål. Ar altfå et folklart wedermäle af oförftänd, at påftå det wapnebrak ci fakna fnillebragder; utan at nog är wunnit, då en blind diärfhet får enwäldigt ftyra wärjan. En få fkadelig fats har giordt många qwicka ämnen til fina trälar. Och ehuru wåra lyftrare Skiöldemän med penna och efterfyn wift nogwederfpelet:fä lärer dochei falla obehageligir atiet kort fammanhang fe den nyttan, iomwetcnfkavemc lofwa hi^skonjlen } hälft det torde hos flera uplifwa en ädel lyftnad til deras rätta häfd. Fördenfkull har et fådant ämne wid detfa tilfället få mycket mer behagat mig, fom af ingen, åtminfione wid wårt Lärdoms fäte affkildrat det. Benägne Läfare, fkona detta ringa wärk för et widrigt öga, om ci alt kan förnöija dit lyftmäfe, och befinna at detta ämnet utmattar det fkarpafte fnillet famt pröfwar den mognafte erfarenhet : dä wet jag wift at min wälmening gynnas af milda omtankar, "1.
. I. fßigskonften är och granlaga Wetenfkaper. en bland de mäft widtfträckta Ty ehuru alla uplyfte folkflag, fom någonfin warit öma om fin frihet, i alla cider hafwa bemödat fig at upodla famma konft; få har den doch ci hunnit til lin mognad, utan ftår ännu i des tilwäxt. Härmed fyftas ci på annat, än at krigskonften måft följa wetenfkaperne på fpåren. Detta ftälles ienfolklar dag, då äldre tider järnföres med the nyare. Hwad wil wäl de gamlas Aries (Murbräcka), och fordna Romares CatApuiia lulijla och flera konftiga kaft-machiner utmärka, än at de äro fådane alfter, fom de tiders wetenfkaper i krigswäfendet kunnat åftadkomma. Men fedan Chemien uti en fednare ålder uptäckt krutet, kar krigswäfendet fädt fherigenom et konftigare utfeende. Flera bewis härtil lära ci faknas,då jag får lof, at framte den nyttan, fom krigskonften nu för tiden af wetenfkaperne lånar. Hwarwid jagci tänker med få blad igenomlöpa alla delar uti famma konft; utan deraf ftälla fram något af de fömämfta tre, nemligen : Taftiquen _ Forll'fica ttons- och Artillerie -kon/len. Sedan jag närmare jämfördt wetenfkaperne med deffe delar, har jag funnit tienligaft at fördela dem uti tre flockar. Til den förfta flocken raknäs billigt de wetenfkaper, ifrån hwilka krigskonften leder fin inre (fällning, A z fådane
4 fådane äro de Mathematifke : i fynnerhet Arithrnetiquen _ Geometrien, Trigonometrien^ Algebra, Mctbam» tiucn, hwartil äfwen Optiguen. HydrofiAtiquen och Hydraulitjuenkunna räknas, hwilkas nytta fkall i den ordring anföras, fom den kan möta ofs wid de cmnämde Konfters ögnande. Den andra flocken ufgiöri_s af Vbyftqucn, Cbemien, Gecsrepl:ien och Fitftori*ri\ af hwili.a krigs-wetenfkapen bör hämta ämne och Anle äni»g til des upodlan och ftörre fullkomlighet. Hwad omfider angår Tbeologien, Sedo-LarAn och Oeconomien m. m ; fä torde de, wid förfta ögnakaftet, tyckas wara af mindre nytta ; men om de närmare fltådas, finner man, at krigswäfendet wont föreningen med dem Klia.pt kan äga beftånd, fall mindre framgång; är altfå nödigt at förknippa dem äfwen thermed, hwarföre de ock förtiena här det tredie rumet. At noga befkrifwa all den hielpreda, fom af deffe wetenfkaper kan hämtas uti Krigsöfningar, det wore at fammanfatfa widlöftiga böcker och förida långt öfwer de trånga gräntfor, inom hwilka jag får, på fä blad, endaft peka på en och annan omflandighet. Således wil jag nu flytta min fiädw til denna utftakade planens afritning. " 2. Taftisfuen, wid hwilkenmathematiquens nytta fkall förft blåtfas, begriper uti fig en krigs-härs eller troppa upftällning jemte evolutionerne. Och emedan fegren uti et fält/lag leder fig, ci til ringa del, af en konft!-* upftällning, hwilket Polybier nog intyga ; få bör ju Ta<*riquen ganfka ömt fkiötas. Hw;ad biträde dertil af. Mathematiquen kan forwäntas, är lätt at begripa, då man erhindrar fig, af ufi upftäliningen bör fiyr.lt<i > rum och ordning noga öfwerwägas. Ty,om egen ock
ock Fiendens ftyrcka fkall uträknas och fig emellan jemföras,mäft#^r//åw',f / «.*» hielpa fil. Geometrien, är här äfwen nödig, färdeles, då man wil afmäta fiendens magt, enär den fås i ögnafigtet eller des öfwergifna läger befees ; hwarwid \'\kv.'a\ Optiquen måfte för all ting rådfrågas, i fall man ci will bedraga fig och taga en fynbar ftorlek för en wärktlig. Kommer det til träffning med fienden, fom är til antalet långt ftörre, bör Geometrien följa med at utfe den Walplafz, hwaräft en fwagare magt kan ftå i jämwigt med den ftarckare. Skalle tid och tilfälle fådant ci tillåta ; utan man wore twungen at fächta med fienden där han finnes, eller ock om man blefwe af honom angripen under framtågandet o. f. w. ; få fkall Geometrien och Optiquen wägleda en Anförare, at behändigt aftaga widden af fältet: afmäta kringliggande högdt-r, kiärr? ftrömmar, bäckar m. m- : famt utmärcka afftåndet dem emellan : då i tid kunna tagas fådane fteg, hwarigenom faran undwikes och fördelen bewakas, få mycket hwarje belägenhet någonfin medgifwer. Hwad Ordningen angår, få har fig en Krigshielfe, hwilkens förfarenhef underftödjes af Mathematiquen, bäft bekant, huru den wäl inrärtes : Han wet indela en hel Här eller mindre Manfkap uti få ftora och många Tropper, fem des egen och fiendens ftyrcka jämte belägenheten fordrar. I fynnerhet fkall Geometrien bäft underrätta honom, hwad afftånd och hurudan ftällning hwarje Tropp fkall få til hwarandra, at de må utan oordning tåga och underftödja hwarandra : af famma Wetenfkap wet han gifwa en och hwar Tropp den Figur, fom kan på alla fidor giöra et ftarckt anfall, famt fwänga fig utan irring til höger och wänfter, fram 5
6 fram och tilbakas. Man önfsar fördenfkull billigt at deffa giöremål altid måtte underkaftas Mathematiquens närmare foärfkådande och ftyrfe! 5 då torde icke allenaft många fel uti wår upftällnings-konft uptäckas och botas, utan den fkulle ock fåledes winna fin tilftändiga fullkomlighet. Wände wi of* hädan med upmärckfamme ögon tji de alimännafte krigs-öfningar, fom Kongl. Majeftäts Reglemente förefkrifwer, fä får man äfwen uti dem ögna Mathematiquens nytta. Skall Mufquett handgrepen giöras beqwämligen och med ftyrcka ; få bör Methamquen lära hwad fkick och ftällning armen och Mufquetten fkola få til hwarandra. Ochhwilken förfta r häfftångens natur och egenfkaper, han wet bäft pröfwa de wedertagne handgrepen. Skrider man til evolutioner, få är Arithmetiquen nödig, af förut indela et Regemente uti lika hufwud Divilioner, och deffe åter ifä många fubdivifioner, fom begäres. At fedan fram och tilbakas dubblera leder : at fluta och öpna leder och rotar : at förbyta ftåndet : at ftälla fig från 4 til 6 och ifrån 6 til 4 Man högt; få at ordning och jsmne leder altid bibehälles: det ftödjer fig ock på Geometrien i anfeende til wiffa ftegs och lika parallelers utmärckande, på hwilka fådane och flera evolutioner mäft ankomma. Geometriens nytta wid lägrens utftakande wil jag aldeles förbigå, hälft ingen, fom derom äger något begrep, drager det i twifwelsmål. " 3- Wi fkrida nu til FortifieAtlon^konften, fomhärtils nog fyffellätt de qwickafte fnillen; men blir doch et ämne för framtidens lyftre Män. Des nytta är at på hwarje
hwarje fatt fpara många fufende lif famt med ringa magt förfwara den allmänna ädla Friheten, fom eljeft lätteli om kunde bytas i en ömkelig och gruflarn träldom. Wi wele härwid taga i ögnafigtet Feftnings -kygna» den jemte des angripande éch får[.varande, fåfom hufwud delar i Fortification. Föran äec förfla wärkftälles, är nödigt at Hfräkna, hwad omkoftnad och tid til en påtänkt Fattningsbygnad fordras, på dit fådant ex mätte fiadnahaifwägs et famiiäile ti] rinra botnad. Här är Arich-mctiquen oumgängeiig at räkna ut, huru mycket hwarje Hågs Wircke och Maferialier, huru många och hwilka dagswärcken, hwad beriening, och huru ftora medel ined mera til ak fådant fordras. 7 U'i hwilken räkning, förutan Jordmonens art, grand-ritningen af Fäftningswärcken med deras rymd och ftorlek bör ipenom Geotnetnen wara aiwen yitwen. Sedan förilaget til en Fäflnin^s-bygnad är uprättat föijer des wärkftällighet. Har malle Geometrien och Irigorometrien räcka handen, om alla winklar och linier til en Fällning,fom fig bör, fkola utmärckas och proportioneras. Til at ii ca up en Polygon och afmäfa des winklar ; at dereffcr finna tilbörliga winklar ril Baftioner och andra wärk ; at gifwa Courtiner famt Baftions facer och flanquer deras rätta längd, det kan föfa fke utan et 6-t-ccli Irigo.mwietrijlki iius. Och emedan facerne förfwaras af fianquerne, få måfic genom famma wetenfkaper finnas och utmärckas den längd ti! defence -linienie, famt flanquerne få flällas til famma linier, atdermed det ftarckafte förfwar kan winnas- Af gifwa åt Orillonerne den florlek och itajining, fä at flanquerne wäl betäckas men
8 «nen ci förfwagas; at för Courtinerne rätt ftällatenailler, Raveiiner eller halfwa Månar, förftår en Geometer bäft. Wid Grafwarnes anläggande bör Mathematiquea gagna en Förtificateur, dels at gifwa dem fädan bredd at de äro hwarken för wida, då faceme af wärken blåttades ; eller för trånga, foan fkulle gagna fienden med en lindrig öfwerfart ; dels ock at afmäta och ftälla deras diuplek, lluttning och gång få, at de kunna ifrån wärken wäl fees och fianqueras : då den attaquerande hade Ivvårt at fäfta fig derftädes ; och fkulle fienden öfwerwinna denne fwårighecen,få vvet en ForcifTcateur, at icke allenaft betaga honom en fådan formon, utan ock giöra öfwerfarten långt fwårare, medelfl watnets inledande i grafwen genom /luffar, om dertil är ci 1 fälle ; men at giöra llufswärck, hwarigenom watnet kan wäl dämmas, och efter behag ledas, ökas och minfkas, det begripas af Mech..intygen och Hyäraulicjuen. Hwad Conrrafcarpen angår, wifar Mathemaci.- quen wid des anläggande lika hielpreda, fom wid Hufwudfäflningen. Ty at gifwa Glacin (Contra fcarpens bröftwärn) den högd, ftällning och afftånd, at den kan ifrån fina egna och hufwudfåflningens delar wäl förfwaras : at tilmäta beräckta vväpen des nödiga rymd famt genom Travverftrs tilbörliga inrättande befria henne från beflrykning ; det faknar ock et Geometrifkt handlag. Med få ord : Af Geometrien och Tri. gonometrien fkola en fäftningswinklar, linier och wärlc låna den ftällning, mått och proporrion, at de kunna af hwarandra wäl förfwaras och fältet få wål af de inre fom yttre wärken jemt beftrykas. Då wi nu åter tänka angrip en anlagd Fäftning, måfte
Hnafte wi ftytéiä Arithmetiquen til uträkning'afalt, hwad fertil bchöfwes, på det et få wigtigt anflag, i brift af tilräckelig märg och ftyrka, ci må förgäfwe* fattas» Når det fkall werkftållas bör Geometrien wara med, at afmäta widden af Fältet ; at utmärka i hwad diftance man må förft fatta ftänd, på det fiendens Stycken ci fkola giöra fkada ; famt at rildela hwarje Tropp tienjige Qvarter. Befarar man af fienden fkall undfätta fällningen och fäkerheten fordrar Circumvallationslinier, få fkall Geometrien wågleda en Fortificateur, ac lätt utftaka famt med hela och halfwa Redouter iå befäfta dem, at de kunna wäl förfwaras- Det famma gäller om Contravallations-Unier, fom de fwage belägrande nödgas upkafta emot en ftark och munter befattning. Hwad de åtikillige Machiner angår, fom äro til belägringen nödige, Skanskorgar, Fafciner, Skåttkiärror, Manteletter o. f. w>; få förftår en Mechanicus bäft huru de wä! giöras. Huru hufwud-linierne eller capftalerne til löpgrafwen famt diftancen emellan des öpning och fäftningen atmärkes ; huru löp-» grafwame föres och inrättes, at de ci kunna beftrykas ; huru Parallelerne änjägges at förfwara Trancheen, inryms Folk och fammanfoga Attaquerne : fådant alt läras af Mathematiquen. Cavallierers, Logementers, Galleriers och flera Wärks anläggande går )2to förbi ; ftadnandes et fteg wid den rinnande Grafwen _ hwars wattn kan genom flufswärk höjas och (änkas : at komma häröfwer, fkall wara det fwårafte Wid en Belägring, och lärer dertil ci gifwas annan utwäg, än genom Damwärk. Men föran en Mechanicus wet bygga et fådant wärk til den högd, at watnefder* med. dämmss > och förefee fig med hwarje dertil nödi- S ge 9
10 ge dämmande medel ; få måfte förut wara bekant hufö bred och diup Grafwen och huru ftor (luffa mes öpning är : huru mycket watten genom dem pä tn wifs tid kan ftrömma, lamt til hwad högd watnet på det ftället kan ftiga, hwareft på öfwerfarten arbetes ; dtffe frågors uplufning bör på Matbemattik utr'&knit,% jtmte Hydrojla* tifka och Hydrauttjka principier grunda*. Enär wi hädan wända ofs om at fäfom Ingenieurer förfwara wär Fäftning ; fä bör Mathematiquen äfwen då tiena til grunt! och hielpreda, ar giöra fädane wärk, genom hwilka Fienden alt mer hindres och fyffelfättes- Af Geometrien begripes, huru Contra-Approcher, til at beftryka Fiendens Trancheer famt der fördärfwa hans wärk, få föres at de warda af Fäftningen cnfilerade och Fienden mindre gagnande, cm han dem intoge. Skulle lägenheten tillåta at lätta Fältet, hwar den Belägrande ligger, under watten, fa fkall Mathematiquen lära konften at noga utröna watfu Horitzonten, föran et få fördebgtigf anflag, med tilbörlig wifshet kan w!ärkftällas. Det händer at Fiendent Fyrwärk tänder an Hus och andra Träwärk uti Fäftningen : då har en Fortificateur til hands fina Wattu- Machiner, med hwilka elden kan fnart dämpas J men huru de bäft giöres wet en FlyarAuiito-Mecbanicu*. Förutan det, fom fagt är, förekommer än flera förrättningar uti Krigskonften, med hwilka en Fortificateur fyflelfättes, fäfom : Orters afritningar, Fåltfltanfars, Bryggors, Flåtbryggors, Pråmars anläggande m. m. Wid hwilka tiifällen Opeiquen, Gromt. trien _ Meebaniquen och Hydroftttiquen fkall wifa Cm &ora dochfärfkilda nytta. $. 4. Om
"4. Omfider möter ofs AreMcrkt, den mäft granfynte delen af Krigswetenfkapen. Ehuru för des wärkan hela naturen bäfwar och de faftafte Murar ftupa ; få är doch hennes nytta owirderlig, enär et famhällee frihet far til en ftor del grunda Pit hägn pä des rätta ans. Des upodlan bör alffa wara en örn och angelägen fak. Och om någon del i Krigswafendet ftödjer lig pä Mathematiquen ; få giör Artilleriet det. Wi begynna med mitfiacien, hwdken utmärker alla fkiut-och kall - machiners jemte deras thbehörs mårt, wigter och förhållande : fil at inrätta och wäl förfta henne, bör livs lånas af Arithmetiquen och Geometrien, fäfom på hwilka Cubique-räkningen grundar fig. Men emedan famma måtftock fkall rättas efter Sten - Jeru- och Bly - wigter/ förhållande, få är här äfwen Hydrofiatiquen nödig, at rätt uptäcka deffe Kroppars fpecifica tyngder. När en Arcillerift har fig delte wetenfkaper bekante; fa förftår han rätt pröfwa, förjynga och förlänga lin måtftock, famt dera få fatta Caliber- Linien at hwarje Kula bekommer et lagomt fpelrum, fom är hwarnen för rtort, då et o wift och lamt fkott förorfakas, ci eller för trångt, då Kulan med fwårighet går in, och wid utfarten kan fnart fpränga et ftycke. Sedan Caliberns ftorlek är bekant, kan man begifwa fig at uprita et ftycke ; emedan få wäl längd, iom gods m. m. derefter afmätes. Men huru mänga Caiibrar til längden på en längftdragande fkiut-machin fkall gifwas, derom mafte noggranna rön under Mathematiquens ftyrfel rådfrågas. Huru et ftycke widare til des gods, hufwuddelar famt fhcras forjyng- B % ning ti
12 ping och affattnlng jemte Delphiner och andra Zirnfer, få jämkas och inrättas, at nyttan winnes och oflödig koftnad undflys ; huru Lavetter med des Axlar, Juhl, Förftällare och annat tilbehör i en tilbörlig proportion warda giorde : huru Laddfkyfiar, Förfättiare och Wifkare efter fina Kulor proportioneras : huru Mörlare, Haubitfer, Fält-qwarn, Kraner och många andra wid Artilleriet nödige Machiner bäft inrättes i det bör af Geometrien och Mcthaniqucn förftås. Men föran Artilleriet kan giöra des, wärkan, fom figbor, måfte Batterierne wäl anläggas,. Här faknas igen Geometrien, om Batterierne fkola bekomma fit tifbörliga afftänd och-stycken fin win»- kelrättabelägenhet emot de ilälltn, hwilka warda befkutne.. Huru fedan deras bäddning lagges i wartnpas, och hwad ftyrka den:bör fä at fkottcn ci, irras ; huru, bröftwärnens tioklek och högd efter omftändigheteme pallas, famt hurudan widd Skott- anglarne fkola få m.. m. derwid giör et Mathematifkt handlag förnamfta gagn, Sedan Artilleriet- är fatt i ftånd ; få möter ofs det> ömafte, fom är at fkiuta och käfta. At det må i grund förftås, bör Krutets kr&jt och KuUns gäng noga utmärkas. Men innan det förra kan fke, mäfte förut Krutets utwidgande kraft afmätas i Lagar uptäckas, efter hwilka den wärkar : och i anieende dertil pröfwas i hwad mån kraften af en ftörre laddning öfwergår den mindre : Än bör kraften af hwarje art Krut noga jemföras famt uptäckas,om och, huru mycket den aftager genom fugtigheten, fom Krutet,. ur luffen kan draga til fig : men ho wil neka, at ju Algebra i följe af noga rön bör upiöfa deffe och flera problemet 5 on\ en tiå-
n tilrackelig uiplyfning uti en få granlaga fak fkall winnas? Samma wäg bör man gå at afmäta Kulans häftighet, fom den får af en gifwen mängd krut, iswarwid Kulans tyngd och fkiut-machinens längd i agt tagesj. Friåion emellan famma machin och kulan bepröfwes; den antingen genom fånghålet eller fpelrumet förfwinnande elaftifka matenen utmärkes : Luffens mottryckände på Kulan igenfmnes- Om deffa med flera omftändigheter wore gifne, fkulle derafen ftor nytta flyta til W-år, PråSifka Artillerje ; j fynnerhet kunde härigenom en langft - dragande fkiut-machin uptäckas:: ftarkafte laddningen efter kulans tyngd och loppets längd gifwas : Krutet til hwart gifwit afftånd utmärkas : den rätta graden ti! ftörfta diftancen nogare finnas : och hwad mer är : Kulans, wäg närmare for-' klaras- Wåra Artillerifter hafwa at tacka Mathematiquen: för Parabeln, hw-araf de hartils blifwit wägledde at fkiuta ochkafta. Men fom luftens morftånd derwid ci är tagen i öfwerwägande, fom likwål uti häftiga rörelfcr befunnits märkelig och mycket ftörre, än man fig föreftällt; få. har man häraf omfider, igenfunnit orfaken, hwarföre de anftälite förföken ci' träffat in, med uträkningen,få noga fom man förmodat. Den wittre Herr Profeffor EULER har, til följe af Herr ROBINS' nog granna förfök, bewift, at en Canon-kula af 24 P:d fom med en häftighet af i6fo fot i l" löper» lider af luffen, et motftånd, hwilket mer än 2-y och \ gäng efwergär kulans tyngd. Ho fer icke häraf, hwad diup infigt i Mathematiquen fordras af en Artillerift, om han foall wal förfta och upodla fin.ronft. Jag wil ci med många ord' befkrif-
«* befkrifwa, huru fkött - diflancer kunna utmärkas genom Get - och TriganometrUn : eller huru en Artillerift kan af Optiquen låna livs til at fkilja kroppars fynligafrån deras rätta läge, och fåledes wara fäker om målet. fyrivhrkeriet, hwareft Geometrien kan gagna wid Likt- Fyr». Brand-kulors, Granaters och flera eldirtachiners proportionerande, befaller mig min förefatta korthet at förbigå. Då man wid Mmeuriet afmärer Cubique-innehål- Jet af det wärk, fom fkall upkaftas och krur quantiteten derefter proportioneras ; då mine-kammaren gifvves den bäfta form jemce den rymd, fom är nödig til en gifwen mängd krut: då Minan få föres, at den wärkar åt den fidan man wdl : kort fagt. då man wil noga uträkna Krutet til all flags Minor, fom iägges under hwarje högder ch Jordarter, och det ena med det andra fa paffas, at ändamålet winnes ; få måflc Aritkme* ticjuen och Geometrien wara til hands, fedan hwarje Jordarts fpecifica tyngd är förut bekant af Hjäro/tatftguett. " r. Sedan jag med en fwag penfel afmälaf det inrerfi* af Krigikan/ten ; bor jag nu hämta 'Ämneoch *xledh:ng fil des flörre fullkomlighet af vvåra wetenfkapers andra flack. Pbyfnjuen fkall bland dem förft fynås, fäfom hwilken biuder til at affkildra alla kroppar, fom finnes i denne konft förtråffeliga werlds-bygnaden. Och emedan krigswetenfkapen omgås med kruppar ; få bör ju Naturkunnigheten låna henne livs om kroppars få wäl dumann* egenfkäper, fom [ynntriiga kefkafenheter. Af de/örra bör trögheten bär anmärkas, medelft hwilken en
m och hwar kropp ftrider emot all ändring af xörelfe. * och hwila, och det i famma mån, fom materiens mängd förhåller ftg j färdeles bör en Artillerift och Fortificateur förfta denne egenfkapen; emedan rörelfens lagar ftå' härpå grundade, utom hwilka Machiners wärkan och;' krafter ti kunna förklaras. Dernäft (kull tyngden til deg natur och wärkan wäl kännas ; ty utom denne epenfkapensideefkulle man ci begripa, hwarföre en kaflad kropp befkrifwer en krokug lime och hurudan famma linie ärr då en Artillerift fkulle ga i mörkret, om fkiuta och käfta. Men fedan Pkyftquen har uptäckt huru och i hwad mån tyngden drifvver kropparne til jordenes Horirzont; har Mathematiquen fädt deraf anledning at utmäriv-a käft-linien Artilleriet til ftörfta båtnad. Kunfkapen om den kraften, hwarmed delarna uti kroppar hänga ihop med hwarannan, är ock nödig i krigswäfendet, om man eljeft fkalj rätt döma om kroppars ftyrka och nödiga ftorlek ; ty härigenom wet en Artillerift pröfwa hwarje Metallers ftyrka, och få medelft leda fig, at rätt proportionera åtfkilliga ftycken til deras öfwer-, och under gods. En Fortificateur bör häraf lära, hwarföre kalk ältat i wattn med fand, fogar i hop ftenar; på det man ci mätte gå blind oro deffe ämnens fan*- manarbetning: at förbigå flera förmåner, fom wid åtfkifiga materialers wäljande, härigenom kunna winnas. Hwad kroppars befk/tfenbett- angår, få måfte, i krtgswäfendet, om demkundikap hämtas äfwen af/?.- fquen*. färdeles fkall deras hird- och fp&nftigbft här wäl förfläs och pröfwas, om de befta ämnen til Gewähr och Fiadrar kunna utwäljas : deras Ytor* fiarp-och jlmtbtl
16 /7är^<* bör noga fynas och derwid flriarfkadas, hwilka kroppar fiapade på hwarandra förorfaka den minfta motgnidnitig, på det fådane må fammanparas, uti en macnine, fom äro warachtige och aldraminft hindra des wärkan. Men denne wär wetcrifkap får ci ftadna wid få allmänna begrep om kroppar, då hon fkall til alla delar blåtta fin ftyrka i krigskonften. Luftens tyngd, fpänftighet och flytande m. m. bör hon noga gifwa wid handen och genom dera förkiara watnets upiiigande i pumpar och utflytande genom fiphoner, faiom anledning til kon {fr ga wattu-machiners inrättande. Äf Luffens egenfkaper wet den Naturkunniga förklara, huru ljudet upkoramer famt efter hwilka lagar, och med hwad häftighet det far fram; hwilken kunfkap fkulle i fynnerhet gagna en krigsman, da han af den framflutne riden, emellan det han fer elden och hörer fkottet, kunde uträkna fit afftånd från fienden, famt foijachtefiged taga fådane mått och fteg, fom för hans da wa* rande belägenhet wore tienligaft. Nar en Naturkunnig Artillerifl betrachtar eldens tttividganae kraft, få finner han igen orfaken, hyrärföre warma Gewähr ci fkiuta fä långt fom kalla ; famc hwarföre heta Stycken fpringa fonder : dä han wet förekomma det fednare, och det förra under richtandet i agt taga. Utom detta har han fig bekant, genom hwilken föda elden kan längft underhållas; da han ci far wilie om de ämnen, hwaraf de bäfta luntor kunna giöras. W.tttu kunfkapen är ci eller utan fynnerlig nytta i krigswäfendet. Ty des egenfkapers känning har ju gifwit tilfälle til de k»nftigaite wattuwärk, äfwen och ax
At nyttja wattnet fåfom et medel til at drifwa ftora Machiner. Utom detta wet den Naturkunniga mycket fannolikt pröfwa watnens halt af deras f'ä rg_ fmak och lukt, och i anledning fä wäl häraf, fom ock af Jordmånen der de upfpringa, döma om deras fund-eller ofundhetj hwilken kunfkap wore få mycket rasr nyttig för en Krigsman, fora han ftadd i främmande Länder kunde ofta fpara halfan och det kiära lifwet; då hans OKunnighet wågar och förlorar det på en wattudryck. De tre Naturfens riken ftå äfwen til reds, och frambiuda fina fkatter til en Krigsmans mångfaldiga rienft; hwi fkall han då icke weta betiena fig deraf? Nyttan af itixt- ochdiur-riket wil jag fram bättre omnämna. Hwad Sten-riket angår, få är bekant, at Artilleriet måfte derur hämta Metaller til Stycken, Swafwel och Saltpetter til Krut : til Fäftningar lånas häraf Stenar, Kalk, Sand, Tårf och Ler. Skall af deffa och flera ämnen de bäfta och tieniigafte utwäljas ; få fkola de uti Stenriket til fine hwarje arter noga kännas- En Fortificateur bör här äfwen känna nwarje Jordmån til deras åtfkilliga fammanhållande på det han wid Fällningars anlägpande måfte förfta, at med konft förekomma en otidio mifsfödfei af nidlagdmöda och bekoftnad. w För öfrigit bör en Krigshjelte weta, hwad fkadeliga imor Jordenes inre giomme»an käfta ifrån fig, och om fådane ångor bör äfwen förmodas af Kiärr, Moras och flera fumpiga Orter : då han larer agta fig före, at gräfwa fit Manfkap nid i Jordkojor, famt bygga Hus och ila Läger på fådane ftällen : genom hwilka tilfällen ofta mer förloras, än uti de fkarpafte drabbningar. C. 6- Cbe-
n 6. Chenuen,{om framaiftrat Krutet, har dermed gifwic anledning til wår nyarekrigskonft ; få at icke allenaft ivårt Artillerie leder af denne Chemifke wäxt des lif ech uprinnelfe ; utan Fortifcation ar ock derigenom nödfakad worden, at ändra fin fordna drägt. At förtiga de» nyttan hon äger af Krutet, färdeles wid Sten-föräng-, ningar. Chemien är altfä wid wår Krigskonft få nyttig, fom Krutet deruti omiftiigt.- Ty hon Tärer huru och på hwilka ftällen Sthpetter, (Krutets förnämfta del), fkall finnas, alftras- och utdragas, famt på hwad fått des kan wäl'luttraa ifrån främmande Jord- ch Salt- arter. Huru ock hwadan de mäft eld- fängde Kol- och Sivafa \tffl- arter bekotnmes, förftås äfwen af Ckemien, Och fedan hon framräckt de bäfta ämnen til Krutet; går hon widare at träffa den proportion och blandning, e- mellan famnra ämnen, hwarigenom Krutet far fin ftör» fta kraft och kan öfweralt wäl itända fig. Om Krigsmän, hwiika mäft cmgås med Krut, fkulle förftå den* ne wetcnfkapen ; få torde hon bäft wägleda dem at förbättra det farorna ' ja, enär Krutet i Fält begynte tryta och ingen annan utwäg wore, få kunde fådant af' dem til-redas och fäledes den Stöte-flen undwikas, på hwilken fordna hjeitar ofta ftupat. Men Chemiens nytta- ftadnar icke innom Krutet f. utan den fträcker fig än längre i Krigswäfendet. Ers Artiiierifl får här ögna, hwilka ehl-fäng.de ämnen hsn fkall utwälja, famt huru och i hwad mån de fkola blandas,at derigenom åftadkomma hwarje Fyrwärk. 19 lortificateur wet genom henne fkiija, hwilka Kalkech Sand-arter aro til murning tienligafte, famt huifu. ch i hwad proportion ds fkola fammanblandas, om åsnors
f$ atrn-ofij en ftadig Mur fkall erhållas : Stenats fafthet. och andra Materialiers godhet wet en Chemicus båft Btröna. I allmänhet förftår en Soldat ilchemlen at anftäl- Iä de prof och förfök, genom hwilka watnens halt fäkraft kan rönas. Åfwen ock, at af et oftnakekgitoch fkadeligit watten, giöta en fmakeligare och fundare dryck. Ja denna ädla wetenfkapen lar en och hwat, at rätt fkiöta fina näringsmedel, famt nyttia näftan all ting til en hälfofam föda. %< %. ' Ge_.gr_tpbien, hwilkens nytta fkall af ofs nu tilfes, befkrifwer wår Jordä-Klot til des yttre fkårpas få wäl naturliga fem politifka befkaffenhet och afdelning. En fådan befkrifning bör af en Krigshjelte noga kännas, hälft öfwer des Fofter tårf och näftgränfande Länder. Nyttan af Fofterlandets afrkning är nog flor äfwen i Krigswäfendet; ty den utmärker til Landets bröftwärn de föräelastkafte Platfer, fom konften kan med mindre möda til oöfwerwinneriiga omfkapa: hwaremot de föga tienlige Orter, med nog dryg koftnad fkulle förgäfwes befääas. Den utwifar huru och hwar Communica-tions-Linier ikola inrättas, famt hwilka ftällen böra förnäraligaft bewakas, at Fienden ci kan bryta in uti fielfwa hjertat af Landet j och fkulle det ödet drabba : wifte man möta honom pä den ort, fom fkulle gälla hans ftyrka. Likaledes fordras et noga Geographifkt ljus om andra Länder, hwar fom hälft krig fkall med framgång föras Ṫy wara okunnig om orten, är at famla i mörkret med tågande 3 Fiendens bemötande, omringande, C % törföl-
*«ja, det är ftå i faran, at med förföljande, o. f. w. : hwar fwängning löpa i olycka. Ar fördenfkull en To* pograpbifik kunfkap nödig, få at alla Högder, Fält, Skogar, Siöar, Floder, Moras, m. Nt,, fom någon upmärkfamhet förtiena, äro til deras lynde och belägenhet wäl kiände. Härtil bör en Polittfk ortemes känning läggas ; få man wet famhällen til deras granfor, och hwar de äro befäfte eller öpne : äfwen har fig bekante Städerne få til deras belägenhet fom Fäftningswärk, jemtebyar och Wägar. Af denna kunskapen flyter en mångfaldig nytta : Läger kunna flås på fäkra och beqwämliga kållen : Fördefagtiga Fält utfes til drabbningar : Orten och wägen är bekant^ dit undanflygten för en fegrande klinga kan med fäkerhet tapas : då förftås, huru en flyende Fiende bör förföljas och wägen för honom afftängas : famt huru den mägtiga förfwagas fkall genom åtfkillige marcher förledas och då wet man '" hwilka Städer och Fällningar fkola förft belägras, famt huru det beqwämligaft kan fke : då fer man genom hwilka Orter durch-tåg lägligen kunna anftällas, och hwad förfigtighet wid hwarje Ort fkall brukas : kort fagf : man wet affiendens fwängningar uträkna hans affigter, och derefter taga nödige mött. Hwad ljus och underftöd lånar icke KrigsKonften af Seogrttpbien } Wore önfkeligir af denne. wetenfnap kulle af wåra Siuöldemän wara wäl be- Kant ; få behöfde de ci hänga lyckan på oförftåndige wägledare och ortemes oförfarne famt ofta bedrägelige affkifdrare. Och ehuru wägen fil et fådant ljus är få mycket lwårare, fom at många Folkflag gå fielfwe i mörkret, af fina Länders noga Känning ; få tyek.es denne fwårigheten likwäi Kunna lindras» om wåre utr refande
fefands hade hog och hufwud, ~'V at efter til fä lie famla Geographifka anmärkningar, och fedan, wid hemkomften, med dem fägna ilt Fofterland. 1 fynnerhet fkulle det wäl anfta alla utrefande Krigs-lärlingar, hälft de derigenom kunde å daga lägga fin fkickekghet och rena wälmening för det allmänna... B- Ingen är medgifvyit, at af egen medfödd fkarpfinnighet fe in uti alla påfölgder af des anilag och wärk; utan de måfte noga fokas, uti wåra företfädares, de dödas efterlemnade handlingar» Hiftorien har dem uptecknade : hon bör alffå noga bladas af en och hwar, fomei med bundna ögon will löpa i olyckan. I Krigswäfendet bör detta fä mycket mer i agtragas, fom det är inwicklat uti otaliga lyek-och olycks-händelfer : fkola de fednare undwikas» få bör deras orfaker och urfprung uti H'>fi(,rien omftäncleligen igenfökas, Hwaraf i fynnerhet en Anförare kan giöra fig många förfigtighefs reglnr : färdeles lärer han altid agta fig för fäkerhet, enär han fer här många exempel, huru flera hjeltar måft kröna en föragtad Fiende med fina egna Segerkranfar, The otaliga Krigsgrepp fom förekomma uti Hifteriet bidraga och mycket til Krigsklokheten., Ty den fom har fig fådane beieanta, nyttjar icke allenaft wid til fallet dem til fin fördel, utan fattar deraf hog och anledning, at uptänka nya och mer fördelagtiga bimedel : ja, de påminna och warna honom at altid med forfigtighet förekomma dem; dä likwäi den okunniga går mäft blind i alt fådant, och förftår infet undwika en ömkelig undergång. TatTiiquen tilfkyr.das ci ringa nytta, enär man i Hiftorkn får ögna åtfkiiliga mer eller mindre felagtiga upftäll-
a* upftällnlngs fatt; hwarafkunna upfinnas flera ta&ifke reglor, efter hwilka wid hwarje tilfälien den bäftam evolution kan giöras. En Artillerift och Fortificateur får här räkna flera Fällningar, fom haft namn af oöfwerwinnerlige, men doch biifwit öfwerrafkade ; hwilket Kan giöra dem wid attaquerandet modiga och oförtrutne ; men wid förfwarandet wakfamme och förfigfige. Krigsmän få här fe på hwilka trapporkrigskonften ftigittil des nu warande högd; hwarafkan finnas, hwilken wäg den bör til des ftörre fullkomlighet än framdeles ledas- Och den, fom med upmärkfamhet par wåra Tideböcker igenom, lärer nogfamt röna hwad nära band Rrigskonftens och Wetenikapernes öden haft ; fä at icke aiienaft den förras wälftånd grundat fig på de fednares drift; utan wetenfkaperne hafwa ock ftött fig på olyckligekrig. Slutfatfen blir då denne, at Wetenfkaper och Krigskonft böra nära paras, til deras inbördes tilwäxt och märkeliga båtnad. " 9-, Då jag nu wänder mig til den tredie Flocken af wära Wetenfkaper, bör Tbeologien billigt få det förfta ruraet. Ty den lärsr rätt kiänna det Högfta wäfendet, fom ftyrer all ting och är Kiällan til all fällhet. Och emedan all Wetenfkap, fom ci är förenad med GUDs fanna känning, är föga annat än dårfkap och emot det rätfa ändamålet ftridande ; få blir ju det en owederfägelig fanning, at en Krigsman bör äfwen känna och frugta den Högfta Styrfeln, om han eljeft will förwänta lycka och framgång. I annor händelfe gäller det: de ogudagtige och fö.mätne rnäfte falla för
23 för fiendens fwärd (a"), då magt och ftyrka u-trattar intet (b-) : de Klokas anflag lyfa af idel dårfkap («). fkräck och räddhåga intager Hjeltars bröft (d) : famt de faftafte Murar falla fom Löf (e). Men om iwärdet tilgripes och blåttas med Gudsfruktan, går det annorlunda til ; ty då får förftnndet ftörre ljus at göra nyttiga anfiag (/"), och et rätt hjeltemed wifar fig wid deras wårckftällighet (g) ; famt utgången krönes med feger äfwen- cjfwer en til antalet mänga gängor mägtigare Fiende (b). GUDs lifliga känning twingar en Soldat at med Lif och Blod befegla fin fwurna trohet : derigenom all fara för Förrädare, Ofwerlöpare och Förrymmare undwikes. Den förer ock med fig en inbördes enighet och finnens jämna förnöglighet ; hwarigenom fplit, öfwermod, fkräck och ftere i fcrdärf ftörtande finne krämpor utödas. At widlöftipare utföra den nyttan, fom af GUDs fanna känning kan i Krigswä endet hämtas, är få mycket mind-re af nöden, fom ingen lärer neka, at ju Gudskugtan är den grund, hwarpå alla anflag wäl fattas och lyckligen wärkftälles. (a) jr.mof. 2f;2ft 2. chiri. ut ir* t -*» &&&" 27, ät. (b) 1.Ktn.20:2, 29. Pfal. 3v. --*> '7- (c) Job. S\ 12,13,14. Ef 29:tyij. ( K å)3 : CMof.2Ö:3{ i w. Ordfp. 2g: 1. (e ) Nahum v. n. (f) Ordfp. 2; f, 6, **, ocb 3: 1,4- (g ) t/*l,»#""f til 14. Ef. 41: 19 til Is. (h ) $, <JWs/, 26% -?,7, g. f. CMof, 20: 1. Dom. 7; 2 tbröni 14,u til i*\. ocb 20: 1, til 26. Ordfp. 141 34 A. Mttccab. 3% 17, til z6. Qth 4: h tit H- 2> \M**s«b, \s\ 17», til 2s. %- iq>
24. 10. Sedo-Lxrtn, til hwilken ordningen nu leder ofs, utmärker genom blåtta namnet den nyttan, hwarmed hon gagnar Mennifkian. De pligter, fom hon föreftäller, fkola äfwen af Krigsmän utöfwas, hälft de i annor händelfe lefde hwarken fig eller det allmänna til gagn ; men wille någon yrka twärt emot, få bör derjemte medgifwas, at et ämbete utan dygdoch wetenfkap kan wal fkiötas til Fäderneslandets frihets förfwar ; hwilket är orimeligit. Man får uti Stdo-LUnn ögna famhällens natur och nödwändighet i anfeende til Medborgarenas enfkyka trefnad, famt hwad när-a band det år emellan deras och det allmännas wälfärd ; hwilket om en och hwar kunde wäl förftä, fkulle den enfkylta winften mindre öfwerwäga den allmänna ; då äfwen en Krigshjelte upmuntrades at med ftörre tapperhet och wakfamhet förfägta en allmän fäkerhef. Så bör ock en Krigsman, färdeles en Anförare uti Sedo-Liran underrätta fig om den allmänna Folks ingen, på det han ci af okunnighet matte wåga siågoc, hwarigenom han kunde reta flere famhällen til en gemenfam fiendfkap emot fig- Samma lag förefkrifwer reglor, huru de krigande fkola förhålla fig emot hwarannan, få at rättwifan ci må kränkas och obarmhertighet öfwas twert emot krigsändamålet. Hwilka iulleftånd fkola bewiljas och hwilka intet, famt huru de böra hällas, det inhämtar en Krigs-Anförare utaf den allmänna Folks lagen. S- ir. Emedan krig ci kan företagas mindre utföras utan närings -och. andra nödige medel; fä är ju Qeconomien genom
2f genomhwilken fådane medel förfkaffas och wäl anwändes, äfwen i anfeende til Krigskonfleri högftnödig. Om de fom fitta wid Krigsftyrelfen jemte andra, hwilka äga hand öfwer den gemene Soldaten, wore kunnige i denne wetenfkapen; få fkulle lifs-medlen icke alienaft med fparfamhet nyttias til hälfofam och tilräckelig föda för Soldaten, utan ock utwagar bättre finnas til deras förfkaffande, få at Fäderneslandet igenom odrägeliga pålagor ci fkulle utmattas. I fådan 2"ilgt befkattas fiendfeliga Länder af dem fom aga öfwermagten ; hwarwid fordras infigt uti Oetonomia Pttblica, om en ladan befkattning fkall wäl träffas ock de under oket warande Inwånare til en wijligare afgift upmuntras» A,r Bot /rnrque- och Zooiogie hämtar en Krigsman härvvid en ftor- nytta. Ty huru ofta nödgas icke han wara utan den wanliga födan? Han kunde många gångor fläcka fin hunger och torft, om han wifte nyttja de förekommande wilda Örter och Diur, fig til en hälfofam mat och dryck. Bland defle naturans fkatter borde han äfwen känna och föka tienlige lake-medel för får och fiukdomar, hwilka ofta kunde befria honoro från det elända-, fom kan gälla hans lif» Det är fördenfkun onekeligit, atkrigsmän, hälfl de Förnämare kunna giöra fig en märkel ig nytta af de Oeconomifka wetenfkaper, ock det icke alienaft i Fält, utan ock under et fredligt lugn, då de på fina Boftällen äga gndt tilfälle at hushålla få tillin enfkylta fora Fofterlandets allmänna båtnad» * " -2. Således har jag budit til at fiillgiöra lofwen. (. r.) E> Kort*
26 Kortheten, den jag bordt följa, har twungit mig at ftyckewis plåckaur många widtfträckta ämnen, hwad fom jag fedt närmaft komma til ändamålet. Det kan fördenfkull ci wara annorlunda, än at här faknas mycket, fom af de anförde wetenfkaper kan komma til pafs uti Krigskonften. Jag har aldeles förbigått några hufwud-delar, fäfom : Krigs -IPetenfkapen tilfws jem» te Krigs " klokheten, hwilken fednare bör wäl förftås i fynnerhet af en Fält-Herre. På famma fatt har man utflutit här flera wetenfkaper, fåfom : Stats-Kunfkapen, förnufts» Lar an, Wältalighets-Konften, Aftronomlen m. m> hwilkas nytta i Krig är nog ftor. Men om mitt öde framdeles winner et blidare utfeende; få fkall dä erfättas, hwad nu brifter. Emedlertid röner man en innerlig glädje deröfwer, at wetenfkaper nu blifwa mer och mer bekante hos Krigsbefälet i wårt k. Fädernesland; hwarigenomenäx wåra Krigs-Ädlingar mer lyfa af egen dygd och förftånd än af Förfädemes fkiölder, wårt Swerige under fin Stora KONUNGS milda och wifa regering, näft den Alsmägtigas hägn, kan trotfa des frihets hätfkafte Fiender»
Skill- Fång Emellan Krigsman, Yttrade, Wid Acadsmifka Striden, öm Wetenfkapcrs nytta i Krigskon/len CARL GUSTAV HALLMAN, PhiJof. Mag. Körckiohkrde och Probst in Sunds Församlingar på Åland, Samt INSPECTOR Scliola: detfammaftaides. Hwad nefligare ibland alt, hwad må wäl wärre heta? Än at fig intet godt ha lärdt och intet nyttigt weta: At rafa i fit oförftänd, ha' wishet aldrig lärdt: En Mennifka helt rå och grof med Den är intet wärt? Sin pligt mot näftan, Gud, fig fielf, och fofterlandetdyra En fådan Menn'fka icke wet; menrafar fram i yra: Han tadlar det Han ci förftår, ell' aldrig lagt fig på, Wil altid följa fin caprice och helfas klok ändå. Skall wårt Fförftåndjernå fit ljus, fkall något wigtigt giörasi Bör fniliet fkärpas altid förft, wår hog kan fedan föras, At tiena androm rätt til gagn med penna eller plit; 1 alla ftånd få fordras en i wishet anlagd flit. Lång kappa giör ci göder Präft, hwas knif ci fnälla kockar, Den ar ci altid god Soldat, fom blått på wapen packar, Frimodigt häfwer bröftar fig, der ingen fara är, På Källare och Caffe-hus mocquerar fig och fwär: Som hem i landet är en Biörn: En bland de ftörfta Refar: Men emot Rikfens Fiender en bland de fläckars Mefar: Et Lejon hemma, Kämpe flor, i fitt och Andras huvs, Der han gör fig förfkräckelig i fkryt, hot, fus och ruus. Men då Krigs-Trumman fpelar op,blir annat ljud i fkälla: Juft när han mäft, då fkall ilå Karl, Han börjar modet fälla, Ty borta är Gudsfrugtan ock godt famwet har han ei^ Dä hielper ci i bardalek, fom hemma ropa hei.
Tå kommer an på manna mod i wetenfkapers ftyrka: Säll den fom känt har deras dyrd och dem rätt kunnat dyrka j- Som har i Gudi et gladt mod och fådant wäl förftår, Som Witter Planman wifar häroch pris derfcrefår» Wi wörde ibland rik fens Falk de käckafte Soldater, 1 wetenfkaper, tapperhet, i böflig.het och låter: Så at wi troffa kunna med alt annat mägfigt Folk, Med hwilkom wi i höga mål hälft handla genom Tolk. De wifa bäft, liwad fkrifwes här om wetenfkapers nytta, Då man ur lugn til öriig fkall med fköld och brynja flytta, De tålka bäft den fanning ut, at Mars och Pallas har 1 Norra werldens del ännu fit förra lyfter qwar. De a* et Folk, fom idogt fig i wetenfkaper öfwat, Ef Folk,fomfrugtar giernagud, i mångt och mycket pröfwat: De binda wett och wapen hop i örlig och i frid; At Folkets Frihet, Landets Frägd ma räddas i all tid. Hör ungdom J fom wiljen Er i tappra dater öfwa: J bör bad' fnillet adla op och kroppens ftyrka pröfwa. J kan ci annors träda få i fordna hjeltars fiat, Med bokwett och med mannamod J endaft winnen der. Kom lär Er utaf denna Skrift at känna Lärdoms wärde; Hon giörer ftändigt gagn, om frid eip örlig är på färde, Hon lärer pryda ärfder hjelm med fan för.ienft i dygd- Gier eftertankan rätt fin wigt,gier finnen lugr och fsmwets För kunnift utihäroadsfärd manedrr Fäder priiat (fkyggd. J buren ock med wittert wett, fom rafke Män det wifa. Bort weklighet och fjolligt fiäs från wåra Norrfka fälf, Blått ärbarhet och hjelte mod bör fes i Swenfka tält. Haf tack Herr Planman fom ock nu om detta alt har fkrifwil Ert fnille kan man klariigt fe af ämnet fom J drifwit, I wetenfkap; rs rätta dyrd behagat reda ut, Och wift hur'pallas Krigsmän lär utföra fchackta,fpiut9 Er Himlen hylle med alt godt, Er dygd Er frugter bäre! Ei lyckas blomma aldrig froft cli' någon matk fortare. Et nöijfamt finne, ftändigt lugn, de ware Eder lottj Tils J en oförändtig frögd af Högfta wäldet fatt.