Skatteguiden 2003 1
INNEHÅLL FÖRORD... 5 SÖKORDSREGISTER... 6 INLEDNING... 8 Skattskyldighet... 8 Inkomstslag och beräkningsenheter... 9 SKATTER OCH AVGIFTER... 10 Inkomstskatt - fysiska personer... 10 Kapitalinkomster... 10 Förvärvsinkomster... 10 Beskattningsbar inkomst... 10 Kommunal skatt och kyrkoavgift... 11 Statlig inkomstskatt... 11 Skattereduktioner... 12 Allmän pensionsavgift... 12 Marginalskatt... 13 Dödsbon... 13 Ackumulerad inkomst... 13 Inkomstskatt - övriga juridiska personer... 15 Arbetsgivaravgifter och egenavgifter... 15 Avgiftsgrundande inkomst... 15 Aktiv - passiv näringsverksamhet... 16 Nedsättning av sociala avgifter... 16 Avdrag för sociala avgifter... 17 Underlag för vissa förmåner... 17 Vinstandelsstiftelser och löneskatt... 18 Arbetsgivaravgifter enligt avtal... 19 Särskild löneskatt... 19 Fastighetsskatt... 20 Arvs- och gåvosbeskattning... 21 Skattskyldighet, värdering m m... 21 Grundavdrag... 21 Skatteklasser... 22 Skatteskalor... 22 2
Förmögenhetsskatt... 23 Mervärdesskatt... 24 Stämpelskatt... 24 TJÄNST... 25 Naturaförmåner... 25 Skattefria förmåner... 25 Bilförmån... 26 Kostförmån... 29 Ränteförmån... 29 Avdragsbegränsning i tjänst... 30 Dagliga resor - bostaden - arbetet... 30 Traktamenten och ökade levnadskostnader... 31 Inrikes tjänsteresa... 31 Utrikes tjänsteresa... 32 Dubbel bosättning och tillfällig anställning... 35 Veckoslutsresor... 35 Resekostnader i tjänsten... 36 KAPITAL... 36 Utdelning på aktier och andelar m m... 36 Uthyrning av privatbostad... 37 Kapitalvinstbeskattning - allmänt... 37 Andelar och andra delägarrätter... 39 Fåmansföretag - utdelning och kapitalvinster... 43 Kvalificerade andelar och klyvningsreglerna... 43 Utdelning - kvalificerade andelar... 44 Kapitalvinst - kvalificerade andelar... 46 Skalbolag... 48 Privatbostadsfastighet... 49 Näringsfastighet... 50 Bostadsrätt... 51 Uppskovsavdrag... 52 Andel i handelsbolag m m... 53 Fordringsrätter... 54 Utländsk valuta, fordringar och skulder... 55 Andra tillgångar... 55 3
NÄRINGSVERKSAMHET... 56 Allmänt om näringsverksamhet... 56 Uttagsbeskattning och underprisregler... 58 Pensionskostnader... 59 Avskrivning inventarier och maskiner... 59 Skogsavdrag... 60 Avskrivning byggnader m m... 60 Representation... 62 Periodiseringsfonder... 62 Underskott... 63 Egenföretagare och bolagsmän i handelsbolag... 65 Egna pensionsutgifter... 65 Bil i verksamheten... 65 Fördyrade levnadsomkostnader... 65 Familjebeskattning... 66 Räntefördelning... 66 Expansionsfond... 68 Fåmansföretag... 70 ÖVRIGT... 71 Pensionsförsäkring - individuellt pensionssparande... 71 Prisbasbelopp - inkomstbasbelopp... 72 Statslåneräntan... 73 Omräkningstal för taxeringsvärden 2003... 75 Uppbörd och uppbördsräntor... 76 Förseningsavgift... 78 Förbehållsbelopp och riksnorm... 78 Adressförteckning... 80 Myndigheter... 80 Skattemyndigheter och skattekontor... 80 Domstolar... 86 Kommunala skattesatser... 88 Kyrkoavgifter... 91 4
FÖRORD I Skatteguiden 2003 presenteras ett urval av de skatteregler och basfakta som gäller vid taxeringen år 2004. Det begränsade utrymmet har nödvändiggjort ett mycket strängt urval och en språkligt komprimerad framställning. Riksdagen kommer förmodligen att besluta om nya eller förändrade regler under 2003. I några fall finns starka indikationer på att förslag som är kända i skrivande stund kommer att föreläggas Riksdagen. Delar av förslagen redovisas mycket kortfattat i kursiv stil. Det bör betonas att det endast rör sig om förslag. Med hänsyn till detta och sannolikheten för ytterligare ändringar i skattelagstiftningen under 2003 skall Skatteguiden inte betraktas som ett underlag för skatterättsliga bedömningar i det enskilda fallet. Umeå i februari 2003 Asbjörn Eriksson 5
SÖKORDSREGISTER Ackumulerad inkomst... 13 Adresser... 80 Aktiebyte... 41 Aktier... 39 Aktieutdelning m m... 36 Aktiv - passiv näringsverksamhet... 16 Allemansfonder... 41 Allmän pensionsavgift... 12 Andra tillgångar... 55 Andel... 39 Andel i handelsbolag... 53 Andelsbyte... 41 Arbetsgivaravgifter enligt avtal... 19 Arbetsgivaravgifter och egenavgifter... 15 Arvs- och gåvobeskattning... 21 Avdragsbegränsning i tjänst... 30 Avgiftsgrundande inkomst... 15 Avknoppning... 40 Avskrivning byggnad m m... 60 Avskrivning - inventarier... 59 Basbelopp se Prisbasbelopp... Basränta... 77 Begravningsavgift... 91 Beräkningsenhet... 9 Bilförmån... 26 Bilkostnader... 30, 36, 65 Bilprislista... 27 Bolagsman... 53, 65 Bostadsrätt... 51 Bredband - skattereduktion... 12 Dagliga resor - bostaden - arbetet... 30 Delägarrätter; se andelar... Dubbel bosättning och tillfällig anställning... 35 Dödsbon... 13 Egenavgifter... 15 Egenföretagare... 65 Existensminimum... 78 Expansionsfond... 68 Familjebeskattning... 66, 70 Fastighetsskatt... 20 Fordringsrätter... 54 Framskjuten beskattning... 41 Fri kost... 15, 29 Fållan... 39 Fåmansföretag... 43, 70 Fåmansföretag - utdelning och kapitalvinst... 43 Förbehållsbelopp... 78 Fördyrade levnadskostnader... 31, 65 Förlustbolag... 64 Förmögenhetsskatt... 23 Förseningsavgift... 78 Förvärvsinkomster... 9 Förvärvskälla; se beräkningsenhet... Grundavdrag... 10 Gränsbelopp... 44 Gåvoskatt... 21 Handelsbolag... 53, 65 Individuellt pensionssparande... 59, 71 Inkomstbasbelopp... 72 Inkomstskatt - dödsbon... 13 Inkomstskatt - fysiska personer... 10 Inkomstskatt - övriga juridiska personer... 15 Inkomstslag... 9 Intäktsränta, uppbörd... 77 Inventarier... 59 Kammarrätter, adresser... 86 Kapitalförlust... 38 Kapitalunderlag... 46, 67, 69 Kapitalvinstbeskattning... 37 Kommunala skattesatser... 88 Klyvningsregler... 43 6
Kommunalskatt... 11, 88 Kostförmån... 17, 29 Kostnadsränta, uppbörd... 77 Kvalificerade andelar... 43 Kyrkoavgift... 91 Lagfart... 24 Lex ASEA... 37, 40 Länsrätter, adresser... 87 Löneskatt... 19 Löneunderlag... 45 Marginalskatt... 13 Markanläggning... 60 Mervärdesskatt... 24 Myndigheter, adresser... 80 Naturaförmåner... 25 Nedsättning av sociala avgifter... 16 Näringsfastighet... 50 Omräkningstal - kvalificerade andelar... 48 Pensionsavgift... 12 Pensionsförsäkring - individuellt pensionssparande... 65, 71 Pensionskostnader... 59, 65, 71 Periodisering... 57 Periodiseringsfonder... 62 Personliga tillgångar... 55 Personligt lösöre; se personliga tillgångar... Prisbasbelopp... 72 Privatbostadsfastighet... 49 Reaförlust; se kapitalförlust... Reavinst; se kapitalvinst... Regeringsrätten, adress... 86 Representation... 62 Resekostnader... 30, 35, 36, 65 Riksnorm... 78 Räntefördelning... 66 Ränteförmån... 29 Sexmånadersregeln... 8 Sjöinkomstavdrag... 11 Skalbolag... 48 Skatteberäkning... 10, 15 Skattedeklaration... 76 Skattefri utdelning... 36, 44 Skattefria förmåner... 25 Skatteklasser... 22 Skattekontor, adresser... 80 Skattemyndigheter, adresser... 80 Skattereduktion, bredband... 12 Skattereduktion på förvärvsinkomster... 12 Skattereduktion, kapital... 10 Skattereduktion, pensionsavgift... 12 Skattereduktion, sjöinkomst... 12 Skatteskalor 2003... 11 Skattskyldighet... 8 Skogsavdrag... 60 Statlig inkomstskatt... 11 Statslåneräntan... 73 Stämpelskatt... 24 Särskild löneskatt... 19 Taxeringsvärden, omräkningstal... 75 Traktamenten - inrikes tjänsteresa... 31 Traktamenten - utrikes tjänsteresa... 32 Underlag för arbetsgivaravgifter... 15 Underskott... 63 Underprisregler... 58 Uppskovsavdrag... 52 Utdelning... 36 Uthyrning av privatbostad... 37 Utländsk valuta, fordringar och skulder... 55 Uttagsbeskattning... 58 Veckoslutsresor... 35 Vinstandelsstiftelser... 18 Ökade levnadskostnader... 31 Övrig lös egendom; se Andra tillgångar... 7
INLEDNING SKATTSKYLDIGHET Fysiska personer som är bosatta i Sverige liksom dödsbon är, med vissa undantag, obegränsat skattskyldiga, dvs skyldiga att betala skatt på alla inkomster oavsett om de har intjänats i Sverige eller utomlands. Även personer som faktiskt inte bor i Sverige kan räknas som bosatta här om utlandsvistelsen inte är definitiv. Svenska medborgare måste under en femårsperiod efter utflyttningen bevisa att bosättningen i Sverige har upphört, varvid sådana omständigheter som orsaken till utlandsvistelsen, förekomsten av permanentbostad eller familj i Sverige och andra liknande förhållanden vägs in i bedömningen. Personer som inte betraktas som bosatta i Sverige kan vara begränsat skattskyldiga här. Skattskyldigheten omfattar då inkomster som typiskt sett har intjänats här i landet, exempelvis från en rörelse eller en fastighet i Sverige. Om inkomsten härrör från tillfälliga anställningar i Sverige skall en källskatt på 25 % (15 % för artister och idrottsmän) innehållas av den som utbetalar ersättningen. Den som är obegränsat skattskyldig kan ändå vara befriad från skattskyldighet för lön som har intjänats utomlands bl a enligt sexmånadersregeln. Den innebär att den som vistas utomlands under en sammanhängande period av minst sex månader befrias från skatt på den i utlandet förvärvade inkomsten om personen visar att skatt har betalats utomlands. Vistelser i Sverige medges med 6 dagar per månad utan att skattefriheten bryts. Bortsett från ytterligare något undantag medför den obegränsade skattskyldigheten att en inkomst som förvärvats utomlands kan komma att beskattas både i utlandet och i Sverige. Dubbelbeskattningen undanröjs emellertid helt eller delvis antingen genom något av de skatteavtal som Sverige har slutit med ett stort antal länder eller genom att den utländska skatten får dras av som omkostnad och avräknas enligt särskilda regler mot den skatt som påförs i Sverige. Juridiska personer som svenska aktiebolag, ekonomiska föreningar m fl är obegränsat skattskyldiga för inkomster från såväl utlandet som från Sverige. För utländska bolag och andra utländska juridiska personer är skattskyldigheten i huvudsak begränsad till inkomst från fastigheter i Sverige och näringsverksamhet som bedrivs från fast driftställe här. Även dubbelbeskattning av juridiska personer kan undanröjas genom skatteavtal, avdrag och genom avräkning. Handelsbolag och kommanditbolag är inte skattskyldiga vid inkomstbeskattningen. Istället skall bolagets inkomster beskattas hos delägarna. 8
INKOMSTSLAG OCH BERÄKNINGSENHETER För fysiska personer och dödsbon delas inkomsterna upp i tre inkomstslag: tjänst, näringsverksamhet och kapital. Inkomst av tjänst och näringsverksamhet är förvärvsinkomster. På sådana inkomster utgår vanligen kommunal och statlig inkomstskatt samt sociala avgifter (arbetsgivaravgifter eller egenavgifter) alternativt löneskatt. Därtill kommer den allmänna pensionsavgiften. Marginalskatten inklusive avgifter varierar mellan cirka 43 % och cirka 68 %. På inkomst av kapital betalas enbart statlig inkomstskatt med 30 %. Till tjänst hänförs bl a anställningsinkomster, pensioner, hobbyverksamhet och liknande inkomster. Aktiva delägare i fåmansföretag kan bli beskattade i tjänst för utdelning och kapitalvinst. Näringsverksamhet inrymmer inkomst av självständig och yrkesmässig verksamhet som bedrivs med vinstsyfte. Till inkomstslaget räknas också innehav av hyresfastigheter, jordbruksfastigheter och andra näringsfastigheter oavsett syftet med innehavet. Normalt sammanförs all näringsverksamhet till en beräkningsenhet, vilket bl a medför att underskott i en verksamhet utjämnas mot överskott i annan verksamhet. En uppdelning i flera beräkningsenheter kan dock bli aktuell vid inkomst från handelsbolag och inkomst av självständig näringsverksamhet som bedrivs i utlandet. Inkomstslaget kapital omfattar löpande avkastning på privatkapital (exempelvis räntor och utdelningar), uthyrning av privatbostäder, kapitalvinster m m. Avdrag i kapital medges alltid för ränteutgifter och kapitalförluster. I övrigt medges avdrag endast för utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster. Juridiska personer (aktiebolag, ekonomiska föreningar m fl men inte handelsbolag) kan endast ha inkomst av näringsverksamhet. Detta gäller även inkomster som hos fysiska personer skulle ha beskattats i kapital. Inkomsten redovisas i en enda beräkningsenhet. Förluster på andelar och andra delägarrätter som inte är lagertillgångar utgör dock i praktiken en informell beräkningsenhet eftersom de är avdragsgilla endast mot vinster på andelar och andra delägarrätter. Inkomst från handelsbolag och kommanditbolag ingår alltid i näringsverksamhet hos aktiebolag som delägare. Även fysiska personers inkomst från handelsbolag beskattas i näringsverksamhet med undantag för kapitalvinster vid försäljning av fastigheter och bostadsrätter, som beskattas i kapital. 9
SKATTER OCH AVGIFTER INKOMSTSKATT - FYSISKA PERSONER KAPITALINKOMSTER Skatt på kapitalinkomster utgår med 30 % om överskott föreligger. Vid underskott medges skattereduktion med 30 % av underskottet t o m 100 000 kr och med 21 % av överskjutande del. Skattereduktionen får avräknas mot statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster, kommunalskatt och statlig fastighetsskatt och kan utnyttjas endast under det år den avser. Den effektiva skattesatsen i kapital och det skattemässiga värdet av underskott avviker ibland från 30 % pga att vissa kapitalvinster och kapitalförluster endast delvis är skattepliktiga resp avdragsgilla (se KAPITALVINSTBESKATTNING). FÖRVÄRVSINKOMSTER Beskattningsbar inkomst På inkomst av tjänst och näringsverksamhet betalas kommunal och statlig inkomstskatt. Skatterna beräknas på den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Den utgörs av den taxerade förvärvsinkomsten, dvs efter allmänna avdrag som pensionsförsäkringspremier och periodiska understöd. Därefter tillgodoförs avdrag med 25 % av den allmänna pensionsavgiften som påförs i samband med skattedebiteringen och slutligen erhålls ett grundavdrag. I förekommande fall tillgodoräknas dessutom sjöinkomstavdrag. Grundavdrag m m Grundavdraget utgör högst 42,3 % av prisbasbeloppet, dvs (42,3 % x 38 600 kr =) 16 400 kr (avr) om den taxerade inkomsten inte överstiger 57 800 kr och 29,3 % av prisbasbeloppet, dvs (29,3 % x 38 600 kr =) 11 400 kr för taxerade förvärvsinkomster (tjänst och aktiv näringsverksamhet) som överstiger 264 200 kr. Om taxerad inkomst är lägre än 16 400 kr begränsas grundavdraget till taxerad inkomst. I övriga inkomstskikt varierar grundavdraget vid taxeringen år 2004 enligt följande. Taxerad inkomst Grundavdrag Kr +/- (avr) 100 kr - 16 300 kr = tax ink (avrundad) 16 400 kr - 57 800 kr 16 400 kr 57 900 kr - 104 800 kr 16 327 kr + 20 % x (tax ink 57 514 kr) 104 900 kr - 120 200 kr 25 900 kr (= max.) 120 300 kr - 264 200 kr 25 862 kr 10 % x (tax ink 119 660 kr) 264 300 kr - 11 400 kr 10
Sjöinkomstavdrag m m Skattskyldiga som har uppburit sjöinkomst i svenskt handelsfartyg medges, utöver grundavdrag, ett sjöinkomstavdrag på 35 000 kr om fartyget går i närfart och med 36 000 kr om fartyget går i fjärrfart. Dessutom medges särskild skattereduktion med 9 000 kr vid närfart och med 14 000 kr vid fjärrfart. Avdrag för allmän pensionsavgift I samband med taxeringen fastställs underlaget för den allmänna pensionsavgiften (se sid 12). 25 % av avgiften är avdragsgill och dras av genom skattemyndighetens försorg. Kommunal skatt och kyrkoavgift Den kommunala skatten är proportionell och varierar från cirka 29 % till nästan 34 % med primär- och landstingskommun. Genomsnittet för landet är drygt 31 % för 2003. Beträffande enskilda kommuner; se KOMMUNALA SKATTESATSER. Den tidigare skatten till församlingarna i svenska kyrkan har ersatts av en kyrkoavgift och en begravningsavgift. Kyrkoavgiften, som beräknas på den beskattningsbara inkomsten, tas ut hos medlemmarna via skattsedeln. Begravningsavgiften påförs alla som är skattskyldiga. Trots att avgifterna inte är skatt beräknas de på samma underlag som kommunalskatten och hanteras i uppbörden som skatt. Även andra registrerade trossamfund kan ta ut avgiften från sina medlemmar via skattsedeln (se KYRKOAVGIFTER). Statlig inkomstskatt Den statliga inkomstskatten är progressiv enligt följande tabell. Beskattningsbar inkomst (kr) Skatt 0 284 300 200 kr 1 284 400 430 000 200 kr + 20 % x (besk bar ink 284 300) 430 100 29 340 kr + 25 % x (besk bar ink 430 000) 1 Beloppet tas ut som statlig skatt men överförs till primär- och landstingskommunerna. Skatteskalans skiktgränser justeras normalt årligen med hänsyn till inflationen + två procentenheter. Uttryckt i taxerad inkomst motsvarar den nedre skiktgränsen en årsinkomst på 301 000 kr eller en månadslön på cirka 25 100 kr och den övre skiktgränsen motsvarar en inkomst på 447 200 kr per år eller cirka 37 300 kr per månad. 11
SKATTEREDUKTIONER Skattereduktion vid underskott i kapital Vid underskott i kapital medges skattereduktion med 30 % av underskottet till den del det inte är större än 100 000 kr. På överskjutande del är skattereduktionen 21 %. Skattereduktion för pensionsavgiften Skattereduktion medges vidare med ett belopp som motsvarar 75 % av den allmänna pensionsavgiften (se nedan). Skattereduktionen avrundas till närmast lägre 100-tal kronor. Skattereduktion för bredbandsanslutningar För vissa utgifter för bredbandsanslutningar som färdigställs under perioden 2001 t o m 2003 medges en särskild skattereduktion på 50 % av utgifterna till den del de överstiger 8 000 kr. Skattereduktionen är maximerad till 5 000 kr. Skattereduktionen kan erhållas av såväl fysiska som juridiska personer i egenskap av näringsidkare eller fastighetsägare. Skattereduktion för avgift till arbetslöshetskassa Fr o m beskattningsåret 2002 medges skattereduktion med 40 % av den avgift som erlagts till en arbetslöshetskassa. Avdragsrätten för avgiften har slopats. Skattereduktion för fackföreningsavgifter Den som har betalat mer än 400 kr i fackföreningsavgift under året erhåller en skattereduktion med 25 % av hela avgiften. I underlaget ingår inte försäkringspremier och liknande avgifter. Skattereduktion för fastighetsskatt I vissa fall erhålls en nedsättning av fastighetsskatten genom en skattereduktion; se Fastighetsskatt. ALLMÄN PENSIONSAVGIFT Var och en som har förmånsgrundande förvärvsinkomster skall själv betala allmän pensionsavgift med 7,00 %. Avgiften beräknas på den förmånsgrundande inkomsten av tjänst och/eller aktiv näringsverksamhet, som avrundas till närmast lägre hundratal kronor. Avgiften 12
avrundas till närmaste helt hundratal kronor. Beträffande tjänst skall underlaget fastställas efter avdrag för kostnader i tjänsten till den del de överstiger 1 000 kr. Underlaget vid inkomst av näringsverksamhet fastställs efter bl a avdrag för egenavgifter och motsvarar normalt den taxerade inkomsten av den aktuella verksamheten. Maximalt underlag för pensionsavgiften är 8,07 inkomstbasbelopp, dvs 330 000 kr för 2003. Högsta avgift är således 23 100 kr. Den som har inkomst understigande 0,423 prisbasbelopp, dvs 16 400 kr (avr) för 2003, betalar ingen avgift. 75 % av avgiften återbetalas i form av skattereduktion och 25 % av avgiften är avdragsgill. Avdraget ombesörjs av skattemyndigheten vid taxeringen. MARGINALSKATT Vid en kommunalskatt på 30 % blir marginaleffekten inklusive allmän pensionsavgift men exklusive sociala avgifter alt löneskatt: Taxerad inkomst Marginaleffekt (avr.) Kr % 16 400-57 800 31 57 900-104 800 25 104 900-120 200 31 120 300-264 200 34 264 300-301 000 31 301 100-330 000 51 330 100-447 200 50 447 300-55 Vid en kommunal skatt på 33 kr och med hänsyn till den allmänna pensionsavgiften och sociala avgifter kan marginaleffekten på exempelvis inkomst av aktiv näringsverksamhet bli cirka 68 %. DÖDSBON Inkomster i ett dödsbo beskattas för dödsfallsåret som om den avlidne fortfarande hade levat. Om boet inte skiftas är det därefter ett särskilt skattesubjekt vid såväl statlig som kommunal taxering. Grundavdrag medges inte. Grundbeloppet på 200 kr debiteras dock inte om inkomsten understiger ett belopp motsvarande grundavdraget. Efter utgången av tredje året efter dödsfallsåret beskattas dessutom dödsboet statligt med 20 % av inkomsten även till den del den understiger den nedre skiktgränsen. ACKUMULERAD INKOMST Som ackumulerad inkomst räknas inkomst som har intjänats under minst två år och som utbetalas under ett och samma år. Eftersom den stat- 13
liga skatteskalan är progressiv medges i vissa fall särskild skatteberäkning för sådan inkomst. Ackumulerad inkomst i tjänst kan vara avgångsvederlag, ersättning för förlorad arbetsinkomst och liknande. I näringsverksamhet kan den utgöras av återlagda värdeminskningsavdrag eller upplösta, obeskattade reserver vid avyttring av verksamheten. Sådana kapitalvinster och utdelningar som skall beskattas i tjänst vid avyttring av kvalificerade andelar i fåmansföretag får också hänföras till ackumulerad inkomst. Inkomsten måste hänföra sig till minst två år och uppgå till minst 50 000 kr. Den beskattningsbara inkomsten måste dessutom överstiga den nedre skiktgränsen i den statliga skatteskalan med minst 50 000 kr, dvs uppgå till lägst 334 300 kr för beskattningsåret 2003. Vid beräkning av skatt på ackumulerad inkomst fördelas inkomsten på det antal år, under vilka den anses intjänad, högst 10 år (årsbelopp). Skatten beräknas dels på den genomsnittliga beskattningsbara inkomsten för de aktuella åren, dels på summan av den genomsnittliga beskattningsbara inkomsten och årsbeloppet. Skatten på skillnadsbeloppen anses utgöra skatten per år på den fördelade ackumulerade inkomsten och multipliceras därefter med antalet fördelningsår. Till skattebeloppet läggs därefter den skatt som belöper på det aktuella årets förvärvsinkomster exklusive ackumulerad inkomst. Vid beräkning av skatten på den genomsnittliga inkomsten och på summan av den genomsnittliga inkomsten och årsbeloppet beaktas att den statliga inkomstskatteskalan justeras varje år. Om exempelvis den ackumulerade inkomsten uppburits under 2003 och fördelas på fem år skall den genomsnittliga beskattningsbara inkomsten och summan av genomsnittlig beskattningsbar inkomst och årsbeloppen ökas med skillnaden mellan skiktgränsen vid taxeringen 2004 och skiktgränsen vid taxeringen 2002, dvs med (284 300-252 000 kr =) 32 300 kr. Om inkomsten fördelas på sju eller åtta år skall tillägg göras med skillnaden mellan årets skiktgräns 284 300 kr och skiktgränsen för tredje taxeringsåret före det aktuella taxeringsåret, dvs 232 600 kr, och vid en fördelning på 9 eller 10 år beräknas tillägget som skillnaden mellan årets skiktgräns och skiktgränsen för fjärde taxeringsåret före det aktuella taxeringsåret. 14
INKOMSTSKATT - ÖVRIGA JURIDISKA PERSONER Aktiebolag m fl juridisk personer betalar 28 % i statlig inkomstskatt. För värdepappersfonder är dock skatten 30 %. ARBETSGIVARAVGIFTER OCH EGENAVGIFTER Arbetsgivaravgifter (%) Egenavgifter (%) 2003 2002 2003 2002 Ålderspension 10,21 10,21 10,21 10,21 Efterlevandepension 1,70 1,70 1,70 1,70 Sjukförsäkring 11,08 8,80 11,81 1 9,53 Arbetsskada 0,68 1,38 0,68 1,38 Arbetsmarknad 3,70 5,84 1,16 3,30 Föräldraförsäkring 2,20 2,20 2,20 2,20 Allmän löneavgift 3,25 2,69 3,25 2,69 Summa 32,82 32,82 31,01 31,01 1 Vid 3 karensdagar 9,25 % (7,70 %) och vid 30 karensdagar 7,42 % (6,30 %). För inkomst överstigande 7,5 prisbasbelopp (289 500 kr) är avgiften 11,81 %. (RFV) Avgiftsgrundande inkomst Avgiften för ålderspension betalas enligt lagen om socialavgifter (SAL) på inkomster som är pensionsgrundande enligt lagen om inkomstgrundad ålderspension och övriga arbetsgivaravgifter enligt SAL betalas på inkomster som är förmånsgrundande enligt lagen om allmän försäkring (AFL). Därutöver ingår sådana kostnadsersättningar som är skattepliktiga utan att vara förmånsgrundande, exempelvis resekostnadsersättningar som överstiger skattefritt belopp. Underlaget för anställda och uppdragstagare inkluderar skattepliktiga ersättningar och förmåner till alla som inte har fyllt 65 år vid ingången av året. För pensionsavgiften gäller dock ingen åldersgräns för den som är född 1938 eller senare. Avgifter betalas inte på ersättningar som understiger 1 000 kr till en och samma person under året. Ersättning till idrottsutövare från idrottsföreningar är inte heller avgiftsgrundande om ersättningen understiger ett halvt prisbasbelopp. Vidare undantas ersättning från vinstandelsstiftelse (se LÖNESKATT). Egenavgifter erläggs av egenföretagare på förmånsgrundande inkomster enligt AFL, dvs av personer som inte har fyllt 65 år vid årets ingång, på aktiv näringsverksamhet och inkomst av hobby. Även för egenavgifter gäller beloppsgränsen 1 000 kr. 15
Aktiv - passiv näringsverksamhet Med aktiv näringsverksamhet avses att företagaren arbetar i verksamheten i inte oväsentlig omfattning, dvs normalt minst 1/3 av en årsarbetstid. Om emellertid allt arbete som är nödvändigt för verksamheten utförs av företagaren själv föreligger aktiv näringsverksamhet även om arbetsinsatsen understiger den gränsen. I vissa fall kan således en betydligt lägre arbetsinsats medföra aktiv näringsverksamhet, exempelvis för konsulter och liknande när verksamheten i huvudsak bedrivs med personens egen arbetskraft liksom när ägaren till en skogsfastighet själv utför allt arbete på fastigheten. Annan inkomst av näringsverksamhet är passiv. Om en person bedriver flera verksamheter görs en samlad bedömning av alla verksamheter i samma beräkningsenhet. Nedsättning av sociala avgifter Arbetsgivaravgifter och egenavgifter får reduceras dels genom en generell nedsättning, dels genom en regional nedsättning. Generell nedsättning Arbetsgivare får minska avgifterna med ett belopp motsvarande 5 % av avgiftsunderlaget upp till 71 000 kr, dvs med högst 3 550 kr per månad. För koncerner gäller nedsättningen sammanlagt för hela koncernen. Egenföretagare får en nedsättning av egenavgifterna med ett belopp motsvarande 5 % av avgiftsunderlaget upp till 180 000 kr, dvs med högst 9 000 kr för avgiftsåret. Om egenföretagaren samtidigt är arbetsgivare medges nedsättning för såväl egenavgifter som arbetsgivaravgifter inom de angivna ramarna men totalt får nedsättningen av avgifterna inte överstiga 42 600 kr, varav högst 9 000 kr får avse egenavgifter. Samma begränsning gäller för samtliga bolagsmän i handelsbolag och bolagets anställda. Regional nedsättning Arbetsgivare och egenföretagare får minska sina sociala avgifter med ytterligare 10 % till den del de belöper på fasta driftställen inom stödområde A och inte avser fiske, vattenbruk, jordbruk eller transportverksamhet. Stödet kan bara erhållas av privata arbetsgivare inklusive ideella föreningar och stiftelser. Stödet är maximerat till 10 % av avgiftsunderlaget upp till 71 000 kr, dvs till 7 100 kr per månad. För koncerner gäller nedsättningen sammanlagt för hela koncernen. För egenföretagare maximeras avdraget till 10 % av avgiftsunderlaget upp till 180 000 kr, dvs till 18 000 kr per avgiftsår. Om en egenföretagare också erlägger arbetsgivaravgifter är avdraget inklusive egenavgifter maximerat till 85 200 kr per år. På liknande sätt är nedsättningen begränsad till totalt 85 200 kr för samtliga bolagsmän och bolagets anställda. 16
Avdrag för sociala avgifter Såväl arbetsgivar- som egenavgifter är avdragsgilla för det år de avser. Egenavgifterna är avdragsgilla för det år på vilket de belöper genom ett schablonavdrag, som vid efterföljande taxering avstäms mot de debiterade egenavgifterna. Schablonavdraget är 25 % av överskottet av näringsverksamheten före avdraget men efter avstämningen och exklusive sjukpenning och eventuella anställningsinkomster som kan ingå i verksamheten. Schablonavdraget för löneskatten är 20 % (se nedan). Underlag för vissa förmåner All skattepliktig ersättning från arbetsgivare eller uppdragsgivare utgör underlag för arbetsgivaravgifter. Icke kontanta förmåner tas i princip upp till marknadsvärdet. Förmån av fri bil, bostad och kost värderas dock enligt schabloner och delvis särskilda regler. Fri bil Det skattepliktiga bilförmånsvärdet utgör normalt underlag för arbetsgivar- och egenavgifter. Bränsleförmån skall dock värderas till marknadsvärde som avgiftsunderlag. Underlaget kan ibland nedsättas och arbetsgivaren har möjlighet att ansöka om justering beträffande underlaget i vissa fall (se BILFÖRMÅN). Fri bostad Underlaget för arbetsgivaravgifter och preliminär skatt vid fri bostad i Sverige som inte är semesterbostad fastställs som schablonvärden av RSV. Viss jämkningsmöjlighet finns. Förmånsvärden per kvm för 2003 framgår av nedanstående tabell. Värdena avser omöblerad bostad inklusive värme men exklusive hushållsel. Om garage finns skall detta beaktas till marknadsvärdet utöver tabellvärdena. Region Förmånsvärde kr/år kr/månad Stor-Stockholm 838 69 Stor-Göteborg 809 67 Kommuner i övrigt med mer än 75 000 invånare 736 61 Övriga kommuner 692 57 Bostad utanför tätort 623 52 17
Vid inkomstbeskattningen skall fri bostad värderas med hänsyn till hyran på orten för jämförbar bostad, normalt bruksvärdet. Sjöfolks bostäder ombord värderas till 0 kr. Fri semesterbostad Såväl beskattning som sociala avgifter skall grundas på marknadsvärdet, dvs hyran på orten. För de fall hyresmarknad saknas kan förmånens värde bestämmas schablonmässigt. RSV lämnar årligen rekommendationer för värdering där hyresmarknad saknas. Fjällstuga eller lägenhet Jul, nyår och vårvinter (februari - april): 3000 kr/vecka Övrig tid: 1 200 kr/vecka Sommarstuga eller -lägenhet Sommar (mitten juni - mitten augusti): 3 000 kr/vecka Övrig tid: 1 200 kr/vecka Semesterbostad i utlandet Hela året: 3 000 kr/vecka Fri kost Förmånsvärdet fastställs av RSV och används både vid beskattningen och som underlag för sociala avgifter följande. 2003 2002 frukost 30 kr 28 kr lunch/middag 60 kr 56 kr helt fri kost 150 kr 140 kr Förmån av kost på allmänt kommunikationsmedel och frukost som obligatoriskt ingår i rumspris på hotell är varken skattepliktig eller avgiftsgrundande. Vinstandelsstiftelser och löneskatt På överföringar till vinstandelsstiftelser utgår särskild löneskatt (se nedan) med 24,26 %. Ersättning från vinstandelsstiftelse är befriad från arbetsgivaravgifter och löneskatt. Villkoren är att medlen är avsedda att vara bundna under minst tre år och kommer en betydande andel av de anställda (minst en tredjedel) tillgodo på likartade villkor. Avgiftsbefrielsen gäller inte ersättning till företagsledare eller närstående i fåmansföretag och fåmansägt handelsbolag. 18
För ersättningar som avser bidrag som lämnades t o m 1996 gäller särskilda regler; se SKATTEGUIDEN 1997. ARBETSGIVARAVGIFTER M M ENLIGT AVTAL Arbetare Tjänstemän % % AGB 0,01 ITP 12,50 1 AGS 0,59 TGL 0,20 P-premie 3,50 TFA 0,01 P-befr. 0,51 Tryggh.rådet 0,30 TFA 0,01 TGL 0,38 Summa 5,00 Summa c:a 13,01 1 1 Genomsnittsvärde med stora avvikelser beroende på individ, avtal och försäkringsgivare. (Källa: Svenskt Näringsliv) Avgifterna avser nivåerna för 2002. På pensionsavgifterna inkl ITP skall särskild löneskatt på pensionskostnader erläggas med 24,26 %. SÄRSKILD LÖNESKATT På förvärvsinkomster Löneskatt skall i vissa fall betalas med 24,26 % (oförändrad nivå från 2002) istället för arbetsgivaravgifter eller egenavgifter. Underlaget utgörs av lön och andra skattepliktiga förmåner till anställda som fyllt 65 år vid ingången av året. Egenföretagare skall betala löneskatt på inkomst av passiv näringsverksamhet. Den skall dessutom betalas i stället för egenavgifter på inkomst av aktiv näringsverksamhet av den, som vid ingången av året uppnått en ålder av 65 år. På inkomster av anställning och aktiv näringsverksamhet hos personer som är födda efter 1937 och har haft ålderspension hela året är löneskatten 16,16 %. Löneskatten är avdragsgill för arbetsgivare med faktiska kostnaden och för egenföretagare med schablonavdrag på 20 %. Schablonavdraget avstäms mot den debiterade löneskatten vid efterföljande års taxering. På pensionskostnader Den särskilda löneskatten på pensionskostnader erläggs av arbetsgivare med 24,26 % (oförändrad nivå från 2002) av kostnaderna för tjänstepensionsförsäkringar och avsättningar för tryggande av pensionsutfästelser. Även egenföretagare som gör avdrag för pensions- 19
försäkringspremier eller för individuellt pensionssparande i näringsverksamheten debiteras den särskilda löneskatten. Löneskatten är avdragsgill för det år på vilken den belöper. FASTIGHETSSKATT Underlaget för beskattningen är taxeringsvärdet inklusive tillhörande tomtmarksvärde. För hyreshus som inrymmer såväl lokaler som bostäder betraktas dessa som olika värderingsenheter och taxeringsvärdet anges för resp användning. För utomlands belägen privatbostad är underlaget 75 % av marknadsvärdet. Enligt vissa skatteavtal skall dock ingen svensk fastighetsskatt debiteras på fastigheter i det andra avtalslandet. Skatten utgår med 1,0 % på småhus och med 0,5 % för bostäder i hyreshusenheter. För övriga lokaler i hyreshus är skatten 1 % och för industrienheter inklusive vattenkraftverk 0,5 %. Om byggnaden är avsedd att användas året runt får jämkning göras om fastigheten inte har kunnat användas under viss del av året (mer än en månad) pga exempelvis eldsvåda, ombyggnadsarbeten eller pga att lägenheter inte har kunnat hyras ut till följd av otillräcklig efterfrågan. För nya fastigheter påförs ingen fastighetsskatt under de fem första åren och under de närmast därpå följande fem åren debiteras den med endast hälften av ordinär skatt. Nedsättningsregeln gäller även om fastigheten är äldre under förutsättning att taxeringsvärdet har höjts pga byggnadsarbeten som har utförts fr o m 1993. Nedsättningen av fastighetsskatten gäller den höjning av taxeringsvärdet som är en konsekvens av byggnadsarbetena och medges under förutsättningen att höjningen av taxeringsvärdet är minst 100 000 kr och samtidigt minst 20 %. Skattereduktion av fastighetsskatten medges i vissa fall där fastighetsägarens samlade hushållsinkomst är låg i förhållande till fastighetsskatten. Begränsningen gäller bara om den samlade hushållsinkomsten hos personer som sambeskattas vid förmögenhetsbeskattningen inte överstiger 600 000 kr per år och gäller bara fastighetsskatt till den del den överstiger 2 800 kr men inte 30 000 kr. Nedsättningen får bara åtnjutas av fysiska personer och i vissa fall dödsbon för permanentbostadsfastigheter som utgör småhus. Underlaget för reduktionen, avräkningsunderlaget, utgörs av fastighetsskatten på sådan fastighet till den del den överstiger 2 800 kr men inte 30 000 kr (15 000 kr för yngre fastigheter med halv fastighetsskatt). Om avräkningsunderlaget är högre än ett spärrbelopp medges en skattereduktion med motsvarande skillnadsbelopp. Spärrbeloppet beräknas som 5 % av summan av hushållets förvärvs- och kapitalinkomster och 15 % av hushållets förmögenhet exklusive den reduktionsgrundande fastighetens taxeringsvärde. Underskott i kapital får inte beaktas. Om 20
exempelvis fastighetsskatten uppgår till (1 % x 2,1 mkr =) 21 000 kr, makars samlade inkomster till 275 000 kr samt den beskattningsbara förmögenheten till 2,4 mkr inklusive fastighetens taxeringsvärde beräknas spärrbeloppet till 5 % [275 000 kr + 15 % x (2 400 000 kr 2 100 000 kr) =] 16 000 kr. Skattereduktionen beräknas till (21 000 kr 16 000 kr =) 5 000 kr. En utredning (SOU 2003:3) har föreslagit att en dämpningsregel skall användas vid beräkningen av fastighetsskatten. Om taxeringsvärdet har höjts skall höjningen, enligt förslaget, fördelas proportionellt mellan de år som återstår till nästa fastighetstaxering. Dämpningsregeln föreslås tillämpas första gången vid taxeringen 2004 för småhusenheter och vid taxeringarna 2005 och 2006 för hyreshusenheter respektive lantbruksenheter. ARVS- OCH GÅVOBESKATTNING Skattskyldighet, värdering m m Vid arvs- och gåvobeskattning är bl a staten, trossamfund samt vissa allmännyttiga stiftelser helt skattebefriade. Vid gåvobeskattning (inte vid arvs-) gäller dessutom skattefrihet för primär- och landstingskommuner och vissa ytterligare stiftelser. Skatteuttaget i övriga fall är beroende av arvtagarens eller gåvotagarens skatteklass samt arvslottens eller gåvans storlek. Indelningen i arvs- resp gåvoklass samt de gemensamma skatteskalorna framgår av tabellerna nedan. Värderingen skall i princip göras till marknadsvärdet vid tidpunkten för dödsfallet eller gåvan. Åtskilliga undantag gäller dock. Exempelvis skall fastigheter värderas till taxeringsvärdet för året före dödsfallet eller gåvotillfället och aktier som är börsregistrerade värderas till 75 % av kursen och övriga noterade aktier till 30 % av kursen vid tidpunkten för dödsfallet eller gåvan. Förmögenhet som är nedlagd i näringsverksamhet värderas vanligen vid arv till 30 % av substansvärdet. Detta gäller även vid gåva om den, med smärre undantag, lämnats utan förbehåll, den avser givarens hela innehav och gåvomottagaren, med vissa undantag, behåller egendomen under minst fem år. I en utredning (SOU 2003:3) föreslås att beskattning av arv efter make och sambo avskaffas fr o m den 1 juli 2003. Grundavdrag Arvsbeskattning Grundavdrag vid arvsbeskattningen (skattefri lott) är 280 000 kr för efterlevande make eller sambo och 70 000 kr för andra i klass I. För 21
barn som är yngre än 18 år ökas den skattefria lotten med 10 000 kr för varje helt eller del av år som återstår till dess 18 år uppnås. Vid beskattning i klass II eller III är den skattefria lotten 21 000 kr. Sammanläggning sker av arvs- och testamentslotter med skattepliktiga gåvor som erhållits under de 10 år som närmast föregått dödsfallet. Vid beräkningen av arvsskatten anses värdet av gåvorna ligga i botten. Gåvobeskattning Grundavdrag vid gåvobeskattningen är 10 000 kr för varje år per givare och gåvomottagare. Lösöregåva (lösöre för personligt bruk) kan ges skattefritt om värdet inte överstiger 10 000 kr för samma gåvomottagare. Även vid gåvobeskattningen sammanläggs gåvor under en tioårsperiod. Skatteklasser Klass I: Make, sambo, barn, avkomling till barn, make och sambo till barn och efterlevande make eller sambo till avlidet barn. Styvbarn, fosterbarn och adoptivbarn jämställs med egna barn. Klass II: Alla som inte tillhör klass I eller III. Klass III: Primär- och landstingskommun, vissa allmännyttiga stiftelser och liknande sammanslutningar (i allmänhet endast arvsbeskattning). Skatteskalor 2003 Skattepliktig lott, kr Skatt, kr Klass I - 300 000 10 % inom skiktet 300 000-600 000 30 000 + 20 % 600 000-90 000 + 30 % Klass II - 70 000 10 % inom skiktet 70 000-140 000 7 000 + 20 % 140 000-21 000 + 30 % Klass III - 90 000 10 % inom skiktet 90 000-170 000 9 000 + 20 % 170 000-25 000 + 30 % 22
FÖRMÖGENHETSSKATT Skattskyldiga för förmögenhetsskatt är bl a fysiska personer som är bosatta i Sverige vid årets utgång, dödsbon efter sådana personer, svenska stiftelser och, med vissa undantag, svenska föreningar och samfund. Förmögenhetsskatten tas ut på den beskattningsbara förmögenheten, som utgörs av skillnaden mellan värdet av skattepliktiga tillgångar och avdragsgilla skulder efter avdrag för ett fribelopp. För ensamstående fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser är fribeloppet 1 500 000 kr, för makar och sambor 2 000 000 kr samt för andra skattskyldiga juridiska personer 25 000 kr. Förmögenhet som innehas av makar och eventuella barn under 18 år läggs samman och får minskas med endast ett gemensamt fribelopp på 1 500 000 kr för ensamstående förälder med barn och 2 000 000 kr för makar/sambor med eller utan barn. Skattesatsen för fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser är 1,5 % och för övriga juridiska personer 0,15 %. Med några få undantag är tillgångar generellt skattepliktiga. Helt befriade från skatteplikt är bl a tillgångar som används i näringsverksamhet (rörelse, jordbruksfastighet och fastighetsförvaltning men inte kapitalförvaltning) samt inre lösöre som möbler, konst, mattor m m. Tillgångar som utgör yttre lösöre som bilar, motorcyklar, snöskotrar, hästar och fritidsbåtar är skattefria till den del värdet på den enstaka tillgången understiger 10 000 kr. Veteranbilar är alltid skattefria liksom egendom som har deponerats på museum. För aktier gäller särskilda regler. Aktier som inte är marknadsnoterade värderas med hänsyn till bolagets tillgångar och skulder. Till den del tillgångarna används i näringsverksamhet utom kapitalförvaltning gäller skattefrihet. Marknadsnoterade aktier som är inregistrerade på Stockholms fondbörs eller på utländsk börs är skattepliktiga. För huvudaktieägare, dvs för dem som innehar minst 25 % av röstvärdet, gäller dock vanligen skattefrihet. Övriga marknadsnoterade aktier är inte skattepliktiga. Skatteplikt som för börsregistrerade aktier gäller dock för aktier som har avregistrerats från börsen den 29 maj 1997 eller senare. Som skattepliktigt värde gäller som huvudregel marknadsvärdet vid beskattningsårets utgång. Fastigheter tas dock upp till sitt taxeringsvärde och börsregistrerade aktier till 80 % av kursvärdet vid årets utgång. Dessutom gäller särskilda regler för vissa tillgångar som fordringar som löper utan eller med uppskjuten ränta m m. Exempelvis värderas s k nollkupongare med hänsyn till upplupen ränta och räntefria fordringar till ett diskonterat värde. 23
MERVÄRDESSKATT Mervärdesskatten (moms) tas ut efter tre olika skattesatser. De flesta tjänster och varor är belagda med en skatt på 25 % av vederlaget före moms men inklusive punktskatter, vilket motsvarar 20 % av beskattningsvärdet inklusive moms. På bl a rumsuthyrning, camping, inrikes personresor och transport i skidliftar är skattesatsen 12 % (10,71 %) ( turistmomsen ). Samma skattesats gäller också för livsmedel. Skatten är dock 25 % på bl a sprit, vin, starköl och tobak. Den lägsta skattesatsen, 6 % (5,66 %), tillämpas bl a på ersättning för upphovsrättigheter, entréavgifter till djurparker, konserter, biografer, cirkus- och teaterföreställningar och liknande kulturella evenemang liksom på allmänna nyhetstidningar, tidskrifter, böcker, kartor, notblad och liknande trycksaker. Beträffande beskattningsunderlaget gäller särskilda regler vid omsättning av begagnade varor, konstverk, antikviteter m m samt för vissa resetjänster. Beskattningsunderlaget skall utgöras av vinstmarginalen istället för omsättningen. Med få undantag skall de som är skattskyldiga för moms vara registrerade. Om den skattepliktiga omsättningen är högst 1 000 000 kr och transaktionerna inte avser företag i annat EU-land skall mervärdesskatten redovisas i inkomstdeklarationen (allmän självdeklaration för fysiska personer och särskild självdeklaration för juridiska personer). På begäran kan emellertid momsredovisning få lämnas i skattedeklaration. Skattskyldiga med skattepliktig årsomsättning överstigande 40 miljoner kr skall redovisa moms senast den 26 (eller närmast följande vardag) varje månad för närmast föregående månad. Övriga redovisar skatten månadsvis senast den 12 under den andra månaden efter utgången av den månad som redovisningsperioden avser. För juni gäller dock den 17 augusti och för november den 17 januari. Särskilda regler gäller för moms på transaktioner med företag i EU. STÄMPELSKATT Vid förvärv av fast egendom och tomträtt skall, med vissa undantag, stämpelskatt vid inskrivningsmyndighet erläggas (lagfartsavgift). Skattesatsen är 3 % för juridiska personer (utom dödsbon) och 1,5 % för övriga. Beskattningsunderlag är det högsta av köpeskillingen och taxeringsvärdet året före det år då lagfart beviljas. På industrifastigheter skall industritillbehör läggas till taxeringsvärdet. När inteckning beviljas i fast egendom och tomträtt skall stämpelskatt betalas med 2 %. Om inteckningen avser flygplan och näringsverksamhet är skattesatsen 1 % och vid inteckning i fartyg 0,4 %. I en utredning (SOU 2003:3) föreslås en höjning av stämpelskatten (lagfartsavgiften) för fysiska pesoner till 1,725 % fr o m juli 2003. 24
TJÄNST NATURAFÖRMÅNER Med få undantag är förmåner som utgår i och för tjänsten skattepliktiga. Några av undantagen redovisas nedan. Fördelningen mellan beskattningsår avgörs normalt genom kontantprincipen, vilket innebär att en ersättning eller annan förmån är skattepliktig när den är tillgänglig för lyftning respektive åtnjuts och en utgift är avdragsgill när den betalas. Förmåner som utgår i annat än kontanter värderas enligt huvudregeln med ledning av marknadsvärdet. För vissa vanliga förmåner gäller dock schablonvärden. Detta gäller bl a förmån av fri eller delvis fri bil, fri kost och räntebilliga lån. Som underlag för arbetsgivaravgifter används ytterligare schabloner. Det gäller exempelvis vid värderingen av fri eller subventionerad bostad (se ARBETSGIVARAVGIFTER). Det bör uppmärksammas att de senare endast gäller som avgiftsunderlag medan beskattningen skall, med undantag för sjöfolks bostäder ombord, ske med ledning av marknadshyra eller motsvarande. Skattefria förmåner Som en allmän förutsättning för att förmånen skall vara skattefri gäller, med vissa undantag, att den är av enklare beskaffenhet, tillhandahålls hela personalen samt att den inte kan utbytas mot kontanter. Bl a följande förmåner är skattefria vid taxeringen 2004. Personalvårdsförmåner (fritt kaffe, subventionerad motion och liknande) Fri kost i vissa fall (ex vis i samband med tillsyn av vårdnadstagare, hotellfrukost samt måltid på allmänna kommunikationsmedel som obligatoriskt ingår i hotell- resp resekostnaden, vid viss intern och extern representation), Personalrabatter vid köp ur arbetsgivarens (eller annat koncernföretags) ordinarie sortiment om rabatten dels inte överstiger den största rabatt som en konsument kan erhålla, dels inte överstiger sedvanlig personalrabatt i branschen, Förmån av begränsat värde som är till väsentlig nytta i arbetet (arbetsredskap) om förmånsmomentet är svårt att urskilja, exempelvis fri tidskriftsprenumeration för att den anställde skall kunna hålla sig á jour med utvecklingen inom ett visst område eller privat bruk av arbetsgivarens PC (om inte skattefri enligt nedan) men inte ex vis förmån av fri telefon och normalt inte heller förmån av dagstidning som levereras till bostaden, Förmån av att använda arbetsgivarens datorutrustning för privatbruk om bl a förmånen är tillgänglig för i stort sett hela den stadigvarande personalen på arbetsplatsen, 25
Fri gruppliv- och gruppsjukförsäkring med vissa begränsningar, Fri hälso- och sjukvård, tandvård och läkemedel om vården inte är offentligt finansierad samt företagshälsovård och rehabilitering, Fri hälso- och sjukvård, tandvård samt läkemedel vid vård utomlands i vissa fall, Fria arbetskläder inkl uniform om de typiskt sett bara är lämpade att användas i tjänsten, Fri utbildning (kurskostnader, litteratur m m) och vissa andra åtgärder (outplacement, psykologkostnader m m) vid personal avveckling om åtgärderna syftar till att öka den skattskyldiges möjligheter på arbetsmarknaden, Julgåva värd högst 400 kr, Jubileumsgåva (ex vis 25- och 50-årsjubileum) värd högst 1 200 kr, Minnesgåva till varaktigt anställda; högst två gånger, varav en gång vid anställningens slut; värd högst 10 000 kr, Förmånliga förvärv av aktier, konvertibler m m om aktierna bjuds ut till allmänheten på samma villkor, de anställdas och ägarnas förvärv begränsas till 20 % av de utbjudna aktierna m m samt förvärvet begränsas till högst 30 000 kr för en anställd, Tävlingsvinster i idrottstävlingar om värdet inte överstiger 1 200 kr. Bilförmån Bilförmån beskattas inte om den inte har åtnjutits i mer än i ringa omfattning. Därmed menas att bilen inte har körts mer än 100 mil och dessutom endast vid högst ett tiotal tillfällen under året. I övrigt beskattas vanligen förmånen med hänsyn till dispositionsmöjligheten oavsett körsträcka. Om fritt bränsle ingår beaktas dock den privata körsträckan i viss utsträckning. Värderingen sker enligt schablonberäkningar med begränsade möjligheter till nedsättning och justering av förmånsvärdet. Det skattepliktiga värdet utgör normalt också underlag för preliminär skatt och arbetsgivaravgifter eller löneskatt. Reglerna för förmånsberäkningen gäller även för enskilda näringsidkare som använder bilen i verksamheten samt privat i mer än i ringa omfattning. Förmånsvärdet beräknas med hänsyn till prisbasloppet, räntenivån och bilens nybilspris (fast förmånsvärde). Till detta läggs - i förekommande fall - förmån av fritt bränsle som en särskild post (rörligt förmånsvärde). 26
Nybilspriset (listpriset) fastställs av RSV och publiceras i bindande föreskrifter. Listpriserna för de flesta bilmodeller finns på Horwath Swedens hemsida, www.horwath.se. För bilar av 1998 års modell och äldre (sexårsbilar) anses anskaffningsvärdet vara det högre av fyra prisbasbelopp, 154 400 kr för 2003, och bilens listpris för den aktuella bilmodellen. Om nybilspriset för en bil av årsmodell 1993 är 208 000 kr skall detta användas eftersom det är högre än 154 400 kr. Om nybilspriset för den äldre årsmodellen istället är 130 000 kr skall 154 400 kr användas. Det sistnämnda värdet skall också användas om det är svårt att fastställa nybilspriset på en äldre bil. Till listpriset skall värdet av eventuell extrautrustning läggas. Tilläggsregeln skall även tillämpas på äldre bilar men endast om listpriset används och bara om bilen är nyare än 10 år. Som extrautrustning räknas inte telefon, elektronisk körjournal eller liknande men väl all utrustning som sammanhänger med bilens funktion som fordon bortsett från handikappanpassning och liknande. Exempelvis beaktas RTI och GPS. Prisbasbeloppsdelen utgörs av 30 % av prisbasbeloppet för beskattningsåret, dvs (30 % x 38 600 =) 11 580 kr för 2003. Den ränterelaterade delen beräknas som ränta på listpriset med en räntenivå motsvarande 75 % av statslåneräntan (SLR) vid utgången av november året före beskattningsåret. Det innebär att räntedelen för 2003 skall beräknas med ledning av 75 % x 4,85 % = 3,637 %. Den prisrelaterade komponenten utgör 9 % av nybilspriset till den del det inte överstiger 7,5 prisbasbelopp (289 500 kr för 2003). Till den del nybilspriset är högre beräknas förmånen som 20 % av överskjutande belopp. Om fritt bränsle ingår i förmånen skall förmånsvärdet beräknas med hänsyn till bränslekostnaden (marknadsvärdet) för privat körning multiplicerad med 1,2. Som underlag för arbetsgivaravgifter används dock bränslekostnaden utan uppräkning. Förmånsregeln för fritt bränsle är utformad så att den framtvingar en redovisning av den privata körsträckan. Om inte förmånshavaren kan göra sannolikt att värdet är ett annat beräknas nämligen bränsleförmånen med hänsyn till bilens totala körsträcka under året. Av praktiska skäl beskattas och avgiftsbeläggs bränsleförmånen månaden efter den månad då bränsleförmånen har åtnjutits. Exempel: För en Mercedes Benz C 220 CDI av 2003 års modell med listpris på 299 900 kr blir det fasta förmånsvärdet 11 580 kr + 3,637 % x 299 900 kr + 9 % x 289 500 kr + 20 % (299 900 kr 289 500 kr) = 50 600 kr efter avrundning. Om det visas att bilen i exemplet har använts 1 400 mil för privat bruk och bränslekostnaden utgör 8 kr per mil skall förmånsvärdet ökas med (1,2 x 1 400 x 8 kr =) 13 440 kr. Det totala förmånsvärdet blir efter avrundning (50 600 kr + 13 440 kr =) 64 040 kr. Som underlag för arbetsgivaravgifter används, beträf- 27