Välfärdspolitiskt program för Sävsjö kommun 2006-2010

Välfärdspolitiskt program för Sävsjö kommun 2006-2010 Antagen av Välfärdsrådet 2006-03-23 Antagen av Kommunfullmäktige 2006-05-22, 47

2 Förord Välfärd är en viktig komponent i en positiv samhällsutvecklingen och insatserna för en bättre trygghet och folkhälsa är en del i arbetet för en uthållig tillväxt i kommunen. Välfärden är framför allt en viktig förutsättning för att vi som medborgare ska kunna leva ett gott liv. Ordet tillsammans används ofta i Sävsjö kommun. När alla drar åt samma håll blir kraften stor och möjligheten att åstadkomma förändringar ökar. Detta välfärdspolitiska program har tagits fram av Välfärdsrådet där det finns en bred samverkan mellan kommun, landsting och polis. Programmet har varit ute för synpunkter och diskussioner i berörda verksamheter. Att det har processats fram på detta sätt är dess styrka då programmet har en bred förankring och alla kloka synpunkter som framkommit har kunnat tillvaratas. Min förhoppning är att välfärdspolitiska programmet framöver ska bli en bra vägledning för politiker, chefer och medarbetare samt att det ska bli ett bra verktyg i vardagsarbetet för en allt bättre folkhälsa och trygghet. Välfärden är viktig och vi har alla tillsammans ett stort ansvar för att framöver ta nya steg för att skapa trygghet samt för en långsiktigt god och jämlik hälsa i hela Sävsjö kommun. Stefan Gustafsson (kd) Välfärdsrådets ordförande

3 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3 1. ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR SÄVSJÖ KOMMUN 4 2. INLEDNING 4 3. FRAMTAGANDE AV DET VÄLFÄRDSPOLITISKA PROGRAMMET I SÄVSJÖ KOMMUN 5 4. UTGÅNGSPUNKTER FÖR PROGRAMMET 5 5. GENDER, JÄMLIKHET OCH FN:S KONVENTION OM BARNETS RÄTTIGHETER 5 6. UTVÄRDERING OCH UPPFÖLJNING 6 7. ANSVARSFÖRDELNING 7 MÅLOMRÅDE 1: DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE 8 MÅLOMRÅDE 2: EKONOMISK OCH SOCIAL TRYGGHET 8 MÅLOMRÅDE 3: TRYGGA OCH GODA UPPVÄXTVILLKOR 8 MÅLOMRÅDE 4: ÖKAD HÄLSA I ARBETSLIVET 9 MÅLOMRÅDE 5: SUNDA OCH SÄKRA MILJÖER OCH PRODUKTER 9 MÅLOMRÅDE 6: EN MER HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 9 MÅLOMRÅDE 7: GOTT SKYDD MOT SMITTSPRIDNING 10 MÅLOMRÅDE 8: TRYGG OCH SÄKER SEXUALITET OCH EN GOD REPRODUKTIV HÄLSA 10 MÅLOMRÅDE 9: ÖKAD FYSISK AKTIVITET 10 MÅLOMRÅDE 10: GODA MATVANOR OCH SÄKRA LIVSMEDEL 11 MÅLOMRÅDE 11: MINSKAT BRUK AV TOBAK OCH ALKOHOL, ETT SAMHÄLLE FRITT FRÅN NARKOTIKA OCH DOPNING SAMT MINSKADE SKADEVERKNINGAR AV ÖVERDRIVET SPELANDE 11 BILAGOR Samhällsdiagnos Sävsjö kommun 2005 Översikt handlingsplaner/program och policys folkhälsa Sävsjö kommun 2005 FN:s konvention om barnets rättigheter

4 1. Övergripande mål för Sävsjö kommun Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget att folkhälsan förbättras för de grupper som är mest utsatta för ohälsa. I Sävsjö kommun skall människor uppleva livskvalitet. 2. Inledning Definitionen av hälsa är inte entydig även om de allra flesta har en intuitiv förståelse för begreppet. En definition av hälsa är att må bra och att ha tillräckligt med resurser för att klara vardagens krav och kunna förverkliga sina personliga mål. Hälsa är individrelaterat medan folkhälsa är ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsa. Välfärd innebär tillstånd av materiell och social trygghet, vanligen avses en särskild grupp av individer (till exempel handikappade eller äldre) eller ett helt land (Folkhälsovetenskapligt lexikon, Janlert U, 2000). Hälsa ses således som en resurs för individen medan en god utveckling av folkhälsan är en resurs för hela samhället. Folkhälsoarbetet har länge varit en tradition i vårt samhälle och idag får folkhälsan mer och mer en klar plats i samhällspolitiken. Den nya folkhälsopolitiken utgår ifrån olika bestämningsfaktorer för hälsan, det vill säga de faktorer i samhällsorganisationen och människors levnadsförhållanden som bidrar till hälsa och ohälsa. Kommunfullmäktige beslutade 2004-01-26 att ett välfärdsråd skulle inrättas i Sävsjö kommun. Välfärdsrådet är organiserat under kommunstyrelsen och en sammanslagning av det kommunala folkhälsorådet och det lokala brottsförebyggande. Rådets övergripande uppgift är att vara av policyskapande och övergripande natur. I detta uppdrag ingår det att ta fram mål och handlingsplaner för hälso- och brottsförebyggande arbete sant medverka till att det praktiska resultaten följs upp. Den svenska folkhälsopolitiken utgår från elva målområden som är antagna av Sveriges riksdag. Där återfinns de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för den svenska folkhälsan. Det övergripande syftet är att skapa förutsättningar för en jämlik och jämställd hälsa. De elva målområdena är följande: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5. Sunda och säkra miljöer och produkter 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Gott skydd mot smittspridning 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9. Ökad fysisk aktivitet 10. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande

5 För att föra ner dessa områden till hur vi på ett lokalt plan kan arbeta med folkhälsa, utgår Sävsjös Välfärdspolitiska program från dessa målområden. 3. Framtagande av det Välfärdspolitiska programmet i Sävsjö kommun För att få ett samlat grepp om välfärden i Sävsjö kommun har det som underlag för det Välfärdspolitiska programmet gjorts en kartläggning av befintlig statistik och befintliga policys/planer och dylikt. En arbetsgrupp bestående av representanter från alla kommunens förvaltningar samt landstinget har funnits tillsatta för att hjälpa till i arbetet. Statistiken som lämnats in har sammanställts i en samhällsdiagnos som skall uppdateras varje år och ligga till grund för utvecklingsarbetet av programmet. Förslagsvis bör det även i kommunen fortsättningsvis tas fram översikter av vilka handlingsplaner/program och policys som finns kring folkhälsa. Detta kommer att underlätta arbetet framöver och dokumenten hålls på så vis levande. Ett välfärdspolitiskt program skall vara övergripande, långsiktigt och innehålla metod för uppföljning. Programmet skall bidra till ett strukturerat och genomtänkt välfärdsarbete i Sävsjö kommun där alla samverkar och drar åt samma håll utifrån de förutsättningar som finns inom varje verksamhet. Det skall också bidra till att frågorna mer aktivt lyfts upp på dagordningen. 4. Utgångspunkter för programmet Sävsjö kommuns Välfärdspolitiska program utgår ifrån de elva nationella målområdena. Inom varje målområde finns en vision för kommunen, vilken sedan delats upp i flera så kallade inriktningsmål. Kopplat till inriktningsmålen finns uppföljningsfaktorer i form av indikatorer som skall fungera som mätinstrument när uppföljning och utvärdering görs av programmet. Sävsjös Välfärdspolitiska program sträcker sig över fyra år (2006-2010) och under dessa år skall tre eller fyra målområden prioriteras. Dessa målområden skall vara i fokus för utvecklingsarbetet inom folkhälsa i kommunen under ovannämnda fyraårsperiod. Inom varje prioriterat målområde skall sedan ett eller flera inriktningsmål vara i fokus under första perioden och under nästa period ändras fokus mot andra inriktningsmål och så vidare. Varje inriktningsmål som under året är i fokus skall konkretiseras av varje förvaltning som åtaganden i budgeten. Varje förvaltning skall skriftligen dokumentera hur de under kommande år skall arbeta för att uppnå målen samt hur de tänker mäta att de genomfört arbetet. Det övergripande målet för det Välfärdspolitiska programmet skall finnas med bland kommunens allmänna mål i budgeten. I övrigt bör prioriteringarna som görs vara kopplade till budget, både vad gäller mål och uppföljning av målen. 5. Gender, jämlikhet och FN:s konvention om barnets rättigheter Allt arbete med att förbättra folkhälsan bland invånarna i Sävsjö kommun skall genomsyras av tre perspektiv: Genderperspektiv, jämlikhetsperspektiv samt FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta innebär att alla visioner, inriktningsmål, åtaganden och insatser skall omfatta alla invånare i kommunen oavsett etnicitet, ålder, kön, sociala eller ekonomiska situation. Arbetet skall kännetecknas av att försöka skapa lika förutsättningar och möjligheter till en god hälsa så långt det är möjligt för alla.

6 FN:s konvention om barnets rättigheter skall vara i fokus. I arbetet med att förbättra folkhälsan skall barnets bästa komma i främsta rummet. Insatserna skall ges för att säkerställa barnet sådant skydd och sådan omvårdnad som behövs för dess välfärd, med hänsyn tagen till de rättigheter och skyldigheter som tillkommer dess föräldrar, vårdnadshavare eller andra personer som har lagligt ansvar för barnet. FN:s konvention om barnets rättigheter finns som bilaga till det Välfärdspolitiska programmet. Välfärdspolitiskt program 2006-2010 Ett övergripande mål 11 målområden er Uppföljning/ Prioriterat målområde Period 1 Period 2 o.s.v. 2006-2010 Prioriterat målområde Period 1 Period 2 o.s.v. Prioriterat målområde Period 1 Period 2 o.s.v. Varje förvaltnings egen strategi för att uppnå målen Formuleras som åtaganden i budgeten 6. Utvärdering och uppföljning Att utvärdera det arbete som görs för att förbättra folkhälsan är en viktig hörnsten för utvecklingen. Därför skall varje förvaltning, efter att gjort åtagande av inriktningsmålen, hitta indikatorer som kan mäta det arbetet genomförts samt vilket resultat det gett. Detta skall redovisas inför varje årsslut. En större utvärdering skall genomföras under år 2010 och då skall sammantaget alla resultat redovisas med hjälp av indikatorerna för åtaganden och inriktningsmålen. Utvärderingen skall också omfattas av intervjuer med Välfärdsrådets ledamöter för att få fram synpunkter på hur programmet bör utvecklas eller omformuleras. Den stora slututvärderingen 2010 skall tillsammans med aktuella samhällsdiagnoser ligga till grund för en uppdatering av det Välfärdspolitiskt programmet för åren 2010-2014.

7 7. Ansvarsfördelning Det yttersta ansvaret för det Välfärdspolitiska programmet ligger på kommunens Välfärdsråd. Rådet ansvarar för att uppföljning och utvärdering görs samt att resurspersoner finns från rådet genom till exempel samordnare och/eller folkhälsoplanerare. Rådet ansvarar också för att ett nytt program tas fram under 2010. Att göra det Välfärdspolitiska programmet känt för invånarna i kommunen är ett viktigt område och åtagande och ansvaret åligger Välfärdsrådet. Varje förvaltning har till uppgift att ansvara för att konkretisera inriktningsmålen i mer hanterbara åtaganden som passar den enskilda förvaltningens verksamhet. Varje förvaltning har också till uppgift att ta fram indikatorer och sätt att mäta om arbetet genomförts och om det gett något resultat. Som resurs och stödpersoner för detta skall Välfärdsrådets samordnare och/eller folkhälsoplanerare fungera. Ansvaret åligger dock varje enskild förvaltning. Varje förvaltning har också till ansvar att det välfärdspolitiska programmet blir känt bland de anställda. Kommunfullmäktige ansvarar för att folkhälsofrågorna får det utrymme som det krävs inom den politiska sfären och att frågorna lyfts på dagordningen.

Målområde 1: Delaktighet och inflytande Människors möjlighet till delaktighet och inflytande i samhället och över sitt eget liv har en avgörande betydelse för folkhälsan. Det handlar om makt att och möjlighet att påverka sin omvärld genom t ex valdeltagande, deltagande i föreningsliv och arbetstillfredsställelse. För att göra alla medborgare delaktiga i samhällets styrning och utveckling är det av särskilt stor vikt att arbeta med arbetsmarknadspolitiken, jämställdhetsarbetet samt integrations- och handikappolitiken. Andra exempel på verksamheter som stärker människors inflytande är kultur, folkrörelser, ungdomspolitik och insatser för särskilt utsatta bostadsområden. Delaktighet och inflytande är grunden i ett demokratisk samhälle och en förutsättning för att uppnå en god välfärd i Sävsjö kommun. I Sävsjö kommun ska vi arbeta för att alla kommuninvånare känner delaktighet och inflytande över sin egen livssituation A. Verka för att öka kommuninvånarnas engagemang i samhällets demokratiska process B. Arbeta för ett aktivt föreningsliv C. Arbeta aktivt för jämställdhet D. Verka för att förbättra tillgängligheten till olika verksamheter, kultur och service A. Andel valdeltagande, antal inkomna medborgarförslag, andel elever som upplever att de har inflytande i skolan B. Antal föreningar och antal föreningsmedlemmar C. Jämindex D. Antal erbjudna kulturaktiviteter Målområde 2: Ekonomisk och social trygghet Ekonomi hör ihop med hälsa och fattigdom följs åt av dålig hälsa. Enligt forskningen finns det starka kopplingar mellan individens hälsa, ekonomiska faktorer och social trygghet. Höginkomsttagare och rika kommuner har i genomsnitt bättre hälsa/folkhälsa än individer och kommuner med sämre ekonomi. De ekonomiska och sociala faktorerna hör bl a samman med sysselsättning, utbildning, boende samt hälso- och sjukvård. En hållbar ekonomisk utveckling och social trygghet är en förutsättning för att uppnå en god välfärd i Sävsjö kommun. I Sävsjö kommun ska samtliga kommuninvånare ges möjligheter till en ekonomisk och social trygghet A. Fortsätta arbeta aktivt för en låg arbetslöshet i kommunen B. Bedriva ett aktivt brottsförebyggande arbete C. Verka för att öka utbildningsnivån bland kommuninvånarna A. Andel arbetssökande, andel förvärvsarbetande B. Andel invånare som känner sig trygga, antal anmälda brott C. Andel invånare med förgymnasial, gymnasial och eftergymnasial utbildning, andel behöriga till gymnasiet och högskola/universitet Målområde 3: Trygga och goda uppväxtvillkor Framtiden i Sävsjö kommun bygger på våra barn och ungdomar och deras välmående. Det har visat sig i forskning att en god fysisk, psykisk och social hälsa under uppväxtåren har stor betydelse för hälsoutvecklingen senare i livet. Därför är våra barn och ungdomar viktiga att satsa på redan från början. De viktigaste bestämningsfaktorerna för barns hälsa är familje-, skol- och fritidsförhållanden. Ett främjande och förebyggande arbete är därför viktigt att satsa på. Insatserna bör bl a riktas mot ännu bättre sociala förhållanden för barnfamiljer, hälsosamma förskolor och skolor, tidig upptäckt samt föräldrastöd. För att kunna uppnå detta krävs samverkan mellan flera olika parter i samhället. För att uppnå en långsiktigt god välfärd i Sävsjö kommun bör det satsas ännu mer på att förverkliga Barnvänliga Sävsjö. Sävsjö kommun skall vara en barnvänlig kommun som erbjuder en trygg och bra uppväxtmiljö för barn och ungdomar A. Föräldrar ska erbjudas stöd i sin föräldraroll B. En god samverkan mellan kommunala förvaltningar, primärvård, myndigheter och organisationer C. Förskola och skola ska fortsätta arbeta för en god fysisk, psykisk och social hälsa bland barn och ungdomar D. Barn och ungdomar i Sävsjö kommun skall ges lika förutsättningar till en meningsfull fritid A. Andel föräldrar som erbjudits stöd i grupp B. Antal samverkansgrupper C. Andel elever som trivs i skolan, andel elever som inte är mobbade D. Andel barn och ungdomar som deltar i en organiserad fritidsaktivitet

Målområde 4: Ökad hälsa i arbetslivet Arbetslivet har en avgörande betydelse för folkhälsan och för att skapa en god välfärd i vårt samhälle. Människors arbete är den viktigaste bestämningsfaktorn till de mycket stora hälsoskillnaderna mellan olika befolkningsgrupper. För de som förvärvsarbetar är det av stor betydelse att arbetsmiljön är god och att arbetsgivaren tar ansvar för sina medarbetares hälsa. Gynnsamma faktorer inom arbetslivet är att individen känner delaktighet och inflytande samt har möjlighet till utveckling och ökad kompetens. Skillnaderna mellan män och kvinnor bör beaktas för att öka hälsan i arbetslivet. En ökad välfärd i Sävsjö kommun skapas genom väl fungerande arbetsvillkor och ett långsiktigt hälsotänkande hos varje arbetsgivare. Målområde 5: Sunda och säkra miljöer och produkter Vi människor rör oss ständigt i olika utomhus- och inomhusmiljöer och dessa miljöer påverkar oss både positivt och negativt. Därför är det viktigt att vi vet hur miljön påverkar individens hälsa och vår folkhälsa. Betydelsefulla utomhusfaktorer för folkhälsan är bl a frisk luft, rent vatten, giftfri miljö, begränsad klimatpåverkan, god bebyggd miljö och tillgång till natur och grönområden i vår närhet. En god inomhus miljö präglas framförallt om frånvaro av mögel, fukt och radon. För att skapa sunda och säkra miljöer är det av stor vikt att det bedrivs ett aktivt och systematiskt skadeförebyggande arbete när det gäller barn, trafik, olyckor, suicid med mera. Genom att långsiktigt arbeta för sunda och säkra miljöer och produkter ökar välfärden i Sävsjö kommun. Målområde 6: En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Sjukvårdens råd i livsstilsfrågor är mycket kostnadseffektiva och primärvården har en nyckelroll i folkhälsoarbetet genom sin stora kontaktyta med människor i alla åldersgrupper. Vården behöver bli mer hälsoorienterad, vilket innebär en perspektivförskjutning mot en helhetssyn på människors problem och en övergång till ett mer hälsofrämjande och förebyggande arbete. Genom en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård i Sävsjö kommun ökar förutsättningarna för en god välfärd. Arbetsgivare i Sävsjö kommun skall erbjuda goda arbetsplatser som ökar personalens välbefinnande I Sävsjö kommun skall inomhus- och utomhusmiljöerna vara sunda, säkra och trygga och vi ska sträva efter ett ekologiskt hållbart samhälle I Sävsjö kommun skall hälso- och sjukvården präglas av ett hälsofrämjande och förebyggande synsätt A. Eftersträva ett lågt ohälsotal B. Uppmuntra arbetsgivare och fackliga organisationer till att aktivt arbeta för medarbetarnas fysiska, psykiska och sociala hälsa C. Skapa rutiner för tidig samordning av rehabilitering D. Skapa hälsofrämjande arbetsplatser A. Arbeta för att certifiera Sävsjö kommun som en trygg och säker kommun B. Den brottsförebyggande aspekten skall beaktas i samhällsplaneringen C. Ett aktivt förebyggande arbete som minimerar antalet skador och olyckor D. En god fysisk utomhus- och inomhusmiljö A. I samverkan mellan olika verksamheter arbeta för att på ett tidigt stadium upptäcka individer i riskzonen för ohälsa. B. Arbeta mer med livsstilsrelaterade frågor och förebygga ohälsa genom att vägleda och uppmuntra patienter A. Ohälsotalet B. Andel arbetsplatser som subventionerar fysisk aktivitet C. Andel korttidssjukskrivna och långtidssjukskrivna D. Andel arbetsplatser med alkohol- och drogpolicy A. Sävsjö kommun har blivit certifierad som en trygg och säker kommun B. Förekomst av brottsförebyggande aspekter i samhällsplaneringen C. Antal skador och olyckor D. Andel genomförda arbetsmiljöronder A. Antal utskrivna FaR (fysisk aktivitet på recept) B. Antal som uppsökt tobaksavvänjaren inom primärvården/företagshälsovården, antal som fått överviktsstöd C. Andel föräldrar till ettåringar som genomgått hälsokurvan D. Regelbundet använda metoder för en hälsofrämjande livsstil

Målområde 7: Gott skydd mot smittspridning Sverige har vi en gynnsam situation när det gäller smittsamma sjukdomar i ett internationellt perspektiv. Detta hänger samman till största delen med att vi bedrivit ett effektivt förebyggande arbete i form av informationsinsatser, ofta målgruppsanpassade, vaccinationer och andra riktade insatser som testning och kontaktspårning. Det finns dock en internationell hotbild och läget kan snabbt försämras genom det ökade resandet. I Sävsjö kommun pågår idag ett gott arbete med att förhindra smittspridning av allvarliga sjukdomar genom t ex vaccinationer. Men arbetet måste fortsätta för att minimera riskerna för smittspridning och på så vis öka invånarnas välfärd. Målområde 8: Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa Arbetet för en trygg och säker sexualitet samt en god reproduktiv hälsa, bör ta fasta på att stärka individens egen identitet och att lyfta fram en positiv syn på sexualitet. Samtidigt är det viktigt att informera om de risker som finns för sexuellt överförbara sjukdomar. Arbetet med att förebygga oönskade graviditeter måste fortsätta. Rätten till en trygg och säker sexualitet måste gälla homo-, bioch transsexuella personer och det är mycket angeläget att bekämpa diskriminering på grundval av sexuell tillhörighet. För att öka invånarnas välfärd i Sävsjö behöver vi arbeta för en trygg och säker sexualitet samt en god reproduktiv hälsa. I Sävsjö kommun skall ingen smittas av allvarliga smittsamma sjukdomar Alla invånare i kommunen skall ges lika förutsättningar till en trygg och säker sexualitet A. Arbeta för att förebygga antibiotikaresistenta infektioner B. Arbeta för att förebygga sexuellt överförbara sjukdomar C. Minska risken för att barn och ungdomar drabbas av epidemiska sjukdomar D. Allt arbete med människor skall kännetecknas av stor medvetenhet för smittspridning och hur man kan förebygga det A. Stärka individens egen identitet och lyfta fram en positiv syn på sexualitet B. Arbeta för en ömsesidig ansvarsfull sexualitet och motarbeta diskriminering C. Fortsätta arbetet med att minska antalet oönskade graviditeter A. Andel antibiotikaresistenta infektioner, andel invånare över 65 år som genomgått influensavaccination B. Andel anmälda sexuellt överförbara sjukdomar C. Andel epidemiska sjukdomar bland barn och ungdomar under 18 år, andel vaccinationer D. Förekomst av rutiner kring förebyggande arbete mot smittspridning inom människovårdande organisationer A. Förekomst av sexualundervisning i skolan B. Andel sexualbrott C. Antal aborter Målområde 9: Ökad fysisk aktivitet Fysisk aktivitet påverkar en rad sjukdomar och hälsotillstånd. Det finns betydande sociala skillnader både när det gäller möjligheterna till och utövandet av fysisk aktivitet. Människor med kortare utbildning motionerar mindre än de med längre. Flickor har inte samma möjligheter som pojkar att delta i organiserad idrottsaktivitet. Möjligheterna till friluftsliv och vardagsmotion är betydligt lägre för invandrare, människor utanför arbetslivet och för funktionshindrade. För att öka välfärden i Sävsjö behöver vi därför arbeta för att alla människor ges samma möjligheter till fysisk aktivitet och arbeta för att öka den. Alla som bor i kommunen skall ges samma möjligheter och förutsättningar till fysisk aktivitet A. Utforma den fysiska miljön så att den uppmuntrar till fysisk aktivitet B. Arbeta för att öka samverkan mellan skolan och idrottsföreningar och andra aktörer för att skapa bättre förutsättningar för ökad fysisk aktivitet C. Arbeta för en ökad fysisk aktivitet i arbetslivet, skolan, fritiden samt bland riskgrupper A. Andel barn och ungdomar som är fysiskt aktiva respektive stillasittande B. Andel vuxna som är fysiskt aktiva respektive stillasittande C. Andel elever med minst betyget godkänd i ämnet idrott och hälsa i grundskolans årskurs 9

Målområde 10: Goda matvanor och säkra livsmedel Maten har en avgörande betydelse för hälsan. I ett globalt perspektiv är fortfarande undernäring ett gigantiskt folkhälsoproblem. I allt fler länder, därigenom Sverige, håller övervikt på att utvecklas till det dominerande problemet. Övervikten följer ett tydligt socialt mönster där människor i socialt utsatta positioner drabbas hårdas. Det är viktigt att medborgarnas kunskaper om sambanden mellan kost och hälsa ökar. Genom att arbeta för att ge medborgarna större möjligheter och kunskaper till goda matvanor och säkra livsmedel kan vi bidra till en ökad välfärd i kommunen. Alla i kommunen skall ges samma möjligheter och förutsättningar att få kunskap kring sambandet mellan hälsa och kost samt ges möjlighet till stöd att äta mer hälsosamt A. Arbeta för att öka kunskapen om goda matvanor B. Förebygga övervikt och ätstörningar C. Arbeta för att all kommunal verksamhet skall präglas av en hälsosam matkultur A. Andel barn som ammas vid 4 respektive 6 månaders ålder, andel barn och ungdomar som äter frukost och lunch B. Andel bland, barn ungdomar och vuxna med övervikt respektive fetma C. Andel av befolkningen som intar minst 500 gram frukt och /eller grönsaker per dag Målområde 11: Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande I första hand rökning och alkoholanvändning medför gigantiska folkhälsoproblem. Varje år dör omkring 7000 personer av sjukdomar som kan relateras till rökning. Antalet alkoholrelaterade dödsfall uppgår i Sverige till mellan 4000 och 5000 årligen. Rökningen har under en följd av år minskat, medan alkoholkonsumtionen under en tioårsperiod ökat drastiskt. Narkotikamissbruk är ett betydligt mindre folkhälsoproblem än alkohol och tobak. Bland socialt utsatta grupper är dock narkotikaanvändningen en betydande dödsorsak som drabbar relativt unga människor. För att öka välfärden i Sävsjö kommun behöver vi arbeta för att minska bruket av alkohol och sträva efter ett samhälle fritt från narkotika och dopning. Vi behöver också arbeta för att minska skadeverkningarna av överdrivet spelande. Ingen i kommunen skall komma till skada på grund av tobak, alkohol, narkotika, dopning eller spel A. Arbeta med punktnykterhetsinsatser: Alkoholfri; graviditet, uppväxt, arbetsliv, trafik och idrottsmiljö B. Tobaksfri uppväxt C. En kommun fri från narkotika och dopning D. Motverka överdrivet spelande A. Andel födda barn med alkoholskador, andel barn/ungdomar som räknas som alkoholkonsumenter, andel vuxna med riskabel alkoholkonsumtion, andel trafikolyckor på grund av rattonykterhet, andel rattonykterhetsbrott, förekomst av alkohol- och drogpolicys inom föreningslivet B. Andel barn / ungdomar som röker och / eller snusar C. Andel narkotikabrott, självrapporterad narkotikaanvändning D. Andel vuxna med riskabla spelvanor