Å b l ( Sida l (12) FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr 2013-03-14 UM 4143-12 Meddelad i Enhet 2:4 Göteborg KLAGANDE Sekretessbelagda uppgifter (nedan A, B och C), se domsbilaga l, avsnitt l Ombud: Jur.kand. Ferec Serce Advokatfirman Salmi & Partners AB Första Långgatan 20, 3 tr 413 28 Göteborg MOTPART Migrationsverket, Förvaltningsprocessenheten i Göteborg 428 80 KåUered ÖVERKLAGAT BESLUT Sekretessbelagda uppgifter, se domsbilaga l, avsnitt 2 SAKEN Uppehållstillstånd enligt utlänningslagen (2005:716), förkortad UtlL DOMSLUT Migrationsdomstolen beviljar A, B och C permanent uppehållstillstånd och flyktingstatusförklaring. Migrationsdomstolen beslutar med stöd av 43 kap. 5 offentlighets- och sekretesslagen att sekretessen enligt 37 kap. l samma lag ska bestå för de uppgifter som förebringats vid domstolens förhandling inom stängda dörrar och som inte tagits in i den offentliga delen av denna dom. Med stöd av 43 kap. 8 offentlighets- och sekretesslagen beslutar migrationsdomstolen vidare att sekretessen enligt 21 kap. 5 och 37 kap. l samma lag ska bestå för uppgifterna i bilaga l till denna dom. Dok.Id 72250 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 53197 Sten Sturegatan 14 031-732 70 00 031-711 78 59 måndag - fredag 400 15 Göteborg E-post: forvaltningsrattenigoteborg@doin.se 08:00-16:00
Sida 2 l GÖTEBORG BAKGRUND A, hennes make B och deras gemensamma barn C ansökte den 21 januari 2011 om uppehålls- och arbetstillstånd i Sverige. De anförde i huvudsak följande. De kommer från staden Shiraz i Iran. I samband med det iranska presidentvalet 2009 engagerade sig B i den gröna rörelsen. Han planerade och förberedde möten och valkampanjer i en valkrets i hemstaden. Han kopierade CD-skivor, på vilka de fanns avslöjande information om regimen och som delades ut till ungdomar. Han distribuerade också tal och flygblad och tog kontakt med fabriker och uppmuntrade dem att göra reklam för den gröna rörelsen. B kom i kontakt med en överste Ahmadi, som var ayatolla Dastgheibs högra hand. Han valde att gå med i Dastgheibs grupp för att störta Khamenei. Hans uppgift i gruppen var att kopiera och distribuera tal som den kände regissören Mahmadbaf hade skrivit. Han organiserade också möten och såg till att det fanns mat vid dessa tillfallen. Efter fredagsbönen den 3 september 2010 anfölls moskén i Gobah, vilken B för tillfället befann sig i. Dessförinnan hade Sepah och Basjimilisen uppgett att man skulle låsa in folk i moskéer efter att Dastgheib hade kritiserat Khamenei i ett kraftigt tal. Kravall- och specialpolis kom till platsen och lyckades lugna ner situationen. Han och de andra som var instängda i moskén lyckades dock ta sig ut ur byggnaden först vid midnatt. Fem till sex dagar senare kom en grupp personer till B:s arbetsplats och frågade efter honom. Samma natt fick familjen besök i sitt hem. Han var dock inte på plats vid något av dessa tillfållen. Hans hårddisk, som innehöll information om hans aktiviteter, togs i beslag från hemmet. Dagen därpå genomfördes en husrannsakan. Han kontaktade överste Ahmadi, som ansåg att han borde fly. Han, A och C bosatte sig i en stuga tillhörande hans farbror. De levde gömda i fyra månader innan de reste till Sverige via Turkiet. Ef-
FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Sida 3 UM 4143-12 ter att de lämnade hemmet har myndigheterna vid flera tillfallen sökt B i såväl familjens bostad som hos hans far. Fadern har också kallats till förhör hos myndigheterna. Under vistelsen i Sverige har B deltagit i demonstrationer och även gett uttryck för politiska åsikter på internet. Han har även konverterat till kristendomen och låtit döpa sig. Om han återvänder till Iran kommer han att vara öppen med sin kristna tro och missionera. A utsattes i Iran för diskriminering när hon nekades universitetsutbildning på grund av att hon inte klädde sig rätt. Migrationsverket avslog överklagandet med i huvudsak följande motivering. A har gett in ett så kallat shenasnameh i original och B har gett in ett så kallat karte melli i original. De har därmed gjort sina och C:s identiteter sannolika. I ärendet har getts in två domstolskallelser. Båda handlingarna är av enkel beskaffenhet. Det framgår inte av kallelserna vad han är anklagad för, utöver att han har stört den allmänna ordningen. De inlämnade handlingarna kan inte ge stöd för det åberopade skyddsbehovet. B har inte heller med dokumentation gjort sannolikt att han i hemlandet har varit så politiskt aktiv som han har gjort gällande. Han har inte inlämnat någon handling till stöd för den aktivitet som han säger sig ha bedrivit. Inlämnad dokumentation gällande konverteringen visar att B har döpts i Sverige. Dokumentationen gör dock inte sannolikt att han och familjen på grund av detta riskerar skyddsgrundande behandling eller bestraffning om de återvänder till Iran. Det förekommer motstridiga och oklara uppgifter i B:s muntliga utsaga. Han har lämnat olika uppgifter om hur aktiv han var i den gröna rörelsen.
Sida 4 Vidare är hans uppgifter om händelsen den 3 september 2010 delade och oklara. B har även lämnat en övergripande oklar berättelse om vem som ska ha eftersökt honom och när. Det finns därför skäl att ifrågasätta tillförlitligheten av de åberopade skyddsskälen. Redogörelsen är varken klar, koncis eller sammanhängande. Därtill förekommer motstridiga uppgifter. Mot bakgrund av detta samt i avsaknad av ytterligare dokumentation har det sammantaget inte gjorts sannolikt att skyddsbehov föreligger på grund av B:s politiska aktivitet i tan. Vad gäller den sur place-verksamhet som B säger sig ha bedrivit i Sverige har han inte inlämnat någon dokumentation till stöd för den uppgivna verksamheten. Sammantaget med att hans motstridiga och oklara uppgifter om den politiska verksamheten i hemlandet har B inte gjort sannolikt att han skulle vara av intresse för iranska myndigheter på grund av den sur placeverksamhet han ska ha bedrivit i Sverige. Migrationsverket finner också skäl att ifrågasätta tillförlitligheten gällande åberopad konvertering. Han har inte gjort sannolikt att denna grundar sig på en genuin personlig övertygelse. Han har uppgett att han tänker missionera i hemlandet, men inte göra detta öppet. Han har ingen vetskap om de iranska myndigheterna känner till att han har konverterat. Det är inte sannolikt att B kommer att tillskrivas som kristen om han återvänder till Iran. Vad gäller den diskriminering A ska ha utsatts för är inte denna av sådan art och omfattning att skyddsbehov föreligger i utlänningslagens mening. Vid en sammantagen bedömning har A, B och C inte gjort sannolikt att de är att anse som flyktingar, alternativt skyddsbehövande eller övriga skyddsbehövande. Det har inte heller framkommit sådana synnerligen ömmande omständigheter som kan berättiga till uppehållstillstånd. Ef-
Sida 5 tersom det saknas grund för uppehållstillstånd ska A, B och C utvisas från Sverige till Iran. YRKANDEN M.M. A och B yrkar att migrationsdomstolen ändrar Migrationsverkets beslut och beviljar dem uppehålls- och arbetstillstånd samt uppehållstillstånd för C. De anför i huvudsak följande. Det har förekommit ett stort antal fel i samband med de muntliga utredningarna hos Migrationsverket. Dessutom har Migrationsverkets beslut om avslag av ansökan om uppehållstillstånd m.m. fattats av personer som inte varit insatta i deras ärende. Det förflöt lång tid mellan de muntliga utredningarna och tidpunkten för Migrationsverkets beslut, vilket medförde att verket inte drog korrekta slutsatser av deras berättelser. B har tvärtemot Migrationsverkets uppfattning lämnat en detaljrik och självupplevd redogörelse för attacken mot moskén. Även hans uppgifter om vem som har eftersökt honom och när är i sina huvuddrag oförändrade och detaljerade. B:s sur placeverksamhet under vistelsen i Sverige består bl.a. i att han bloggar och skriver artiklar som publiceras på internet. Han har i sitt skrivande kritiserat den iranska regimen och islam. Han har även deltagit i demonstrationer, som riktat sig mot den iranska regimen. En av demonstrationerna hölls utanför den iranska ambassaden i Stockholm. Han har startat en förening mot den iranska regimen. Därutöver har han varit aktiv i aktionen "Misstro oss inte". Den iranska regimen har blockerat flera av de bloggar han har drivit. Han har i samband med detta även mottagit hotelser som med all säkerhet kommer från den iranska regimen och dessa anhängare. Han har även i övrigt uppmärksammats av den iranska regimen på grund av sina regimkritiska ställningstaganden.
Sida 6 Migrationsverket anser att överklagandet ska avslås och hänvisar till det som anförts i det överklagade beslutet samt tillägger i huvudsak följande. Det är tydligt att B:s sur placeverksamhet kom att trappas upp efter att Migrationsverket avslagit ansökningarna om uppehållstillstånd. Det handlar inte om en fortsättning på politisk aktivitet som bedrevs redan i hemlandet. Hans politiska budskap framstår inte som särskilt konkret. Däremot är han påtagligt angelägen om att framträda med namn och bild. De bloggar, som B säger sig ha fått nedstängda av den iranska regimen, ligger på servrar placerade i Nordamerika. Även om iranska myndigheter har möjlighet att hindra personer bosatta i Iran att ta del av innehållet på bloggarna innebär de inte att man har möjlighet att stänga ned en blogg på det sätt som B påstår. Migrationsdomstolen har hållit muntlig förhandling i målet. Vid den muntliga förhandlingen har B förevisat bilder som sas visa händelserna vid moskén den 3 september. Vidare har Azita Daghestani vid Smymakyrkan i Göteborg hörts som vittne angående B:s aktiviteter i kyrkan. DOMSKÄL Tillämpliga bestämmelser Flyktingar, alternativt skyddsbehövande och övriga skyddsbehövande som befinner sig i Sverige har rätt till uppehållstillstånd (5 kap. l första stycket UtlL). Med flykting avses en utlänning som - befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp, och - inte kan, eller på grund av sin fruktan inte vill, begagna sig av detta lands skydd (4 kap. l första stycket UtlL). Detta gäller oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga för att utlänningen riskerar att utsättas för förföljelse eller om dessa inte kan antas erbjuda trygghet mot förföljelse från enskilda (4 kap. l andra stycket UtlL).
Sida 7 En utlänning ska förklaras vara flykting om han eller hon omfattas av definitionen om vem som ska anses vara flykting - flyktingstatusförklaring (4 kap. 3 första stycket UtlL). Migrationsdomstolens bedömning A, B och C far genom ingivna handlingar anses ha gjort sina identiteter sannolika. Deras ansökningar ska därför prövas mot förhållandena i Iran. B har anfört att han har uppmärksammats av iranska myndigheter på grund av den politiska verksamhet han bedrev i hemlandet. Den skriftliga bevisning som getts in i detta avseende far anses vara av enkel beskaffenhet. De bilder som förevisades vid den muntliga förhandlingen visar inte att B skulle ha varit inblandad i händelserna vid moskén i september 2010. De uppgifter B har lämnat i övrigt angående sin politiska verksamhet i hemlandet framstår som förhållandevis vaga och odetaljerade. Uppgifterna har också kommit att ändras under handläggningens gång. T.ex. har B lämnat olika uppgifter om hur betydelsefull roll han hade i samband med sitt engagemang för den gröna rörelsen under 2009 års presidentval. Vad klagandena har anfört om brister i Migrationsverkets handläggning i samband med asylutredningen föranleder inte någon annan bedömning i detta avseende. Vid en sammantagen bedömning av vad som har framkommit angående B:s uppgivna politiska verksamhet i hemlandet anser migrationsdomstolen att han inte därigenom har gjort sitt uppgivna skyddsbehov sannolikt. Vidare har B uppgett att han har konverterat till kristendomen och att han har för avsikt att utöva missionerande verksamhet i Iran. Hans kunskaper om den kristna tron framstår emellertid som grunda. Han har inte heller kunnat ge någon tillfredsställande förklaring till varför han har valt att
Sida 8 hänge sig åt kristendomen. Hans aktiviteter i detta avseende ter sig närmast som ett sätt att öka sina möjligheter att erhålla uppehållstillstånd i Sverige, snarare än ett uttryck för genuin tro. Det har inte heller framkommit att hans dop skulle ha blivit känt för iranska myndigheter. Mot bakgrund av det nu anförda kan inte B anses skyddsbehövande på grund av sin påstådda kristna tro. Frågan är därefter om B är att anse som skyddsbehövande på grund av den politiska verksamhet han har bedrivit efter sin ankomst till Sverige. B har i detta avseende gett in ett mycket omfattande skriftligt material. Han har fått identifiera de delar av materialet som han har ansett vara av störst betydelse för bedömningen av de angivna skyddsskälen. Materialet har därefter översatts. Angående de bloggar B säger sig ha drivit, finner migrationsdomstolen att det inte framgår av utredningen om bloggama överhuvudtaget stängts ned av iranska myndigheter som har påståtts. Det har inte heller framkommit att de uppgivna hotelserna på grund av bloggandet skulle komma från personer lojala med regimen. Av de ingivna handlingarna i övrigt framgår att B har gett uttryck för åsikter som får betecknas som starkt kritiska mot den iranska regimen och de nuvarande förhållandena i det iranska samhället. Han har bl.a. ifrågasatt förekomsten av dödsstraff och den i övrigt bristande respekten för mänskliga rättigheter i Iran. Vidare har B skrivit om den svåra situationen för kristna i hemlandet. B har publicerat flera av sina artiklar på webbsidor som har en tydlig exiliransk inriktning. B förekommer också i en intervju på Sveriges Radios hemsida i samband med en demonstration mot dödsstraff anordnad av exiliranier i Göteborg. Det kan här noteras att B i de
Sida 9 aktuella artiklarna på ett tydligt sätt har framträtt med namn och i flera fall även med bild. Migrationsverket har den 27 juni 2012 publicerat ett rättsligt ställningstagande angående den individuella prövningen av individer tillhörande minoriteter och andra grupper i Iran samt flyktingskap sur place för individer ur denna grupp (Lifos 27833). Av det rättsliga ställningstagandet framgår bl.a. följande. Det har betydelse för prövningen av om ett behov av internationellt skydd uppstått sur place om den verksamhet som åberopas är ett uttryck för och en fortsättning på åsikter eller en inställning som sökanden hade redan i hemlandet. Det förhållandet att sökanden bedöms redan i hemlandet varit politiskt eller religiöst aktiv talar för att de politiska eller religiösa åsikter han eller hon gett uttryck för under sin vistelse i Sverige är genuina, eller för att de uppfattas på det sättet av hemlandets myndigheter. Det föreligger då i regel en presumtion för en genuin politisk eller religiös åsikt. Under förutsättning att sökanden gör sannolikt att hans eller hennes regimkritiska agerande uppmärksammats av myndigheterna i hemlandet eller kan komma att göra det är personen berättigad till uppehållstillstånd. Om bedömningen leder till att sökandes verksamhet i Sverige inte är ett uttryck för eller en fortsättning på åsikter eller en inställning som han eller hon hade redan i hemlandet far trovärdigheten i berättelsen en central betydelse. Det ställs högre krav på trovärdigheten när den politiska eller religiösa aktiviteten åberopas och/eller stegras i ett senare skede av asylprocessen och någon rimlig förklaring inte heller anges. Den omständigheten att genuiniteten ifrågasätts utesluter emellertid inte att ett behov av internationellt skydd ändå kan ha uppkommit. Det är nödvändigt att ha i åtanke att det avgörande är hur personens engagemang uppfatttas av sin omgivning. Påtaglig risk för förföljelse kan föreligga även om aktionerna i Sverige initialt har varit i syfte att skapa förutsättningar för uppehållstillstånd. För att en välgrundad fruktan för förföljelse eller annan skyddsgrundande behandling vid ett återvändande ska anses föreligga ska den asylsökande även göra sannolikt att hans eller hennes agerande kommit eller kan komma till iranska myndigheters kännedom. Exempel på omständigheter som tyder på att den asylsökande kan riskera att uppmärksammas av hemlandets myndigheter är bland annat följande.
Sida 10 - Personen har tagit på sig ledande roller eller framstående politisk ställning i syfte att kritisera regimen, eller - Personen har uttalat regimkritiska ståndpunkter i eget namn via satellitkanal, media eller bloggar som kan ha fått spridning i Sverige och/eller i hemlandet. Irans kapacitet att övervaka och kontrollera dissidenters aktiviteter på internet har kontinuerligt ökat under de senaste åren. Regimkritiker i Sverige, som varit aktiva på nätet, utsätts för påtryckningar av olika slag för att tvinga dem att upphöra med sina regimkritiska aktiviteter. Iranska myndigheter bedöms lägga ned påfallande stora resurser på att bevaka och kartlägga iraniers förehavanden utomlands. Landet utmärker sig i själva verket som ett av de länder som går längst i detta hänseende. Detta bör vara en utgångspunkt för prövningen. Mot bakgrund av vad som har framkommit om iranska myndigheters ambitioner att övervaka dissidenters verksamhet på bl.a. internet och den omfattande opinionsverksamhet B har ägnat sig åt i allmänt tillgängliga medier framstår det som högst rimligt att B:s aktiviteter har kommit de iranska myndigheterna till känna. Det har visserligen inte visats att B:s opinionsbildande verksamhet är en fortsättning på politiska aktiviteter denne bedrivit redan i hemlandet. Som framgår av det rättsliga ställningstagandet är detta emellertid inte en förutsättning för att en välgrundad fruktan för förföljelse eller annan skyddsgrundande behandling vid ett återvändande kan anses föreligga. Med tanke på de omfattande aktiviteter han har ägnat sig åt i detta avseende framstår det som fullt sannolikt att hans engagemang av iranska myndigheter har kommit att uppfattas som ett uttryck för en genuin uppfattning. Vid en sammantagen bedömning av det ovan anförda får B anses känna en välgrundad fruktan för förföljelse i Iran på grund av politisk uppfattning i enlighet med 4 kap. l UtlL. Han är således att betrakta som flykting och är som sådan berättigad till permanent uppehållstillstånd och flyktingsta-
Sida 1 1 tusförklaring. Vid angiven utgång ska även A och C beviljas permanent uppehållstillstånd som flyktingar och därtill erhålla flyktingstatusförklaring. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (DV 3110) Rolf Samuelsson Rådman I avgörandet har deltagit även nämndemännen Annita Boije, Åke Eliasson (skiljaktig mening, se nedan) och Staffan Holmgren (skiljaktig mening, se nedan). Föredragande i målet har varit föredraganden Fredrik Guldbrand. Nämndemännen Åke Eliassons och Staffan Holmgrens skiljaktiga mening Vi instämmer i majoritetens bedömning av de angivna skyddsskälen till och med vad som har anförts om nedstängningen av B:s blogg. Vad gäller B:s sur placeverksamhet gör vi följande bedömning. B har varit väldigt mån om att framträda med namn och bild i samband med att han har framfört sina åsikter. Att han på detta sätt är så tydlig med sina förment regimkritiska åsikter, trots den risk detta påstås medföra, tyder snarare på att han egentligen inte fruktar några konsekvenser om han återvänder till hemlandet. Hade han verkligen varit rädd för att i hemlandet utsättas för förföljelse på grund av sina politiska åsikter, skulle han knappast ha varit så öppen med dessa som han har varit. Att han har vågat ge uttryck för sin uppfattning på så sätt som har skett beror rimligen på att B vet att de framförda åsikterna ryms inom ramen för vad iranska myndigheter tolererar utan risk
Sida 12 för allvarligare repressalier. B är därför inte att betrakta som flykting på grund av sin sur placeverksamhet. Det har inte heller i övrigt framkommit att det finns grund att bevilja A, B och C uppehållstillstånd. Överklagandena ska därför avslås.
FÖRVALTNINGSRÄTTEN Bilagal Mål nr UM 4143-12 Sida l (1) DOMSBILAGA SEKRETESS Avsnitt l (sekretess) Avsnitt 2 (sekretess) Migrationsverkets beslut den DokJd 82735 Postadress Box 53197 400 15 Göteborg Besöksadress Sten Sture gatan 14 Telefon Telefax Expeditionstid 031-7327000 031-7117859 måndag - fredag E-post forvaltningsrattenigoteborg@dom.se 08:00-16:00