Dokumenttyp Dokumentstatus Statusdatum Dokument-ID/Version Rapport verksamhet Frisläppt 2012-03-27 2188641 / 3.0 Intern dokumentägare Sekretessklass Gäller t o m Alt. dokument-id 1 PRB Öppen BKAB Miljödom 2012 PSG / FSG enl dok.nr Ersätter Alt. dokument-id 2 Handläggare Granskat av Godkänt av Stenqvist Viktoria PRBOPP Roth Leif PRBD Ceder Per-Gunnar A PRB Frisläppt av Ceder Per-Gunnar A PRB Komplettering till ansökan i Mark- och miljödomstolen i Växjö mål M2842-11 Barsebäck Kraft AB (BKAB) har tillsänt Växjö tingsrätt, Mark- och miljödomstolen en ansökan om tillstånd enligt miljöbalken. Denna rapport avser att besvara de önskemål om komplettering av ansökan och MKB som följande myndigheter framfört: Länsstyrelsen i Skåne (Dnr 551-21133-11) Strålsäkerhetsmyndigheten (Dnr SSM2011-3845) Havs- och vattenmyndigheten (Dnr 1974-11) Delgivning och distribution Delgivning för åtgärd: Advokat Louis Vasseur; Mark och miljödomstolen i Växjö Delgivning för kännedom: PgCe Roh Hft Besk Rgl Bah Loz Loj Jåb Roe Tag Lrh Lub Mbn Lmr Jgj Jej Thö Pål Lål Igu Mab E.ON Åsa Carlson Distribution: 1 (26)
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ANSÖKAN AVSER...3 2 ALTERNATIV...3 2.1 Fortsatt servicedrift utan partiell nedmontering av reaktortankens interndelar... 4 2.2 Fortsatt servicedrift, inklusive partiell nedmontering av anläggningen, innan färdigställd utbyggnad av SFR...4 2.3 Tidigarelagd nedmontering och rivning av hela anläggningen innan färdigställd utbyggnad av SFR...5 2.4 Tidigarelagd nedmontering och rivning efter omlicensiering av SFR...5 2.5 Kraftigt försenad nedmontering och rivning av Barsebäcksverket...5 3 SAMRÅDSREDOGÖRELSE...6 4 VERKSAMHET...6 4.1 Ingrepp och avyttring av komponenter...7 4.2 Materialåtervinning och skrotning...8 5 ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV TILLVÄGAGÅNGSSÄTTET VID NEDMONTERING OCH RIVNING...8 6 INTERNDELSLAGER...10 6.1 Funktionsbeskrivning av anläggningen, inklusive tekniska ritningar.11 6.1.1 Tekniska ritningar...12 6.2 Lokalisering och alternativ...12 6.3 Interndelslagrets tålighet mot yttre påverkan...13 6.3.1 Konstruktionsstyrande händelser med yttre påverkan...13 6.3.2 Fysiskt skydd...13 6.4 Lagringskapacitet i interndelslager...14 7 HAMN OCH MUDDRING...15 7.1 Hamn...15 7.2 Inseglingsränna...15 7.3 Planerad sjömätning, muddring och analyser...16 7.4 Framtida plats för muddermassor...16 8 UTSLÄPP OCH MILJÖPÅVERKAN...17 9 SKÅNES MILJÖMÅL...18 9.1 Delmålet Utsläpp av växthusgaser...18 9.2 Delmålet Effektivare energianvändning...20 10 BARSEBÄCKSVERKETS BEHOV AV KYLVATTEN DÅ OCH NU...21 10.1 Kylvattenplymer...22 10.1.1 Beräkningar utförda för drift av en reaktor...23 10.1.2 Dagens situation...24 Öppen 2 (26)
10.2 Kylvattenplymens påverkan på växt- och djurlivet...24 11 BILAGOR...26 12 REFERENSER...27 1 ANSÖKAN AVSER SSM framför förslaget att BKAB ska omformulera texten i ansökan och BKAB föreslår därför följande formulering. Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för servicedrift och för partiell nedmontering av Barsebäcks kärnkraftverk samt hamnverksamhet och underhållsmuddring vid Barsebäcks kärnkraftverks hamn, Kävlinge kommun, Skåne län. Enligt vår tolkning blir konsekvensen av denna förändring bl.a. att kraven enligt Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM) författningssamling, SSMFS 2011:3, 9 kap, 1, 7 och 8 skall uppfyllas innan den partiella nedmonteringen får påbörjas. Enligt de Allmänna råden till SSMFS 2011:3, 9 kap. 7 bör tillståndshavaren och SSM i god tid samråda om hur den omarbetade säkerhetsredovisningen bör utformas. Det är då lämpligt att även samråda kring övrig redovisning enligt berörda föreskrifter. 2 ALTERNATIV Enligt miljöbalken ska en miljökonsekvensbeskrivning även innehålla en beskrivning av konsekvenserna av att en sökt verksamhet ej kommer till stånd det så kallade nollalternativet: 0. Fortsatt servicedrift utan partiell nedmontering av reaktortankens interndelar Följande fyra alternativ kan ses som en jämförelse till nollalternativet: 1. Fortsatt servicedrift, inklusive partiell nedmontering av anläggningen, innan färdigställd utbyggnad av SFR 2. Tidigarelagd nedmontering och rivning av hela anläggningen innan färdigställd utbyggnad av SFR 3. Tidigarelagd nedmontering och rivning efter omlicensiering av SFR 4. Kraftigt försenad nedmontering och rivning Vart och ett av dessa alternativ beskrivs nedan. Observera att det avfall som är tänkt att slutförvaras i slutförvaret för långlivat radioaktivt avfall, SFL, måste mellanlagras på annan ort innan SFL är färdigställt och driftsatt enligt plan år 2045. För närvarande planeras att detta avfall tillfälligt ska förvaras i SFR mellan 2020 och 2045. Öppen 3 (26)
2.1 Fortsatt servicedrift utan partiell nedmontering av reaktortankens interndelar Nollalternativet innebär att nuvarande verksamhet, som bland annat omfattar anläggningsservice, omhändertagande av driftavfall och rivningsplanering, fortsätter utan förändring. Att endast genomföra nollalternativet ställt mot det av BKAB sökta alternativet i MKB Barsebäcksverket 2011(referens 1), beskrivet nedan under punkt 2.2, innebär följande negativa konsekvenser för den framtida fortsatta nedmonteringen och rivningen av Barsebäcksverket med start år 2020: Segmentering av interndelarna under kommande rivningsprojekt ligger då på en tidskritisk linje. Nollalternativet medför därför att planerade tidoch kostnadsbesparande åtgärder inte kan genomföras. Segmentering av interndelarna under rivningsdriften medför att behovet av vattentäckning i reaktorhallsbassängerna kvarstår. Detta medför att det inte är möjligt att under servicedriften genomföra en radiologisk kartläggning av bassängplåt samt bakomvarande betongkonstruktion. Den informationen är viktig för planering av dekontamineringsåtgärder, avfallslogistik samt upphandling av entreprenader. Nollalternativet skapar förseningar i denna process. En fortsatt vattenhantering i reaktorhallsbassängerna ger en fördröjning av att avveckla avfallsanläggningen. Detta påverkar i sin tur möjligheten att minimera utsläpp till vattenrecipienten. Ett nollalternativ skulle medföra att endast driftavfallet i bassängerna kan segmenteras, paketeras samt lagras i bassängerna under servicedriften. Resterande interndelar i reaktortanken skulle då segmenteras, paketeras och uttransporteras under kommande nedmontering/rivning. Uttransporten av driftavfallet måste också anstå till dess. Detta leder till en hantering som inte medför någon dosbesparing till personalen enligt ALARA-principen. Ett nollalternativ leder till högre transportberoende för de segmenterade interndelarna under rivningen både inom och från Barsebäcksverket via SKB:s transportfartyg till mellanlagring i SFR. 2.2 Fortsatt servicedrift, inklusive partiell nedmontering av anläggningen, innan färdigställd utbyggnad av SFR Det är detta alternativ som BKAB förordar och söker miljötillstånd för. Partiell nedmontering av anläggningen genom att nedmontera och konditionera interndelarna i reaktortanken. Lagring tills SFR är klart år 2020 sker i det planerade interndelslagret på Barsebäcksverket. En mindre försening i den planerade utbyggnaden av SFR innebär inte någon större förändring jämfört med nuvarande planering för Barsebäcksverket, förutom att nedmontering och rivning försenas i motsvarande grad. En större försening ingår under alternativ 4 enligt kapitel 2.5 nedan. Öppen 4 (26)
2.3 Tidigarelagd nedmontering och rivning av hela anläggningen innan färdigställd utbyggnad av SFR En tidigarelagd nedmontering och rivning av hela anläggningen innan färdigställd utbyggnad av SFR är en omfattande verksamhet som kräver stor lagringskapacitet antingen på Barsebäcksverket eller på annan ort. Frågan var uppe i samband med förhandlingarna i den förra miljöprövningen 2006 och befanns då innebära höga kostnader, ingen miljövinst men viss tidvinst. Att idag påbörja en planering och rivning av hela Barsebäcksverket innebär ingen eller mycket begränsad tidsvinst mot sökt alternativ. Även dagslägets otydliga kravbild avseende rivningsavfall riskerar att leda till att avfallet inte konditioneras på ett korrekt sätt inför slutförvaringen. Påverkan av mellanlagring av radioaktiva avfallsmassor i ny byggnad och dess konsekvenser finns beskrivet i avvecklingsplanen för Barsebäcksverket, kapitel 8.2. Avvecklingsplanen finns som bilaga 9 till BKAB:s MKB (referens 1). 2.4 Tidigarelagd nedmontering och rivning efter omlicensiering av SFR Nedmontering och rivning av hela Barsebäcksverket efter ev. omlicensiering av SFR är inte genomförbart enligt SKB:s bedömning, som regeringen instämde i 2009-12-10 och som redovisas i vår MKB kapitel 4.6. Eventuellt skulle en omlicensiering av SFR kunna innebära att visst avfall kan tas emot i begränsad omfattning, men detta alternativ har inte värderats av BKAB på grund av den utbyggnadsplanering som redan pågår för SFR. BKAB anser dock att alternativet till viss del beaktats i den kommande utbyggnadsprocessen för SFR, som också innebär möjlighet att mellanlagra långlivat avfall i väntan på att SFL står klart 2045. Enligt SKB:s tidsplan för SFR-utbyggnaden kommer SFR att stängas för deponering under 2016 till 2018. Det kan därefter bli ytterligare deponeringsuppehåll under 2019 till mitten av 2020. 2.5 Kraftigt försenad nedmontering och rivning av Barsebäcksverket Det finns ingenting som pekar på en kraftigt försenad start av nedmontering och rivning av Barsebäcksverket idag, och då menar vi en försening med 5 år eller mer. Detta stöder vi på BKAB:s och ägarnas uttalade målsättning att avsluta rivningen av verket under 2020-talet. BKAB bedömer i dagsläget att det enda som kan försena rivningen av verket är en kraftigt försenad utbyggnad av SFR. BKAB följer pågående projektering av SFR-utbyggnaden och kommer i god tid att få information om SFR kan ta emot rivningsavfall år 2020 eller ej. Om kraftiga förseningar uppstår kommer BKAB att hantera detta inom sin rivningsplanering och då också värdera behovet av eventuella åtgärder med avseende på en höjning av havsytan till följd av klimatförändringar. Vi anser att den redovisning som finns i BKAB:s MKB kapitel 17.5 är tillfyllest tills dess. Öppen 5 (26)
3 SAMRÅDSREDOGÖRELSE SSM påpekar att ansökan med MKB saknar en samrådsredogörelse. BKAB har lämnat in en samrådsredogörelse till Länsstyrelsen i Skåne.(Se bilaga 1). Länsstyrelsen har svarat BKAB att de har avslutat ärendet om samråd. (Se bilaga 2). BKAB redogör i MKB kapitel 5 för samråden och inkomna synpunkter. Samrådsredogörelsen innehåller 12 bilagor av vilka alla utom bilaga 5 och 8 redan är bilagor i BKAB:s MKB. Samrådsredogörelses bilaga 5 och 8 är bilagda denna rapport. (Se bilaga 1a och 1b). Samrådsredogörelsens övriga bilagor återfinns alltså i MKB:n, se referens 1, enligt nedan: Samrådsredogörelsens bilagor 1-4 och 6, 7 och 9 i MKB:ns bilaga 13 och 14 SSM:s synpunkter i bilaga 10 Danmarks synpunkter i bilaga 11 och 12 4 VERKSAMHET Under kapitel 8 i BKAB:s MKB Beskrivning av bolaget Barsebäck kraft AB har ett beklagligt fel insmugit sig. Självklart är BKAB medvetet om att bolaget innehar det kärntekniska tillståndet och därmed också har ansvar för avveckling och rivning. I kapitel 8.3 redogör BKAB för kompetensen i organisationen samt hur den upprätthålls. Till detta kan kompletteras: I nuläget finns 2 personer i BKAB:s organisation som svarar för omgivningskontrollprogram och de har tillräcklig kompetens för arbetsuppgifterna. Organisationen har även en specialist inom radiokemi som är ett stöd för omgivningsanalyser. BKAB:s bedömning är att om en kompetensbrist uppstår så kan denna ersättas genom en nyrekrytering alternativt en inhyrd resurs. I BKAB:s kompetens och resursplanering ingår att under år 2012 utöka organisationen med en radiofysiker. Huvudsakliga arbetsuppgifter för denna resurs blir inom rivningsplanering, men personen kan också bli ett stöd för omgivningsanalyser. Vid behov av djupare kunskap inom biologi kopplat till omgivningsanalyser avser BKAB att använda konsulter. Öppen 6 (26)
4.1 Ingrepp och avyttring av komponenter Ingrepp i anläggningen är enligt BKAB:s bedömning inte enbart nedmontering utan de är en naturlig del av kraftverkets servicedrift. Ingrepp i anläggningen förekommer vid genomförande av anläggningsändringar, förebyggande- och avhjälpande underhåll, provningar, avyttring av komponenter etcetera. Ingrepp i anläggningen föregås av en planering, samt i de flesta fall en framtagning av arbetsrelaterade dokument såsom till exempel arbetsorder, arbets- och skyddstillstånd. Följande förutsättningar ska vara uppfyllda vid avyttring av komponenter i anläggningen: Komponenten ska vara överflödig det vill säga komponenten har ingen driftfunktion att fylla på Barsebäcksverket under dagens servicedrift och heller ingen under den framtida rivningsdriften För kunden ska komponenten (reservdelen) ha ett värde Innan komponenten demonteras görs en analys av BKAB:s kostnader; både ekonomiska, arbetsmiljö och miljörelaterade. BKAB värderar om sanering av aktiva komponenter kan undvikas för att minimera emissioner till vatten och luft Komponenter demonteras efter förfrågan från kund Avsikten med avyttring av komponenter från Barsebäcksverket är återanvändning i kärntekniska anläggningar eller andra industrier. Detta är en avsevärd miljövinst i jämförelse med nytillverkning samt medför att den totala avfallsvolymen från den svenska kärnkraftsbranschen minskar. Samtidigt förbättras drifttillgänglighet och effektivitet hos kunden då leveranstiden från Barsebäcksverket är förhållandevis kort i jämförelse med nytillverkning. Någon lista på komponenter, som är till försäljning alternativt någon försäljningsplan, finns inte utan det är kundens behov som avgör omfattningen på avyttringen. Följande är exempel på komponenter som avyttrats de senaste åren: Drivdonsskruvar Generatorkylare Plattvärmeväxlare Testutrustning för AUMA-don Säkerhetsventiler Förvärmardränagepump Cirkulationspump Turbindelar, bland annat löpskovelsteg Servomotorer Öppen 7 (26)
4.2 Materialåtervinning och skrotning Normalt under drift och servicedrift av kraftverk förekommer utbyte av reservdelar samt förändringar i anläggningen som skapar skrot vars enda värde är metallvärdet. Detta sker på både aktiv och inaktiv sida. Se kapitel 13 och 14 i BKAB:s MKB. Meningen i BKAB:s MKB (s.42 näst sista stycket) Om avyttring inte är möjlig, kan en successiv skrotning av icke aktiva material ske är tyvärr formulerad så att den kan leda tanken fel. Någon storskalig, systematisk skrotning av material avses inte. Däremot ansöker BKAB om att omhänderta driftavfall enligt alternativ 1 (Se MKB s.46) segmentera och förpacka interndelar enligt alternativ 2a (Se MKB s.47) avveckla material/komponenter/byggnadsdelar om det är fördelaktigt ur miljö- och/eller säkerhetssynpunkt. Exempel är transformatorer som inte används eller kommer att användas. Ur miljösynpunkt är det en fördel att avlägsna dessa eftersom de innebär en risk för oljeläckage avveckla material/komponenter/byggnadsdelar på icke aktiv sida om de uppenbarligen inte längre har en funktion och de belastar verksamheten till exempel i form av ökat underhåll och tillsyn nedmontera och även riva byggnadsdelar i samband med att produktionslinjer inför rivningen ska etableras (Se MKB kap 9.2) skrota delar som uppkommer under servicedrift av anläggningen För spårbarhetens skull dokumenteras all avyttring och skrotning och anläggningsregistret uppdateras. Dekontaminationsanläggningen omfattar utrustning för elektrokemisk rengöring. Utrustningen är sedan flera år avställd och det är sannolikt att den inte kommer användas under kommande år. Vid elektrokemisk rengöring av föremål från anläggningen skapas ett flytande avfall som är svårt och kostsamt att hantera. BKAB har därför infört en intern rutin som beskriver förfarandet vid sanering av föremål och vilka överväganden som ska ske. Vid svårare förorening innebär denna rutin att föremålet istället skrotas och lämnas vidare för hantering av Studsvik AB. 5 ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV TILLVÄGAGÅNGSSÄTTET VID NEDMONTERING OCH RIVNING Den framtida nedmonteringen och rivningen av Barsebäcksverket finns beskriven i BKAB:s MKB och i dess bilaga 9; Avvecklingsplan för Barsebäcksverket (BKAB id 1884576). Nedan ges en kort övergripande beskrivning av tillvägagångssättet. Öppen 8 (26)
BKAB:s definition av nedmontering motsvarar den som finns i EU-kommisionens rekommendation av den 11 oktober 2010 till artikel 37 i Euratomfördraget 1. Därefter vidtar rivning av friklassade byggnader. Man kan därför se nedmontering som en del av avvecklingen. Rivningsprojektet startar under servicedriften med en förprojektering och efterföljande projektering, samt genomförande av rivningsförberedelser. Rivningsförberedelser för B1 sker under 2018 2019 samt för B2 under 2019 2020. Dessa förberedelser finns beskrivna i BKAB:S MKB kapitel 9.2.4 samt i dess bilaga 9 kapitel 9.3. BKAB planerar att under servicedriften genomföra en partiell nedmontering av anläggningen genom att demontera interndelarna i reaktortanken. Segmentering av dessa interndelar samt förbrukade interndelar från drifttiden kommer att utföras i reaktorhallens bassänger. Delarna placeras i stålbehållare som transporteras till ett nybyggt lager på Barsebäcksverket. Projekteringen av interndelsprojektet genomförs under 2012 inför ett beslut under 2013 om genomförande av projektet år 2013-2016. En fortsatt nedmontering av Barsebäcksverket planeras att starta när slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall i Forsmark, SFR, kan ta emot rivningsavfall för slutförvar och mellanlagring. Detta är enligt SKB:s nuvarande plan under år 2020. BKAB genomför studier för att analysera den framtida nedmonteringen, rivningen och avfallslogistiken för Barsebäcksverket. Dessa studier samt vidare värderingar kan ändra strategin för i vilken ordning system och byggnader ska omhändertas jämfört med vad som planeras idag. Studier som BKAB genomför planeras vara klara under år 2014. Nedmonteringen (exklusive interndelarna) fortsätter på B1 enligt nuvarande planering år 2020 samt på B2 år 2021 med de mest aktiva system- och byggnadsdelarna. Därigenom minskas stråldoserna till personal för de kommande aktiviteterna. Stora komponenter som reaktortank, värmeväxlare och tankar/tryckkärl omhändertas först. Samtidigt nedmonteras mindre aktiva men stora och tunga komponenter t.ex. mellanöverhettare, låg- och högtrycksförvärmare, turbin och kondensor. Hela nedmonteringen av de stora komponenterna bör kunna hanteras inom en tvåårsperiod för hela verket. Omhändertagandet av stora komponenter är en av de mest komplexa och kapitalintensiva aktiviteterna. BKAB har analyserat konsekvenserna av olika metoder för omhändertagandet av reaktortanken, hel tank alternativt segmenterad tank. BKAB:s förslag med en heltankslösning har behandlats i SKB Rivningsgrupp, där övrig kärnteknisk industri ingår. Gruppen förordade en heltankslösning vilket projektet för utbyggnad av SFR:s också planerar för. Därefter följer övrig systemrivning av bland annat rör och komponenter. Under systemrivningen avlägsnas radioaktiva rör, komponenter, byggnads- 1 Inom dessa verksamheter omfattar nedmontering isärtagning, skärning och rivning av kontaminerade eller radioaktiva komponenter, system och strukturer, inklusive förpackning, och överföring till annan plats. Öppen 9 (26)
material med mera som har en högre aktivitetsnivå än de som har fastställts i myndigheternas friklassningsföreskrifter (för närvarande SSMFS 2011:2). Övrig systemrivning beräknas vara avslutat år 2023. BKAB måste även genom kompletterande mätningar och avhjälpande åtgärder säkerställa att aktivitetsnivåerna på marken inom kraftverkets område ligger under de gränsvärden som kommer att fastställas av myndigheterna enligt friklassningsföreskrifterna. Detta beroende på vad marken ska användas till i framtiden. Under år 2024 redovisas resultaten från avslutade radiologiska friklassningsmätningar enligt kraven i friklassningsföreskrifterna (för närvarande SSMFS 2011:2), tillsammans med en ansökan till SSM, med målsättningen att kunna få anläggningsplatsen friklassad. Efter denna ansökan ska SSM kunna besluta om att Barsebäcksverket inte längre är en kärnteknisk anläggning. Under åren 2025-2026 genomförs konventionell byggnadsrivning och markarbeten enligt gängse lagstiftning till det slutmål som har beslutats av anläggningsägarna E.ON Kärnkraft Sverige AB i dialog med berörda intressenter som till exempel Kävlinge kommun. 6 INTERNDELSLAGER Tidigare redovisat underlag i MKB:n och kompletteringar i denna rapport baseras på de förstudierapporter som är framtagna. Projekteringen av interndelslagret kommer att följa kravbilden för uppförande av en byggnad för kärnteknisk verksamhet. Projekteringen genomförs under 2012/2013. Beslut om ett slutgiltigt genomförande fattas under 2013. BKAB kommer att förbereda nödvändiga handlingar som berör uppförandet av ett nytt interndelslager på Barsebäcksverket: Anmälan om större anläggningsändring till SSM Anmälan om en preliminär SAR till SSM Framtagande av avfallsplan för primär- och sekundäravfall inför segmenteringen till SSM Ansökan om bygglov till Kävlinge kommun Anmälan och den preliminära SAR:en ska godkännas av SSM. Därefter krävs en förnyad och godkänd SAR inför provdriften av interndelslagret samt en godkänd kompletterad SAR inför den rutinmässiga driften, enligt SSMFS 2008 kap.4 2. Öppen 10 (26)
6.1 Funktionsbeskrivning av anläggningen, inklusive tekniska ritningar Interndelslagrets funktion är att verka som förvaringsplats för stålbehållare med radioaktivt avfall i avvaktan på en slutlig borttransport till ett licensierat förvar i SKB-regi. Dessutom ska bygganden utgöra en strålskärmning så att dosraterna utanför ytterväggarna inte överstiger 2 Sv/h. Interndelslagret kommer att bestå av ett inre lagerutrymme, en lastzon och en kontorsdel. Den utförs i betong med plåtfasad. Väggtjockleken är dimensionerad så att strålnivån utanför byggnaden blir så låg att personer med behörighet till området kan röra sig fritt utan krav på att bära dosimeter. Den totala byggnadsarean planeras till cirka 500 m 2 (bilaga 3 och 4). Efter förslutning av stålbehållarna med radioaktivt avfall transporteras behållarna från reaktorbyggnaderna till interndelslagret i en strålskyddande transportbehållare. Från interndelslagrets lastzon flyttas behållaren in i det inre lagringsutrymmet med hjälp av en fjärrmanövrerad travers. Transporterna mellan reaktorbyggnaderna och interndelslagret kommer att ske med samma transportbehållare som har använts i Forsmark eller motsvarande. Interndelslagret kommer att inrymma cirka 70 stålbehållare fördelat på tre nivåer. Behållarna har olika godstjocklek beroende på vilken aktivitet avfallet har. Totalt beräknas cirka 450 ton kärnavfall flyttas till lagret under åren 2015 2016. Verksamheten som bedrivs i interndelslagret kommer inte att medföra några utsläpp av radioaktiva ämnen till mark, luft och vatten. Verksamheten orsakar därmed inget bidrag till stråldoserna till allmänheten. För frånluften från kontorsdelen krävs ingen aktivitetsövervakning. Däremot kommer dosraterna utanför byggnaden att kontrolleras regelbundet. Verksamheten i interndelslagret förväntas inte leda till utsläpp av konventionella ämnen till mark, luft och vatten. Inga golvbrunnar kommer att finnas i det inre lagerutrymmet. Ingående system i interndelslagret: Lyftutrustning, travers Ventilationen utförs i två separata system: - I det inre lagerutrymmet kommer endast interncirkulerande system för avfuktning och temperaturkontroll till +5 till +8 C att installeras. - Ventilation för utrymmena i kontorsdelen. Luften ska hålla för kontorsmiljö normal rumstemperatur. Dagvatten Sanitärt avloppsvatten Belysning och kraft, inomhus Öppen 11 (26)
Tillträdesskydd Brandlarm Jordning Åskskydd 6.1.1 Tekniska ritningar Följande tekniska detaljritningar är framtagna i förstudierapporterna, se bilagorna 3 5. Situationsplan över placering av interndelslager Sammanställningsritning för interndelslager gällande plan-, takplan-, 3D-vy- och sektioner Sammanställningsritning för interndelslager gällande fasader 6.2 Lokalisering och alternativ Olika alternativ för lokalisering av ett tillfälligt lager för radioaktivt avfall har analyserats. De alternativ som har värderats är byggnader och utrymmen som ligger inom BKAB:s industriområde eller inom bevakat område för att kunna utnyttja befintlig övervakning och fysiska skyddsbarriärer. Följande alternativ har studerats: Reaktorbyggnader med reaktorhallsbassänger Turbinbyggnader Övriga yttre byggnader Ny byggnad inom området Utvärderingskriterierna har varit: Påverkan på det framtida nedmonterings- och rivningsprojektet Rivningslogistik Risker och osäkerheter Travers med tillräcklig lyftkapacitet och lyfthöjd Möjligheter till fjärrmanövrering av travers Strålskärmning av avfallsbehållare Borttransport av avfallsbehållare till SFR Transportväg för tunga transporter Kostnad Öppen 12 (26)
Resultatet av utförd analys visar att uppförandet av ny byggnad inom bevakat område för lagring av avfallsbehållare är det mest fördelaktiga alternativet. Kostnad-nytta-analysen återfinns i MKB:n kapitel 9.3. (Referens 1) Förslag till placering, framgår av bilaga 3. 6.3 Interndelslagrets tålighet mot yttre påverkan Med Barsebäcksverket i servicedrift har risken för radiologisk omgivningspåverkan förändrats radikalt jämfört med när anläggningarna var i effektdrift. Det sista kärnbränslet avlägsnades året 2006. Detta innebär att sannolikheten för radioaktiva utsläpp har minskat och konsekvenserna av ett radioaktivt utsläpp därför har minskat avsevärt. Uppförande och drift av interndelslagret förändrar inte riskbilden för Barsebäcksverket jämfört med dagens servicedrift. 6.3.1 Konstruktionsstyrande händelser med yttre påverkan Följande händelser som kan ha en yttre påverkan på interndelslagret kommer att värderas vid uppförandet: Vind- och snölast Onormala havsvattenförhållanden Extrema nederbördsmängder Seismisk aktivitet Störtande flygplan Händelserna enligt ovan kommer därefter att analyseras och riskbedömas i BKAB:s säkerhetsredovisning för servicedrift med avseende på interndelslagrets uppförande och rutinmässiga drift. Risker vid händelsen av brand kommer att beaktas med avseende på en radiologisk omgivningspåverkan. De vid tillfället gällande byggreglerna och konstruktionsreglerna från Boverket kommer att tillämpas i samband med uppförandet av interndelslagret. 6.3.2 Fysiskt skydd Den föreslagna placeringen av interndelslagret ligger inom bevakat område. Interndelslagret, eller delar därav, ska utgöra skyddat område och förses med skalskydd och transporterna kommer att bevakas. Interndelslagret omfattas av SSM:s föreskrift 2008:12 om fysiskt skydd av kärntekniska anläggningar. Öppen 13 (26)
6.4 Lagringskapacitet i interndelslager Figur 6.1 visar lagringsvolymen av det sammanlagda antalet behållare i lagerdelen av det planerade interndelslagret. Enligt gjorda beräkningar i de tidigare förstudierna så uppgår behovet av behållare till cirka 70 stycken. Lagringen förutsätts ske i tre nivåer. Behållare som innehåller det mer radioaktiva avfallet placeras centralt för att omges av behållare med lägre ytdosrater. Strålskärmsblock i betong placeras ovanpå den översta nivån av behållare. Betongblock eller tomma behållare placeras som strålskärmar mot de vertikala behållarnas sidor som exponeras mot inlastningsutrymmet. I figur nedan visas en intransport av en behållare i interndelslagret. Det planerade interndelslagret beräknas att ha en total kapacitet på cirka 84 behållare. Figur 6.1 Lagring av avfallsbehållare i planerat interndelslager Vid driften av interndelslagret så kommer lagrad mängd avfall att registreras och årligen rapporteras till SSM. Öppen 14 (26)
7 HAMN OCH MUDDRING 7.1 Hamn För fortsatta sjötransporter till och från Barsebäcksverket krävs att hamn och inseglingsränna underhålls med avseende på farledsdjup. Området som avses i ansökan om underhållsmuddring framgår av bilaga 6. Vattendomen från år 1970 anger muddring till ett generellt djup om 6 meter och 7,5 meter i vissa delar av hamnen. Framtida underhållsmuddringar kommer att ske till dessa djup. Vid senast muddringar 1997 i hamn och 2006 inseglingsränna bestod massorna av sand och grus. Inga större stenar upptäcktes vid dessa muddringar. Analyser, tagna hösten 2010, visar att massorna innehåller aktivitet av bland annat nukliderna Co-60 och Cs-137. Övriga analyser av föroreningar visar, att i de fall påvisbara halter av metaller, kolväten, PAH, PCB och tennorganiska föroreningar finns, så understiger halterna Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig mark. Två metaller, arsenik och kadmium, överskrider riktvärdet för känslig mark men underskrider riktvärdet för mindre känslig mark. Muddring i hamnen, som har en totalyta av cirka 40 000 m 2, utfördes senast år 1997. Vid detta tillfälle togs det upp massor om cirka 13 250 m 3 som mellanlagras i sedimentbassänger på kraftverksområdet. År 1999 utfördes en sjömätning av vattendjupet som visade en påbyggnad av sediment om 0-5 cm/år. Inget muddringsbehov ansågs föreligga för de närmst kommande åren. Inför planerad muddring år 2005 utfördes sjömätning av hamnen och inseglingsränna som visade på tillräckligt djup i hamnen och därför fanns det inget behov av att muddra. Inseglingsrännan muddrades 2006 och efter muddring utfördes en verifierande sjömätning i hamnen. Baserat på utförda sjömätningar mellan år 1999-2006 görs en konservativ bedömning att framtida muddringar av hamnen maximalt kan ge cirka 8 400 m 3 muddermassor per tillfälle beräknat på en sedimentökning om 3 cm/år. 7.2 Inseglingsränna Sjömätningen år 2005 av inseglingsrännan, som har en totalyta av cirka 50 000 m 2, visade på ett behov att muddra vissa toppar. Muddringen utfördes det kommande året. Upptagna muddermassor blev 480 m 3 på en yta av 16 000 m 2 som mellanlagras i sedimentbassäng på kraftverksområdet. Sjömätningen som utfördes år 2006 efter muddringsarbetet visade på ett lägsta djup om 6 m i inseglingsrännan. Öppen 15 (26)
Baserad på utförd sjömätning år 2006 görs även här en konservativ bedömning att framtida muddringar av inseglingsrännan maximalt kan ge cirka 10 500 m 3 per tillfälle beräknat på en sedimentökning om 3 cm/år. 7.3 Planerad sjömätning, muddring och analyser Under våren 2012 är det planerat för ny sjömätning av hamn och inseglingsränna för att få en bättre uppfattning om volymen av muddermassorna. Även prover av bottensediment kommer att tas ut för analyser. Planerad muddring av hamn och inseglingsränna beräknas ske år 2013 och 2020. Försiktighets- och skyddsåtgärder vid kommande muddringar kommer att följa Länsstyrelsens allmänna råd och anvisningar för muddringsarbeten i avsikt att minska riskerna för negativ påverkan på fiskbeståndet och på naturmiljön i övrigt. Detta innefattar val av muddringsperiod, åtgärder för att minimera grumling och liknande. Innan muddringsarbeten påbörjas kommer bottensedimentet analyseras med avseende på tungmetaller, humusinnehåll, tennorganiska föroreningar och aktivitetsinnehåll. Analyser för aktivitetsinnehåll kommer att ske för samma nuklider som analyseras enligt BKAB:s radiologiska kontrollprogram av påväxtprover och sediment. 7.4 Framtida plats för muddermassor Plats för framtida massor kommer, beroende av analysresultat, att bestämmas i samråd med Länsstyrelsen och i förekommande fall SSM. De alternativ som kommer att finnas är: täckning och utfyllnad på annan mark kan ske om massorna av myndigheterna bedöms som lämpliga mellanlagring i befintliga sedimentbassänger är praktiskt möjligt men BKAB behöver diskutera med myndigheterna om hur det slutliga omhändertagandet i så fall ska ske återföring till havet kräver dispens från 15 kapitlet i Miljöbalken och myndigheternas syn på detta har BKAB ännu inte inhämtat deponering på kommunal deponi får ses som alternativ om massorna är förorenade Öppen 16 (26)
8 UTSLÄPP OCH MILJÖPÅVERKAN I MKB:n under kapitlet 18 Hänsynsregler i Miljöbalken och dess underrubrik Försiktighetsprincipen och värdering av bästa möjliga teknik, kan läsaren förledas att tro, att eftersom SSM har gett ut föreskrifter om bästa möjliga teknik, skulle ansvaret för utsläpp och tillämpningen av Miljöbalkens hänsynsregler vila på myndigheten. BKAB är helt medvetna om att ansvaret att leva upp till hänsynsreglerna i Miljöbalken ligger på bolaget. BKAB har i stycket som kommer därefter redogjort för de åtgärder som BKAB anser visar att bolaget tillämpar bästa möjliga teknik som är tillgänglig och för kärnkraftsindustrin även beprövad samt kan bedömas som rimlig utifrån aspekterna säkerhet, miljö och ekonomi. BKAB bedriver också ständigt erfarenhetsutbyte med andra bolag i branschen för att ta del av senaste kunskap om bästa möjliga teknik. BKAB har nyligen sett över vilka åtgärder som kan minska de radioaktiva emissionerna under kommande år. Rening i betongtankar, typbeskrivning B07:1, är den första åtgärden som ska utvärderas för att rena det vatten som finns kvar på BKAB. Om betongtankar inte visar sig ge tillfredställande resultat kommer centrifugering, ultrafiltrering och sedimentering att värderas. Det vatten som genereras vid betongingjutningen renas av en utrustning med nano/ultra-filtrering. Reningen med avseende på Co-60 (som är den dominerande nukliden) fungerar mycket bra och koncentrationen reduceras från cirka 100 000 Bq/kg till mindre än 10 Bq/kg. Utsläppen av radioaktiva ämnen till vatten under den återstående servicedriften förväntas minska något och bedöms ligga i storleksordningen 2 E8 Bq per år (aktivitet exklusive tritium). Motsvarande värde för luft förväntas bli i storleksordningen 2 E7 Bq/år. Vad gäller vattenvolymer så förväntas dessa hamna på ett årligt genomsnitt av 3 000 m 3 /år. BKAB har sedan början av 2000-talet minskat mängden processavloppsvatten genom att aktivt arbeta för hushållning med inkommande vatten. Bolaget värderar löpande behovet av ytterligare insatser. Under år 2011 har det utsetts en funktionsansvarig för avfallsdrift som tillsammans med drift- och kemipersonal aktivt arbetar med frågor om utsläppsminimering. Det finns en strategi i planeringsstadiet som går ut på att successivt rena och tömma bassänger och tankar för att år 2016/2017 ha en anläggning som är helt tom på processvatten. I projektet Segmentering av interndelar ingår att i god tid ta fram och säkerställa miljö- och arbetsmiljöfrågorna. I dagsläget finns exempelvis förslag på en mobil reningsanläggning, som kan användas på båda blocken. En sådan utrusning har möjlighet att punktsuga, exempelvis vid kapning av interndelar, och slamsuga bassängbottnar. Det filter, som BKAB tittat på, är väl beprövat och har tidigare använts på samtliga svenska kärnkraftverk. Öppen 17 (26)
Filtret renar i första hand partiklar och ska ses som ett komplement till den bassängrening som idag finns och fungerar väl. Med ovanstående åtgärder eller likvärdiga, bedömer BKAB att utsläppen till omgivningen kommer att fortsätta på den nivå som var underlag då det anpassade omgivningskontrollprogrammet fastslogs 2010. Barsebäcks referensvärde under perioden 2006-2014 visar tydligt BKAB:s ambitioner att hela tiden sträva efter att sänka utsläppen till vatten. Bq/år luft Referensvärden för utsläpp av Co-60 för luft och vatten under åren 2006-2014 Bq/år vatten 3,0E+07 1,0E+12 B1 luft 2,5E+07 B2 luft 1,0E+11 2,0E+07 1,5E+10 1,0E+10 8,0E+09 5,0E+09 Vattenutsläpp 1,0E+10 1,5E+07 1,0E+09 5,0E+08 4,0E+08 3,0E+08 2,0E+08 1,0E+09 1,0E+07 1,0E+08 5,0E+06 1,0E+07 0,0E+00 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 1,0E+06 Figur 8.1. Referens värden för utsläpp av Co-60 för luft och vatten åren 2006-2014. 9 SKÅNES MILJÖMÅL Länsstyrelsen i Skåne har fokuserat på miljömålet Begränsad klimatpåverkan och har under 2009 antagit nya delmål samt åtgärder för att nå dessa delmål. Länsstyrelsen har nu begärt en komplettering av redovisningen hur BKAB uppfyller delmålen; Utsläpp av växthusgaser och Effektivare energianvändning. Miljömålen för Skåne är publicerade i rapporten Skånes miljöhandlingsprogram 2003:26 som reviderades 2010. 9.1 Delmålet Utsläpp av växthusgaser Delmålet utsläpp av växthusgaser i Skåne ska år 2020 vara minst 30 procent lägre än 1990. Målet gäller verksamheter som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter. Utsläppen ska räknas som koldioxidekvivalenter och omfatta de växthusgaser som ingår i EU:s klimatbeslut. BKAB var 1990 ett kärnkraftverk i full drift. Till kraftverket hörde ett antal hjälpsystem som använde naturgas, eldningsolja 1 och diesel. Tyvärr har det Öppen 18 (26)
inte varit möjligt att få fram data från 1990 men det finns data från 1991 som borde vara jämförbara och kan användas som ingångsdata. 1991 års data Förbrukning Koldioxidekvivalenter Naturgas 1 480 000 m 3 3 006 ton Eldningsolja 1 53 ton 166 ton El (kärnkraft) 300 000 MWh 15 ton Köldmedia R22 24,6 kg 44 ton Transporter (uppskattning) Summa koldioxidekvivalenter Tabell 9.1. Koldioxidekvivalenter för BKAB 1991. 500 ton 3 731 ton 2011 års data Förbrukning Koldioxidekvivalenter Naturgas 678 326 m3 1 378 ton Eldningsolja 1 0 ton 0 ton El (Vattenfall mix) 12 058 MWh 40 ton Köldmedia R22 2,1 kg 4 ton Transporter (uppskattning) Summa koldioxidekvivalenter Tabell 9.2. Koldioxidekvivalenter för BKAB 2011. 100 ton 1 522 ton BKAB har alltså reducerat utsläppen av koldioxid med nästan 60 %. Länsstyrelsen i Skåne har också tagit fram en rad åtgärder som stödjer delmålen (referens 2). Redovisningen nedan visar hur BKAB stödjer de åtgärder som berör företaget. Åtgärd 1.4 Företagen ombeds ta fram en mötespolicy som stimulerar telefon- och videomöten samt bidra till miljöanpassningen av arbetsresor. BKAB har idag ingen speciell mötespolicy men har inredda konferensrum för telefon- och videomöten. Dessa används speciellt flitigt av utbildningsföretaget KSU som hyr lokaler av BKAB. Tjänsteresor och närvaro i Ringhals har minskat efter omorganisationen 2007 då organisationen blev platsspecifik på respektive kraftverk. Åtgärd 1.5 Minst hälften av alla anställda som kör regelbundet i tjänsten utbildas i sparsam körning. Volymen tjänsteresor med bil minskade kraftigt efter omorganisationen 2007. BKAB kommer att undersöka om en utbildning i sparsam körning är ekonomiskt rimlig att erbjuda de anställda inom ramen för vår återkommande miljöutbildning. Öppen 19 (26)
Åtgärd 1.7 Miljökrav ställs vid upphandling och inköp av transporttjänster och endast fordon med goda miljöegenskaper upphandlas. Inköp sker genom upphandling tillsammans med Ringhals AB. Vid upphandlingar av tjänster där transporten står för en betydande del av miljöbelastningen används miljökriterier, som en del av utvärderingen mellan olika anbudsgivare. Då BKAB äger mycket få fordon får inköpskriterier för dessa diskuteras när det är aktuellt att begära in anbud på nyanskaffning. 9.2 Delmålet Effektivare energianvändning Länsstyrelsen i Skånes delmål för energianvändning är att Energianvändningen i Skåne ska år 2020 vara 10 procent lägre än genomsnittet för åren 2001-2005. Målet avser slutlig energianvändning. Under åren 2001 2005 var BKAB ett energiproducerade bolag med en reaktor i drift. Behovet av energi för de egna hjälpprocesserna var stort. Exempelvis drar en stor matarvattenpump cirka 4,5 MW/h. I gengäld så producerade en reaktor avsevärt mycket mer energi. Därför är en jämförelse mellan åren 2001-2005 och 2020 (eller idag) inte rättvisande då BKAB idag inte bedriver samma verksamhet som då. Naturgas MWh El-användning MWh Produktion MWh 2000-2005 (medel) 15 000 143 000 3 400 000 2006 15 200 34 000 0 2011 7 100 12 000 0 Besparing 2006-2011 53 % 65 % Tabell 9.3. Egen användningen av naturgas och el. BKAB har jämfört med 2006 sparat 53 % på naturgasen och 65 % på elanvändningen. Åtgärd 1.18 Industrins energianvändning minskas genom ändrad systemtillsyn, utbildning och tekniska effektiviseringsåtgärder. Sedan 2006 har BKAB målmedvetet arbetat med att minska energibehovet och har genom enkla åtgärder också minskat sitt energibehov. En energikartläggning gjordes som en inledning i energisparprojektet. Följande åtgärder har utförts under åren 2006 till 2011. Belysningen har behovsanpassats i byggnaderna Släck efter dej - kampanj har genomförts Ventilationsfläktar har varvats ner eller stängts av i byggnader som inte används En del luftkylning i ventilationssystemen har stängts av Uppvärmningen har behovsanpassats i alla byggnader och stängts av i byggnader som inte används Öppen 20 (26)
Elsystemen har byggts om och anpassats till de nya behoven Ny effektivare gaspanna har installerats för uppvärmning 2009 Åtgärd 1.20 Vid upphandling av varor och tjänster vägs aspekter in som minskad energianvändning och miljöanpassad energiförsörjning. Vid upphandling av utrustning beaktas energianvändning. Ett exempel, där medvetna val av utrustningen gjordes, är ombyggnaden av kök och personalmatsal under 2011. Kontorsutrustning som datorer, kopiering m.m., hyrs av annat Vattenfallbolag. I direktiven anges att utrustning som bidrar till energibesparingen ska väljas i första hand. 10 BARSEBÄCKSVERKETS BEHOV AV KYLVATTEN DÅ OCH NU Reaktor B1 togs i drift 1975 och reaktor B2 1977. Båda reaktorerna var i drift fram till 1999 och reaktor B2 var fortsatt i drift fram till 2005 med undantag för årliga revisioner. Ingående och utgående kylvatten var samma volym med den skillnaden att utgående kylvatten var maximalt cirka 12,4 C varmare än ingående. Under åren fram till 1982 tillsattes järnsulfat som korrosionsinhibitor till kondensorns kylvatten. 1982 ersattes kondensortuberna med nya tillverkade i titan och behovet av korrosionsinhibitor upphörde. I hjälpkylvattensystemen fortsatte doseringen av små mängder järnsulfat fram till 1995. Under ett år, 1988 1989, tillsattes ett medel, Hatasperse, mot musseltillväxt i hjälpkylvattensystemen. Från och med 1995 tillsätts inga kemiska ämnen till kylvattnet. Tid Status Kylvattenflöde 1975-05-15 1977-03-21 1977-03-21 1999-11-30 1999-12-01 2005-05-31 Drift av reaktor B1 Drift av båda reaktorerna Drift av reaktor B2 25 m³/s 50 m³/s 25 m³/s 2005-06-01 2006-12-31 2007-01-01 och framöver Ingen drift men bränsle kvar i bränslebassängerna som kräver kylning Spädvattenflöde. Drift av en kylvattenpump under cirka 50-100 timmar per år inkl. provdrift och underhåll. Tabell 10.1. Enklare sammanställning över volymerna kylvatten 2 m³/s 4 m³/s Öppen 21 (26)
Under hösten 2006 fraktades uranbränslet bort från BKAB och därmed försvann behovet av kylning. Därefter finns endast behov av att skapa god omblandning för det processavloppsvatten som pumpas till havet. 10.1 Kylvattenplymer Utredningar över kylvattenplymerna gjordes 1967, 1976 och 1977 samt 2004. Undersökningar som föregick byggandet av kraftverket utfördes både före kraftverkets byggande samt åren därefter. Vattendomstolen förelade redan 1963 SMHI som sakkunnig att utföra dessa undersökningar. En serie undersökningar och beräkningar utfördes 1967-69 i närområdet av det befintliga Barsebäcksverket. Syftet var att kartlägga förhållandena innan kraftverket byggdes. Undersökningarna kartlade havsbottens utseende, salthaltens och temperaturens variation i vattenmassan och strömförhållandena (bilaga 7). Salthalten är i det vanligaste scenariot strax under 10 i ytvattnet ner till ett språngskikt där salthalten ökar. Temperaturen i vattenmassan varierar mest under uppvärmningsperioden och skillnaden varierar mellan 0.3C till 1,3C mellan stationer på 1,5 meters djup nära land och 2 km ut. Strömmen utanför kraftverket är till största delen (70-85%) nordlig och under 10 20 % av tiden är strömmen sydlig. Dessa undersökningar förelåg som underlag till den deldom som Sydsvenska Värmekraft AB (nuvarande E.ON AB) fick 1970 av Söderbygdens vattendomstol. I deldomen föreskrevs att ytterligare kontrollundersökningar skulle ske under de första 5 åren av kraftverkets drift. Dessa kontrollundersökningar är redovisade i årliga rapporter från SMHI samt en sammanfattande rapport Barsebäck Kylvattenutsläpp i havet (bilaga 7). Rapporten har redovisats till Vattendomstolen i Växjö och var underlag till den slutliga vattendom som BKAB fick 1994. Se bilaga 6 till MKB:n. I rapporten redovisas mätdata från 1977-1980 från automatiskt registrerade temperatur, ström, och vindmätare som placerades ut i havet. Med hjälp av dessa data har SMHI utarbetat kylvattenplymer för fem olika scenarier, så kallade plymklasser. De fem olika plymklasserna är: 1. Nordlig utbredning, nära land 2. Nordlig utbredning, påverkan av storskalig virvel i Lundåkrabukten 3. Nordlig utbredning, läge mellan påverkan av virvel och nära land 4. Vändläge 5. Sydlig utbredning 0-0 innebär att temperaturpåslaget är mindre än 1C. Öppen 22 (26)
Plymklass 1 2 3 4 5 0-0 1977-79 8,8 31,4 14,8 19,3 3,0 18,7 Tabell 10.2. Frekvensen i procent av de olika plymklasserna under perioden 1977 till 1979. Resultatet visar att: under 55% av tiden transporteras kylvattnet norrut (plymklass 1, 2 och 3) nästan var tredje plym påverkades av virveln i Lundåkrabukten (klass 2) kylvattenplymer i klass 5 är underrepresenterade eftersom gränsen för påverkan är satt till 1C den yta som någon gång påverkades av kylvattnet med minst 1 C har ej överstigit 5 km 2 en yta upp till 3 km 2 har påverkats i 60 % av tiden 10.1.1 Beräkningar utförda för drift av en reaktor 2004 förberedde BKAB en miljöprövning av kärnkraftverket avseende drift av en reaktor. Till ansökan togs det fram ett underlag för bedömning av kylvattnets påverkan på Öresund. SMHI gjorde simuleringar av kylvattenplymer (bilaga 8) som byggde på ett utsläpp av 25 m³/s. För att kunna jämföra med de studier som utfördes tidigare så beräknades utbredningen för samma plymklasser. Plymklasserna skiljer sig från varandra med avseende på vindförhållande och rådande bakgrundsström i recipienten. I utredningen redovisas för varje plymklass kartor över de områden som påverkas minst av 1 C övertemperatur i ytan ( 0-0,5 m djup). Beräkningarna avser en tänkt situation i maj, som är typisk för vår/sommarförhållande samt en situation i februari, som avser att spegla vinterförhållande. Påverkansområden presenteras i kartform för både yt- och bottenvatten och även som areor i tabellform. (Bilaga 8 kapitel 7) De genomgående små bottendjupen utanför Barsebäcksverket medförde att relativt stora områden påverkades av det uppvärmda kylvattnet eftersom spädvatten från större djup hade svårt att tillföras. Beräkningar visar att ett område med den ungefärliga arean 6,5 km 2 någon gång påverkades av minst 1 C övertemperatur i ytan. Vid botten blev det påverkade området mindre, dels därför att tillgången på spädvatten ökar när djupet ökar, dels därför att plymerna inte når så djupt beroende på att kylvattnet har en lägre densitet än omgivande havsvatten. Det beräknade området nära botten som någon gång påverkas av minst 1 C övertemperatur är cirka 5,7 km 2. Beräkningar visar också att de områden som alltid påverkas av övertemperaturer är begränsade till utsläppets omedelbara närhet. Även här uppvisas viss skillnad mellan utbredning i ytan och vid botten. Området med minst av 1 C övertemperatur i ytan utgörs av 0,08 km 2 och vid botten av 0,06 km 2. Öppen 23 (26)
10.1.2 Dagens situation Någon relevant jämförelse med dagens utsläpp kan inte göras då ingen uppvärmning av utgående kylvatten sker. Vid utpumpning av processavloppsvatten från avfallsbyggnaden startas en kylvattenpump. Varje utpumpning tar cirka 4-5 timmar och omfattar en volym av 200-300 m 3 processavloppsvatten, ungefär 0,02 m³/s, som späs med ett flöde om 4 m³/s havsvatten. Ungefär 4-10 utpumpningar kommer att ske per år. Någon simulering av kylvattenplymens utbredning för dagens situation har ej utförts. 10.2 Kylvattenplymens påverkan på växt- och djurlivet Under åren 1969 till 1983 genomförde Statens Naturvårdsverk, sektionen för kustvatten, biologiska studier utanför kraftverket. Tyvärr har BKAB inte kunnat återfinna alla de rapporter som togs fram. Vad vi vet är att 13 uppsatser redovisades till Växjö Vattendomstol under 1981 samt att en sammanfattning skickades in till Växjö Vattendomstol 1983 i mål AD 2/69. De rapporterna går med all säkerhet att eftersöka endera hos Naturvårdsverket eller hos Växjö Tingsrätt. Därefter har ett antal uppföljande och sammanfattande rapporter tagits fram. Nedan presenteras resultaten från ett urval av dessa rapporter. Under åren i drift har Fiskeriverket varit BKAB behjälpliga med studier av ål- och fiskförekomst i kylvatten och kylvattenplym. Dessa rapporter finns utgivna av Fiskeriverket. (Referenserna 3-6.) I rapport Finfo 2008:3 (referens 6) för åren 1971-2007 gör Fiskeriverket en sammanfattning av åren med fiske med ålbottengarn och småryssjor. Fiske med ålbottengarn skedde under åren 1971-1994 och med småryssjor från 1977 och pågår än i dag. Torsk, ål, tånglake och skrubbskädda svarar för 80% av de fångade arterna av fisk. Rapporten redogör också för tidigare utvärderingar, som utförts av Naturvårdsverket eller Fiskeriverket, av fisket inom det kylvattenpåverkade området. Man konstaterar också att maximalt så uppmättes 3,1 C varmare vatten vid botten på den mest påverkade fångstplatsen under åren med två reaktorer i drift och att efter 1999, då en reaktor stängts, så hade skillnaderna i vattentemperatur i stort sett upphört. Maximal skillnad uppmättes till 1,2 C, vilket ligger inom samma temperaturintervall som naturliga skillnader mellan olika platser i Öresund. I sammanfattningen konstaterar Fiskeriverket bland annat att: En jämförelse av perioder med och utan direkt påverkan av uppvärmt kylvatten visar att förekomsten av torsk och tånglake påverkades negativt av det uppvärmda kylvattnet Trots att tidigare undersökningar har påvisat en anlockning av ål till utsläppsområdet, sågs ingen effekt av att det uppvärmda kylvattnet försvann efter 1999 Öppen 24 (26)
Beståndet av tånglake återhämtade sig starkt i den före detta kylvattenplymens område under 2000-talet, vilket skiljer sig klart från en negativ utveckling längre norrut vid västkusten Under förberedelsen till ansökan om miljödom 2004 för drift av en reaktor lät BKAB företaget SKUTAB göra en analys av de ekologiska konsekvenserna (bilaga 9). Från SKUTAB:s rapport kan utläsas följande: effekterna är små och i huvudsak begränsade till ytan att man inte funnit några belägg för att fisken utanför kraftverket innehåller allvarligt förhöjda halter av miljögifter man finner att lokaliseringen är väl vald eftersom området påverkas av kraftiga strömmar och det innebär att det inte skapas någon stabil kylvattenplym med förhöjd temperatur vilket motverkar anlockningseffekterna på fisk SKUTAB sammanfattar miljöpåverkan på detta vis: Förlust av fisk, i första hand ål, förväntas ske i kraftverkets kylvattenvägar Högre produktion och förändrad artsammansättning förväntas hos fastsittande växter och djur i utsläppets omedelbara närhet Horngäddor, anlockade på våren, förväntas löpa stor risk att dö av gasblåsesjuka Anlockning av andra fiskarter kommer att ske, men effekterna förväntas vara mycket små och övervägande positiva genom bättre tillväxt Inför ansökan om miljödom för avställt kraftverk 2006 gjorde SKUTAB en ny rapport (bilaga 10) som speglar att driften vid Barsebäck upphör. Den rapporten var en bilaga till BKAB:s ansökan 2006 om miljötillstånd för avställnings- och servicedrift. SKUTAB avgav följande samlade bedömning Effekterna vid dagens drift med ett aggregat är tydliga endast i närområdet längre ut styrs växt- och djursamhällena av mer storskaliga förhållanden i Öresundsvatten Anlockningen av fisk till utsläppet kommer att upphöra omedelbart efter stopp Risken för gasblåsesjuka hos anlockad horngädda kommer att minska kraftigt Positiva effekter i form av ökad tillväxt hos anlockad fisk kommer upphöra Gödningseffekterna i utsläppsområdet som beror på närsaltstillförsel med kylvattnet kommer att avklinga Öppen 25 (26)