Statistik om Stockholm Befolkning Befolkningsöversikt 2012
FÖRORD Denna rapport innehåller en översikt över befolkningens struktur och dess förändringar, framförallt under 2012, men även en del jämförelser för perioden 1990-2012. I tabellbilagan i slutet av rapporten redovisas befolkningsstatistik för hela staden samt för de 14 stadsdelsområdena. Stockholms stads befolkningsstatistik baseras på Statistiska Centralbyråns (SCB) register över totalbefolkningen (RTB) samt de aviseringar om förändringar i folkbokföringen som inkommer successivt till SCB från skatteverket. I befolkningsstatistiken redovisas invånarna där de är folkbokförda vid en viss tidpunkt, i detta fall den 31 december 2012. Statistiken utgår från folkbokföring på fastighet, den fastighet där personen regelmässigt vistas. Den totala folkmängdsförändringen beräknas som summan av födelsenetto, flyttningsnetto och överföring till och från det s.k. obefintligregistret. Ett nyfött barn folkbokförs i den församling där modern vid nedkomsten var folkbokförd eller, om hon inte var folkbokförd någonstans, i den församling där nedkomsten skedde. Ett dödsfall registreras i den församling där den avlidne var folkbokförd. En flytt registreras när en person byter folkbokföringsadress. Om en och samma person flyttar flera gånger räknas detta som flera flyttningar. Flyktingar registreras inte i folkbokföringen förrän de fått uppehållstillstånd. Invånare med utländsk bakgrund redovisas enligt riktlinjer från Statistiska centralbyrån (SCB, MIS, Personer med utländsk bakgrund, Riktlinjer för redovisning i statistiken, 2002) som utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. Rapporten är utarbetad av Mathias Johansson, Sweco Eurofutures AB, på uppdrag av Stadsledningskontoret, Stockholms stad. Kartorna är framtagna av Åsa Wennblom. Mer information om befolkningen i Stockholm finns på hemsidan: www.statistikomstockholm.se 1
INNEHÅLL FÖRORD... 1 INNEHÅLL... 2 SAMMANFATTNING... 3 STOCKHOLM... 4 Befolkningsförändringar... 4 Flyttningar... 5 Födda och avlidna... 7 Befolkningsstruktur... 9 Arbetslösa och biståndstagare... 11 STADSDELSOMRÅDEN... 14 Befolkningsförändringar... 14 Befolkningstäthet... 15 Flyttningar... 17 Födda och avlidna... 21 Befolkningsstruktur... 24 Invånare med utländsk bakgrund... 25 Arbetslösa och biståndstagare... 26 TABELLER... 28 2
SAMMANFATTNING Befolkningstillväxten, som pågått oavbrutet sedan år 1982 håller i sig. Under år 2008 översteg Stockholm stads befolkning 810 000 och därmed slogs det tidigare befolkningsrekordet från 1960. Denna utveckling fortsatte även under år 2009 då staden växte med ytterligare 19 000 invånare, vilket var en anmärkningsvärt hög befolkningstillväxt och den största befolkningsförändringen i Stockholms stad sedan 1973. Befolkningstillväxten år 2012 var inte riktigt lika hög, men befolkningen ökade med knappt 17 000 till 881 235. Att staden haft en fortsatt tillväxt år 2012 beror till stor del på det höga positiva flyttnettot. År 2012 flyttade 9 870 fler personer in till Stockholms stad än ut ur staden, vilket var drygt 500 färre än år 2011. Tillväxten beror också på det fortsatt höga födelsenettot (differensen mellan födda och avlidna) som ökade något från år 2011 till år 2012. År 2012 flyttade 64 671 personer till Stockholm. Sedan år 2005 har flyttnettot (differensen mellan in- och utflyttare) varit positivt. Nettot mot utlandet var ca 7 200 jämfört med 7 700 året innan. Nettot mot övriga riket på knappt 5 300 var något lägre än året innan. Flyttningsunderskottet på ca 2 600 personer gentemot länet ligger på samma nivå som året innan. Födelseöverskottet (den positiva differensen mellan antal födda och antal avlidna) uppgick år 2012 till 6 947 barn, vilket var drygt 200 fler än föregående år och något fler än år 2010. Det föds många barn i Stockholms stad och om man håller 2011 års siffror inom parentes visar siffrorna för barnafödandet en fortsatt stigande trend. Antalet avlidna fortsätter minska men endast marginellt de senaste fyra åren. Rapporten innehåller kommentarer till diagram och tabeller över befolkningsstrukturen år 2012 och befolkningsutvecklingen från år 1990 alternativt år 2002 fram till idag. 3
STOCKHOLM Befolkningsförändringar Som framgår av tabell 1 nedan uppgick Stockholm stads befolkning vid årsskiftet 2012/2013 till 881 235 invånare. Totalt uppgick Stockholms läns befolkning vid motsvarande tidpunkt till 2 127 006 invånare. Befolkningen i Stockholm stad utgör 41,4 procent av hela länets befolkning. I hela Stockholms län ökade befolkningen med 35 533 personer varav 16 911 i Stockholm stad. För både Stockholms län och Stockholms stad är ökningen mindre än året innan. Vaxholm var den enda av länets kommuner som hade en befolkningsminskning under år 2012 (se diagram 1). I relativa tal var befolkningsökningen i Stockholms stad ungefär 2,0 procent, vilket är högre än länsgenomsnittet på 1,7 procent. I Sundbyberg ökade invånarantalet med 3,2 procent och var den kommun där den relativa ökningen var som störst. Tabell 1: Folkökning i länets kommuner år 2012 Kommun 2011 2012 Ökning Länet 2 091 473 2 127 006 35 533 Botkyrka 84 677 86 274 1 597 Danderyd 31 799 31 960 161 Ekerö 25 767 26 160 393 Haninge 78 326 79 430 1 104 Huddinge 99 049 101 010 1 961 Järfälla 67 320 68 210 890 Lidingö 44 081 44 434 353 Nacka 91 616 92 873 1 257 Norrtälje 56 245 56 634 389 Nykvarn 9 331 9 442 111 Nynäshamn 26 248 26 572 324 Salem 15 694 15 881 187 Sigtuna 41 329 42 272 943 Sollentuna 65 891 66 859 968 Solna 69 946 71 293 1 347 Stockholm 864 324 881 235 16 911 Sundbyberg 39 539 40 793 1 254 Södertälje 87 685 89 473 1 788 Tyresö 43 328 43 764 436 Täby 64 558 65 364 806 Upplands Väsby 40 194 40 723 529 Upplands-Bro 23 984 24 353 369 Vallentuna 30 715 31 215 500 Vaxholm 11 141 11 126-15 Värmdö 38 894 39 387 493 Österåker 39 792 40 269 477 Diagram 1: Folkökning (%) i länets kommuner år 2012 Sundbyberg Sigtuna Södertälje Huddinge Stockholm Solna Botkyrka Länet totalt Vallentuna Upplands-Bro Ekerö Sollentuna Haninge Nacka Järfälla Upplands Väsby Värmdö Täby Nynäshamn Österåker Salem Nykvarn Tyresö Lidingö Norrtälje Danderyd Vaxholm -1% 0% 1% 2% 3% 4% 4
Flyttningar Totalt flyttade 64 671 personer till Stockholm under år 2012, vilket är ungefär 1 600 fler än det föregående året. Samtidigt ökade utflyttningen med drygt 2 000 personer, från 52 685 personer till 54 801. Flyttningsnettot (den positiva differensen mellan inflyttningar och utflyttningar) på 9 870 personer är något mindre än föregående års på 10 390. Flyttningsöverskottet från utlandet minskade från 7 673 år 2011 till 7 185 år 2012. Flyttningsunderskottet från övriga länet minskade med knappt 100 personer från 2 661 till 2 588. Flyttningsöverskottet gentemot övriga landet var 5 273 personer och därmed något lägre än 2011 års överskott på 5 378. De största flyttströmmarna gick mellan Stockholms stad och kommuner i övriga länet. Främst gick dessa flyttströmmar av både in- och utflyttning mellan Stockholms stad och Huddinge, Solna och Nacka. Utanför länet gick de största flyttströmmarna mellan Stockholms stad och Göteborg samt Uppsala. Det största flyttningsöverskottet hade Stockholms stad gentemot Uppsala (657),Göteborg (557) och Linköping (356). Överskottet mot Uppsala har minskat med nästan 150 nettoinflyttade jämfört med 2011. Det största flyttunderskottet hade staden mot Nacka och Huddinge, 494 respektive 324 fler personer flyttade från staden till dessa kommuner jämfört med hur många som flyttade i motsatt riktning. Som Diagram 2 nedan visar har staden under de senaste tolv åren haft ett positivt flyttningsnetto under samtliga år utom 2004. Flyttningsnettot gentemot övriga landet och utlandet har varit konstant positivt, medan det varit genomgående negativt i förhållande till övriga länet. Sedan toppnoteringen 2009 har det totala flyttningsnettot minskat de tre senaste åren. Diagram 2: Flyttningsnetto mellan Stockholm och övriga områden i Sverige och utlandet 2000-2012 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 Övriga länet Övriga landet Utlandet Totalt 4 000 2 000 0-2 000-4 000-6 000 5
Antal flyttare Antal flyttare Befolkningsöversikt 2012 Liksom föregående år var flyttöverskottet störst bland unga vuxna (se diagram 3 nedan). Speciellt i åldern 22-28 år då flyttnettot var 1 000 eller över i varje ettårsklass, förutom bland 28-åringarna där det var 950. Överskottet för denna grupp var drygt 9 000. Denna grupp är den största anledningen att befolkningen i Stockholm ökar. Under 2012 hade staden de största flyttningsunderskotten bland yngre barn, 0-5 år, och vuxna mellan 35 och 39 år samt gruppen 60-70-åringar. Flyttningsunderskottet av barn är fortfarande det största och har ökat med ca 300 till drygt 2 300. Bland 35-39-åringar ökar det något från ca 900 till ca1 100. Flyttunderskottet bland gruppen 60-70-åringar har minskat med 200 procent och uppgår till drygt 100 personer. Diagram 3: In- och utflyttning i Stockholm år 2012 efter ålder 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 Inflyttade Utflyttade 500 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100- Ålder Som vi ser i diagram 4 nedan var flyttningsnettot för ungdomar 10-19 år och unga vuxna upp till och med 29 år positivt gentemot alla geografiska områden, länet, riket och utlandet. I flera andra åldersgrupper hade staden ett negativt flyttningsnetto mot något av områdena, främst övriga länet. Diagram 4: Flyttningsnetto i Stockholm år 2012 efter ålder och geografiskt område 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0-1000 -2000-3000 -4000 Netto utland Netto länet Netto riket Ålder 6
Antal födda Befolkningsöversikt 2012 Flyttningsnettot från utlandet minskade något till 7 185 personer under år 2012. Detta innebar att 7 185 fler personer flyttade till Sverige än från Sverige. I diagram 5 nedan framkommer det att flyttningsöverskottet av utrikes födda har varit positivt och pendlat runt 8 000 personer de senaste fem åren. När det gäller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar har flyttningsunderskottet år 2008 på 206 blivit ett litet överskott år 2012 på 38. När det gäller övriga personer, inrikes födda med minst en inrikes född förälder, har flyttnettot tidigare pendlat kring knappt 2 000-3 000 personer för att de två senaste åren ha legat relativt konstant kring 2 000 personer. Diagram 5: Flyttningsnetto i Stockholm perioden 2008-2012 efter utländsk bakgrund 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0-2 000 2008 2009 2010 2011 2012 Utrikes född Övriga Inrikes född med 2 utrikes födda föräldrar Födda och avlidna Antalet födda barn år 2012 var 13 861 vilket var knappt 200 fler barn än 2011. Nedgången i antalet födda barn år 2011 blev därmed tillfällig, något som gäller även för födelsetalen i länet och riket. Det föds fortfarande många barn i Stockholm och håller man rekordåret 2010 inom parentes så är trenden fortfarande stigande (se nedan i diagram 6). Diagram 6: Antalet födda i Stockholm perioden 1990-2012 15 000 10 000 5 000 0 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Sedan slutet av 90-talet har födelsenettot ökat för varje år från ett födelseöverskott på något hundratal till 6 913 år 2010. År 2011 sjönk födelseöverskottet något, men ökade återigen år 2012 och blev 6 947. 7
I Stockholms stad föddes år 2012 1 568 barn per 100 000 invånare, vilket är ungefär 8 färre barn per 100 000 invånare än år 2011. I relation till övriga länet ligger Stockholm högt, då länsgenomsnittet är 1 360 barn per 100 000 invånare. I diagram 7 nedan visas antal födda per 100 000 invånare i de olika kommunerna i Stockholms län. Presentationen av antal födda per 100 000 möjliggör en direkt jämförelse av kommunerna. Sundbyberg och Solna har flest antal födda med 1 819 respektive 1 752 barn och Danderyd lägst antal med 829 barn. Räknat per 100 000 invånare föds det fler barn endast i Solna och Sundbyberg. Diagram 7: Antal födda per 100 000 invånare år 2012 2 000 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 Diagram 8 nedan visar hur barnafödandet har förändrats från år 2011 till år 2012 i de olika kommunerna i Stockholms län. Upplands Väsby, Ekerö och Sundbyberg hade exempelvis en positiv relativ förändring, vilket betyder att i dessa kommuner föddes det fler barn än föregående år. Ungefär hälften av länets kommuner hade en positiv relativ förändring. I Nykvarn föddes det nästan 20 procent färre barn medan det i Upplands Väsby föddes drygt 10 procent fler än år 2011. Diagram 8: Relativ förändring i antal födda mellan 2011 och 2012 1,2 1,1 1,0 0,9 0,8 8
Antal döda Befolkningsöversikt 2012 Under år 2012 avled knappt 7 000 personer, vilket är något lägre än året innan. Det har varit en långvarig trend av minskande antal avlidna som framgår av diagram 9. Diagram 9: Antal avlidna i Stockholm perioden 1990-2012 9 500 9 000 8 500 8 000 7 500 7 000 6 500 6 000 5 500 5 000 I Stockholm avled 779 personer per 100 000 invånare år 2012, vilket är en marginell minskning från föregående års nivå på 803 personer. För hela länet var motsvarande antal 730 och invånarna i Stockholms stad har totalt sett en högre dödlighet än länsgenomsnittet, något som framgår relativt tydligt i diagram 10. Det förklaras delvis av att Stockholms befolkningsandel i de allra äldsta åldrarna är hög jämfört med resten av länet. Diagram 10: Antal avlidna per 100 000 invånare år 2012 1 200 1 000 800 600 400 200 0 Befolkningsstruktur Befolkningsstrukturen i Stockholms stad skiljer sig en hel del från övriga länet vilket visas i befolkningspyramiden (diagram 11). Staden hade år 2012 framförallt en betydande större andel personer i åldrarna 20-39. Med undantag för barn i den lägsta åldersklassen var andelen barn i samtliga åldrar lägre i staden än i övriga länet. Detta kan tyda på att många barn föds i Stockholms stad men som inom ett par år flyttar från Stockholms stad till kommuner där det är lättare att hitta större bostäder. 9
Åldersklass Befolkningsöversikt 2012 Diagram 11: Åldersstrukturen i Stockholm och övriga länet år 2012, (%) 95-W 90-94 85-89 80-84 75-79 70-74 65-69 60-64 55-59 50-54 45-49 40-44 35-39 30-34 25-29 20-24 15-19 10-14 5-9 0-4 0,1 0,6 1,2 4,0 2,7 1,9 5,8 5,3 5,4 6,2 7,7 7,7 7,2 6,2 5,8 6,4 6,3 6,9 5,9 6,7 0,2 0,8 1,5 1,9 2,1 3,0 4,7 5,1 5,6 6,0 6,9 7,0 8,2 9,6 9,3 6,7 4,7 4,3 5,4 Övriga länet 2012 Sthlm 2012 % 12 10 8 6 4 2 0 2 4 6 8 10 12 7,0 Vid en närmare titt på befolkningsstrukturen i Stockholm hade i andelar av hela befolkningen framförallt grupperna yngre pensionärer, 65-74 år samt barn och ungdomar i åldersgrupperna 5-14 år ökat sedan år 2011. I antal ökade de flesta grupper förutom 15-19-, 35-39-åringar samt grupperna från 80 till 94 år. Förändringar i befolkningens sammansättning påverkades i första hand av de flyttmönster som studerades i avsnittet ovan där det framgick att antalet inflyttare i åldrarna 20-29 år var betydligt större än antalet utflyttare medan förhållandet var det omvända för barn i åldersgruppen 0-4 år. Jämfört med för tio år sedan har staden idag en relativt sett yngre befolkning. Andelen 65 år och äldre har minskat från 15,4 till 14,2 procent av befolkningen, medan andelen 20-64- åringar har ökat något från 64,2 till 64,5 procent. Befolkningsstrukturen idag och för tio år sedan visas i diagram 12 nedan. Diagram 12: Befolkning efter ålder i Stockholm åren 2002 och 2012 20 000 18 000 År 2002 16 000 År 2012 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 0 år 20 år 40 år 60 år 80 år 100- år 10
År 2012 fanns knappt 270 000 personer med utländsk bakgrund i Stockholms stad, vilket innebär drygt 30 procent av stadens invånare, en svag ökning jämfört med år 2011. Utländsk bakgrund definieras här som utrikes född eller inrikes född med två utrikes födda föräldrar. För tio år sedan var andelen med utländsk bakgrund ca 25,1 procent. Den största gruppen med utländsk bakgrund år 2012 var födda eller hade föräldrar födda i Europa/Nordamerika, 27,5 procent. Betydligt färre, 6,8 procent, var födda i eller hade föräldrar från Sydamerika (se nedan i diagram 13). Diagram 13: Antal invånare med utländsk bakgrund i Stockholm år 2012 Övriga världen Afrika Sydamerika Turkiet/Irak/Iran/Libanon/Syrien Europa/Nordamerika Norden 0 20 000 40 000 60 000 80 000 Utrikes född Inrikes född med två utrikes födda föräldrar Arbetslösa och biståndstagare Diagram 14 nedan visar att arbetslösheten under perioden 2005-2008 minskade både i Stockholms stad och i övriga länet. År 2009 skedde däremot ett trendbrott och arbetslösheten steg i samband med lågkonjunkturen. Efter år 2009 har arbetslösheten som en andel av befolkningen stigit i en långsammare takt, där den största ökningen är mellan år 2011 och år 2012 med 0,2 procentenheter. I övriga länet skedde ett tydligt trendbrott 2011 med minskad arbetslöshet men som dock återigen ökar år 2012. År 2012 uppskattades antalet öppet arbetslösa i åldern 15-74 år i Stockholms stad och i övriga länet till 36 000 respektive 45 000 (SCB:s arbetskraftsundersökning, AKU). Jämfört med 2011 ökade antalet öppet arbetslösa med ca 2 000 i Stockholms stad och med ca 3 000 i övriga länet. 11
Diagram 14: Andelen öppet arbetslösa (15-74 år) perioden 2005-2012* 6,0% 5,5% 5,0% 4,5% 4,0% 3,5% 3,0% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Stockholm Övriga länet *Beräknat som en andel av befolkningen 15-74 år Antal personer i staden som år 2012 fick ekonomiskt bistånd 1 var 29 044 (inklusive barn), vilket utgjorde 3,3 procent av hela befolkningen. Detta är en minskning från 2011 då antalet var 31 044 personer eller 3,6 procent av befolkningen. Utländska medborgare (utomnordiska) var överrepresenterade bland dem med ekonomiskt bistånd, men andelen har minskat kraftigt sedan slutet på 90-talet, medan andelen bland svenska medborgare sjunkit från drygt 6 procent till 2,7 procent (se diagram 15 nedan). Här bör tilläggas att registerhanteringen ändrades under år 2003, vilket förklarar en del av minskningen för andelen biståndstagare med utländskt medborgarskap. Under året 2012 minskade andelen biståndstagare med utomnordisk bakgrund relativt mycket med 1,9 procentenheter. Bland svenska och nordiska medborgare sjönk andelen biståndstagare marginellt och även antalet biståndstagare sjönk något. 1 Tidigare kallat socialbidrag 12
Diagram15: Andel med ekonomiskt bistånd efter medborgarskap perioden 1995-2012 i Stockholm 60 50 40 Svenska Övrigt nordiska Utomnordiska 30 20 10 0 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 13
STADSDELSOMRÅDEN Skillnaden i invånarantal mellan Stockholm stads fjorton stadsdelsområden är stor och Södermalm som år 2012 hade det högsta invånarantalet på nästan 125 000 var ungefär fem gånger så folkrikt som Älvsjö där det bodde drygt 26 000 personer. Befolkningsförändringar Sett till invånarantal var Enskede-Årsta-Vantör det näst-största stadsdelsområdet med knappt 94 000 invånare. Det tredje folkrikaste stadsdelsområdet var Hägersten-Liljeholmen som hade nästan 79 000 invånare. Några av de minst befolkade stadsdelsområdena, Skärholmen och Spånga-Tensta, var också de områden som hade den minsta befolkningsökningen, knappt 200 personer för Spånga-Tensta och drygt 400 personer för Skärholmen mellan år 2011 och år 2012. Precis som år 2011 ökade befolkningen i alla stadsdelsområden under år 2012. De tre föregående åren har Hägersten-Liljeholmen varit det område som ökat mest, men mellan år 2011 och år 2012 ökade Bromma mest, med drygt 2 500 personer. Tabell 2: Folkökning i stadsdelsområden Stadsdelsområden 2011 2012 Ökning / Minskning Hela staden 864 324 881 235 16 911 Bromma 67 096 69 651 2 555 Kungsholmen 63 120 65 590 2 470 Hägersten-Liljeholmen 76 710 78 826 2 116 Enskede-Årsta-Vantör 92 071 93 544 1 473 Hässelby-Vällingby 66 721 68 074 1 353 Södermalm 123 468 124 742 1 274 Farsta 51 987 53 239 1 252 Rinkeby-Kista 46 792 47 872 1 080 Norrmalm 67 687 68 456 769 Älvsjö 25 660 26 345 685 Skarpnäck 43 961 44 608 647 Östermalm 66 521 67 147 626 Skärholmen 34 415 34 859 444 Spånga-Tensta 38 115 38 282 167 14
Kungsholmen var det stadsdelsområde där den procentuella befolkningsökningen under år 2012 var som störst, på 3,9 procent, tätt följt av Bromma på 3,8 procent. I områden med stor befolkningsökning är det kopplat till nyproduktion av bostäder. Den minsta befolkningsökningen av stadsdelarna 2012 hade Spånga-Tensta, på 0,4 procent. Diagram16: Procentuell befolkningsförändring i stadsdelsområden under år 2012 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% Befolkningstäthet Kartan nedan visar befolkningstätheten (folkmängd/hektar) i Stockholms stads stadsdelsområden. De mest befolkningstäta områdena är mörkröda och finns på Södermalm, Norrmalm och Kungsholmen. Även delar av Östermalm, Spånga-Tensta, Rinkeby-Kista samt Hägersten-Liljeholmen tillhörde de mest befolkningstäta i Stockholm. Vid studier av befolkningstäthet är det intressant att se hur invånarna fördelar sig över områden. För att tydligare ge en förklaring till tolkning av kartan ges ett exempel från ett stadsdelsområde. Vid en närmare studie av Bromma syns tydligt att exempelvis Traneberg och Åkeslund, bestående av främst flerbostadshus, också är de mest befolkningstäta områdena i Bromma. I de områden som gränsar till Hässelby-Vällingby har det byggts och ska byggas en hel del och det avspeglas i kartan som halvmörka områden och det kommer troligtvis bli mörkare områden med tiden. I de ljusaste områdena finns bland annat Bromma flygplats och industriområden samt ett naturreservat och det avspeglas i den låga befolkningstätheten. 15
Figur 3: Befolkningstäthet samt befolkningsförändring i Stockholm stads stadsdelsområden år 2012 16
Flyttningar År 2012 hade Stockholms stad knappt 10 000 fler inflyttade än utflyttade. De flesta stadsdelsområden hade större flyttnetto än födelseöverskott. Vilket innebär att differensen mellan inflyttare och utflyttare är större än differensen mellan födda och avlidna. Undantagen var Spånga-Tensta, Skarpnäck, Södermalm och Norrmalm som hade ett större födelsenetto än flyttnetto (se vidare avsnittet om Födda och avlidna nedan). Som framgår av diagram 17 nedan så hade Älvsjö störst andel inflyttare från övriga staden. Älvsjö hade också en låg andel inflyttade från utlandet och övriga landet. Rinkeby-Kista och Skärholmen har lägst andel inflyttade från Stockholms stad. Östermalm är den stadsdel där högst andel av de inflyttade kommer från övriga landet. Skärholmen har högst andel av inflyttade från övriga länet. Diagram 17: Inflyttning till stadsdelsområden år 2012 från övriga staden, övriga länet, övriga Sverige och utlandet (%) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Utlandet Övriga landet Övriga länet Stockholms stad 17
Kartan (figur 1) över inflyttning i Stockholms stad visar varifrån inflyttningen till stadsdelarna kommer. Cirkeldiagrammens storlek anger hur stort antalet inflyttningar är för området. Tårtbitarna anger hur stor andel som kommer från olika områden. Majoriteten av inflyttningen bestod av de flyttningar som pågår inom respektive stadsdelsområde samt de inflyttade från övriga stadsdelsområden i Stockholms stad. Dessa två faktorer förklarade över hälften av den totala inflyttningen till var och en av de 14 stadsdelsområdena. Inomflyttningen var störst i Rinkeby-Kista, Södermalm, Hässelby- Vällingby samt Östermalm där denna faktor förklarade 30-36 procent av den totala inflyttningen. Inflyttningen från övriga Stockholm var speciellt stor i Älvsjö och Skarpnäck där den förklarade knappt 50 procent respektive knappt 40 procent av all inflyttning 2012. Inflyttning från övriga länet och inflyttning från övriga Sverige är ungefär lika stor i de olika stadsdelsområdena. Vid en jämförelse av de olika områdena, gällande inflyttning från utlandet, utmärker sig Rinkeby-Kista, Spånga-Tensta och Skärholmen i förhållande till de övriga stadsdelsområdena med 16-18 procent inflyttade. Kungsholmen, Södermalm och Hägersten-Liljeholmen hade den lägsta andelen inflyttade från utlandet med 7 procent vardera. Figur 1: Inflyttningar 2012 per stadsdelsområde. Från eget stadsdelsområde, övriga Stockholm, övriga länet, övriga landet och utlandet 18
Figur 2 nedan visar utflyttningar för stadsdelsområden tillhörande Stockholms stad. Mönstret ser ganska likartad ut för områdena. Cirklarnas storlek är mindre än på kartan över inflyttade vilket innebär att den totala utflyttningen är lägre än inflyttningen Inomflyttning och utflyttning till övriga Stockholm förklarade runt 56-67 procent av den totala utflyttningen i varje stadsdelsområde. Södermalm hade den högsta siffran på ca 67 procent. Vid en närmare titt på utflyttningen till övriga Stockholm sticker Skarpnäck och Älvsjö ut då knappt 40 procent av den totala utflyttningen i dessa två områden beror på denna faktor. Utflyttning till övriga länet förklarade mellan 18 och 29 procent av den totala utflyttningen. Högst var utflyttningen till övriga länet i Skärholmen med 29 procent och lägst siffra hade Södermalm med 18 procent. Utflyttningen till övriga Sverige är ungefär lika stor i de olika stadsdelsområdena, 7-12 procent. Utflyttning till utlandet stod för den lägsta procentdelen avden totala utflyttningen. Endast 3-9 procent av den totala utflyttningen förklarades av flytt till utlandet. Figur 2. Utflyttningar 2012 per stadsdelsområde. Från eget stadsdelsområde, övriga Stockholm, övriga länet, övriga landet och utlandet 19
Statistiken visar att en vanlig typ av flyttningar är så kallade inomflyttningar, det vill säga att en person flyttar till en ny bostad i Stockholms stad. Drygt 95 300 flyttningar skedde inom staden under 2012. I Tabell 3 nedan redovisas flyttningar mellan och inom stadens stadsdelsområden. Av alla flyttningar till bostäder i Stockholms stad utgjordes knappt 60 procent av personer som redan bodde i staden. Det motsvarar ungefär samma andel som året innan. Precis som föregående år var flyttningar inom stadsdelsområdet störst i Rinkeby-Kista där 64 procent av de som flyttade från Stockholms stad till en bostad i området flyttade inom stadsdelen, dvs. 64 procent av de som flyttade till Rinkeby-Kista bodde redan där. Den lägsta andelen inomflyttningar hade Älvsjö. Andelen som flyttade från en bostad i Älvsjö till en annan bostad i Älvsjö var 25 procent av alla inflyttningar i Älvsjö. Av tabell 3 framgår att flyttningar till och från områden inom Stockholm varierar mycket mellan stadsdelsområden. Södermalm var det område som hade den största befolkningen och även det område som både hade störst inflyttning från och utflyttning till övriga stadsdelar. 6 724 personer flyttade dit medan 7 496 personer flyttade därifrån till övriga staden. Tabellen visar också att de som lämnar stadsdelsområdet gärna flyttar till ett närliggande område i staden, men inte så ofta till ett område längre bort. Tabell 3: Befolkningsomflyttningar år 2012 inom och mellan Stockholms 14 stadsdelsområden Inflyttning till Utflyttning från 1 3 4 6 8 9 10 12 14 15 18 21 22 24 Totalt Rinkeby - Kista (1) 3997 734 367 109 74 54 119 86 205 105 68 25 134 137 6214 Spånga - Tensta (3) 748 1738 322 180 106 72 36 83 123 42 52 13 83 65 3663 Hässelby - Vällingby (4) 472 570 3346 786 176 132 102 244 273 122 119 34 192 128 6696 Bromma (6) 222 256 853 3019 690 443 335 471 292 122 110 62 314 93 7282 Kungsholmen (8) 123 117 290 710 3431 1198 626 986 351 166 165 71 398 60 8692 Norrmalm (9) 67 62 148 298 773 3207 1022 955 250 129 81 42 306 35 7375 Östermalm (10) 120 50 76 231 509 886 3977 672 170 112 80 33 224 52 7192 Södermalm (12) 113 112 227 448 928 1032 800 6648 939 556 370 167 861 171 13372 Enskede - Årsta - Vantör (14) 211 120 263 235 312 325 228 1145 4414 665 716 238 683 255 9810 Skarpnäck (15) 99 27 102 112 179 182 134 689 703 1842 321 50 311 78 4829 Farsta (18) 93 74 158 120 142 114 105 508 903 480 2468 83 330 128 5706 Älvsjö (21) 29 11 52 41 72 53 59 242 381 77 149 598 513 76 2353 Hägersten - Liljeholmen (22) 130 81 186 302 529 381 351 1290 703 287 300 347 4010 381 9278 Skärholmen (24) 139 81 108 54 36 32 27 125 280 85 112 48 315 1443 2885 Totalt 6563 4033 6498 6645 7957 8111 7921 14144 9987 4790 5111 1811 8674 3102 95347 20
Födda och avlidna Det stora flyttningsnettot (9 870) är den viktigaste förklaringen till att staden växer, men även födelsenettot (6 947) spelar en stor roll. Födelsenettot är också en viktig förklaring till varför den demografiska strukturen varierar mellan olika stadsdelsområden. Som tidigare nämnts har antalet födda ökat år 2012 med knappt 200 personer och diagrammet nedan visar att denna ökning syns även på stadsdelområdesnivå. Endast Södermalm, Älvsjö, Spånga-Tensta och Hässelby-Vällingby har färre antal födda barn 2012 jämfört med 2011. I Södermalm föddes drygt 8 procent färre barn år 2012 än år 2011 medan det i Bromma föddes ca 12 procent fler barn år 2012. Diagram 18: Relativ förändring i antal födda per stadsdelsområde mellan år 2011 och 2012 1,15 1,1 1,05 1 0,95 0,9 För att kunna göra en jämförelse mellan stadsdelar av olika befolkningsstorlek har antalet födda och avlidna per 100 000 invånare beräknats. Liksom under år 2011 föddes flest barn per invånare i Hägersten-Liljeholmen, Norrmalm, och Kungsholmen, med skillnaden att under år 2012 gick Kungsholmen förbi Norrmalm i toppen. År 2010 låg Norrmalm i toppen. År 2012 föddes i Hägersten-Liljeholmen 1 998 barn per 100 000 invånare medan motsvarande antal på Norrmalm och Kungsholmen var ca 1 898 respektive 1 904. 21
Diagram 19: Födda per 100 000 invånare år 2012 2500 2000 1500 1000 500 0 Diagram 20 visar födelsenetto samt den totala befolkningsförändringen (födelsenettot och flyttnettot) i varje stadsdel och där framgår att störst förändring skedde år 2012 i Bromma med 2 554 invånare och minst förändring återfanns i Spånga-Tensta med 161 invånare. De största födelseöverskotten (skillnaden mellan födda och avlidna) fanns i Hägersten- Liljeholmen, Södermalm och Norrmalm. Lägst födelsenetto hade Älvsjö där antalet födda var 90 fler än dem som dött. Stadsdelen med högst flyttnetto, alltså med fler inflyttningar än utflyttningar till andra stadsdelar, var Bromma med 2 086 fler inflyttningar, vilket är kopplat till nyproduktion i stadsdelen. Kungsholmen, Hässelby-Vällingby, Hägersten-Liljeholmen samt Farsta hade alla flyttnetton som översteg 1 000. De enda två stadsdelarna med negativa flyttnetton, alltså med fler ut- än inflyttningar från andra stadsdelar, var Norrmalm och Spånga-Tensta med 121 respektive 161 fler utflyttade än inflyttade. Dessa två stadsdelar är de enda stadsdelarna där flyttnettot är negativt och där födelsenettot är den enda komponenten av den totala befolkningsförändringen som bidrar till ökningen. Diagram 20: Födelsenetto och befolkningsförändring per stadsdelsområden år 2012, antal personer 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Födelsenetto Befolkningsförändring totalt 22