Vår aktuella studie är ett försök att beskriva familjecentralens besökare så omfattande och allsidigt som möjligt, utifrån strategiska perspektiv som

Vår aktuella studie är ett försök att beskriva familjecentralens besökare så omfattande och allsidigt som möjligt, utifrån strategiska perspektiv som brukar framhållas vid etablerandet av familjecentraler.

Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Bakgrund till kartläggning... 5 Syfte och mål... 5 Metod... 5 Avgränsning... 5 Sammanfattning... 6 Familjecentralernas täckning... 7 Resultat... 8 Diskussion och slutsatser... 18 Referenser... 20 Rapporten är producerad av Folkhälsoplanerare Susann Ericsson och Planeringssekreterare Martin Ward, Folkhälsocentrum. Hans Eriksson FoU-enheten/Samhällsmedicin har varit behjälplig i bearbetning av statistik. 2

Inledning Det övergripande målet för den svenska folkhälsopolitiken är att minska de sociala skillnaderna i hälsa genom att sätta fokus på de avgörande samhälleliga förutsättningarna. Barns och ungdomars förutsättningar, att på lika villkor utveckla och bibehålla en så bra hälsa som möjligt, ska särskilt uppmärksammas och ägnas resurser. Enligt Sven Bremberg, Statens folkhälsoinstitut, visar forskning att hälsofrämjande insatser under förskoleåldern har bättre effekter än åtgärder i skolåldern. En stor del av hälsoskillnaderna som finns hos barn och ungdomar kan förklaras av sociala faktorer i tidig uppväxt, faktorer som i många fall är möjliga att påverka. Nära hälften av all ohälsa bland barn är relaterad till familjens sociala och ekonomiska problem (Prop 2002/03:35 Mål för folkhälsan). Genom att ge barn och ungdomar en stödjande uppväxtmiljö, kvalitet i förskola, skola och fritidsverksamhet samt genom direkt och indirekt stöd till föräldrar kan de sociala skillnaderna i ohälsa minskas/utjämnas. Föräldrastöd betonas som särskilt angeläget i den reviderade nationella folkhälsopolitiken (Prop. 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik). Familjecentralen (FC) är en resurs och mötesplats för familjer som väntar barn eller har barn som ännu inte börjat förskoleklass. Verksamheten bedrivs (oftast) genom delat huvudmannaskap mellan kommun och landsting och fick sitt verkliga genombrott under 1990-talet i Sverige, men har sitt ursprung längre tillbaka i tiden. Varje familjecentral är unik och förutom basverksamheterna, Mödrahälsovård, Barnavårdscentral, Socialtjänst och Öppen förskola kan innehåll och form variera utifrån lokala förhållanden, behov och önskemål från brukarna. Den teoretiska utgångspunkten för familjecentraler i Sverige är samverkan som medel för att förbättra barns villkor. Samverkan mellan yrkesgrupper och delfunktioner förväntas ge vinster som är mer än summan av de enskilda verksamheterna. En av de förväntade vinsterna är ökade möjligheter att tidigt upptäcka och tillgodose behov bland barnfamiljer. Tröskeln in till familjecentralen ska därför vara så låg att alla föräldrar i målgruppen lätt hittar dit, lätt tar sig in, känner sig välkomna och enkelt kan ta del av de aktuella tjänsterna. Ett utmärkande drag för familjecentralerna, i större utsträckning än vid de enskilda delfunktionerna, är det hälsofrämjande perspektivet. Familjecentralerna har av den anledningen ofta en tydlig koppling till landstingens strategiska folkhälsoarbete trots att verksamheterna sällan är associerade rent organisatoriskt. Föreningen För Familjecentralers Främjande (FFFF) betonar familjecentralens hälsofrämjande uppgift, där målet för familjecentralen är att utifrån familjens livssituation främja en god hälsa hos barn och föräldrar genom att: vara tillgänglig som nära mötesplats stärka det sociala nätverket runt barn och föräldrar skapa arbetsformer där föräldrar och barn är delaktiga erbjuda lättillgängligt stöd vara ett kunskaps- och informationscentrum Föräldrar som besöker familjecentralen kan få ett direkt stöd i uppgiften att vara förälder. Stödet utgår från barnets rätt till goda uppväxtvillkor samtidigt som det är frivilligt och bygger på föräldrarnas behov och egna initiativ. Familjecentralen är också en plats som möjliggör för familjer med utländsk bakgrund att träffa svenska familjer, en plats som kan öka kunskapen om det svenska samhället och det svenska språket (Palm et al 2005, Svensson 2001). Enligt barnrättsforskaren Elizabeth Englund, är familjecentralens verksamhet även ett sätt för Sverige att förverkliga den sjätte artikeln Barns rätt till liv och utveckling i FN:s konvention om barns rättigheter (Forskningsseminarium om familjecentraler 10-12 mars 2008). Om barn i Sverige skall få någorlunda jämlika förutsättningar behöver alla få tillgång till stöd och gemenskap i vardagen och familjecentralen kan vara en viktig arena för detta stöd och arbete. 3

Landstinget Sörmlands mål med familjecentraler, i linje med forskningen, den nationella folkhälsopolitiken samt FN:s konvention om barns rättigheter, är att främja en god och jämlik hälsoutveckling via tvärsektoriell och samlokaliserad samverkan mellan strategiska yrkeskategorier. Detta mål uppfylls dock inte av sig själv utan kräver ett systematiskt och uthålligt arbete på flera nivåer med tillhörande styrdokument och verktyg för uppföljning. Av grundläggande betydelse för de sörmländska familjecentralernas möjlighet att fungera är att huvudmännen dels är tydliga i sin egen syn på FC, dels är överens och styr mot gemensamma mål. Landstinget utvecklar sin syn på och sina ambitioner med familjecentralerna i Policy för familjecentraler (2005, under revidering). Familjecentralerna är idag en tämligen etablerad verksamhet i Sörmland där samordningen mellan huvudmännen är befäst via samverkansavtal. Men den sammanhållna verksamheten är i grund och botten inte obligatorisk eller lagstadgad, vilket gör att den i resurssvaga tider ändå lätt omprövas. (Familjecentraler - Kartläggning och kunskapsöversikt: Socialstyrelsen 2008.) Förutom familjecentralen som helhet kan samtliga delfunktioner vid FC i perioder, trots avtal, vara hotade av resursskäl. Det är dock inte möjligt att göra en prioriteringsordning där man värnar särskilt om vissa delfunktioner vid FC utan att samtidigt göra våld på grundtanken om fyra basverksamheter som är samlokaliserade. Mervärden för brukarna, via mervärden i samverkan mellan huvudmännen och delfunktionerna, uppstår först i sin helhet under förutsättningen att samtliga delfunktioner vid FC är intakta. För att säkra förutsättningarna för familjecentralernas verksamhet och även stärka legitimiteten, finns behov av kvalitetssäkring och uppföljning. KAFO - Kvalitetssäkring av familjecentralers organisering - är en modell framtagen av Landstingen i Sörmland och Uppsala i samarbete med familjecentralerna. KAFO-modellen används som verktyg för att kvalitetssäkra den enskilda familjecentralens organisering, resurser och verksamhet. Genom att varje familjecentral fyller i ett formulär om sina resurser, struktur och arbetssätt erhålls ett underlag som kan peka på eventuella förbättringsområden. Formuläret ger uppgifter om ett antal indikatorer som belyser samordnings- och samarbetsnivåerna. Om KAFO-modellen har sitt fokus på kvalitetssäkring av familjecentralers organisering, resurser, arbetssätt och samordning mellan huvudmännen så siktar föreliggande kartläggning snarare in sig på att beskriva besökarna. Då familjecentralen är tydligt grundad i en folkhälsopolitisk ambition att stärka sårbara barnfamiljer så är det givetvis angeläget att dessa familjer nås av verksamheten. Samtidigt är flera av delfunktionerna vid FC generella stödfunktioner som alla barnfamiljer bör ta del av vilket eventuellt kan innebära att den särskilt siktade gruppen av sårbara barnfamiljer ändå hamnar i minoritet. Det är således angeläget att få mesta möjliga kunskap om fördelningen mellan barnfamiljer av olika socioekonomisk samt övrig tillhörighet. Förhoppningen är att även denna rapport bl a kan användas som stöd och underlag vid verksamhetsuppföljning- och utveckling, framtagande av strategier för att nå underrepresenterade grupper samt som referensstudie för andra lokala/regionala undersökningar. Eskilstuna 2011 05 04 Eva Aalbu Folkhälsochef Landstinget Sörmland 4

Bakgrund till kartläggning Under våren 2008 tillfrågades Folkhälsocentrum av ledningsgruppen för familjecentralerna i Eskilstuna, om det fanns möjlighet att utreda vem som besöker familjecentralerna i Eskilstuna kommun. Som ett led i förverkligandet av policyn för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland och utifrån riktlinjerna för insatser riktade till befolkningen menade folkhälsocentrum att de kunde utgöra det stöd som efterfrågades, samt samordna och leda arbetet. I riktlinjerna för insatser riktade till befolkningen står att FC ska känna till vilka grupper man når respektive inte når med den egna verksamheten. Särskilt prioriterade målgrupper ska definieras och strategier ska finnas för att nå högprioriterade men uppenbart underrepresenterade grupper. Dessutom ska särskild vikt läggas vid urskiljande av variabler som kön, svensk/utländsk bakgrund, funktionshinder samt socioekonomisk status/utbildningsnivå. I november 2008 genomfördes en pilotstudie (enkätundersökning) på Eskilstunas tre FC för att kartlägga vem som besöker verksamheten med syftet att undersöka om verksamheten når målgruppen/målgrupperna de avser att nå. Pilotstudien visade på att frågorna behövde bearbetas ytterligare och att enkäten behövde översättas till fler språk. En del av frågorna i enkäten omarbetades något och ett par frågeställningar tillkom. Enkäten översattes till engelska, somaliska och arabiska då personalen på FC befarade att många med utländsk bakgrund inte ville eller skulle kunna medverka i undersökningen pga. språksvårigheter. Samtidigt erbjöds övriga FC att medverka i den kommande kartläggningen. Senvåren 2009 hade samtliga sju familjecentraler (Torshälla FC, Bikupan i Skiftinge, Tomaskyrkan i Fröslunda, Strängnäs FC, Nyköpings två familjecentraler Arnö och Brandkärr samt Oxelösunds FC) i Sörmland tackat ja till att medverka i kartläggningen. Syfte och mål Syftet med undersökningen är att kartlägga vem som besöker familjecentralerna i Sörmland. Resultatet kan användas vid verksamhetsutveckling, t ex. som stöd i att utveckla strategier för att nå de målgrupper som i dag inte nås eller nås i låg omfattning i dag. Metod Kartläggningen genomfördes som en enkätundersökning/frågeformulär på samtliga FC i länet under september månad 2009. Samtliga delfunktioner på FC medverkade i utlämnandet av enkäten till besökarna. Enkäten besvarades en gång per besökare och endast av en familjemedlem dvs den svarande enheten är antal familjekonstellationer. För att minimera bortfallet besvarades enkäten direkt på FC. Enkäten fanns att tillgå på svenska, engelska, somaliska och arabiska. Avgränsning Kartläggningen syftar till att se vilka grupper i befolkningen som verksamheten når samt eventuellt inte når i dag. Kartläggningen handlar inte om att visa på effekter av FC insatser eller hur samverkan mellan olika personalkategorier ser ut inom verksamheten. Kartläggningen har heller inte strävat efter att försöka fånga det som händer i mötet mellan människor som besöker verksamheten. 5

Sammanfattning Under kartläggningsperioden besvarade sammanlagt 1169 personer (d v s familjerepresentanter) enkäten, med ett mycket begränsat bortfall. Personal från olika FC uppfattade dock att det var något färre besökare än normalt under denna månad, möjligen beroende på arabiska fastemånaden ramadan, influensa H1N1 (svininfluensan) pågick samt att september är en månad då många barn (syskon) skolas in på den allmänna förskolan. I tabell 1 sammanfattas besökarnas svar på de grundläggande frågorna om kön, svensk/utländsk bakgrund, hur ofta de besöker FC, vilken del av verksamheten de besöker oftast, besökarens boendeform samt utbildningsnivå. Rapporten omfattar dock fler uppgifter samt analyser utifrån olika kombinationer av uppgifter. Tabell 1 Besökarnas svar Andel (%) Besökare fördelat på Kvinnor 85 Män 15 Besökare fördelat på Svensk bakgrund 85 Utländsk bakgrund 15 Besöksfrekvens 2ggr/vecka eller mer 12,3 1ggr/vecka 19,8 2ggr/månad 19,5 1ggr/månad eller mer sällan 37,3 Första besöket 11 Besöker oftast ÖF 50,5 BVC 41 MHV (Mödrahälsovård) 18 Socialtjänst 1,7 Diakon 0,5 Boendeform Villa/Radhus 52,2 Bostadsrätt/Andelsrätt 9,3 Hyresrätt 37,5 Utbildningsnivå Ingen utb. 1,3 Grundskola el motsvarande 7,8 Gymn./Yrkesskola 48,2 Universitet/Högskola 39,6 Annat 3,2 6

Familjecentralernas täckning Familjecentralernas personal uppger att få besökare missat eller avböjt medverkan i undersökningen under september 2009. Detta innebär dock inte att studien fångat samtliga småbarnföräldrar i länet, eller ens i de aktuella FC-kommunerna, under den aktuella tidsperioden. Det kan således finnas anledning att skatta familjecentralernas täckning av totala antalet småbarnsfamiljer/konstellationer. SCB-statistik summerar till 9499 familjekonstellationer med små barn i aktuella åldrar (0-5 år) år 2008 1 i de aktuella kommunerna med familjecentraler (Eskilstuna/Torshälla, Nyköping, Strängnäs, Oxelösund). Denna summa relaterat till antal besökare vid länets familjecentraler i september 2009 (1169 / 9499) ger en täckningsgrad om ca 12 procent under aktuell månad. Man bör här dock ha i åtanke att den klart vanligaste besöksfrekvensen vid FC är 1 gång i månaden eller mer sällan vilket antyder att det finns relativt många barnfamiljer som nyttjar FC, men inte så pass ofta (under en månad) att man omfattats av besökarundersökningen. En grov skattning om denna lågfrekventa grupp är ytterligare 10 procent (som besöker FC under ett halvår) vilket då totalt ger ca 22 procent besökare vid FC, d v s drygt en femtedel, av de aktuella kommunernas totala familjeunderlag i aktuella småbarnsår. Man kan dock även anlägga ett ännu mer markerat långtidsperspektiv och anta att vissa av familjekonstellationerna med endast äldre småbarn (3-5 år) tidigare besökt och nyttjat FC, men inte gör det nu längre, d v s täckningsgraden ökar givetvis vid ett sådant långtidsperspektiv. Upplägget av den nu aktuella besökarundersökningen var att göra ett punktnedslag på länets FC under en månad ett alternativt tillvägagångssätt hade varit att skicka ut en postdistribuerad enkät till alla familjekonstellationer med barn 0-5 år i aktuella FC kommuner och fråga om deras erfarenhet av FCverksamheten. Fördelen med ett sådant upplägg hade förstås varit att man även fångat de nu inte längre aktiva besökarna, nackdelen sannolikt att svarsfrekvensen hade blivit betydligt lägre och andra skattningar och antaganden hade därmed blivit aktuella. Ytterligare en reservation vad gäller skattningen av täckningsgrad kan göras utifrån det faktum att i kommunerna med endast en FC (Strängnäs och Oxelösund) så torde i stort sett alla småbarnsfamiljer besökt åtminstone BVC-delfunktionen då denna varit kommunens enda BVC. Med ovan uppgifter, antaganden och reservationer får vi således ett stort spann i täckningsgrad, beroende på vilka tidpunkter, tidsintervall och typ av kontakt/nyttjande man inkluderar/accepterar i skattningsförfarandet. Faktum är dock att endast ca 12 procent av familjekonstellationerna i aktuella kommuner nyttjade FC i september 2009. Personalen har dock uppgivit att insamlingstillfället i september var en relativt lågintensiv tid vid FC då det bl a förekom inskolning av äldre syskon på förskolor samt att den arabiska fasteperioden (delvis) pågick, vilket reducerade den gruppens närvaro något. 1 Uppgift för 2009 saknas dessutom skulle en uppgift för hela 2009 inkludera barn och familjekonstellationer som ännu ej var födda/bildade i september 2009 då studien gjordes. Det som hade talat för 2009 uppgiften är att blivande föräldrar ändå var potentiella besökare (föräldrautbildning + MHV) vid FC i september 2009. Variationen i antal nyfödda två intill-liggande år är dock försumbar i påverkan i detta skattningsförfarande. 7

Resultat På följande sidor redovisas 2 resultatet huvudsakligen i form av diagram utifrån respektive familjecentral samt i en del fall utifrån det totala resultatet. Några delar av resultatet från kartläggningen har även kopplats samman med registerdata hämtade från Statistiska centralbyrån (SCB). Resultaten kommenteras i anslutning till varje diagram. I flera fall används begreppet upptagningsområde, vilket i detta sammanhang menas de postnummerområden där majoriteten av familjecentralsbesökarna kommer ifrån. (Reellt upptagningsområde och teoretiskt upptagningsområde är således inte nödvändigtvis synonymt) Antal besökare per familjecentral 400 300 376 200 100 108 179 137 0 Torshälla Bikupan/Skiftinge Tomaskyrkan/Fröslunda Strängnäs Arnö/Nyköping 170 104 Brandkärr/Nyköping 95 Oxelösund Under kartläggningsperioden besvarade sammanlagt 1169 personer/familjekonstellationer formuläret vid de sju familjecentralerna i Sörmland. Drygt 85 procent av de svarande är kvinnor. Fördelningen mellan män och kvinnor följer samma mönster när indelning görs utifrån kön och födelseland, men en något högre andel män med utländsk bakgrund än män med svensk bakgrund besöker verksamheten; dock rent numerärt i mindre omfattning. Delvis kan skillnaden i besök utifrån kön förklaras genom att fler kvinnor än män är föräldralediga och att kvinnorna arbetar deltid i större utsträckning än männen. Av samtliga föräldrapenningdagar som betalades ut 2009 användes 77,7 procent av kvinnor och 22,3 procent av män (Försäkringskassan, Socialförsäkringsrapport 2010:5). Samtidigt finns det studier som visar att andelen pappor bland besökarna på FC är lägre än andelen föräldralediga pappor. Personalen på familjecentralerna tror att skillnaden mellan män och kvinnor inte blivit lika stor om båda föräldrarna i hushållet fått svara på enkäten. FC personalen uppfattade att det var vanligare att kvinnan i familjen besvarade enkäten då båda mannen och kvinnan besökte verksamheten gemensamt. Den påtagliga skillnaden i antal besök mellan de kommunövergripande centralerna i Strängnäs och Oxelösund motsvarar i stort sett dessa kommuners befolkningsunderlag (33 000 / 11 000). 2 I löpande text skrivs procent ut med bokstäver i kompletterande syfte återges ibland procentsats inom parentes och då används istället %-tecken. 8

Andel besökare per familjecentral % Svensk bakgrund Utländsk bakgrund 100 80 60 40 20 0 Torshälla Bikupan Tomaskyrkan Strängnäs Arnö Brandkärr Oxelösund En person med utländsk bakgrund definieras som en individ som själv är utrikes född eller är född i Sverige men med båda föräldrarna utrikes födda. Trots den segregation som ofta råder på många platser där FC är placerad är centralen ett ställe där man möter många svenskar. 20 procent av besökarna uppger utländsk bakgrund, resterande 80 procent uppger svensk bakgrund. Beträffande enskilda FC finns en tendens till att de kommunövergripande centralerna (Strängnäs, Oxelösund +Torshälla) har en något lägre andel besökare med utländsk bakgrund än de områdesplacerade centralerna. De som svarat att de är födda på annan plats än Sverige (15 %) fick följdfrågan Hur länge har du varit bosatt i Sverige? Drygt 40 procent i denna grupp svarade att de varit 11 år eller längre i Sverige. 9

Andel besökare fördelat på FC och svensk/utländsk bakgrund Svensk bakgrund Utländsk bakgrund 100% 80% 60% 40% 20% 0% Torshälla SCB Bikupan SCB Tomaskyrkan SCB Strängnäs SCB Arnö SCB Brandkärr SCB Oxelösund SCB De vänstra staplarna beskriver den faktiska besökarna utifrån sv./utl. bakgrund och den högra stapeln beskriver fördelningen av andelen med svensk och utländsk bakgrund i upptagningsområdet. Andelen med utländsk bakgrund som besöker familjecentralen i Torshälla är lägre än andelen med utländsk bakgrund i dess upptagningsområde, i Brandkärr är förhållandet det omvända. Övriga familjecentraler uppvisar inte lika tydliga skillnader, även om en tendens finns till att områdesplacerade FC oftare (dock ej Tomaskyrkan) har en något högre andel besökare med utländsk bakgrund än vad som finns i upptagningsområdet. Enkäten som användes vid kartläggningen fanns att tillgå på fyra språk. De fyra språken var svenska, engelska, arabiska och somaliska. 62 personer viket motsvarar 5,3 procent av besökarna valde att svara på annat språk än svenska (9 engelska, 45 arabiska och 7 somaliska). Hur bor du? % 100 Villa/Radhus/Bostadsrätt/Andelsrätt Hyresrätt 80 60 40 20 0 Torshälla Bikupan Tomaskyrkan Strängnäs Arnö Brandkärr Oxelösund 10

Totalt äger 60 procent av familjecentralsbesökarna sin bostad, drygt 52 procent äger en villa och drygt 9 procent äger en bostadsrätt. Andelen som hyr bostad uppgår till 37,5 procent. Det finns skillnader i boendeform bland besökarna vid en uppdelning utifrån familjecentralsområde. I Arnö och Oxelösund uppger ca 70 procent att de äger sin bostad medan andelen besökare som uppger att de äger sin bostad i Brankärr är ca 50 procent. Utbildningsnivån är högre bland de personer som bor i bostadsrätt och villa jämfört med dem som bor i hyresrätt. Drygt 50 procent av dem som bor i villa har högskole-/universitetsutbildning och bland dem som hyr sin bostad har knapp 24 procent högskole-/universitetsutbildning. Vid jämförelser mellan svenska och utrikes födda är utrikes födda generellt underrepresenterade som bostadsrätts- och egnahemsinnehavare, vilket givetvis kan förklaras utifrån tiden för etablering i samhället och utifrån sysselsättningsgrad. Boendeform och sysselsättning Villa/Radhus Bostadsrätt/Andelsrätt Hyresrätt 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Anställd Egen föret Arbetslös Hemmafru/man Personer som arbetar som anställda eller är egenföretagare äger sin bostad i större utsträckning än personer som är arbetslösa eller uppger att de sköter det egna hushållet på heltid. Dessutom har en större andel med svensk bakgrund en anställning (70.6 %) jämfört med personer med utländsk bakgrund (42.7 %). 11

Vilken är din högsta utbildning? Grundskola el mots Gymn/yrkesskola Högsk/Unive 100% 80% 60% 40% 20% 100% 80% 60% 40% 20% 0% 0% Eskilstuna Strängnäs Nyköping Oxelösund Totalt Svensk Utländsk Det vänstra diagrammet visar utbildningsnivån hos besökarna fördelat på kommun, det högra diagrammet visar på utbildningsnivå hos besökarna fördelat på svensk och utländsk bakgrund. Utbildningsnivån 3 bland dem som besöker familjecentralerna i länet är relativt lika. Besökarna i Oxelösund har dock mer sällan högskole-/universitetsutbildning jämfört med i de övriga kommunerna. Andelen gymnasieutbildade är relativt lika vid jämförelse mellan personer med svensk och utländsk bakgrund, medan det är en något större andel med svensk bakgrund som har eftergymnasial utbildning. 3 Frågan om utbildning ställdes i enkäten enligt följande: Vilken är den högsta utbildningen du har? Följt av alternativen: Ingen utbildning, Grundskola eller motsvarande, Gymnasium eller Yrkesskola, Universitet eller Högskola, Annan utbildning. Frågeställningen betonade således inte formell examen på respektive nivå vilket gör att exempelvis enstaka akademiska poäng utan examen kan ha rapporterats och även fristående yrkesanknutna uppdragsutbildningar vid akademiska lärosäten. 12

Vilken är din högsta utbildning? Grundskola el mots Gymn/yrkesskola Högsk/Unive 100% 80% 60% 40% 20% 0% Torshälla SCB-S SCB-U Bikupan SCB-S SCB-U Tomaskyrkan SCB-S SCB-U Strängnäs SCB-S SCB-U Arnö SCB-S SCB-U Brandkärr SCB-S SCB-U Oxelösund SCB-S SCB-U Den vänstra stapeln visar besökarnas utbildningsprofil vid respektive FC. Mittenstapeln och den högra stapeln är uppgifter som hämtats från SCB och belyser utbildnings nivån hos befolkningen i upptagningsområdet fördelat på svensk (S) och utländsk (U) bakgrund. Utbildningsnivån skiljer sig åt bland dem som besöker familjecentralen jämfört med utbildningsnivån hos befolkningen i familjecentralens upptagningsområde. Det är en större andel av dem som besöker familjecentralen som har högskole-/universitetsutbildning jämfört med utbildningsnivån i upptagningsområdet. Det ska dock noteras att uppgifterna om besökarnas utbildningsnivå bygger på självrapporterade uppgifter, medan SCB-data (upptagningsområdet) baseras på registerdata om nivå på slutförd högsta utbildning. Frågeställningen för de självrapporterade uppgifterna (från besökarna) anger inte tydligt att svaret ska gälla slutförd högsta utbildning. Dessa skillnader mellan de två typerna av uppgifter kan eventuellt tänkas innebära att besökarstatistiken resulterar i en (rapporterat) högre utbildningsnivå. 13

Vilken är din huvudsakliga sysselsättning? % Anställd Egen företagare Studerar/praktiserar Arbetslös Sjukskriven Hemmafru/man Annat 100 80 60 40 20 0 Diagrammet visar på besökarens huvudsakliga sysselsättning när de inte är föräldralediga. De flesta som besöker familjecentralen är föräldralediga men med en anställning i botten. Föräldrar med utländsk bakgrund uppger i större utsträckning att de är arbetslösa och den största andelen hemmafruar/hemmamän återfinns bland personer som är födda utanför Europa. Hur har du fått kännedom om FC? Svensk/utländsk bakgrund % Barnmorska/MHV Barnhälsovården/BVC Socialtjänst Vänner/bekanta Via nätet Annat 140 120 100 80 60 40 20 0 Torshälla Bikupan Tomaskyrkan Strängnäs Arnö Brandkärr Oxelösund Stapeln till vänster (vid resp. FC) belyser svar från personer med svensk bakgrund, den högra stapeln belyser svar från besökare med utländsk bakgrund. Fler än ett svar kunde anges på denna fråga. De flesta har fått kännedom om familjecentralen via Barnmorska/MHV, Barnhälsovården/BVC samt vänner och bekanta, men det finns skillnader vid jämförelse mellan de olika familjecentralerna. I Strängnäs har de klart flesta fått kännedom om FC via barnmorskan, medan på Tomaskyrkan har de flesta fått kännedom om centralen via vänner och bekanta. 14

Det föreligger inte någon skillnad mellan hur män och kvinnor fått kännedom om FC. Vid indelning utifrån svensk och utländsk bakgrund finns det vissa skillnader i hur besökarna fått kännedom om familjecentralen. Det är totalt sett fler med utländsk bakgrund som har fått kännedom om FC via BVC och Socialtjänsten jämfört med besökare med svensk bakgrund, men det finns variationer mellan familjecentralerna. Hur ofta besöker du FC? % 2gg/v eller mer 1 ggr/vecka 2 ggr /månad eller mer 1 ggr/månad eller mer sällan Första besöket 100 80 60 40 20 0 Torshälla Bikupan Tomaskyrkan Strängnäs Arnö Brandkärr Oxelösund Vid samtliga FC utom två är den vanligaste angivna besöksfrekvensen en gång i månaden eller mer sällan. Vid Arnö och Tomaskyrkans FC är det är vanligast att man besöker verksamheten en gång per vecka. Kartläggningen visar också på att det är fler med utländsk bakgrund (17,5%) som besöker familjecentralen 2 ggr/v eller mer, jämfört med personer med svensk bakgrund (11.2%). 15

% Vilken verksamhet besöker Du oftast? 100 80 60 40 20 0 ÖF BVC MHV Soctj. Diakon Den öppna förskolan den delfunktion som besöks mest frekvent, följt av BVC samt på betydligt lägre nivåer, MHV och Socialtjänst. En spridning i besöksfrekvens är naturlig utifrån verksamheternas olika karaktär och uppdrag. Om man analyserar (framgår ej i diagrammet) besöker oftast utifrån utbildningsnivå, utländsk bakgrund samt boendetyp kan man konstatera att det största inslaget av högskoleutbildade, svenskfödda samt villa-/radhusboende finns bland besökarna på Öppna förskolan, för att sen sjunka vid BVC, MHV samt i synnerhet socialtjänsten. (Samma konstaterande görs i SoS rapport: Familjecentraler - Kartläggning och kunskapsöversikt: Socialstyrelsen 2008) Är det någon verksamhet Du inte varit i kontakt med? % 100 ÖF BVC MHV Sostj Diakon 80 60 40 20 0 Torshälla Bikupan Tomaskyrkan Strängnäs Arnö Brandkärr Oxelösund De enskilda verksamheter som besöks i lägst utsträckning är socialtjänsten och diakon. Flera av familjecentralerna har ingen diakon knuten till familjecentralen. Totalt sett har den största andelen av besökarna varit i kontakt med BVC, men det finns variationer vid jämförelser mellan de olika familjecentralerna. En större andel av Strängnäsbesökarna har t.ex. inte varit i kontakt med den öppna förskolan och på Arnö är det en relativt stor andel som inte varit i kontakt med MHV. 16

Skulle du rekommendera andra att besöka verksamheten? % 100 80 60 40 20 0 Ja Nej Vet inte Nästan samtliga som besöker familjecentralen kan tänka sig att rekommendera andra att besöka verksamheten. I stort sett inga vill inte rekommendera FC, några få procent är osäkra i sin uppfattning. Enkäten avslutades med en öppen fråga Är det något du vill tillägga? Generellt kan svaret summeras med att de som besöker verksamheten uppskattar den och dess personal och omdömena är nästan uteslutande positiva. Flera svar antyder en efterfrågan på ökade öppettider och att det är en dold verksamhet som behöver göras mer känd. Nedan följer ett axplock av vad besökarna svarat. Familjecentralen är ett fantastiskt ställe som min familj och våra vänner är mycket tacksamma för Det är en bra miljö för både barn & föräldrar att vistas i Jättebra att ha allt samlat på ett ställe! Spec. BVC, jag tror att fler hittar till öppna tack vare det All personal på familjecentralen är kanonbra Min dotter och jag är så glada över att gå i öppna förskolan. All personal är trevlig och hjälpsam. Öppna förskolan hjälper min dotter att interagera mer med andra barn och föräldrar De gör ett bra jobb för människors hälsa, underbar service Vad skulle man göra utan allt detta Tack så mycket. Tack för de uppgifterna på arabiska. Vi behöver liknande uppgifter på arabiska eftersom vi kan lite svenska. Det är en otroligt fin verksamhet För mig som bor i Kjula har detta varit ett sätt för mina barn att träffa barn med annan kulturell bakgrund Gör "mer reklam" om familjecentralen, så man vet att det finns och vad de gör Att tiderna behöver utökas till hela dagen! Förskolan är en stor del av min dotters utveckling. Där kan vi sjunga och träffa kompisar. Synd om den skall läggas ner. Bättre marknadsföring reklam osv, så hittar fler hit 17

Diskussion och slutsatser Det är vanligt att skilja mellan insatser som är inriktade på hela befolkningen i en viss åldersgrupp (universella), insatser som är inriktade på riskgrupper (riktade insatser) och insatser som erbjuder behandling för individer med problem (indikerade). (Från FHI hemsida) Familjecentralen sorterar delvis in på samtliga av de olika sorters insatser som FHI nämner. Familjecentralen är en komplex verksamhet per definition, där fyra basinslag, enskilda och i samverkan, utgör helheten. Helheten lanseras och betraktas ofta som en generell eller universell insats, d v s riktat mot alla (små) barn och barnfamiljer. Det finns dock samtidigt ett inslag av strategiskt riktad insats då man prioriterar lokalisering av centralerna i socioekonomiskt utsatta områden (d v s riskgruppsansats). Vissa av de enskilda delfunktionerna har dessutom delvis en indikerande ansats d v s har i sitt grunduppdrag att uppmärksamma, åtgärda eller remittera vid problem parallellt med en viss riskgruppsansats samt en generell funktion i sitt enskilda uppdrag, utöver den gemensamma mer generella rollen inom Familjecentralen. Lokaliseringen av familjecentraler bidrar också till den tämligen avancerade komplexiteten kring kategoriseringen av insatserna. I en enskild kommun kan en central uppfattas som en typiskt generell insats, medan samma central ur ett länsperspektiv fyller en roll som en strategiskt riktad insats i det fall den aktuella kommunen är förhållandevis tungt socialt belastad. På motsvarande sätt kan en familjecentral av flera i en och samma kommun fylla funktion som generell insats i närområdet, men samtidigt utgöra en riktad insats inom kommunen i det fall att upptagningsområdet är särskilt utsatt jämfört med vid övriga centraler i samma kommun. Familjecentralens komplexitet är till stor del sannolikt dess styrka, men samtidigt så blir utvärderingsmöjligheter, verkningsgrad och legitimitet delvis drabbad av att kategoriseringen av insatsnivå är så pass svårbestämd. Vi får lite av allt, på en och samma gång. Vår aktuella studie är inte en renodlad utvärdering utan ett försök att beskriva familjecentralens besökare så omfattande och allsidigt som möjligt, utifrån strategiska perspektiv som brukar framhållas vid etablerandet av familjecentraler t ex besökarnas utbildningsnivå, boendetyp, svensk/utländsk bakgrund, sysselsättning samt besöksfrekvens och besöksmönster. Därutöver har vi gjort punkt- och intervallskattningar på nyttjandegraden utifrån uppgifter på antalet familjekonstellationer med barn i aktuella åldrar i länet. Vi kan i vår studie konstatera att: En klar majoritet, drygt 85 procent, av föräldrarna som besöker FC är kvinnor. I genomsnitt är andelen FC besökare med utländsk bakgrund 20 procent, en något lägre andel än i den sörmländska befolkningen (23 %, 2009 SCB). Det finns dock en tendens till att områdesplacerade FC har ett något större inslag av besökare med utländsk bakgrund än de kommunövergripande centralerna. 40 procent av besökarna med utländsk bakgrund uppger att de bott i Sverige i 11 år eller mer vilket antyder en relativt hög grad av integration. Över hälften av FC besökarna (52 %) är villaboende. (Jämförbar länsuppgift saknas) Runt 40 procent av besökarna uppger att man har högskole-/universitetsutbildning i någon omfattning (frågeställningen krävde dock inte examen). I länet så har ca 35 procent av kvinnorna samt 25 procent av männen högskole-/universitetsutbildning (SCB 2010). Det finns, vid samtliga FC, en tendens till att det är en större andel med högskole- /universitetsutbildning hos dem som besöker familjecentralen jämfört med utbildningsnivån i upptagningsområdet. (Här ska dock noteras att det används olika statistiska källor vid jämförelsen vilket kan påverka (förstärka) skillnaden något). 18

Ca 15 procent av besökarna vid FC uppger att de är arbetslösa d v s en högre andel än i befolkningen totalt (9 % Södermanland dec 2009, Arbetsförmedlingen) Vid samtliga FC utom två är den vanligaste angivna besöksfrekvensen en gång i månaden eller mer sällan. Vid övriga två FC anger besökarna i första hand att man normalt nyttjar FC en gång i veckan. Besökarna med utländsk bakgrund har en något högre besöksfrekvens än besökarna av svensk bakgrund vilket i viss mån balanserar övervikten av personer med svensk bakgrund som primära besökare vid FC. Den öppna förskolan är den verksamhet som besöks mest frekvent, tätt följt av BVC samt på betydligt lägre nivåer, MHV och Socialtjänst. Socialtjänsten är också den delfunktion som flest besökare (ca 75 %) uppger att man aldrig varit i kontakt med (enskilt). Det största inslaget av högskoleutbildade, svenskfödda samt villa-/radhusboende finns bland besökarna på Öppna förskolan, för att sen sjunka vid BVC, MHV samt i synnerhet socialtjänsten. I stort sett alla tillfrågade besökare skulle rekommendera FC-verksamheten till sina bekanta. Beräkningar av FC täckningsgrad (i befolkningen) ger vid handen att ca 12 procent av familjekonstellationerna i aktuella kommuner nyttjade FC i september 2009 en månad som dock var relativt lågintensiv. Om man mäter FC-kontakt under längre tidsperiod än aktuell undersökningsmånad så växer sannolikt andelen FC besökare. Detta antagande görs utifrån noteringen att besök vid FC en gång i månaden är den vanligaste enskilda besöksfrekvensen, vilket indikerar att många inte hinner besöka FC under en specifik månad. Man kan dessutom anta att i kommuner med en enda BVC (placerad vid FC) så blir täckningsgraden närmare 100 procent (åtminstone vid denna delfunktion). Det senare förhållandet utgör en del i grundteorien kring FC; nämligen att BVC ska fungera som nav eller magnet till övriga FC verksamheten. Sammanfattningsvis..kan vi, utifrån denna undersökning, konstatera att länets Familjecentraler i stor eller relativt stor omfattning når kvinnor (mödrar), personer av svensk bakgrund, villaboende, personer med högskoleutbildning, men även förhållandevis många arbetslösa. Den Öppna förskolan samt BVC är de delfunktioner som oftast nyttjas. Besökarna på Öppna förskolan är den mest resursstarka gruppen med en särskilt hög andel högskoleutbildade, svenskfödda samt villa-/radhusboende. Landstingets Policy för familjecentraler uttalar en social- och folkhälsopolitisk ambition då den förespråkar etablering av Familjecentraler i första hand i utsatta bostadsområden i de större kommunerna. Vår studie indikerar att sådan strategisk placering inte är tillräckligt för att företrädesvis nå sårbara familjer i samma områden, även om inslaget besökare med utländsk bakgrund är något högre där än vid de kommunövergripande centralerna. Det finns sammantaget en tendens att centralerna attraherar en förhållandevis stor andel resursstarka familjer både inom och bortom det omedelbara närområdet. Vi undviker att här värdera huruvida detta är önskvärt eller inte utan konstaterar bara att andra studier kommit till samma slutsatser (Familjecentraler - Kartläggning och kunskapsöversikt: Socialstyrelsen 2008.) 19

Referenser Folkhälsopolitisk rapport 2005 Landstinget Sörmland Policy för familjecentraler 2005 Landstinget Sörmland (2004), Folkhälsocentrum KAFO 2003 Landstinget Sörmland (2008), Folkhälsocentrum KAFO 2007 Skolverket (2005) Nationell uppföljning av öppen förskola. Statens folkhälsoinstitut, Statens skolverk och Socialstyrelsen (2004) Tänk långsiktigt! En samhällsekonomisk modell för prioriteringar som påverkar barns psykiska hälsa. Svensson, E (2001) Utvärdering av familjens hus i Malmö. Proposition 2002/03:35 Mål för folkhälsan. Andershed H, Andershed AK. Normbrytande beteende i barndomen. Vad säger forskningen? Stockholm: Förlagshuset Gothia AB; 2005. Socialstyrelsen. Barn och unga i familjer med missbruk Vägledning för socialtjänsten och andra aktörer. Stockholm: Socialstyrelsen; 2009. Socialstyrelsen. Familjecentraler - Kartläggning och kunskapsöversikt: Stockholm: Socialstyrelsen; 2009. Lagerberg D, Sundelin C. Risk och prognos i socialt arbete med barn. Forskningsmetoder och resultat: Gothia Förlag; 2005. Andersson & Ryttare 2005, Forskningsseminarium om familjecentraler 10-12 mars 2008 http://allmannabarnhuset.se/data/files/forskniongsseminarium.pdf 20