Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning. I Sorsele finns förutsättningar att må bra FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Antaget av Kf 51 2013-06-24
BAKGRUND I april 2003 fick Sverige en nationell folkhälsopolitik. Den ska ge förutsättningar i samhället för en god hälsa åt hela befolkningen. Folkhälsa är ett uttryck för hur hälsan är hos hela befolkningen eller hos grupper som till exempel barn eller personer med funktionsnedsättningar. En god folkhälsa innebär att så många som möjligt har en bra hälsa, fysiskt och psykiskt, och att en bra hälsa är jämt fördelad mellan olika grupper. Folkhälsoarbete innefattar planerade och systematiska insatser för att främja en bra hälsa och förebygga sjukdom samt att påverka faktorerna (frisk-, skydds- och risk) och förhållanden (struktur och miljö) som bidrar till en positiv hälsoutveckling på befolkningsnivå. Det folkhälsopolitiska programmet grundar sig på de styrdokument som Folkhälsoinstitutet och Västerbottens läns landsting har tagit fram. Västerbottens läns landsting har visionen världens bästa hälsa 2020, vilket berör även vår kommun som ingår i detta landsting. En av deras mätmetoder är Västerbottens hälsoundersökning (VHU), vilken erbjuds till alla länsbor vid 40, 50 och 60 års ålder. 1982 fick Västerbotten ett tufft besked från forskarvärlden: Ni dör mest i Sverige av hjärtinfarkter och slaganfall Utifrån detta besked skapades hälsoundersökningen, och mätningar för Sorseles invånare har pågått sedan 1990. Fram till 2011 har 589 män och 627 kvinnor deltagit, och resultatet har mätts årligen mellan 2002 2011. 2
NU STÄRKER VI FOLKHÄLSAN - Du är en del av framgången När man frågar människor vad de önskar sig mest i livet är det många som sätter god hälsa först. Inte för att hälsan i sig är någon garanti för lycka, men för att den ger förutsättningar för ett långt liv, fyllt med möjligheter och rikt på upplevelser det som får oss att känna tillfredsställelse i vardagen. Samtidigt glömmer vi så lätt att hälsa inte är något vi kan ta för givet. På samma sätt som vi sköter våra ägodelar för att de ska hålla länge måste vi aktivt vårda vår hälsa. Var och en har ett stort ansvar för sin egen hälsa. Men det finns också många förutsättningar för hälsa som vi inte kan påverka själva. Därför är vi också beroende av dem som fattar beslut inom skola, arbetsliv, boende, kultur, hälso- och sjukvård, omsorg och miljö. "Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning. I Sorsele finns förutsättningar att må bra! I Sorsele kommun ska det folkhälsopolitiska programmet vara anpassat till de centrala målen, men samtidigt med fokus på lokala förhållanden så att den enskilde Sorselebon kan känna igen sig i det som ska bidra till att människor kan göra hälsofrämjande val i sin vardag. Vårt invånarantal är lågt, men kommunen är stor med många möjligheter till ett rikt socialt liv med miljöer som kan skapa mycket bra förutsättningar för en god hälsa, - valet är ditt! 3
ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR FOLKHÄLSAN Skapa samhällsenliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor Utgångspunkten för folkhälsoarbetet i Sverige är de elva övergripande målområdena för folkhälsa. De anger centrala bestämningsfaktorer för hälsan. Folkhälsan berör och påverkas av många samhällsområden och handlar om allt från individens egna val och vanor till strukturella faktorer som yttre miljöer och demokratiska rättigheter i samhället. De första sex målen handlar om strukturella faktorer, det vill säga förhållanden i samhället och omgivningen som i första hand kan påverkas genom opinionsbildande insatser och beslut på olika nivåer. De fem sista målen handlar om våra levnadsvanor som individen själv kan påverka, men där den socioekonomiska miljön ofta spelar en avgörande roll. Statens folkhälsoinstitut har ett övergripande ansvar för uppföljning och utvärdering. Nationella folkhälsoområden 1: Delaktighet och inflytande i samhället 7: Skydd mot smittspridning 2: Ekonomiska och sociala förutsättningar 8: Sexualitet och reproduktiv hälsa 3: Barn och ungas uppväxtvillkor 9: Fysisk aktivitet 4: Hälsa i arbetslivet 10: Matvanor och livsmedel 5: Miljöer och produkter 11: Tobak, alkohol, narkotika, doping och spel 6: Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Västerbottens läns landsting har lagt till ett område 12: Att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa 4
LANDSTINGETS VISION OCH VÄSTERBOTTENS HÄLSOUNDERSÖKNING Utifrån Västerbottens hälsoundersökning har Sorseles befolkning bland annat dessa förbättringsområden OHÄLSA Självskattad hälsa Diabetes Högt blodtryck Blodfetter Snarkning MILJÖ Arbetet Socialt stöd Föreningsaktiv Hjärt-kärl sjukdom i släkt HÄLSOBETEENDE Fetma, tobak och snus Alkohol, motion, sömn, kost År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning 5
FOLKHÄLSOARBETE -God hälsa är en utmaning för oss alla med delat ansvar Folkhälsoarbete innebär att människors hälsa och välbefinnande lyfts in i alla delar av samhällsplaneringen. Folkhälsoarbetet kan handla om allt från lagstiftning till hälsoupplysning. Utgångspunkten i folkhälsoarbete är alltid att arbeta målinriktat och systematiskt för att uppnå en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. Ansvaret för folkhälsoarbetet ligger på alla som har till uppgift att arbeta för samhällets bästa, regering, kommuner, landsting och myndigheter. Företag, organisationer, föreningar m.fl. har också ansvar (inom sina områden) att verka för god hälsa. I varje demokratiskt samhälle har alla vuxna individer själva huvudansvaret för sin hälsa. Uppgiften och målet för de offentliga institutionerna innebär inte att de ska ta över individens ansvar, utan att istället ge förutsättningarna för att skapa stödjande miljöer så att alla individer och grupper i samhället ska få en jämlik hälsa. En utgångspunkt för folkhälsoarbetet är att folkhälsan beror på något. Folkhälsan är inte slumpens skördar utan resultat av olika typer av påverkan. KASAM, det salutogena perspektivet En intressanta frågan är hur det kan komma sig att många människor som utsätts för tillvarons alla påfrestningar, ändå förblir friska? Aaron Antonovsky, professor i medicinsk sociologi valde att studera orsaken till hälsa och myntade uttrycket salutogent perspektiv och fann att vi pendlar mellan polerna sjuk och frisk och det är graden av KASAM (känsla av sammanhang) som styr var vi befinner oss. För att skapa hög KASAM krävs tre delkomponenter: begriplighet hanterbarhet meningsfullhet Genom att lägga fokus på dessa komponenter kan vi tillsammans arbeta för att Sorseles medborgare stärker sin egen självskattade hälsa och lägga fokus på det som är bra. 6
MOT MÅLET MED GEMENSAMMA KRAFTER Kärnan i det folkhälsopolitiska programmet är det hälsofrämjande förhållningssätt som ska genomsyra alla verksamheter och känneteckna både politiska och enskilda beslut. Det innebär att ta till vara den kunskap och kraft som finns hos alla och ge var och en möjlighet att fatta de viktiga besluten utifrån den egna situationen. Det innebär också att människor ska ha förutsättningar att klara livets påfrestningar, genom att tillvaron känns meningsfull, begriplig och hanterbar. En viktig uppgift för kommunen i samverkan med andra, är att utveckla hälsofrämjande miljöer där vi ska bo, arbeta och tillbringa vår fritid. En god miljö stärker människans engagemang och underlättar och uppmuntrar goda levnadsvanor. Utifrån det folkhälsopolitiska programmet behövs verktyg och metoder för ett framgångsrikt arbete för bättre hälsa exempelvis: - Handlingsplaner som ger folkhälsoprogrammet ett konkret innehåll på lokalnivå. - Kompetensutveckling för alla, för att öka kunskapen om hälsan och vilka faktorer som påverkar den. - Samverkan mellan landsting, kommun, övriga myndigheter, organisationer är viktiga, men även de kommunala organisationerna emellan. - Uppföljning, utvärdering och revidering kännetecknas som a och o i arbetet för att i takt med insatser kunna jämföra, förändra och driva folkhälsan framåt. För att förbättra hälsan i samhället är det viktigt att uppnå balans mellan människors ansvar för sin egen hälsa och samhällets ansvar för att skapa goda livsmiljöer. God hälsa är därför en utmaning för oss alla med delat ansvar 7