Datum Diarienr 2011-06-08 1774-2010 Lidl Sverige KB Box 4093 171 04 Solna Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Kameraövervakning vid Lidl Sverige KB Datainspektionens beslut Datainspektionen bedömer att Lidl Sverige KB:s (Lidl) kameraövervakning i butiken Lidl Rågsved är förenlig med personuppgiftslagen. Redogörelse för tillsynsärendet Vid den aktuella butiken finns totalt 20 kameror varav två omfattas av personuppgiftslagen. Dessa två fångar en lastkaj och rummet innanför denna respektive ett kontor. Samtliga kameror installerades i juli/augusti 2008 i den aktuella butiken. Kamerasystemen lagras lokalt i låsta serverskåp som står i personalrummet där även bildskärmen står. Sökning kan ske i kamerasystemen på start- respektive sluttid för en viss bildsekvens samt vilken kamera det är fråga om i ett lokalt kamerasystem. Lidls riktlinjer anger bland annat att kameraövervakning ska användas för att förebygga och avslöja brott, åtgärda svinn samt att inspelat material endast ska hanteras vid brott eller misstanke om brott. Bolagets representanter uppger att svinn dock typiskt sett inte är en anledning till att ta del av inspelat material. Bolaget uppger att det i 95 procent av fallen hittills krävts att det finns en polisanmälan för att man ska få ta del av inspelat material. Om ingen polisanmälan finns går begäran om att få ta del av inspelat material via personuppgiftsombudet. Personuppgiftsombudet gör en bedömning av Postadress: Box 8114, 104 20 Stockholm E-post: datainspektionen@datainspektionen.se Besöksadress: Drottninggatan 29, plan 5 Telefon: 08-657 61 00 Webbplats: www.datainspektionen.se Telefax: 08-652 86 52
om begäran ska medges. Bedömningen görs utifrån personuppgiftslagen och de riktlinjer som utfärdats på koncernnivå från Lidl i Tyskland. Personuppgiftsombudet ger en rekommendation till sin chef, bolagets ekonomidirektör, som fattar beslutet om åtkomst till inspelat material. Vid inspektionen uppges att sådan begäran om åtkomst, utan en föregående incident som lett till polisanmälan, ställts vid två tillfällen. Dels när en så kallad safebag försvann från en butik, dels vid ett misstänkt fall av sexuella trakasserier. I bolagets riktlinjer för kameraövervakning anges rutinen för hur åtkomst till inspelat material ska medges. Där framgår bland annat att det inspelade materialet endast får behandlas vid misstanke om brott eller när materialet kan styrka ett brott. Vidare framgår att för utlämning av inspelat material vid misstanke om intern brottslighet vänder man sig med en blankett till personuppgiftsombudet som för frågan vidare. Det förs en logg över utlämnande av inspelat material. Av riktlinjerna för kameraövervakning framgår även att en månad efter utlämnandet sker en dokumenterad uppföljning av vilket resultat materialet har givit som exempelvis gripande eller åtal. Om åtkomst till inspelat material ska ges, och materialet exempelvis ska överlämnas till polis, sker detta från huvudkontoret. Inspelat material lagras i dagsläget i 30 dagar. Denna lagringstid kommer dock att kortas ner till 15 dagar då kamerariktlinjerna arbetas om. Tidsgränsen är en kompromiss mellan de strängare tyska riktlinjerna vilka medger lagring i två dagar och gällande lagstiftning i Sverige. Samtliga i personalen har personliga larmbrickor och bolaget använder sig av sedelboxar, larm samt sluten kontanthantering. Beslut om kameraövervakning fattas när exempelvis brott och problem med svinn inte kan åtgärdas med alternativa åtgärder så som bruk av sedelboxar, överfallslarm eller inventeringskontroll. Det blev aktuellt att installera kameror i den aktuella butiken efter ett grovt rån år 2008. Facket och personalen har enligt företagets representanter vid inspektionen sagt att de vill att butiken kameraövervakas. Av Lidls riktlinjer för kameraövervakning framgår att en behovsprövning ska genomföras inför installation av kameraövervakning. Det finns dokument framtagna i form av behovsanalyser där bland annat antalet rån eller inbrott under de senaste 12 månaderna ska anges och en proportionalitetsbedömning i förhållande till hotbilden ska göras. Under inspektionen framkom att även en årlig behovsprövning av kameraövervakning i butik görs enligt samma modell. I den årliga behovsanalysen ska det senaste årets incidenter doku- Sida 2 av 8
menteras och även kompletteras med incidentrapporter. Det görs en granskning av varje butiks kameraövervakning avseende både kameror som omfattas av lagen om allmän kameraövervakning och personuppgiftslagen. Alla kameror i den aktuella butiken är fasta och synliga. De kameror som omfattas av personuppgiftslagen har rörelsestyrd inspelning dygnet runt. Ingen ljudupptagning sker och det finns ingen zoommöjlighet. Bilder på monitorn visas i realtid. Det primära syftet med att bilder visas på en monitor i personalrummet är att personalen ska se vad det finns för kameraövervakning. Detta sker mot bakgrund av tyska riktlinjer som anger att personalen ska informeras om tekniska specifikationer i systemet. Ett annat syfte är att om det är få som arbetar i butiken och en anställd går på rast så kan man se vad som händer i butiken. Vidare är personalrummet ingen avskild plats och genom att bildskärmen står där vill man minimera risken för att någon ska titta på realtidsbilder i övervakningssyfte. Information om kameraövervakningen ges via skyltar samt i personalutrymmet genom ett anslag rubricerat Kameraövervakning butik. Utbildningar om bland annat kameraövervakning ges för nyanställda. Från distriktschefsnivå och uppåt utbildar personuppgiftsombudet personalen om personuppgiftslagen. Bolagets riktlinjer för kameraövervakning finns att tillgå via intranätet. Tillämpliga rättsregler m.m. I lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning finns bestämmelser om användning av övervakningsutrustning allmän kameraövervakning. De flesta av bestämmelserna i den lagen gäller dock inte övervakning av plats dit allmänheten inte har tillträde. När det rör sig om övervakning av en sådan plats genom automatiserad behandling av personuppgifter är däremot personuppgiftslagens regler tillämpliga. Exempel på platser dit allmänheten inte har tillträde är bland annat inomhus i skolor, i personalutrymmen på arbetsplatser och i flerfamiljshus. De övervakningskameror som omfattas av detta tillsynsärende är riktade mot platser dit allmänheten inte har tillträde. Vid bildupptagningen används digital teknik som medger att enskilda personer kan identifieras. Den del som inspekterats av Lidls övervakning utgör således sådan automatiserad behandling av personuppgifter som faller under personuppgiftslagen. Samtidigt ska uppmärksammas att vissa grundläggande bestämmelser i lagen om allmän kameraövervakning även gäller vid sådan övervakning som omfattas av personuppgiftslagen. 3 lagen om allmän kameraövervakning är exempelvis tillämplig även då övervakningen avser en plats dit allmänheten inte har tillträde. Upplysning om kameraövervakning ska enligt bestämmelsen nor- Sida 3 av 8
malt lämnas genom tydlig skyltning eller på något annat verksamt sätt. Upplysningsplikten är straffsanktionerad. När det gäller kameraövervakning inom detaljhandel kan det även vara intressant att uppmärksamma följande gällande lagen om allmän kameraövervakning. Enligt lagen om allmän kameraövervakning är det under vissa förutsättningar tillåtet att på vissa, i lagen utpekade, platser sätta upp en övervakningskamera efter endast en anmälan (11 och 12 ). Det gäller platser där lagstiftaren har bedömt att det generellt finns ett starkt intresse av att kunna använda övervakningsutrustning. Banklokaler och butikslokaler har ansetts vara sådana platser där det finns ett särskilt övervakningsintresse. För att övervakning efter anmälan ska vara möjlig krävs att övervakningen har till enda syfte att förebygga eller avslöja brott samt att övervakningskameran är fast monterad och försedd med fast optik. Övervakning får ske av hela butiken men endast bilder av kassaområdet samt in- och utgångar får spelas in och bevaras. I förarbeten till lagen om allmän kameraövervakning anförs att det finns ett beaktansvärt behov av att förenkla kameraövervakningen inom detaljhandeln, inte minst på grund av den stöld- och rånbrottslighet som den är utsatt för. (prop. 1997/98:64 Lag om allmän kameraövervakning sid. 35 f.) Vidare anförs i betänkandet En ny kameraövervakningslag (SOU 2009:87 sid. 211 f.) att det är uppenbart att det finns ett starkt övervakningsintresse i många butiker. Även om inte stöld och snatteri kan anses höra till de allra allvarligaste brotten innebär den stora mängden brott allvarliga konsekvenser för många näringsidkare. Enligt betänkandet är detaljhandelns erfarenhet att kameraövervakning fungerar brottsförebyggande. När är kameraövervakning tillåten enligt personuppgiftslagen? De i ärendet behandlade personuppgifterna har inte bearbetats eller strukturerats på ett sätt för att påtagligt underlätta sökning efter eller sammanställningar av personuppgifter. Datainspektionen bedömer därför att personuppgiftsbehandlingen som sker genom kameraövervakningen är att betrakta som ostrukturerad i den mening som avses i 5 a första stycket personuppgiftslagen. Av 5 a andra stycket personuppgiftslagen följer att kameraövervakningen inte får utföras om den innebär en kränkning av de övervakades personliga integritet. Enligt förarbetena ligger det i sakens natur att tillämpningen av bestämmelsen i 5 a får bygga på en intresseavvägning där den övervakades intresse av en fredad, privat sfär vägs mot andra motstående intressen i det enskilda fallet (prop. 2005/06:173 s. 26 f.). Som regeringen också framhåller är det i slutändan Sida 4 av 8
en fråga för rättstillämpningen att i varje enskilt fall, med beaktande av samtliga omständigheter, väga det intrång som kan ha skett i den personliga integriteten. Bedömningen ska göras på ett sätt som inte kommer i strid bland annat med varje människas rätt till respekt för sitt privatliv i enlighet med artikel 8 i Europakonventionen. Artikel 8 stadgar att rätten till respekt för privatliv inte får inskränkas annat än om det i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt med hänsyn till vissa angivna motstående intressen. Inskränkningar i integritetsskyddet får göras endast om det motstående intresse som ska tillgodoses är så starkt och integritetsskyddsintresset så förhållandevis svagt att inskränkningen framstår som proportionerlig. Detta innebär att det krävs starka skäl för att en kameraövervakning ska vara motiverad och förenlig med personuppgiftslagen. Ovanstående medför att bedömningen av om kameraövervakning i det enskilda fallet är kränkande enligt 5 a andra stycket personuppgiftslagen, bland annat innefattar en proportionalitetsbedömning. Vid proportionalitetsbedömningen ska avgöras om kameraövervakningen och den till övervakningen kopplade personuppgiftsbehandlingen är proportionerlig i förhållande till sitt ändamål (exempelvis att förhindra stöld) och till de övervakades intresse av en fredad och privat sfär och det intrång i denna sfär som övervakningen innebär. Man ska således fråga sig om övervakningen verkligen är påkallad i förhållande till de problem som man söker komma till rätta med och om den är rimlig med hänsyn till de konsekvenser den har för enskildas personliga integritet. Enkelt uttryckt kan man säga att om resultatet av den bedömningen är att övervakningen inte är rimlig med hänsyn till integritetsintrånget så är kameraövervakningen att betrakta som kränkande. I proportionalitetsbedömningen bör bland annat vägas in om ändamålen i stället kan uppnås med andra åtgärder som innebär ett mindre intrång i den personliga integriteten och dessa alternativa åtgärder inte skulle innebära orimligt höga kostnader i förhållande till ändamålen. Sammanfattningsvis anser Datainspektionen att frågan om huruvida kameraövervakning i det enskilda fallet är kränkande enligt 5 a andra stycket personuppgiftslagen, måste avgöras genom en bedömning av bland annat följande faktorer: Ändamålen med kameraövervakningen. Behovet av kameraövervakningen - vilka konkreta problem det finns? - var och när uppstår dessa problem, samt - i vilken omfattning uppstår respektive problem? Sida 5 av 8
Graden av integritetsintrång, vilken bl.a. avgörs av - vem som övervakas - vilken plats som övervakas samt - när övervakningen sker. Om ändamålen i stället kan uppnås med andra åtgärder som innebär ett mindre integritetsintrång och dessa alternativa åtgärder inte skulle innebära orimligt höga kostnader i förhållande till ändamålen. Om det finns fackliga överenskommelser rörande kameraövervakningen på arbetsplatsen. Vilken information som ges till de registrerade om att platsen är kameraövervakad. Hur länge det inspelade materialet sparas. Vem eller vilka som har tillgång till det inspelade materialet. På vilka grunder man får ta del av bilder i realtid och inspelat material. Även andra faktorer än ovan nämnda kan naturligtvis i det enskilda fallet visa sig vara av betydelse för bedömningen. Datainspektionen anser att ett införande av kameraövervakning bör föregås av en analys i enlighet med ovanstående. Skäl för beslutet I ärendet har Datainspektionen att bedöma om kameraövervakningen på platser dit allmänheten inte har tillträde på Lidls anläggning i Rågsved är förenlig med bestämmelserna i personuppgiftslagen. Kameran som fångar lastkajen och rummet innanför Syftet med kameran är att hålla uppsikt över lastkajen för att se att inga obehöriga kommer in den vägen. Det har skett inbrott vid anläggningen. Vid inspektionen uppges att ett framtida syfte för kameror placerade på denna plats skulle kunna bli att bekräfta att en speditör har levererat gods. Bilder från denna kamera kan ses i realtid på en skärm i personalutrymmet. Kameran fångar en stängd skjutdörr ut till lastkajen, en vanlig stängd dörr intill skjutdörren, in- och utgången till rummet (i anslutning till ett lagerutrymme utanför rummet) samt en dörr till en förvarning av en komprimator. Av kompletteringar gjorda efter inspektionen framgår att området utanför lastkajen inte är inhägnat men Lidl uppger att området aldrig filmas eftersom porten endast öppnas då lastbil finns vid lastkajen. Generellt sett uppges det vara lite trafik i det utrymmet. Butikspersonal kan i personalrummet klicka på en förminskad bild från varje kamera för att förstora bilden i bildvisningsprogrammet. Det går alltså inte för Sida 6 av 8
butikspersonalen i personalutrymmet att exempelvis öppna några mappar med inspelat material eller söka sig fram i en viss bildsekvens. Det finns en skylt om kameraövervakningen vid dörren på väg in till det lager vilket man måste passera genom för att komma till det kameraövervakade området. Datainspektionen gör följande bedömning Butiken har tidigare varit utsatt för ett grovt rån. Facket och personalen har enligt vad som framkommit vid inspektionen sagt att de vill att butiken kameraövervakas. Det finns information om kameraövervakning på anslagstavlan och riktlinjerna för kameraövervakning finns att tillgå via intranätet samt utbildningar inom verksamheten. Lidl har detaljerade rutiner för på vilka grunder åtkomst ges till inspelat material. Materialet ska enligt de nya riktlinjerna gallras efter 15 dagar. Kameraservern förvaras inlåst i serverskåp som butikschefen har åtkomst till. All personalen har dock åtkomst till inspelningen i realtid som visas på en monitor i personalrummet. Datainspektionen anser att åtkomsten till bilder från kameraövervakning bör vara begränsad. Lidl har dock uppgett att det finns ett syfte med att monitorn finns i personalrummet bland annat för att personalen ska kunna hjälpa varandra om någonting händer i butiken medan en kollega har rast och motverka att realtidsbilder kontrolleras i övervakningssyfte. Detta är något som talar för att hanteringen av realtidsbilder inte är kränkande på det sätt som det utförs. Det har i ärendet inte framkommit, bortsett från rånet år 2008, att butiken har varit utsatt för incidenter som har föranlett något behov av kameran. Detta gör att det kan ifrågasättas om kameran är nödvändig. Detta får då vägas mot den omständigheten att lokaler i den här typen av varuhus typiskt sett kan vara platser som utsätts för rån eller stöld och det kan därför finnas ett särskilt behov av kameraövervakningen. Vidare kan det finnas ett starkt intresse även för anställda att kameraövervakning sker på platser där det finns risk att utsättas för brott. Även den omständigheten att Lidl gör en behovsanalys inför en installation samt en årlig behovsanalys visar att behovet av kameraövervakning utvärderas regelbundet. Enligt Lidls riktlinjer ska beslut om att installera övervakningskamera ske om inte problemen har kunna åtgärdas med hjälp av övriga rutiner som exempelvis överfallslarm. Detta ligger också i linje med Datainspektionens syn att alternativa åtgärder ska övervägas innan kameraövervakning. Det har uppgivits vara få människor som rör sig i området. Sida 7 av 8
Mot bakgrund av tidigare angivna tillämpliga rättsregler gör Datainspektionen den samlade bedömningen att kameraövervakningen är förenlig med bestämmelsen 5 a andra stycket personuppgiftslagen. Kameran som fångar kontoret Syftet med kameran är att hålla uppsikt över ett kassaskåp för att övervaka eventuella rån och stölder för att kunna dokumentera och utreda. Det är endast butikschefen och ytterligare en person, den som är kassaskåpsansvarig för dagen, som har tillgång till kontoret. Det finns inga realtidsbilder från denna kamera som visas på skärmen i personalutrymmet. På dörren in till kontoret anges att utrymmet är kameraövervakat. Datainspektionen gör följande bedömning Vi finner inte skäl att ifrågasätta behovet av kameraövervakning i detta utrymme, särskilt med hänsyn till att butikslokaler anses vara en sådan plats där det finns ett särskilt övervakningsintresse och en plats som är utsatt för stora mängder stöld och snatteri. Kassahanteringsrummet och anslutande rum måste anses som platser där det finns en särskild risk för att utsättas för rån. Butiken har även tidigare varit utsatt för ett grovt rån. Inga bilder visas på monitorn från kameran. Mot bakgrund av tidigare angivna tillämpliga rättsregler gör Datainspektionen den samlade bedömningen att kameraövervakningen är förenlig med bestämmelsen 5 a andra stycket personuppgiftslagen. Detta beslut har fattats av generaldirektören Göran Gräslund i närvaro av chefsjuristen Hans-Olof Lindblom, teamledaren Erik Janzon och juristen Salli Fanaei, föredragande. Göran Gräslund Salli Fanaei Sida 8 av 8