26/08/TSM - Prioritering och handläggning av ärenden rörande tillsyn i konkurser

26/08/TSM - Prioritering och handläggning av ärenden rörande tillsyn i konkurser Dnr 801 678-08/121 2009-01-01 I processen Utöva tillsyn i konkurs har ett nytt dokument med ovanstående rubrik upprättats, se bilaga. Dokumentet fastställs att gälla som processägarens ställningstagande från och med 2009-01-01. Ställningstagandet ersätter Skatteverkets styrsignal 2005-11-28, dnr 131 568848-05/111, som alltså upphör att gälla vid nämnda tidpunkt. Magnus Westerström Processägare Börje Angerud Föredragande Syftet med detta ställningstagande är att med tillämpning av kriterierna väsentlighet och risk åstadkomma en god resursanvändning inom tillsynsverksamheten. Ett annat syfte är att åstadkomma större enhetlighet i tillsynsarbetet och att öppet redovisa hur Tillsynsmyndigheten (TSM) arbetar. Utifrån syftena får ställningstagandet tillämpas med viss flexibilitet. Det är varje handläggares ansvar att tillämpa ställningstagandet på ett ändamålsenligt sätt och att utnyttja utrymmet för en flexibel tillämpning återhållsamt och med gott omdöme. Då handläggaren väljer att frångå ställningstagandets principer eller anvisningar i väsentlig mån ska grunden för detta dokumenteras. I övrigt gäller allmänna principer om dokumentation. Ställningstagandet bygger på att konkurserna handläggs av konkursförvaltare som är specialister och uppfyller de särskilda krav som konkurslagen (KL) och dess förarbeten ställer. Att en specialist förordnats som förvaltare påverkar alltså inte prioriteringen av det enskilda ärendet. Däremot ligger det i sakens natur att tillsynen kan få en mer fördjupad inriktning om den förordnade förvaltaren är mindre rutinerad. Ställningstagandet utgör en revision av Styrsignalen i samma ämne, vilken utfärdades 2005-11-28, dnr 131 568848-05/111. De grundprinciper som präglade Styrsignalen står fast. 1 Tillsynshandläggningens prioritetsnivåer Tillsynsarbetet ska bedrivas på en av tre prioritetsnivåer beroende på det tillsynsbehov som bedöms finnas i den enskilda konkursen. De tre nivåerna är följande: Baskontroll, lägsta tillsynsnivån: TSM utför åtgärder som i princip begränsar sig till en slutlig efterhandskontroll. Ordinär tillsyn, mellannivån: Innebär en nivå på tillsynen som omfattar både löpande (ibland av TSM initierade) aktiviteter och efterhandskontroller av konkursförvaltarens åtgärder. Utökad tillsyn, högsta tillsynsnivån: Innebär en djupare och mer omfattande tillsyn. Genom TSM:s tidiga, aktiva och planerade insatser följs förvaltarens åtgärder successivt upp. 2 Kriterier för de olika prioritetsnivåerna De nedan angivna gränsvärdena i kriterierna (belopp eller annat) ska betraktas som riktvärden som normalt ska gälla; efter en riskbedömning får avvikelser göras med hänsyn till förhållandena i den enskilda konkursen. Tillsynen ska utföras utifrån väsentlighet och risk. Med väsentlighet menas främst att konkursen omfattar stora värden eller många anställda. Storleken på konkursen är alltså av stor betydelse vid bedömningen om ärendet motiverar en utökad tillsyn. Med risk menas att konkurshandläggningen

innehåller svårbemästrade frågor eller att det kan befaras att handläggningen drabbas av något oförutsett och oönskat med negativa konsekvenser för konkursboet och dess intressenter. Observera att riskbedömning även behöver göras i andra fall än vid bedömningen av kriterierna (se främst avsnittet om tillsynsplaneringen 3.2.1 nedan). 2.1 Kriterier för baskontroll Tillgångar till maximalt värde av tre prisbasbelopp (128 400 kr år 2009). Anställda maximalt tre personer. Enkla och okomplicerade avvecklingsåtgärder och tillgångar. Inte några komplicerade eller ovanliga förhållanden i övrigt av nämnvärd betydelse. Inga indikationer på brottslighet utöver bokföringsbrott. Maximalt tre anställda innebär att det kan finnas ytterligare (äldre) löneanspråk som får hanteras inom baskontrollens ram. En ställföreträdare i ett fåmansbolag som uppburit lön av konkursbolaget ska vid tillämpningen av kriteriet likställas med en vanlig anställd. Det kan ibland finnas skäl att bedöma en uppdragstagare på samma sätt som en vanlig anställd. Vad gäller principer för värdering och riskbedömning, se nedan under 2.2. 2.2 Kriterier för utökad tillsyn Kriterierna 1 och 2 nedan syftar främst på väsentliga frågor. Kriterierna 3 5 hänför sig mer till riskbetonade förhållanden. För att motivera utökad tillsyn ska något av väsentlighetskriterierna vara uppfyllt tillsammans med något av riskkriterierna. Kriterierna är följande: 1. Tillgångar: Lös egendom minst 500 tkr och/eller fast egendom minst 5 mnkr. 2. Anställda minst 20 personer. 3. Avvecklingsåtgärder beträffande speciell verksamhet eller ovanlig bransch. 4. Riskfylld fortsatt drift. 5. Komplicerade eller ovanliga förhållanden, både rättsliga och andra. 2.2.1 Tillgångar av betydande värde, lös egendom minst 500 tkr och/eller fast egendom minst 5 mnkr. Tillgångarna inbegriper egendom som gäldenären formellt ej äger men som förvaltaren måste ta hand om och vårda. Exempel på sådan egendom är leasingegendom och annat separationsgods. Angivna värden är saluvärden som är lika med bruttovärden, dvs. om tillgångarna är intecknade eller på annat sätt pantsatta räknas värdena med bortseende från pantsättningarna. Detta gäller alltid fast egendom. I fråga om lös egendom bör nettovärdet användas om det är utrett vilka rättigheter som belastar egendomen. I värdena inräknas också egendom som kan tillföras konkursboet, t.ex. genom återvinning. 2.2.2 Anställda minst 20 personer Förhållandena vid konkursutbrottet är avgörande, men har konkursföretaget relativt kort tid före konkursen haft en större mängd anställda som lämnat företaget kan detta medföra att kriteriet anses uppfyllt. Det kan ibland finnas skäl att bedöma en uppdragstagare på samma sätt som en vanlig anställd. 2.2.3 Avvecklingsåtgärder beträffande speciell verksamhet eller ovanlig bransch Här kan det bli fråga om omfattande och svårhanterliga avvecklingsåtgärder. Det kanske t.ex. krävs att förvaltaren undersöker olika avvecklingsmöjligheter för olika tillgångsgrupper eller ordnar särskilda försäljningspaket. En udda verksamhet behöver dock inte alltid motivera en utökad tillsyn. I många sådana fall kan avvecklingen vara enkel och odramatisk.

Många näringsverksamheter kräver särskilda tillstånd eller står under tillsyn av en myndighet. En rad sådana exempel finns, t.ex. bryggerinäring, livsmedelsindustri, kemisk industri etc. Sådan verksamhet kan medföra att kriteriet anses uppfyllt. Ett annat exempel är när det är fråga om miljöfarlig verksamhet. Andra exempel på speciell verksamhet är rederinäring, flygbolag och försäkringsrörelse. Resebyråverksamhet kan ibland uppfylla kriteriet. Bedömningen av vad som är speciell verksamhet eller ovanlig bransch bör utgå från lokala förhållanden. 2.2.4 Riskfylld fortsatt drift De svårigheter som en förvaltare kan möta i samband med fortsatt drift finns utförligt behandlade i Handbok för konkurstillsyn. Fortsatt drift behöver emellertid inte innebära att utökad tillsyn är nödvändig. Bara i de fall där TSM bedömer att den fortsatta driften är riskfylld är detta skäl för beslut om utökad tillsyn. Begreppet riskfylld fortsatt drift bör tolkas extensivt så att kriteriet i tveksamma fall bör antas föreligga. Exempel på situationer där TSM i normala fall bör anse att den fortsatta driften är riskfylld: Förvaltaren fortsätter rörelsen i samma omfattning som före konkursbeslutet, ofta också om bara en del av gäldenärens rörelse fortsätts, om förvaltaren belastar boet med kostnader för driften. Affärsverksamhet som har omfattande kontanthantering. I fall då förvaltaren har svårt att lägga ned rörelsen på konkursdagen, t.ex. ett äldreboende, ett större lantbruk eller en rörelse med levande djur. Fullföljande av projekt som medför garantiansvar för boet t.ex. inom byggentreprenadverksamhet. Fortsatt drift i över en månad. Driften behöver inte pågå viss tid för att kvalificera för en utökad tillsyn. Har konkursföretaget rörelse på flera driftsställen kan det vara skäl att anse kriteriet uppfyllt även om drift på ett ställe ensamt inte skulle uppfylla kriteriet. Fortsatt drift är normalt inte att anse som riskfylld vid utförsäljning av lager, om försäljning sker över disk en kortare tid. Att förvaltaren behöver göra begränsade kompletterande inköp för att bibehålla ett attraktivt sortiment under en utförsäljning är inte något som typiskt sett medför att kriteriet anses uppfyllt. Smärre åtgärder för att färdigställa en produkt eller en tjänst är heller inte att betrakta som riskfylld fortsatt drift, om inte andra omständigheter bidrar till det. Likadant är förhållandet om verksamheten i ett konkursbo innebär att ett projekt eller en entreprenad avslutas utan att boet åtar sig några garantiåtaganden eller andra förpliktelser för konkursboet. Om TSM bedömer att den fortsatta driften är riskfri, ska grunden för denna bedömning självfallet dokumenteras. 2.2.5 Komplicerade eller ovanliga förhållanden, både rättsliga och andra Typiska exempel är här en pågående eller en eventuellt kommande tvistemålsprocess eller en aktualiserad återvinningsfråga. Det kan också vara fråga om rättsliga problem utan att process är aktuell, där det t.ex. krävs särskild rättsutredning med anlitande av utomstående expert såsom sakkunnigt biträde. Frågor med internationella beröringspunkter motiverar ibland utökad tillsyn, särskilt med hänsyn till att området kan vara svårbemästrat. Att det finns frågor med nordisk anknytning utgör dock mer sällan något riskkriterium. Någon enstaka gång torde mycket besvärliga löne- och anställningsförhållanden i konkursföretaget utgöra ett riskkriterium. Exempel på andra komplicerade förhållanden än rättsliga sådana är när konkursen kräver särskild bedömning och ett snabbt agerande av förvaltaren för att bevara värdefulla tillgångar som riskerar att förstöras eller skingras. Att en konkurs föregåtts av företagsrekonstruktion, och där rekonstruktionen alltså misslyckats är normalt inte ett riskkriterium. Däremot torde många sådana ärenden ändå prioriteras högt med

hänsyn till att det ofta i sådana fall finns omfattande tillgångar och komplicerade förhållanden. Vidare kan förhållandet att rekonstruktören har utfört ett bristfälligt arbete eller redovisat sitt uppdrag på ett mindre gott sätt utgöra ett riskkriterium. 2.3 Kriterier för ordinär tillsyn Om varken kriterierna för baskontroll eller utökad tillsyn passar in på det aktuella tillsynsärendet ska konkursen bli föremål för ordinär tillsyn. Sådana konkurser kan ofta innehålla substans men kanske inte väsentlig sådan och tillgångshanteringen kanske inte heller är förenad med någon större risk i konkursförvaltningen. Det kan också vara fråga om en eventuellt riskfylld hantering men där väsentlighetsrekvisiten inte uppfylls fullt ut. Konkurser där det finns misstankar om ekonomisk brottslighet utöver bokföringsbrott ska bli föremål för minst ordinär tillsyn. Ofta kommer konkurser med endast en eller ett fåtal viktigare frågor att höra till denna kategori, t.ex. en butikskonkurs där rörelsen kan säljas utan större problem eller i fall där företagets inkråm har sålts före konkursen. Många andra exempel finns, t.ex. en rörelse med miljöfarlig verksamhet utan större tillgångar men där miljöfrågorna måste uppmärksammas och baskontroll därför inte räcker till. Hit hör ärenden med pågående rättegång i civilprocess där väsentlighetskriterierna inte motiverar utökad tillsyn. 2.4 Tillvägagångssättet vid prioritering Vid konkursbeslutet eller senast i samband med den inledande informationen ska TSM göra en bedömning av den prioritetsnivå som tillsynshandläggningen ska bedrivas på. En lämplig ordning är att prövningen först sker mot kriterierna för baskontroll och utökad tillsyn. Om dessa inte passar in bestäms handläggningen som ordinär tillsyn. Handläggaren ska använda den mall som tagits fram för ändamålet och som finns som bilaga i Optima. Principen är att om baskontroll ej föreligger undersöker man kriterierna för utökad tillsyn, först väsentlighetskriterierna enligt 1 eller 2 sedan en riskbedömning utifrån kriterierna 3-5. Enbart ett uppfyllande av angivna värde- eller antalsnivåer i kriterium 1 eller 2 utgör alltså inte ensamt (var för sig eller båda) en grund för utökad tillsyn. Om en fråga i och för sig är väsentlig men risken är liten eller ingen för att hanteringen kan bli felaktig, föreligger inte skäl för utökad tillsyn. Det räcker då med ordinär tillsyn. Föreligger risk för att åtgärder (eller underlåtna åtgärder) får negativa konsekvenser för konkursboet, bör detta motivera utökad tillsyn, om förhållandena enligt 1 eller 2 uppfyller väsentlighetskriteriet. Allmänt gäller om gränsvärdena mellan kriterierna (belopp eller annat) att de ska tillämpas med omdöme och med viss flexibilitet; efter en riskbedömning får avvikelser göras med hänsyn till förhållandena i den enskilda konkursen. Handläggaren måste då motivera och dokumentera beslutet att hänföra ärendet till en annan prioritetsnivå än det riktvärdet anger. Om det under konkursens förlopp föreligger skäl ska ärendet ges en högre prioritetsnivå. Nedprioritering får ske endast om den ursprungliga prioriteringen beror på ett rent misstag från TSM:s sida eller att prioriteringen grundas på uppgifter från förvaltaren som efter kortare tid visar sig helt felaktiga. Exempel på ett fall där man bör kunna nedprioritera till lägre prioritetsnivå i handläggningen är om man vid granskning av bouppteckningen upptäcker att informationen som lämnades i den inledande informationen var felaktig. Vad gäller koncernkonkurser gäller följande. Kriterierna prövas först för varje bolag i koncernen för sig. Olika prioritering kan alltså bli följden för olika koncernbolag. I dessa fall bör anteckningar om samband göras i tillsynsärendena på de olika konkursbolagen. Detsamma gäller samband mellan tillsynsärenden avseende en ställföreträdare och dennes bolag.

3 Tillsynsinsatserna i de olika prioritetsnivåerna TSM ska anpassa tillsynsinsatserna till den prioritetsnivå som bestämts utifrån kriterierna ovan. Innehållet i dessa insatser måste dock få variera utifrån de särskilda förhållandena som gäller i den enskilda konkursen. Även här gäller alltså ett flexibelt synsätt utifrån kriterierna väsentlighet och risk. 3.1 Tillsynsinsatser vid baskontroll TSM:s tillsynsåtgärder vid baskontroll ska vara mycket begränsade. Följande åtgärder ska dock alltid vidtas: 1. Kontroll av att föreskrivna handlingar inkommer. 2. Bevakning av och påminnelse till förvaltaren att konkursen ska avslutas utan onödigt dröjsmål genom granskning av den andra och de därpå följande halvårsberättelserna. 3. När sluthandlingarna inkommer: Genomläsning av aktens handlingar och kontroll av att handlingarna uppfyller KL:s krav. Kontroll av att tillgångar enligt bouppteckning och övriga handlingar återfinns i slutredovisningen. Kontroll av att kontinuerliga kontoutdrag finns fram till dagen för slutredovisningen. Skälighetsprövning av konkurskostnaderna. Dessutom i de fall konkursen avslutas med utdelning: Avstämning av utdelningsbelopp enligt slutredovisning mot utdelningsförslag och förvaltningsredogörelse. Kontroll av att utdelningsförslaget inte är uppenbart felaktigt. 3.2 Tillsynsinsatser vid utökad tillsyn Det är viktigt att TSM är aktiv redan från början i konkursen. TSM ska utifrån insamlad information om konkursgäldenären och hans verksamhet analysera situationen i konkursen och dra slutsatser främst vad gäller vilka risker som finns med hanteringen. Därefter ska TSM planera de aktiva tillsynsinsatser som behöver utföras och vilken uppföljning av förvaltarens åtgärder som behöver genomföras. Planeringen ska dokumenteras på särskilt sätt i IT-stödet Optima i nära anslutning till beslutet om utökad tillsyn. Successivt uppkommande eller förändrade förhållanden under konkursförvaltningen kan också medföra en förnyad planering och uppföljning.. I konkurser av större omfattning är det vanligt att förvaltaren själv tar kontakt med TSM i ett så pass tidigt skede att TSM har möjlighet att vara med på omhändertagandet av boet eller t.ex. vid ett personalmöte. I annat fall bör TSM verka för att få närvara när förvaltaren besöker konkursgäldenären i början av konkursen. Det kan även vara värdefullt att närvara vid edgångssammanträdet. Speciellt vid utökad tillsyn är det självklart att TSM ska vara mycket aktiv och avsätta stora resurser för sina insatser. Det är givet att detta ställer stora krav på tillsynsteamens sätt att arbeta, handläggarna och deras förhållningssätt i arbetet. Några generella krav kan sammanfattas enligt följande. Handläggarna ska aktivt och på eget initiativ löpande ta kontakt med förvaltaren när det behövs för att med stöd av 7 kap. 9 KL begära kompletterande information, ska löpande dokumentera den information som inhämtas och de åtgärder TSM avser att bevaka och vidta, bör i tillämpliga delar använda de särskilda checklistor som finns utarbetade, bör verka för att få delta i sammankomster som förvaltaren håller med borgenärer, andra viktiga intressenter och sakkunniga biträden, kan kommunicera tillsynsplaneringen med konkursförvaltaren när det är lämpligt. 3.2.1 Tillsynsplaneringen vid utökad tillsyn

Så snart som möjligt efter prioriteringen ska TSM i bilagan "Bedömning av förvaltningsåtgärder" i Optima ange viktigare aktuella förvaltningsåtgärder och de risker som TSM anser vara förenade med åtgärderna. Riskerna kan vara generella för den aktuella branschen eller verksamheten eller speciella för konkursen. Med riskbedömningen som utgångspunkt ska TSM planera när och hur förvaltarens handläggningsåtgärder löpande ska följas upp. Exempel på frågor som kan behöva följas upp är överlåtelse av egendom, utestående fordringar, leasingegendom, fastigheter, immateriella tillgångar, entreprenader, fortsatt drift av rörelse, inkråmsöverlåtelse före konkurs, anställda och lönegaranti, återvinning eller annan process, miljöfrågor, internationella frågor, olovlig kapitalanvändning, andra komplicerade eller ovanliga förhållanden i boet, misstankar om brott eller illojala förfaranden, rimlighetsbedömning av intäkter och kostnader i konkursen och konkursboets redovisning. Tillsynsplaneringen ska utföras så att förvaltningsåtgärderna eller de moment i handläggningen som ska följas upp registreras i Optimas bevakningsfunktion med angivande av lämpliga bevakningsdatum. När en uppföljning är gjord antecknas detta i ett tillägg till bevakningen. Eftersom bevakningsfunktionen är mycket noggrant beskriven i Optimas hjälpfunktion hänvisas i övrigt till denna. Som stöd för planerade granskningar kan handläggaren med fördel använda checklistor för ändamålet. Checklistor för olika typer av tillgångar/förhållanden i konkurs finns åtkomliga på intranätet. De kan även användas för att dokumentera de uppgifter som framkommit. 3.2.2 Särskilt om aktiv tillsyn En aktiv tillsyn kan ta sig olika uttryck och former. Det handlar inte enbart om att med gott omdöme hantera bestämmelserna i 7 kap. 9 och 7 kap. 10 KL. Det framgår av 7 kap. 27 KL att TSM ska övervaka att förvaltningen bedrivs på ett ändamålsenligt sätt. Bestämmelsen ger stöd för en aktiv tillsyn som innebär att TSM, utifrån den information man får eller inhämtar från förvaltaren men också utifrån de kunskaper TSM har om konkurser av den typ som är aktuell, själv med förvaltaren tar upp de frågor som bedöms som väsentliga och riskbetonade. Detta för att stämma av att denne verkar ha kontroll över olika situationer och för att TSM vid sidan av förvaltaren ska kunna göra en egen bedömning av de åtgärder som denne vidtar under själva handläggningen av konkursen. Det är en fördel om TSM uppträder på ett obyråkratiskt sätt mot förvaltarna - med respekt för de olika rollerna så att en mer informell dialog kan uppnås. Detta skapar bättre möjligheter för TSM att med stöd av sin breda erfarenhet bidra med uppslag till lösningar av olika uppkomna problem under konkurshandläggningen. TSM bör dock vid behov betona att förvaltaren ensam har fullt ansvar för handläggningsåtgärderna. 3.3 Tillsynsinsatser vid ordinär tillsyn De aktiva tillsynsåtgärderna är normalt inte lika omfattande, men den löpande granskningen är i stort sett lika vid ordinär som vid utökad tillsyn. Något besök av TSM hos förvaltaren eller konkursgäldenären finns dock sällan anledning till och någon formlig tillsynsplanering behöver normalt inte göras. Handläggaren bör vid ordinär tillsyn liksom vid utökad tillsyn följa konkursens förlopp genom att successivt se att konkursförvaltningen verkar fungera väl. I den mån de löpande konkurshandlingarna eller annan information ger anledning till frågor bör TSM begära uppgifter enligt 7 kap. 9 KL. Hörande enligt 7 kap. 10 KL torde ibland förekomma oftare dock i konkurser med större substans eller besvärliga förhållanden. Det kan också finnas skäl för TSM att bestämma att en särskild granskning ska göras beträffande viss egendom, viss verksamhet eller någon annan omständighet i konkursen på samma sätt som görs i ärenden rörande utökad tillsyn. Inom ramen för ordinär tillsyn ska konkurser hanteras där det förekommer brottsmisstankar utöver sådana som rör bokföringsbrott. Ett av skälen till att tillsynsuppgiften lades på en myndighet (Kronofogdemyndigheten) var att en sådan ansågs kunna tillvarata det allmännas intresse av att beivra konkursrelaterad brottslighet. Det är viktigt att TSM lever upp till lagstiftarens ambitioner på denna punkt.

I tillsynsärenden där det finns sådana misstankar ska TSM försäkra sig om att förvaltaren gör de efterforskningar han ska och vidare vid behov medverka till att kontakterna mellan förvaltaren och Ekobrotts- eller Åklagarmyndigheten fungerar väl. Särskilt i konkurser eller s.k. härvor med mer omfattande ekonomisk brottslighet måste TSM visa kreativitet och tänka över på vilket sätt myndigheten kan bidra. I vissa fall kan det också finnas skäl att göra en formlig planering av kommande tillsynsinsatser. Se vidare Handbok för konkurstillsyn, avsnitten 1.8, 3.5.4 och särskilt 3.5.4.5. 3.4 Dokumentation, offentlighet och sekretess Principiellt gäller att TSM:s arbete ska präglas av öppenhet. Det finns i allmänhet inte skäl att hemlighålla vilka tillsynsinsatser som planeras och utförs. Dokumentation av åtgärder och annat kan oftast göras direkt i Optima. Mer omfattande noteringar kan dock behöva göras i särskilt PM som tillförs pappersakten. Vid planeringen och utförandet av tillsynsarbetet uppkommer frågor kring vad som är allmänna handlingar och som därmed kan bli offentliga sådana. Alla handlingar som bilageras i Optima är allmänna. Rena bevakningar som utförs med hjälp av Optimas bevakningsfunktion är inte allmänna handlingar så länge tillsynsärendet pågår. Det kan vara lämpligt att i samband med tillsynsärendets avslutande ta ut förekommande bevakningsuppgifter på papper och tillföra akten, eftersom man f.n. inte på annat sätt kan se bevakningar i avslutade ärenden. Se vidare Konkurstillsynsutredningens betänkande SOU 2000:62, avsnitt 5.7.2.3. Om TSM undantagsvis skulle vilja hemlighålla vissa planeringsåtgärder som kommit till uttryck i en allmän handling kan myndigheten med tillämpning av bestämmelsen i 4 kap. 1 sekretesslagen pröva om det finns hinder mot utlämnande av handlingar eller uppgifter. Se vidare avsnitt 1.9 i Handbok för konkurstillsyn. 4 Gällande rätt och bakgrund Kronofogdemyndigheten är enligt 7 kap. 25 KL tillsynsmyndighet i konkurser. Enligt 7 förordningen (2007:781) med instruktion för Kronofogdemyndigheten ska det vid Kronofogdemyndigheten finnas en enhet för tillsyn i konkurser. Syftet med att utöva tillsyn i konkurs är att övervaka att konkursförvaltningen bedrivs på ett ändamålsenligt sätt i överensstämmelse med KL och andra författningar. TSM ska särskilt se till att avvecklingen av konkursen inte fördröjs i onödan (7 kap. 27 KL). Vidare ska TSM verka till gagn för alla intressenter i en konkurs. När nuvarande ordning för tillsyn i konkurser tillkom 1980 utgick man från att tillsyn och kontroll skulle utföras i full omfattning i varje konkurs. Redan i förarbetena till denna lagstiftning förutsattes dock att insatserna i tillsynsarbetet kunde varieras beroende på konkursens karaktär och behovet av kontroll. Statsmakterna har även på andra sätt än som framgår av lagstiftningen uttryckt konkurstillsynens uppgifter. Ett tungt skäl till att TSM skapades var att ett statligt organ bättre än enligt tidigare ordning skulle kunna bidra till en effektivare brottsbekämpning. Ett genomgående inslag har därför under många år varit att TSM ska medverka till att bekämpa den grova ekonomiska brottsligheten (se t.ex. Prop. 1986/87:90 s 113). Riksrevisionsverket kritiserade i sin rapport Tillsyn vid konkurs (RRV 1994:13) regelverket på området och menade att detta inte gav utrymme för TSM att ägna tillräcklig uppmärksamhet åt de kvalitativa och långsiktiga aspekterna i konkurshanteringen. Vidare ansåg man att det fanns begränsade och skiftande förutsättningar för en effektiv tillsyn och att det fanns en bristande enhetlighet i tillsynens inriktning och utformning. Rapporten bidrog till tillsättandet av konkurstillsynsutredningen se nedan. Riksskatteverkets rekommendationer för tillsynsverksamheten (RSV Ex 1999:2) uttalar bl.a. att TSM bör vara aktiv under hela konkursen och att tillsynsinsatserna ska anpassas efter kriterierna väsentlighet och risk.

Konkurstillsynsutredningen (SOU 2000:62) föreslår en ny offentlig konkurstillsyn. Den ska vara generell men selektiv och omfattningen anpassas till behovet av samhällelig kontroll i den enskilda konkursen. Tillsynsorganet ska tidigt ta ställning till behovet av övervakning. I alla konkurser ska göras en baskontroll. En utökad tillsyn blir aktuell i konkurser där det finns tillgångar av visst värde eller som avser en rörelse av inte ringa omfattning. Tillsynen får begränsas till vad som är väsentligt att kontrollera med hänsyn till konkursens omfattning och beskaffenhet. Tillsynsorganet har frihet att efter omständigheterna inskränka övervakningen till en baskontroll också i något större konkurser. Tillsynsorganet kan också besluta sig för att i efterhand stickprovsvis närmare granska ett antal konkurser i en viss fråga, s.k. temagranskning, samt även vidta andra systemfrämjande insatser. Förslaget har på dessa punkter mottagits väl av remissinstanserna. Genom den uppföljning av Riksskatteverkets rekommendationer, som skedde under 2003/04 (SKV Rapport 2004:13 Arbetsmetodik inom konkurstillsynen), stod det klart att en sådan planering av tillsynsinsatserna som förutsattes i rekommendationerna i allmänhet inte kommit till stånd. Vidare stod det klart att tillsynsarbetet utfördes på olika sätt hos de dåvarande regionala TSM. Tillsynen bedrevs alltså inte enhetligt i landet. Statsmakten har i regleringsbreven under flera år klart uttryckt att konkurstillsynen bör bedrivas med fokus på att avvecklingen av konkurser sker lagenligt, effektivt och ändamålsenligt samt utan onödigt dröjsmål och med bästa möjliga utfall för borgenärerna. Tillsynen ska utföras med beaktande av kriterierna väsentlighet och risk. Vidare har som ett generellt mål angetts att myndigheterna ska verka för en enhetlig tillämpning av lagar och andra bestämmelser. Enligt de senaste årens verksamhetsplaner för Kronofogdemyndigheten ska TSM bedriva en systematisk, utökad och i riket mer enhetlig tillsyn. I enklare konkurser bedriver TSM baskontroll. 5 Skälen för ställningstagandet För att i enlighet med statsmakternas krav åstadkomma en god resursanvändning inom tillsynsverksamheten föreskrivs, med stöd av de tankegångar och förslag som konkurstillsynsutredningen redovisat, att tillsynsarbetet ska utföras med beaktande av kriterierna väsentlighet och risk. Detta ska ske genom en selektiv tillsyn där de största insatserna läggs på ärenden med substans och komplicerade förhållanden. Genom regleringen av prioritetsnivåer och beskrivning av tillsynsinsatserna uppnås ett mer enhetligt arbetssätt i landet så att konkursförvaltarna behandlas lika. Att med hjälp av olika kriterier och gränsvärden söka åstadkomma en ändamålsenlig prioritering av konkurstillsynsärendena är vanskligt. De allmänna kriterier och mer precisa gränsvärden som här fastläggs är avsedda att ge en fastare kontur åt verksamheten och förutsebarhet i hanteringen. De grundas på de mångåriga erfarenheter som finns av typiska väsentlighets- och riskmoment i förvaltarhanteringen. PÄST 081201 prioritering och handläggning