m a g a Z i n e rekord är TiLL FÖr ATT SLåS KaJsa bergqvist Om en mänsklig drivkraft»det måste ha varit så här Columbus kände sig«lars stugemo Om möjligheter dregen sveriges meste rockstar Om ett OtiPPat samarbete LåT BiLEN KÖrA DiG TiLL JOBBET internet OF everything är Här FÖr att stanna Alla älskar en clown! VarFÖr ClOWnFilOsOFin är en Hit På JObbmÖtet dessutom älskade PrYlar, musikens Framtid, boktips OCH teknik idrott
10 6 Internet of everything Hur påverkas ditt liv när dina prylar kopplar upp sig och börjar kommunicera? 28 10 Världens bästa kajsa Rekord är till för att slås. Men vad driver en världsmästare? 12 vi har det så bra tillsammans Krönikören Rebecka Åhlund om sin stora kärlek. Varje morgon när du vaknar har världen blivit lite mindre. Tänk bara hur lätt vi använder mobilen till allt från att hålla kontakt med vänner till att fotografera, streama musik, låsa upp dörren och föra över pengar till någon på andra sidan jorden. På HiQ befinner vi oss mitt i denna tekniska revolution. I det här magasinet får du möta några av alla personer som gör den utvecklingen möjlig. Vi som tillsammans med våra sköna kunder delar synen på att teknik ska förenkla och skapar små underverk varje dag! Det här magasinet är ditt backstage-pass till en konsert där HiQ står på scen. Bandet består av 1300 experter på IT och kommunikation i Norden och Ryssland. Välkommen att hänga med på vår turné: Äventyret IT. 20 32 14 20 28 Teknik idrott När tekniken möter sporten uppstår ljuv musik. Och bättre resultat. simona Avlyssnad och misstänkliggjord tvingades hon lämna Ceaușescus Rumänien. Vilken tur för oss på HiQ! Ironman På kontoret är han en helt vanlig konsult. På fritiden... en Ironman. 32 Rock 'n' roll- konsulten Dregen hade»så jävla roligt«på företagsgiget på HiQ att han blev kvar. 62 46 46 Musikens framtid Musikmanagern Daniel Breitholtz och gitarrbyggaren Juha Ruokangas om digitalisering, trender och framtidsutsikter. 52 Utan konsulter stannar sverige Vad vore det svenska teknikundret utan alla konsulter? Ingenting. 58 58 mitt i äventyret HiQs VD Lars Stugemo om att bygga företaget han själv vill jobba på. 62 Clownen Björn Clownen i Björn gör honom till en bättre IT-konsult och människa. 4 HiQ magazine HiQ magazine 5
Har du mycket att hålla i huvudet? I så fall vore det väl bra om kylskåpet kunde säga till när mjölken håller på att ta slut och kanske till och med lägga till det på inköpslistan i din mobil? För femton år sedan lät det som en fantasi. I dag vet vi bättre. Snart kommer alla prylar att vara uppkopplade mot varandra. Det som inom IT-branschen kallas för internet of things, eller internet of everything, är egentligen inget nytt. Utvecklingen mot alla tings upp- och sammankoppling har pågått under en lång tid. Men det är först nu som det verkligen börjar hända saker. För några decennier sedan var det en person från elbolaget som åkte runt och läste av kundernas elmätare. Sedan kom fjärravläsning. I dag kan vi själva följa och justera elförbrukningen i hemmet i våra mobiler och välja att ladda våra hushållsapparater när elen är som billigast. Att vi kan spara pengar är bara en av många fördelar med att våra prylar är uppkopplade. Med en GPS i styret är det ingen konst att hitta en stulen cykel. Om du har en sjuk gammal farmor som ändå vill klara sig själv, skulle ett chip runt hennes handled som larmade om något hände fungera som en trygghet. Och redan nu finns det sensorer i vissa bilmodeller som gör att bilen bromsar av sig själv när den kommer för nära ett annat föremål. HiQ magazine 7
INOMHUS-EM I FRIIDROTT 1-3 MARS GÖTEBORG nart kommer vi till och med att kunna se på film och kolla Facebookflödet på insidan av glasen i våra glasögon. Men det bästa med Googles nya uppkopplade brillor (Project Glass) är förstås att vi kan få information om det vi vänder blicken mot. Vem skulle inte ha glädje av ett par glasögon som översätter skyltarna när man reser i länder där man inte kan alfabetet? Tingens uppkoppling kan alltså göra våra liv enklare, säkrare, effektivare och billigare men det kan också spara på miljön. Redan nu görs försök inom jordbruket där sensorer läser av regn- och näringsmängd för att de som brukar jorden ska kunna planera gödsel och bevattning bättre. Ett annat område som kommer att kunna dra nytta av tingens uppkoppling är reklambranschen. Med Googlebrillorna på näsan skulle du till exempel kunna få reklamerbjudanden när du riktar blicken mot en butikslogga.»det finns även andra aspekter som måste lösas. Hur påverkas exempelvis människors personliga integritet av att allt vi gör registreras?«i Japan finns redan intelligenta annonsskärmar som registrerar förbipasserande och tolkar informationen vilket resulterar i ett riktat erbjudande anpassat efter den som just råkar passera. En 30-årig man med moderiktiga kläder och barnvagn skulle till exempel kunna få ett erbjudande om ekologiska barnkläder i butiken bredvid. I en tid då de flesta av oss bara blir irriterade av massutskick har företagen allt att vinna på riktad reklam. Mycket tyder dessutom på att köpbenägenheten ökar om vi får erbjudanden som passar just oss. För att kunna anpassa reklamen måste företagen samla in information om mottagaren, vilket förstås blir enklare när allt runt omkring oss är uppkopplat mot nätet. Enligt trendspaningar från exempelvis Ericsson kommer 50 miljarder enheter att vara uppkopplade redan år 2020. Det betyder att vi snart kommer att ha väldigt mycket information där uppe»i molnet«vilket i sin tur innebär att vi kommer att behöva bygga ut infrastrukturen. Dessutom kommer det med stor sannolikhet att behövas helt nya affärsmodeller och företag som arbetar med att tolka och filtrera den enorma mängd information som samlas in. Det finns även andra aspekter som måste lösas. Hur påverkas exempelvis människors personliga integritet av att allt vi gör registreras? Kommer vi att behöva nya etiska riktlinjer för hur informationen behandlas? Frågan är också hur säkert det här är? Vad händer vid ett elavbrott om allt är uppkopplat mot Internet? Och hur säkerställer vi att informationen om oss inte hamnar i fel händer? Det här är å andra sidan inga nya risker. Som alltid gäller det att ha säkerhetsaspekten i åtanke. En roligare fråga är kanske vad som skulle kunna förenkla just ditt liv nu när tekniken gör det möjligt. Är det ett kylskåp som fixar inköpslistan i mobilen? Eller en bil som läser av trafiken och kör dig till jobbet medan du själv läser morgontidningen? Vad tjänar konsumenterna på att själva övervaka elförbrukningen? Utvecklingen mot alla prylars uppkoppling går fort och redan nu arbetar HiQ med att ta fram tjänster som drar nytta av det. För de finska energibolagen Borgå Energi och Kerava Energy har HiQ bland annat tagit fram en ny energirapporteringstjänst som hjälper konsumenterna att hålla koll på elförbrukningen direkt i mobilen eller datorn. Konsumenter och företag vill gärna ha information om sin elförbrukning i realtid så att de kan styra energikostnaderna genom att helt enkelt justera förbrukningen om den är för hög. Det känns väldigt roligt för ett så gammalt energibolag att få gå i bräschen för utvecklingen i energibranschen, säger Patrick Wackström, VD på Borgå Energi. Han menar att tjänsten fungerar som en konkurrensfördel. Dagens kunder är digitala, medvetna och vill kunna göra smarta val, något som har visat sig särskilt tydligt på elmarknaden. Man jämför priser och villkor för att hitta det bästa avtalet, och när elpriserna förändras är många snabbt redo att byta. Hur fungerar tjänsten? Den presenterar elförbrukningen på ett lättförståeligt sätt och visar hur förbrukningen ser ut per månad, vecka eller dag, men också timme för timme. Kunden kan även sätta in ett dygnsalarm för sin elförbrukning så att den säger ifrån om det går åt för mycket ström. International Partners: Det finns mycket som förhöjer inomhus-em i friidrott på plats... Din mobil till exempel. Läs om vår Iphone- och android-app på goteborg2013.com Köp din biljett idag! goteborg2013.com Official Partners: Official Suppliers: Official Partners: Official Media Partners: Host Institutions: 8 HiQ magazine
V ä r l d e n s b ä s t a Kajsa En del anser att det finns en övre gräns för hur fort, högt och långt idrotten kan nå. Andra menar att rekord alltid är till för att slås. Vi frågade höjdhopparen Kajsa Bergqvist vad det är som driver en världsmästare och om hon tror att hennes världsrekord kommer att stå sig. alla rekord slås förr eller senare. Allt går att göra bättre och historien har lärt oss att allt är möjligt«säger Kajsa Bergqvist. Sedan ler hon och tillägger: Men jag skulle gärna behålla mitt rekord lite till. Det var 2006 som Kajsa satte världsrekord inomhus när hon hoppade 2.08 på en höjdhoppsgala i tyska Arnstadt. Att bli bäst var något som hon hade strävat efter i många år. Kajsa växte upp i Sollentuna och var ett energiskt barn. För att få utlopp för all energi tränade hon fotboll, volleyboll och längdskidor. När hennes bror övertalade henne att springa Rösjöloppet blev hon nyfiken på friidrotten, men det var egentligen först i femtonårsåldern som hon började träna höjdhopp mer fokuserat. När Kajsa två år senare vann Ungdoms- OS insåg hon att hon faktiskt hade potential att bli bäst i världen. 2004 höll den drömmen på att gå i kras, när Kajsa drog av en hälsena på en tävling i Båstad och missade OS i Aten. Jag var förstås bedrövad, men bestämde mig för att jag skulle komma tillbaka bättre än någonsin. Hon säger att hon var otroligt fokuserad i varje moment av sin rehab-träning och det gav resultat. Året efter vann hon alla tävlingar hon ställde upp i och tog guld på VM i Helsingfors 2005. Inomhussäsongen som kom efter det var en fortsättning på det flyt jag hade byggt upp året innan. Rekordet var pricken över i:et, även om VM-guldet också var en otrolig upplevelse. Hur känns det att vara den som har hoppat högst inomhus genom tiderna? Självklart är det en skön känsla. Det är det enda höjdhoppsvärldsrekordet som har slagits de senaste 20 åren. Det är mäktigt att uppnå något som man har strävat efter och arbetat för så länge. Vad är det som driver människan att slå rekord och hela tiden bli bättre? Det är ett beteende som vi har nedärvt tror jag. Vi vill göra saker och ting snabbare och bättre helt enkelt. Jag gillar den drivkraften. Tävlingarna innebar också att Kajsa fick möjlighet att resa och besöka olika kulturer. Kajsa har alltid varit väldigt nyfiken och passade förstås på att prova det inhemska köket. Med åren växte passionen för gastronomin, och under en resa till Sydafrikanska Stellenbosch började hon även intressera sig för vin. När det var dags att lägga höjdhoppskarriären på hyllan gick Kajsa en sommelierutbildning vid Restaurangskolan i Stockholm och 2010 startade hon sitt eget vinimportörsföretag Kajsa Wines. Men det betyder inte att hon har lämnat friidrottsvärlden helt och hållet. Den som följer de stora mästerskapen i SVT kan höra henne som expertkommentator. Under 2013 jobbar hon bland annat med inomhus-em i Göteborg, där hon även är ansvarig för Swedish Modern Legends, en grupp före detta framgångsrika friidrottare som medverkar på olika sätt under evenemanget. Det är grymt kul att få uppleva ännu ett mästerskap på hemmaplan, säger Kajsa. Det här visste du inte om Kajsa Under uppväxten i Sollentuna var hon ofta hemma hos Lili & Susie och ringde på deras dörr för en autograf. Hon älskar att odla grönsaker i sitt växthus. Kajsa har dykcertifikat. Hon har i sin relativt nya bil lyckats få en kassettbandspelare installerad. Hon är en flitigt anlitad föreläsare där hennes innovativa presentation är skapad av HiQ. 10 HiQ magazine
»Vi har det så bra tillsammans«jag borde säkert skämmas för det här, men det är oklart om jag ens slagit upp ögonen på morgonen innan jag trevar efter mannen bredvid mig i sängen... Nej då, jag trevar bara efter min telefon. Har någon skickat ett mail till mig? Nähäpp, bara en underklädesbutiks kundklubb som vill meddela att de denna vecka erbjuder extra tajta fodral, samt ett meddelande från ett flygbonusprogram som uppdaterat min poängstatus. Har någon nämnt mig på Twitter? Nej. Kollar Facebook för att se vad mina gamla högstadiekompisar har haft för sig. En har druckit vin, någons barn har sagt något kul och en har fått sitt Facebook-konto kapat av en online striptease-service. Instagram, då? En bild på en öken, en bild på en halvkänd journalist som röker vad som ser ut som marijuna-cigaretter, en bild av två sovande barn, en bild på någons nyttiga lunch i Los Angeles och så förstås rapparen Snoop Dogg som postat bilder på allt från högklackade skor i leopardmönster till sin sons basketlag. Puh. Allt detta och jag har inte ens fått mitt morgonkaffe än. När jag väser god morgon till min familj har jag redan hunnit ta in bilder och information från i alla fall fyrtio-femtio mer och mindre slumpmässigt valda personer där ute.»när jag väser god morgon till min familj har jag redan hunnit ta in bilder och information från i alla fall fyrtio-femtio mer och mindre slumpmässigt valda personer där ute.«det är flera år sedan jag insåg att min snabbaste nyhetskälla var sociala medier. Den arabiska våren följde jag i realtid via Al Jazeera-appen medan jag stekte pannkakor. Att Romney förlorade det amerikanska valet fick jag veta mitt i natten för att jag kollade Twitter lite snabbt när jag ändå var uppe och kissade. Om en berömd människa dör får jag numera alltid veta det först via sociala medier som i och för sig även ibland kan rapportera att fullt friska och fortfarande levande kändisar kolat vippen. När polishelikoptrar cirklar över huset där jag bor kan jag fråga sociala medier vad som pågår det har hänt att jag har fått svar direkt från polisen. Jag älskar det här, det händer att jag har min telefon med mig in på toaletten. Vad poängen är? Tja, utöver att jag får nys om stora nyheter något snabbare än tidigare, så... vet jag inte riktigt... Men den där snabbheten är inte att förakta. Det finns en egen magi i att följa historiska (och mindre historiska) skeenden i realtid, berättade av människor som är på plats. Den direkta kommunikationen utan filter i form av till exempel nyhetsredaktioner är dock vansklig: källkritiken saknas, urvalet får jag stå för själv. Men det direkta är ändå väldigt lockande i sin... direkthet. Jag är frilansjournalist och författare. Det betyder att jag arbetar ensam. Inga arbetskamrater att slänga lite käft med på morgonen, ingen personlig kaffemugg, inget gemensamt lunchrum där gamla matlådor står staplade i något kylskåp och möglar, inga lappar om att min mamma inte jobbar här. Jag har valt att ha det såhär, jag är inte mycket för folk. Men jag är inte en eremit. Jag lever i ett samhälle. Därför är min telefon, efter det att min familj lämnat hemmet för skola, dagis och arbete, min enda livlina som påminner om att jag inte lever på en öde ö som Robinson Crusoe. Datorn är lite helig. Jag arbetar på den. Skriver. Skriva är mitt jobb, det är heligt, det måste få vara det för annars blir ju ingenting gjort. Telefonen däremot, denna min förlängda ryggmärg. Den ska täcka alla andra behov av mänsklig samvaro under hela dagen. Jag börjar skriva vid halv nio. Vid halv tio hovrar jag vilt runt på Twitter, Facebook och Instagram, via telefonen. Det är mitt fikarum. Jag har vänner här, arbetskamrater, antagonister, småflirtar, diskussionspartners, experter, second opiniongivare, sura expojkvänner, uppmuntrande släktingar och idésprutor. När jag gick på journalisthögskolan varnade mina lärare mig för att bara umgås med journalister och andra mediemänniskor: de sociala medierna ger mig möjlighet att få kontakt med människor jag inte träffar på ett enkelt sätt i min trots allt rätt avgränsade vardag. Mitt sociala universum vidgades på ett rätt bra sätt när sociala medier blev ett inslag i det. Att ha universumet rakt ner i telefonen får det att krypa närmare.»mamma, du lyssnar inte. Du bara stirrar in i en skärm.«det är klart att det inte är idealföräldern som får en sådan replik. Men då ska man veta att idealföräldern inte finns och att skärmar numera är den moderna familjens sätt att umgås. Allt blev så mycket mer harmoniskt i min familj när alla fick varsin. Framför allt blev det enklare för mig att hela tiden stirra på telefonen när barnen kunde göra det samma. Det finns förstås nackdelar med detta. Jag tvingade oss till experimentet»skärmfri vecka«för några månader sedan, och vi upptäckte att det var rätt mysigt att umgås ibland: prata med varandra, spela spel, läsa böcker, kanske se en film, bygga en koja. Det var en härlig vecka. Kanske mest för att vi alla kände oss oerhört duktiga, som Riktiga Människor med Riktiga Liv. Det vilar fortfarande en air av ensam tragisk nörd över att ha en alltför intim relation med sin smartphone. Men bara tills jag undersöker vad alla de som påstår att de inte vill»hålla på med appar«på grund av att de»minsann har ett liv«gör med sin dyrbara tid i stället. Det vill säga: inget viktigt.»det vilar fortfarande en air av ensam tragisk nörd över att ha en alltför intim relation med sin smartphone.«jag har en god vän som ännu inte fallit för smartphonens alla fördelar. Hon inleder varje middag och fest med att högljutt meddela att hon helst vill spola ner allas telefoner i toaletten för att vi ska kunna koncentrera oss på varandra och vara närvarande bland de som sitter trettio centimeter ifrån oss, i stället för att text- och bildledes meddela oss med människor som inte är på plats. Givetvis ligger det något i vad hon säger. Samtidigt kan jag inte låta bli att, för varje samtal som förs på hennes middagar, utvärdera vad som egentligen blir sagt. Är det så mycket viktigare, roligare, intressantare för att det utspelar sig i just det rummet där jag befinner mig rent fysiskt? Jag är besvärande sällan helt säker på det. Exakt vad är det som säger att ett skrivet samtal utan ögonkontakt och klirrande vinglas är sämre och/eller mindre intimt? Det är så klart oartigt att avbryta sig mitt i ett samtal för att plippra iväg på mobilen med någon vagt bekant på sociala medier. Men om framtiden nu är här ska vi verkligen kämpa emot den då? Och min rätt gedigna erfarenhet är att folk som tycker att andra är alltför»öppna«på sociala medier själva är människor som glatt delar med sig av sitt sexliv muntligen efter ett och ett halvt glas vin. Det sista jag gör på kvällen är att spela några partier alfapetspel med folk jag enbart känner vid deras spelprofilnamn. Kollar på något kul klipp där en pingvin ramlar medan kompisarna säger»whäää!«i beklagande ton. Kollar mailen en sista gång: det tog mig flera år att inse att jag inte blir stressad av det, utan att det snarare är avkopplande att veta att jag inte har något brådskande som ligger och väntar när jag vaknar. Jag har fått lunchtips, adress till biogasmackar, jobberbjudanden, New York-tips, nya vänner, glada tillrop, sura uppstötningar, massor av bekräftelse, underhållning, food for thought, insikt i hur sverigedemokrater tänker, insikt i hur det är att vara långtidssjukskriven i det här landet, insikt i hur det är att vara syrier, norrman och Waka Flocka Flame via min telefon. Jag älskar den. Jag är dens slav. Jag tycker inte illa om att vara dens slav. Jag älskar att vara dens slav. Jag och min telefon, vi har det så bra tillsammans. Rebecka Åhlund Journalist och författare 12 HiQ magazine HiQ magazine 13
Med hjälp av tekniken kan idrotten nå bättre resultat och bli mer tillgänglig och intressant för publiken. Men medan nya sporter har utvecklats i symbios med tekniken, har de traditionella sporterna hamnat lite på efterkälken. Mikko Hirvonen Peter Häggström richard Göransson Idag är teknisk a hjälpmedel en självklarhet för många idrottare. Genom att ladda hem en träningsapp kan vem som helst ha en personlig tränare i mobilen. Ett löpband i sportbutiken kan tala om vilken slags löpsko som passar just din fot. Och med ett litet chip i fotbollsspelarnas skor kan tränaren analysera hur laget ska bli bättre. Racing- och rallyföraren Richard Göransson, som har vunnit flera stora mästerskap, säger att han har blivit en snabbare förare tack vare tekniken. Genom att samla in data från bilarna kan jag analysera min körning och dra slutsatser som jag tidigare bara kunde gissa mig till. Här fyller tekniken en jätteviktig funktion, säger han. Peter Häggström, marknads- och informationschef på HiQ och före detta friidrottare, har också följt den tekniska utvecklingen inom sporten på nära håll. Peter var den andra svensken någonsin att hoppa över åtta meter i längdhopp och deltog bland annat i OS i Sydney år 2000. När jag var liten och tävlade, sköttes allt från mätning till tidtagning manuellt. Det var papper och penna som gällde i tävlingssekretariatet och man fick vänta länge på resultaten, säger Peter. Sedan dess har det hänt mycket. I en sport som friidrott, där varje centimeter och hundradels sekund kan utgöra skillnaden mellan succé och fi asko, är den digitala utrustningen helt nödvändig. Trots det, tycker Peter Häggström att idrotten har varit långsam när det gäller att anamma den nya tekniken. Mycket är som det alltid har varit, men jag tror att det håller på att hända något nu. Det är en spännande tid vi har framför oss. Tänk bara vad man skulle kunna göra för friidrottarna när det gäller resultatservice och analys i mobilen, säger han. Det fi nns många sporter där den moderna tekniken kan spela en avgörande roll. Ett bra exempel är fotbollen. I december 2012 testade Fifa att sätta ett mikrochip i bollen och sensorer vid mållinjen, för att även en domare som står skymd ska kunna avgöra om bollen har gått i mål eller inte. Annars är det framför allt publiken som har haft glädje av den nya tekniken. Att göra idrotten mer tillgänglig och intressant för åskådarna är något som HiQ arbetar mycket med. Det fi nns många fördelar med mobila lösningar för idrott och evenemang. Vi förenklar och skapar mervärde både för deltagare och åskådare. Den mobila plattformen skapar helt nya förutsättningar både för arrangörer och sponsorer, säger Peter Häggström.»Det fi nns många fördelar med mobila lösningar för idrott och evenemang. Vi förenklar och skapar mervärde både för deltagare och åskådare.«och visst vore det spännande att följa friidrott om det fanns en webbkamera i spjuten eller om man kunde se på mobilskärmen hur fort, högt och långt längdhopparna rörde sig redan under själva hoppet? Rally är en annan sport som tekniken har gjort mer tillgänglig och HiQ arbetar tillsammans med stjärnor som fi nske Mikko Hirvonen och svenske Richard Göransson för att driva på utvecklingen. Eftersom rallybilar rör sig så fort och över så stora ytor, har det tidigare varit en svår sport att följa. Men förra året utvecklade HiQ och Richard Göransson en tekniklösning som gjorde att vem som helst kunde sitta hemma i soffan och höra förarens och kartläsarens diskussioner i realtid. Vi satte upp en TV-studio, hade webbkameror i bilen och mobila reportrar ute i servicedepåerna. På så vis kunde fansen vara med där det hände. Förr skulle det här ha krävt extremt avancerad och dyr TV-utrustning, men i dag går det att göra för nästan inga pengar alls. Det är helt revolutionerande och visar hur modern sportbevakning kan komma att se ut, säger Richard Göransson. Håller du med om att idrotten hittills har varit dålig på att använda sig av den moderna tekniken? Jag håller med om att det skulle kunna hända mycket mer. Men jag tror att det är skillnad mellan traditionella sporter och nya. Medan många idrotter har ett gammalt arv och gör som de alltid har gjort, har nya actionsporter som snowboard varit fantastiskt duktiga på att använda sig av kameror i hjälmarna, Youtube och sociala medier för att utveckla sin sport. Snowboardåkarna har inga traditioner som begränsar dem utan kan låta sporten utvecklas i symbios med teknik- och medieutvecklingen. Finns det några nackdelar med det? Jag tycker personligen att det är skitfräckt. Men jag vet att andra är rädda för att visa för mycket på nätet. Vad är de rädda för? För att dela med sig av för mycket information eller att andra ska sno deras strategier. Men mer information gör publiken mer engagerad och jag tror att vi bara har att vinna på att göra sporten mer intressant och tillgänglig. 14 HiQ magazine HiQ magazine 15
Tanja Poutiainen är Finlands alpina skiddrottning. Hon har vunnit världscupen i både slalom och storslalom och har över 50 pallplatser i OS-, VM-, och världscupsammanhang.
5 böcker vi gillar Heavy metal management HANS-Olov Öberg och Pär-JörGEN PärSON Kalla Kulor förlag Think or headbang either way just do it hard! Världens företagsledare har mycket att lära av hårdrockarna. Det tycker i alla fall författarna Hans-Olov Öberg och Pär-Jörgen Pärson som tillsammans har mer än 50 års erfarenhet av strategisk analys, management och företagsutveckling. För att inte tala om musik! Vrid upp volymen med årets mest annorlunda managementbok! Sushi and Tapas: Bite-size Personal Stories from Women Around the World AGNiESzKA JONAK mfl. Epigram Books Få en ögonblicksbild av tjugofem olika kvinnors livsöden och vardagstankar i den här tankeväckande och underhållande novellsamlingen. Träffa systemutvecklaren som släpper allt och följer sin kärlek till andra sidan av världen. Möt den enda mörkhyade kvinnan i ett styrelserum i Sydafrika fullt av vita män. Gråt, skratta och låt dig svepas med i tjugofem noveller fulla av kraft och glädje. De odöda: Skräcknoveller AndrEAS Roman, CarOLiNE L. JENSEN, JOHN AJViDE LiNDQViST, mfl Bokförlaget Semic Kura ihop dig i soffan och dra upp fötterna från golvet. De odöda bjuder på berättelser som riktigt kryper under huden. Låt rysarnas mästare förflytta dig in i isande skräckberättelser av högsta klass. Alla sorters monster av Roman och Sju års olycka av Jensen är två av novellerna som verkligen står ut. Sätt dig till rätta och glöm inte att se dig om över axeln. Det är väl ingen där... Eller? Gideons Ring Carin GerHArDSEN Norstedts Se till att ha gott om tid när du slår upp första sidan, för Carin Gerhardsen har skrivit ännu en kriminalroman som gjord för att sträckläsas. En kvinna hittas naken i en trappuppgång i Stockholm, uppenbart utsatt för våld men oförmögen att berätta vem hon är eller vad som hänt. Där börjar en komplex utredning som ska komma att förbrylla både läsaren och de välbekanta karaktärerna i Conny Sjöbergs polisteam. Vem är god, vem är ond? Den femte boken om Hammarbypolisen håller sin läsare i ett järngrepp. Berg har inga rötter MANNE FAGErlind Damm förlag En finstämd betraktelse om att bli gammal och sakta men säkert ersätta verkligheten med en egen version. På ett målande och poetiskt sätt fångar debutanten Manne Fagerlind läsaren i en mans kamp mot klockan. När ens verklighetsbild inte längre stämmer med vad övriga världen ser vem sitter då inne på sanningen? Blir berättelsen om en människas liv någonsin riktigt färdig? HiQ magazine 19
Att ha en mamma i Danmark räckte för att väcka misstankar. Trots stor talang hade civilingenjörsstudenten Simona Bamerlind ingen framtid i Ceauşescus Rumänien. 1989 flyttade hon till Sverige och blev så småningom ledare på HiQ. Här berättar Simona om vikten av att göra det bästa av sin situation, vad som driver henne och varför man aldrig ska ge upp.
En liten Flick a kisar mot solen. Jag tänker mig att havet bakom henne är alldeles klarblått. På bilden är det snarare grått, eftersom fotografiet är svartvitt. Det fanns inte färgbilder i Rumänien när jag växte upp, säger Simona Bamerlind. Vi sitter på en restaurang på Fjällgatan i Stockholm. Utanför fönstret breder staden ut sig, med de månghundraåriga husen i Gamla stan till vänster och nöjesparken på Djurgården längst bort på andra sidan vattnet. Simona bläddrar i sitt album från barndomen. De första fotografierna föreställer familjen på solsemester vid Svarta havet. Föräldrarna ser unga och solbrända ut i sina badkläder. Det syns att Simona har ärvt sin mors mörka hår, men det stora teknikintresset kommer lika mycket från pappan, säger hon. Båda mina föräldrar var civilingenjörer och jag har alltid gillat det naturvetenskapliga. Särskilt matte och fysik. Jag har nog alltid haft lätt för det, jag har inga problem med att förstå tekniska lösningar. För mig har det alltid varit självklart att jag också skulle läsa vidare och bli civilingenjör.»jag hade bara ett par strumpbyxor. Jag köpte dem svindyrt på svarta marknaden och grät en hel dag när de gick sönder.«vi vänder blicken mot fotografierna igen. Där är Simona med sina kompisar i tonåren, klädd i skoluniform under åttiotalskavajen. På benen bär hon strumpbyxor. Jag hade bara ett par strumpbyxor. Jag köpte dem svindyrt på svarta marknaden och grät en hel dag när de gick sönder. På en av bilderna skymtar en sjuttonårig kille. Simona säger att det är hennes man. Vi var ihop i tonåren. Sedan gjorde vi slut och träffades inte på många år innan vi återsågs i Sverige. Han hade fl yttat hit några år innan mig. I dag är vi gifta och har en son ihop. Varför fl yttade du till Sverige? Mina föräldrar skilde sig när jag var sex och några år senare fl yttade mamma till Danmark medan vi andra blev kvar. På den tiden var vi som hade släktingar i utlandet som paria. Våra telefonsamtal avlyssnades och jag förstod tidigt att jag inte hade någon framtid i Rumänien. När jag pluggade till civilingenjör sa alla att jag kunde glömma att jag skulle få ett bra jobb. Så för mig var det inget svårt beslut att fl ytta. Att det blev just Sverige berodde på att vi hade andra släktingar här. Simona säger att de sista åren i Rumänien var svåra. De hade el två gånger om dagen och varmvatten en gång i veckan. För att hålla värmen sov de med gaslampor. En natt slocknade lampan i mitt rum så att det började läcka gas. Jag vaknade av att jag mådde illa, stapplade upp och svimmade ute i hallen. Då tänkte jag inte särskilt mycket på det, men nu när jag ser tillbaka inser jag vilken tur jag hade. Jag kunde ju ha dött. Men även om det var ett svårt liv, var Simona knappast olycklig. Det går alltid att hitta glädjeämnen. Man har ju bara det liv man har och det gäller att göra det bästa av det, säger hon. Simonas pappa fl ydde till Sverige 1986. I december 1989 kom revolutionen och en månad senare hade pappan ordnat med uppehållstillstånd så att resten av familjen kunde komma efter. Simona säger att hon kom till Sverige som ett blankt papper. Allt kändes nytt. På den tiden var det så stor skillnad mellan Rumänien och Sverige att det var som natt och dag. Jag kom från Bukarest till ett litet småländskt samhälle med två tusen invånare. Jag kommer i håg att jag grät när jag gick in på ICA första gången för att det fanns så många varor. Då var jag ändå 23 år! Hon kompletterade sina rumänska studier med en femårig utbildning i industriella system på universitetet i Växjö och sedan var det inga problem att få jobb.»våra telefonsamtal avlyssnades och jag förstod tidigt att jag inte hade någon framtid i Rumänien.«Efter ett par år på ett telekomföretag strosade hon genom Nordstan i Göteborg och hamnade mitt bland arbetsmarknadsdagarnas mässbord. Där träffade jag Camilla som berättade om hur det var att jobba på HiQ. Jag tyckte att det verkade väldigt kul att vara konsult och lockades av tanken på att få jobba åt flera olika företag. Hon bestämde sig för att söka jobb på HiQ och blev väldigt besviken när hon fick nej. Jag blev verkligen ledsen, jag passade ju perfekt och hade alla kvalifi kationer. Så jag ringde upp kontoret och frågade vad det var för fel. Personen som svarade i telefonen frågade om Simona hade tänkt fl ytta till Stockholm. Simona sa nej, och fick följdfrågan:»men varför har du då sökt jobb i Stockholm?«Det visade sig att ansökan hade hamnat fel. De lovade att skicka den till Göteborg, och någon dag senare hade jag fått jobbet. Simona skrattar. Det visar att man aldrig ska ge upp, att det är värt att ringa det där extra samtalet. Under de första sju åren som konsult hann hon med nio olika uppdrag. Det var jätteroligt. Jag hade aldrig utvecklats så mycket som jag gjorde under den tiden om jag inte hade varit konsult. Man lär sig 22 HiQ magazine
Simona Bamerlind Ålder 45 Familj Man, en 11-årig son, en katt, två kaniner och 120 fiskar Bor Lindome utanför Göteborg Gillar Att utvecklas och utveckla andra Bästa teknikpryl Min iphone! något nytt och får nya utmaningar på varje företag. Det är inte lätt att alltid vara ny, men jäklar vad man blir duktig på att skaffa kontakter och ta människor. Även om hon trivdes ville Simona fortsätta att testa nya saker och blev så småningom konsultchef och säljare. Fem år senare, i mars 2013, har hon varit på HiQ i tretton år, och jobbar numera som affärsområdeschef. Hur skulle du beskriva HiQ som arbetsplats? Det är högt i tak, frihet under ansvar och väldigt mycket skratt och energi. Det finns många väldigt duktiga människor hos oss. Dessutom är det snabbt, spännande och utvecklande. Inte tufft och inte kaxigt men... Simona söker efter det rätta ordet. Edgy! Sedan säger hon åt mig att sluta anteckna så att jag hinner äta lite också. Det känns typiskt för Simona och stämmer väl överens med vad hennes kollegor har berättat om henne. Hon är omtänksam och nyfiken. Det känns väldigt ovant att bara prata om mig själv så här, säger hon och börjar ställa frågor om mina barn i stället. En stund senare har tallrikarna framför oss bytts ut mot kaffekoppar och jag frågar Simona hur hon är som chef.»jag försöker verkligen sänka ambitionsnivån och känna att jag duger som jag är, men det är inte lätt.«många säger att jag är närvarande. Om jag pratar med någon så lyssnar jag, jag tänker inte på annat. Andra säger att jag är omtänksam. Jag skulle nog säga att jag är ganska tuff men rättvis. Är det vad du strävar efter? Ja, jag vill ha både det mjuka och det hårda. Som chef måste man kunna fatta hårda beslut, men det är också viktigt att ha bra relationer med de anställda. Jag är genuint intresserad av mina kollegor och kan namnet på allas barn och respektive. Samtidigt ställer jag krav och gillar inte folk som gnäller. Om någon inte trivs med något vill jag att de säger det och gör något åt saken. Finns det något i dig som du har med dig från uppväxten i Rumänien? Ja, respekt för andra människor och en ödmjukhet och lyhördhet för andra människors behov. Jag kan egentligen inte säga om det kommer från familjen, mig själv eller Rumänien, men jag har alltid varit bra på att sätta mig in i andras situation. Innan jag dömer någon försöker jag alltid förstå varför de gör som de gör. Jag säger inte att det är något jag alltid gör naturligt, men det är något jag strävar efter. När jag frågar vad som är svårast på jobbet funderar Simona lite innan hon svarar. Att sätta gränser och inte ställa så höga krav på mig själv. Jag försöker verkligen sänka ambitionsnivån och känna att jag duger som jag är, men det är inte lätt. Jag ser samma sak hos många av mina kvinnliga medarbetare, ett»duktig flicka«-komplex som är svårt att bli av med. Av någon anledning är det lättare att upptäcka det hos andra. Simona säger att hon ständigt strävar efter att utvecklas och att utveckla sina medmänniskor. Det är det som motiverar henne på jobbet. Och så får det gärna vara lite tävling! Tävling? Ja, jag är väldigt tävlingsinriktad. Inte mot mina kollegor, vi är ju ett team. Men jag tävlar gärna mot andra bolag om nya kunder. Då ska vi vinna! Är du bra på att stänga av jobbet när du går därifrån? På HiQ är vi jättenoga med att vi inte ska jobba för mycket, men jag har ändå svårt att sluta tänka på jobbet när jag är ledig. Det är bara sådan jag är. I natt vaknade jag klockan fyra och kom på att vi hade glömt att ringa en av våra kunder. Vad gör du när du inte jobbar? Jag älskar att läsa böcker och tränar väldigt mycket, säkert fyra fem gånger i veckan. Det är ett bra sätt att varva ner när livet är stressigt och jag mår mycket bättre när jag får röra på mig.»ja, jag är väldigt tävlingsinriktad. Inte mot mina kollegor, vi är ju ett team. Men jag tävlar gärna mot andra bolag om nya kunder. Då ska vi vinna!«dessutom tycker Simona om att resa och vandra i berg. Hon säger att vandringen hjälper henne att hitta sin inre ro. När jag frågar om framtidsdrömmar säger hon att hon drömmer om att vandra i Tibet. Annars har jag inte så stora drömmar. Jag är väldigt nöjd med livet. Jag har jättetrevliga kollegor, ett spännande jobb, en omtänksam och fin familj och allt det materiella jag behöver. Jag stannar gärna upp här och försöker att inte jaga efter nästa grej. Har du varit tillbaka till Rumänien? Bara en gång. Vi har ju hela släkten här i Sverige. Men vi var där 2005 med vår son Anthony. Det hade förändrats så mycket, så det kändes inte alls som att komma hem. Det blev bara ännu tydligare att det är Sverige som är hemma. HiQ magazine 25
Anna Grajek Testledare i Finland vilket blir det största tekniska genombrottet under 2013 tror du? Jag hoppas att vi kommer ett steg närmare tankeläsande hjälmedel som kan transformera tanke till handling. Att styra saker med våra tankar kommer definitivt att komma inom en snar framtid. Vilka nyheter kommer vi under året få höra om inom mobilitetsområdet? Eftersom mobiltelefonerna blir allt större i storlek, tror jag att någon av de stora spelarna kommer att släppa en flexibel telefon som man kan böja som om den var gjord av gelé eller gummi. Samsung gjorde en sådan prototyp redan 2011. Vad tror du kommer att vara nästa steg i utvecklingen av TV:n? Jag tror inte att TV:n som den traditionellt har sett ut har någon framtid. TV:n håller på att integreras med läsplattan, telefonen och datorn. Netflix är ett bra exempel på det. En följd av det är att DVD-filmer också blir förlegade. Finns det någon teknisk uppfinning som skulle kunna göra ditt liv lite enklare? Det vore toppen om man kunde göra sömnen mer effektiv och snabba på kroppens återhämtning. På så vis skulle man inte behöva åtta timmars sömn utan klara sig med hälften. Jag älskar att sova, men ibland är inte ens åtta timmar tillräckligt. vilken är din bästa teknikpryl? Något jag inte äger än, den nya Canon EOS 6D-kameran. Den har inbyggd Wi-Fi och GPS och går att integrera med din läsplatta och mobil. Det är något jag har väntat länge på. vilket tech-event blir 2013 års höjdpunkt? Teknikkonferensen TechCrunch Disrupt som äger rum i New York i vår. 4 tycker till Stefan Haag VD på MobilEyes AB Anna Kleine VD i Skåne Jag tror att det kommer att komma fler olika tekniska lösningar för mobila betalningar. Det gör att vi som konsumenter verkligen kommer att kunna använda mobila betalningar som ett alternativ. Jag tror att mobilstyrda glödlampor bara är början på genombrottet med smarta och uppkopplade hem (»Smart home connectivity«). Dessutom tror jag att»internet of everything«med tvättmaskiner som tvättar när elpriset är som lägst blir stort i år. Augmented reality kommer att ta oss till en ny nivå det här året. Det är ett sätt att på mobilskärmen visa information om sådant som vi ser i bilden från kameran. Nu är tekniken mogen och kommer att börja användas i allt från manualer till reklam, kundtjänst och prishantering. Betalning och bankärenden i mobilen kommer fullständigt att explodera. Nästa steg är TV on Demand. Vi ser redan en del av detta med Time Shift. Nästa steg är Time Shift från molnet där du som konsument inte behöver spela in eller liknande. Det är bara att köra. Netflix och liknande tjänster kommer att etablera sig på riktigt och kabel-tv-abonnemangen kommer att minska. Dessutom tror jag att Androidleverantörer kommer att ta fram en motsvarighet till AppleTV, en mediaspelare som gör det möjligt att strömma digitala medier. Svår fråga. Kanske batterier som ger möjlighet till snabbare prylar och längre tid mellan laddningarna. Bättre mobila betallösningar! Det skulle underlätta rejält att byta ut kreditkorten mot telefonen. Nyskapande»praktiskt fungerande«laddningsmöjligheter (typ utnyttjande av kroppsenergi eller rörelseenergi) vore också bra. Mobilen, utan tvekan. Den stora mobilmässan Mobile World Congress! Mobilen, alla kategorier. Apple-eventen för att se om de klarar av att hålla täten. Mobile World Congress i Barcelona i februari, och CES, en elektronikmässa som hålls i Las Vegas i januari varje år är alltid intressanta. Men Öredev i Malmö till hösten är också kul med tanke på det rent lokala. Johan Sanneblad Fil.Dr och konsultchef/ säljare i Göteborg Ska jag välja en sak så tror jag att betaltjänsten Swish kommer bli en rejäl succé, och tjänsten i sig tror jag kommer driva på smartphoneförsäljningen ytterligare. Google kommer att lansera Project Glass. Det är glasögon som är uppkopplade mot nätet och visar information om det man tittar på. Men det är nog få utom jag själv som kan tänka sig att gå runt med dem. Jag vill kunna köra mina appar från App Store på min TV. Week Cal, Twitterriffic, Angry Birds Star Wars och varför inte Tiny Wings. Lägg på röststyrning och en game controller så kan jag sälja min Xbox 360. Just nu är jag nöjd med de prylar jag har. Jag känner mig produktiv på jobbet, uppkopplad på stan och tillgänglig hemma. Det är fortfarande lite för mycket att hålla reda på, men vi befinner oss i den mobila revolutionens linda. Jag tror att vi vi bär med oss färre enheter framöver. Min iphone 5. Det är den jag alltid bär med mig och som gör mig tillgänglig och uppkopplad med resten av världen, var jag än är. Mobile World Congress i Barcelona är alltid spännande, men 2013 tror jag spelmässan E3 kommer bli ännu mer intressant då Xbox720 och PS4 förhoppningsvis lanseras officiellt. 26 HiQ magazine HiQ magazine 27
iron 3,86 kilometer simning till havs, 18 mil på cykel och sedan en maratonsträcka i löpning på det. På vardagarna arbetar Mattias Johansson, 28, som systemutvecklare på HiQ i Linköping. På fritiden tränar han triathlon med fokus på Ironman. De Flesta som behöver är på väg till simhallen för att köra när man utsätter sig för extrema något mer motiverande dagens vändor i bassängen. situationer. När man klarar något än ett»friskispass«nöjer sig med att springa Göteborgsvarvet, Lidingöloppet eller Tjejmilen. En del satsar på att klara ett maraton eller ett Vasalopp. Kanske att de till och med ger sig på en Svensk Klassiker. Men Ironman? För Mattias Johansson började det med en Svensk Klassiker. Det var 2009 som han och en kompis utmanade varandra att köra Vasaloppet, Vätternrundan, Vansbrosimningen och Lidingöloppet på ett och samma år. När det var avklarat hade Mattias fått blodad tand. Jag tänkte att det vore häftigt att testa Ironman. Tävlingen genomförs i Kalmar i augusti och 2011 ställde jag upp för första gången. Det var jävligt kul, säger Mattias som precis Det är lustigt att tänka att för några år sedan, när han började träna inför Vansbrosimningen, kunde han inte ens crawla. Jag höll på att drunkna efter 25 meter, säger Mattias. Nu går han till simhallen tre till fyra dagar i veckan. Utöver det blir det tre cykelpass, minst lika många med löpning och så lite styrketräning på det. Totalt blir det femton timmar träning i veckan. Det tar väldigt mycket tid och kräver noggrann planering. Men jag har en snäll sambo som är mycket förstående och hjälper mig. Hon är med i samma triathlonklubb som jag. Hur orkar du? Jag orkar för att det är så kul. Vad är det som är så roligt med Ironman? Man lär sig mycket om sig själv man inte tror att man ska klara och går utanför sin trygghetszon blir man modigare och inte lika rädd för att misslyckas. Jag har lärt mig att misslyckanden också är erfarenheter värda att ta vara på. Mattias har alltid tränat mycket och höll på med fotboll, volleyboll och innebandy när han var yngre. För honom är idrotten ett sätt att umgås och träffa vänner. Om han ska rangordna är löpningen jobbigast. Den sliter hårdast på kroppen och ligger dessutom sist på tävlingen. Simningen är mycket mjukare och det är inte alls samma intensitet på cykeln eftersom man kan vila lite i nedförsbackarna. Men det är många som tycker att simningen är utmanande. Det är tufft att simma mattias tips till dig som Vill KOmma igång med träningen: 1. Våga testa nya saker! Hitta din grej. Det är lättare att träna om man tycker att det man gör är roligt. 2. Träna tillsammans med en kompis. Om det samtidigt blir en social grej blir träningen roligare. 3. Sätt upp mål, det motiverar. Men kom ihåg att det ska vara realistiskt. Tänk inte att du ska slå världsrekord första året. 4. Träna lagom mycket. Om du går ut för hårt är risken stor att du sliter ut dig själv efter en månad. så långa distanser till havs. Har du några tekniska prylar som hjälpmedel? Jag skulle inte klara mig utan min Garminklocka. Det är en GPS-klocka som mäter distans, tider och puls. Dessutom använder jag Funbeat, ett slags Facebook och träningsdagbok för träningsnördar.»första tävlingen, 2011, handlade mest om att överleva, att ta sig igenom varje moment.«mattias har synkroniserat sin Garminklocka med Funbeatkontot så att han kan lägga upp alla data direkt. Det är bra, både för att ha koll på hur mycket han har tränat, och att han inte tränar för mycket. Karttjänsten Google Maps är också bra att ha. Med den i mobilen behöver Mattias aldrig vara rädd för att cykla vilse. Hur har det gått på tävlingarna då? Första tävlingen, 2011, handlade mest om att överleva, att ta sig igenom varje moment. Mitt mål var att klara det på tolv timmar och jag gjorde det på 10.47. Året efter gjorde jag det på 9.50. Hur känns det efteråt? Första känslan är att det är så otroligt skönt att gå i mål och få vila. Först efter några sekunder känner jag hur ont det gör i kroppen. Det är fascinerande att man inte känner det under själva loppet. Då bara kör man. Men när man väl har kommit i mål börjar fötterna och benen klaga:»låt oss vila för fasen«. Får du vila då? Ja då vilar jag i några veckor, njuter av det jag åstadkommit och laddar om mentalt. Jag kanske cyklar lite för att rensa ut slaggprodukter. Det gör att man återhämtar sig snabbare. Sedan försöker jag variera träningen mer för att bara ha kul. Jag brukar träna kettlebells och har även provat zumba med klubben. Det var väldigt kul att se alla stela triathlonidrottare skaka på höfterna. Vad har du för mål för 2013 års lopp? Mitt mål är att förbättra mig en halvtimme och gå i mål på strax över nio timmar. Det blir lite av ett mellanår. Nästa sommar vill jag kvala in till världsmästerskapen på Hawaii. För det måste jag ner en bra bit under nio timmar. 5 apptips nike training club Vill du att någon ska lägga upp dina träningspass åt dig? med nikes app får du en personlig tränare i mobilen. fitocracy behöver du motiveras med poängsystem, utmärkelser och tävlingar är det här appen för dig. healthy heroes gillar du tv-spel? ta din karaktär från en nivå till en annan när du tränar med denna rollspels-app. ZombIes, run! är du riktigt svårmotiverad? spring för livet med en actionfylld app där du jagas av zombier. tabata Ont om tid? testa effektiv intervallträning på japanskt vis med en tabata-timer i mobilen. 28 HiQ magazine HiQ magazine 29
Rock 'n' roll konsulten Få jobb framstår som mer olika än att vara IT-konsult och gitarrist i ett rockband. Ändå har Sveriges meste rockstar Dregen vid sidan av Backyard Babies och att spela med Michael Monroe blivit en återkommande samarbetspartner till HiQ. Vi träffar honom för ett samtal om passionerad beslutsamhet, nördar och vikten av att vara sann mot sig själv. Det är trångt och svettigt framför scenen på Trädgår n i Göteborg. Dregen står böjd över gitarren med ryggen mot publiken. Plötsligt spänns den tunna tatuerade kroppen och några snabba riff fyller lokalen. Dregen studsar runt. Publiken jublar. Backyard Babies hit Minus Celsius dundrar ur högtalarna och ekar mot väggarna. Publiken vrålar och hoppar i takt. Men någonting är inte som det brukar. När man tittar närmare på bandet är det inte Backyard Babies som spelar. Det är HiQs husband HEO, HiQ Experience Orchestra. Och publiken ser inte heller ut som den genomsnittlige Sweden Rock Festivalbesökaren. Det är mer lammullströjor än nitjackor och brogues än Converse.»När jag fick skivkontrakt och bodde i Småland var jag nästan tvingad att flytta till Stockholm för att få det att funka. Nu kan man ju sitta var som helst där det finns uppkoppling.«de allra flesta artister tar ett företagsgig ibland. Spelar på en konferens eller julfest när de har tid över mellan skivsläpp och turnéer. De uppträder en stund, river av en hit och drar några skämt och sedan är det bra med det. Det är snabba pengar för artisten och ett sätt att fixa en minnesvärd kväll för företagen. Och det var precis så samarbetet mellan HiQ och Dregen började. Vi skulle åka på konferens till Sardinien och jag hade hört att Dregen är en duktig DJ. Så vi frågade om han ville följa med och spela några kvällar, säger Lars Stugemo. Under resan lärde Dregen och gänget från HiQ känna varandra och när de kom tillbaka till Stockholm fortsatte samarbetet. Dregen berättar: När vi var på Sardinien blev jag helt tagen av HiQ och folket som jobbar där. Jag hade så jävla roligt! Det är nog enda gången jag har samarbetat med ett företag som jag känner ger mig något tillbaka. Och jag har gjort ganska många företagsgig. Det är en skön vibe på HiQ. Det är Kunskapsbar på HiQ och stämningen är hög. Det hålls föredrag, minglas och spelas rock n roll. Precis som det brukar göras. Och Dregen trivs. Han och HiQ har jobbat en del ihop den senaste tiden. Med interna event, kundkvällar och liknande. Och så bandet förstås. Jag har sagt till Lasse (Lars Stugemo, HiQs VD och gitarrist i HEO) att om jag råkar bli av med ett finger eller så, kan jag börja på HiQ då? 32 HiQ magazine
Dregen med Michael Monroe
»Vi skulle kunna ha tagit genvägar tidigare i karriären och nått framgång fortare men att lyckas i sig har aldrig varit det viktigaste.«hiq Musikfestival Är det så att du längtar efter ett kontorsjobb ibland? Nej, faktiskt aldrig. Det blir ganska mycket kontor ändå. Även när jag spelar in. Jag kan spela in här i Sverige och skicka filerna till Berlin eller Los Angeles där någon annan mixar och så vidare. Tidigare var man ju tvungen att resa runt och vara med hela tiden. Nu sitter jag hemma och jobbar. Man kanske får tacka HiQ för att det är möjligt, med tekniken och så. När jag fick skivkontrakt och bodde i Småland var jag nästan tvingad att flytta till Stockholm för att få det att funka. Nu kan man ju sitta var som helst»sista gången i livet jag borstar tänderna och tittar mig i spegeln vill jag kunna säga: Jag har gjort vad jag har kunnat.«där det finns uppkoppling. Sitter du mycket själv och jobbar? I år släpper jag både min första soloplatta och en självbiografi och med dem har jag suttit mycket själv. Men jag kan inte påstå att jag tycker att det är överdrivet roligt. Jag föredrar egentligen att jobba i ett band. När man är ett team. Jag gillar den grejen. Det kan bli ganska ensamt när man ska göra och bestämma allting själv. Som tur är släpper Michael Monroe en platta nu också, så det har inte bara blivit att sitta själv. Tar ni alla beslut tillsammans i bandet? Ja, alla stora. Vi har jobbat tryggt och stadigt för att lyckas på vårt sätt. Vi skulle kunna ha tagit genvägar tidigare i karriären och nått framgång fortare men att lyckas i sig har aldrig varit det viktigaste. Det finns kanske band som bildas på en måndag, får en listetta i Tyskland till helgen och splittras veckan efter. Som vill lyckas till varje pris. Det var inte det vi ville. Gärna framgång. Men på våra villkor. Det kan ju låta lustigt i sammanhanget men vi har aldrig sålt ut vad vi är. När Dregen växte upp ville han bli NHL-proffs, astronaut eller rockstjärna. Det var bara det som gällde. Men han förstod tidigt att om han skulle uppnå något av de målen så skulle han vara tvungen att satsa fullt ut. Många av medlemmarna i de andra banden i Nässjö där jag växte upp gjorde andra grejer vid sidan av musiken. De pluggade eller jobbade eller så. För att ha en backup-plan om musiken inte funkade. Vi var ganska unga när vi började spela i Backyard Babies och tänkte att nu ska vi göra något så att vi inte kan sitta i kassan på ICA, att det inte blir möjligt. Så vi började med lite tatueringar på händerna och så. För att vi skulle vara tvungna att fortsätta. Att satsa allt. Är det din stil, att det får bära eller brista? Ja, kanske. När jag gick i skolan sa rektorn att: Du är den enda på den här skolan vars betyg bara är femmor och resten kan man skriva med linjal. Att jag nästan bara hade femmor och ettor säger väl lite om hur jag är. Om jag är intresserad av något så är jag väldigt intresserad men om jag inte är intresserad, så bryr jag mig inte över huvud taget. Lite nördigt nästan. Kan man säga att nördar är den nya tidens rockstjärnor? Nörden är det nya proffset. Jag har alltid gillat nördar. Det är fantastiskt att folk fördjupar sig i något på det sättet. Nörd har alldeles för länge förknippats med mes. Men det håller ju på att ändras. Kolla actionfilmer för 15 år sen. Då var hjälten James Bond som skjuter ner alla. Nu är det en datorsnubbe som räddar världen. Nörden är den nya hjälten. Men nörd och nörd, allt är ju relativt. Jag är nördig på det jag gör. Om man gillar något så go for it. Bli bra på det. Hur viktigt är det att vara bäst? Det är ingenting jag går och funderar på. Men sista gången i livet jag går in och borstar tänderna och tittar mig i spegeln vill jag kunna säga: Jag har gjort vad jag har kunnat. Ett klipp från konserten på Trädgår n finns på bit.ly/w115vl Hej Simon Nyman, festivalgeneral för HiQs musikfestival som går av stapeln i november varje år. Varför började HiQ ha en musikfestival? På min anställningsintervju fick jag frågan om jag spelade något instrument. Det gjorde jag. Och när jag fick veta att många andra på kontoret också spelade och var intresserade av musik föddes tanken på att göra ett event. Med hjälp av engagerade kollegor och helhjärtat stöd från ledningen drog festivalen igång 2006. Då var det fyra, fem band som ställde upp. Alla som ville vara med blev erbjudna coachning av bandet Cotton Club. På så sätt startades några fler band. Och även om inte alla ställde upp i festivalen så var det en av anledningarna till initiativet från början: Att fler musikintresserade skulle börja spela ihop. Hur många band var med förra året? Nio tror jag. Och kanske 150 personer i publiken. Det var ett jäkla tryck. Vi har kört varje år sedan starten och folk brukar bjuda med en kompis eller familjen. Det är en kul grej. några planer på att släppa en skiva? The best of HiQ? Nä, inte vad jag vet. Vi har faktiskt spelat in de senaste festivalerna genom mixerbordet, men det är mest för banden själva. Så vitt jag vet finns inga planer på att släppa en skiva. vilka musikstilar är mest populära? Alla! De flesta spelar covers men vi har några som kör egna låtar också. Och det är inom alla olika stilar. Rock, metal, stråkkvartetter, elektroniskt, fusion. Fusionbandet var väldigt populärt förra året. De körde östtysk elektronika med persiska influenser. När är det dags för nästa festival? I början av november. Datumen är inte satta än. Novemberlovet brukar få styra eftersom många åker iväg med familjen då. Vi tar den helgen som inte är lov. Men många har redan börjat ladda. I replokalen här på kontoret är det full fart! 36 HiQ magazine HiQ magazine 37
Project glass blandband till mp3 Är dina blandband fortfarande den bästa mixen du har åstadkommit i musikväg? Nu kan du enkelt konvertera dina gamla kassettband till MP3 på din iphone. Tryck på play och njut! älskade pryl Project Glass av Google är lite av det häftigaste inom augmented reality. Med ett par snygga glasögon lovar Google relevant information som ändras efter vad du gör eller tittar på just nu. Håll utkik under året efter de första beta-exemplaren. Först 2014 kommer du att hitta dem i affären. 57 procent av alla svenska barn i åldern 4 11 har en egen mobil 38 procent av alla svenska barn i åldern 4 11 har en egen smartphone 39 procent av alla svenska barn i åldern 4 11 har tillgång till en surfplatta i hemmet mobilvanor hos svenska barn Svenska familjer surfar allt mer och användandet går nu längre ned i åldrarna. I Telenor Sveriges undersökning»barnens mobila vanor 2012«, har TNS Sifo intervjuat 1000 svenska föräldrar och 650 barn i åldern 4 11 år. nfc-sockor På området saker du inte visste att du verkligen behövde måste dessa NFCsockor ligga i topp! Glöm bortkastade timmar med att försöka para ihop strumpor i olika nyanser av svart. Låt near-field communication göra jobbet i stället. Svep med mobilen över strumphögen tills du hittar den perfekta strumpmakan. God jaktlycka önskar vi. Hett! responsive design Vår charmant kräsna generation förutsätter att formen är snygg oavsett vilken skärm vi använder. Självklart ska layouten anpassa sig efter skärmupplösningen! augmented reality Kombinationen av verklighet och programvara är nästan lika häftig som de fl ygande tefaten var i 1980-talets science fiction. streaming Det kanske inte är helt nytt, men visst förenklar det våra liv! Lyssna och titta på vad du vill, när du vill. Kan det bli bättre? Internet of everything Våra prylar har börjat koppla upp sig och snackar med varandra. Det här är bara början, och därför byter vi ut termen»internet of things«till»internet of everything«. mobile only Mobilen blir bara viktigare och allt oftare får vi i uppdrag att»enbart fokusera på bra mobila lösningar«. Mobile only är här för att stanna. mutewatch Vill du vakna utan att väcka andra? Behöver du en diskret påminnelse när det är dags att gå? Eller vill du helt enkelt ha årets coolaste klocka? Mutewatch vibrerar istället för att ge larm och har med sin gömda pekskärm fått fashionistan att ropa på mer. Hövding Det absolut coolaste inom säkerhet är en osynlig cykelhjälm som vid en olycka vecklas ut och skyddar nacke och huvud. Hövdings skönhet består av en krage med en airbag gömd inuti, som löser ut sig på en tiondels sekund. Vi vill ha! skriv ut i 3d Det låter som något ur en sci-fi fi lm, men det går faktiskt att skriva ut saker i 3D redan nu. I dag används det främst för att printa prototyper i plast, men utvecklingen går i en rasande takt. Inom en snar framtid kanske du kan använda den till att ta fram reservdelar till bilen? i m Watch Smarta telefoner? Tänk smarta klockor. I m Watch är världens första appklocka. Klockan kopplar upp sig mot din telefon och ger dig tillgång till musik, väder, din kalender och vilken annan app du än önskar. 40 HiQ magazine HiQ magazine 41
Budnitz Att flyga fram på gatorna på en tvåhjuling har aldrig varit hetare. Mycket har hänt sedan cykeln kom i slutet av 1800-talet och i dag är vi många som cyklar till jobbet året runt. Budnitz handgjorda cyklar tillverkas i titan och chromolystål och är ett snyggare alternativ för dig som vill ta dig fram med stil. (Chromoly = chromium/molybden) 42 HiQ magazine HiQ magazine 43