MILJÖFÖRVALTNINGEN 11/03/2013 PAGE 1 Plan och miljö MHN 12 mars 2013
VP 2013 Tillsynen Miljöfrågor i planeringen 7050 Planerad tid 2013 Tillsyn Klimatarbetet Miljöbilar i Stockholm 14731 26598 Miljöfrågor i planeringen Klimat och energiarbete Miljöbilar 8446 MILJÖFÖRVALTNINGEN 11/03/2013 PAGE 2
Några exempel från årets planering Bullerarbetet, Magnus Lindqvist Norra Djurgårdsstaden, Grönytefaktor, Klimatanpassning, Christina Wikberger/ Magnus Sannebro Energieffektivisering och solenergi, Gustaf Landahl MILJÖFÖRVALTNINGEN 11/03/2013 PAGE 3
Buller MILJÖFÖRVALTNINGEN 2013-03-11 SIDAN 4
Buller Åtgärder Industribuller i planeringen Hamnbuller
Direktiv om omgivningsbuller 2002/49/EG Svensk förordning 2004:675 Tre delar Väg, spår, flyg, industri 2008 kartläggning, åtgärdsprogram 2013
Åtgärdsprogram buller 2013 Bullervallar Befintliga skärmar Återstående fönsteråtgärder inkl ventilationsdon Absorbenter Bussar Rekreationsområden Hastigheter Vägbeläggningar Flera källor Utveckla stockholmsmodellen Industribuller i planeringen
Trafikbuller och planering Regler/riktvärden Samsyn Goda exempel Ljudkvalitetspoäng
Problem - industribuller Nybyggnad av bostäder Stränga krav Gränsvärden Olika källor Kvarstående oklarheter
Industribuller - förslag till förhållningssätt Inomhus Kompensationstänkande Typ av buller Definition natt Trafik
STADENS LJUD samexistens och metodutveckling för ökad stadskvalitet Centrala Älvstaden Göteborg Norra Djurgårdsstaden Stockholm Västra hamnen Malmö H+ Helsingborg
STADENS LJUD slutsatser Motiv till dagens riktvärden Europeisk utblick Förhållningssätt Akustisk design
Viktiga bullerfrågor 2013 Kartläggning/åtgärdsprogram Buller i planeringen NDS Extern samverkan
Norra Djurgårdsstaden Grönytefaktor Urbana ekosystemtjänster Klimatanpassning
2010 Oljedepå Container terminal Hamnar Gasverk Norra Djurgårdsstaden 2030 102000 nya bostäder 35,000 nya arbetsplatser 600,000 m2 handel Modern hamn och kryssningsterminal 236 hektar hållbart stadsutvecklingsområde Gångavstånd till city
Fokus: Energi Transporter Klimatanpassning Kretslopplösningar Livsstil
Mål 5: Klimatanpassad och grönskande utomhusmiljö
Klimatförändringar i Stockholm till 2100 + 4-6 o C varmare Mer regn (20%), skyfall Mildare vintrar & riktigt kalla dagar (under 10 o C) försvinner Högre havsnivå, ca 1 m globalt, 0,5 m i Stockholm Ökad risk för översvämning Torra somrar och fler värmeböljor, hälsoproblem Längre växtsäsong Förändringar i ekosystemen
Klimatanpassad och grönskande utomhusmiljö Dagvattenlösningar, där dagvatten ses som en resurs och system som klarar kraftiga regn och ökad nederbörd. Grönytefaktor och lokalt anpassad grönska bidrar till att stärka ekosystemet och rekreativa funktioner samt dämpar negativa effekter av ett förändrat klimat. Stadsdelen ska vara anpassad för att klara framtida höga havsnivåer
Dagvatten bevattna träd lagra vatten klara avrinning
Grönytefaktor - ekosystemtjänster Klimatanpassning Rekreation Biodiversitet
Sociotopkarta, parkprogram Fiskarfjärdsstranden Ba,G,L,R,U Vårbergs ip Bo,G
Underlag, ytor för beräkning: Hela tomtens yta 4.500 kvm Byggnadsyta/takyta 3.405 kvm Hårdgjord yta 150 kvm Ekoeffektiv yta 1.822 kvm Överglasad innergård 1.050 kvm Valda åtgärder: Tunna sedumtak 1.000 kvm Tjockare ängsbiotoptak 400 kvm Kargt tak 150 kvm Gemensam takterrass 150 kvm Plantering mot gata 41 kvm Tjockare växtbädd för 5 mindre träd 45 kvm Gröna väggar 13 kvm
YTA: FAKTOR: ANTAL AREA: SUMMA: Delfaktorer grönska Ej underbyggd markgrönska 2 0 0 Växtbädd ( 800 mm) 1,2 75 90 Växtbädd (200-800) 0,2 675 135 Gröna tak (> 300 mm) 0,4 0 0 Gröna tak (50-300 mm) 0,1 500 50 Grönska på väggar 0,4 500 200 Balkonglådor 0,3 0 0 Tilläggsfaktorer grönska/biodiversitet Fjärilsrestauranger 1 100 100 Naturligt arturval 0,5 50 25 Diversitet i fältskiktet 0,7 0 0 Diversitet på tunna Sedum-tak 0,1 0 0 Integrerade balkonglådor med klätterväxter 0,3 0 0 Buskar generellt 0,2 300 60 Bärande buskar 0,4 50 20 Stora träd (stam >30) 2,4 0 Mellanstora träd (stam 20-30) 1,5 3 125 188 Små träd (stam 16-20) 1 5 125 125 Ek 3 3 75 225 Bärande träd 0,4 5 125 50 Baggholkar 2 2 50 100 Fågelholkar 2 4 100 200 Faunadepåer 2 50 100 Tilläggsfaktorer grönska/rekreativa & sociala värden Gräsyta användbar för bollspel och lek 1,2 75 100 Odlingsytor på gården 0,5 0 Balkonger och terrasser förberedda för odling 0,5 0 0 Gemensamma takterasser 0,2 0 0 Synliga gröna tak 0,1 500 50 Blomsterprakt 0,2 200 40 Buskar upplevelsevärde 0,1 300 30 Bärande buskar med ätliga frukter m.m. Beräkning 0,2 av 50 10 Träd, upplevelsevärden 0,5 8 200 100 Fruktträd och blommande träd grönytefaktor = 0,2 5 125 25 Pergolor, lövgångar m.m. med grönska. 0,3 160 48 Fågelholkar, upplevelsevärden 0,2 4 100 20 Tilläggsfaktorer grönska/klimat-heat island Träd m lövskugga över lekplats m.m. 0,5 2 50 25 Pergolor, lövgångar m.m som ger lövskugga 0,5 160 80 Gröna tak, flerskiktad markgrönska - temp.utj. 0,1 500 50 Delfaktorer vatten Hela tomtens yta 5.200 m2 Byggnadsyta 3.300 m2 Gård 1.900 m2 Grön gård 750 m2 damm/våtmark 50 m2 Gröna tak 500 m2 Gröna väggar 500 m2 3 ekar (medelstora) 5 träd med bär 6 holkar (fåglar, fladdermöss, insekter) Djupa jordar gräsytor för lek blommor, buskar Total = 3.120 3.120/5200=0,6 Ekologiskt effektiv yta Green Area Factor = 0,6 Hela tomtens yta
HELBILD MÅL Synliggöra och kvantifiera urbana ekosystemtjänster. Utveckla konkreta planerings-/uppföjningsverktyg. Data som påvisar sambandet mellan urbana ekosystemtjänster och resiliens.
Klimatanpassning Miljöförvaltningen Effekter på markföroreningar och biologisk mångfald av ett förändrat klimat uppdatering behövs + lst underlag Anpassning till ett förändrat klimat uppdatering behövs + lst underlag Klimatanpassning i Norra Djurgårdsstaden - grönytefaktor utvecklas - dagvattenstrategi utvecklas - höjdsättning/havsnivåer - klart - temperaturstudier, strålningstemperatur behöver vidareutvecklas med hälsoeffekter Ekosystemtjänster data, verktyg tas fram Stigande havsnivåer fakta uppdateras Grönytefaktor Klimatanpassning Rekreation Biologisk mångfald
EU:s klimatanpassningsstrategi lanseras 2013. IPCC konferens i september 2013 i Stockholm. AR5 - Ny klimatmodell. WG I (the Physical Science Basis) WG I bedömer de fysiska vetenskapliga aspekterna av klimatsystemet och klimatförändringar. Huvudämnena innefattar: förändringar i växthusgaser och aerosoler i atmosfären, konstaterade förändringar i luft, mark och hav temperaturer, nederbörd, glaciärer och inlandsisar, hav och sjö nivå, historiska och paleoklimatiska perspektiv på klimatförändringar, biogeokemi, kolcykeln, gaser och aerosoler, satellituppgifter och andra data, klimatmodeller, klimatprognoser, orsaker och fördelning av klimatförändringarna.
Påverkan Naturliga klimatvariation er Utsläpp av växthusgaser Återkopplingsmekanismer (+/-) Respons Klimatsystemet Klimatförändringar Effekter Risker Ökade samhällskostnader Minskad klimatpåverkan Utsläppsbegränsning ar av växthusgaser Åtgärder Behov av klimatanpassning
Världsbankens rapport, november 2012 Koncentrationen av koldioxid (CO 2 ) i atmosfären är nu 391 ppm (miljondelar). Den förindustriella CO 2 - koncentrationen var ca 278 ppm. Den globala medeltemperaturen är nu ca 0,8 C över förindustriella nivåer. Med nuvarande utsläppsnivåer blir 2 C målet svårt att nå. Havsisen i Arktis uppmättes i september 2012 till en rekordlåg utbredning. Den globala av havsnivåhöjningen var ca 15-20 cm under 1900-talet. Det senaste decenniet har havsnivåhöjningen varit ca 3,2 mm/år. En temperaturökning med 4 C beräknas medföra en global havsnivåhöjning om 0,5-1,0 meter, och möjligen mer till 2100. Det är inte en fullständig vetenskaplig rapport, man hänvisar där till IPCC:s kommande Fifth Assessment Report 2013-2014.
Energi och klimatarbete Effektivisering & Sol MILJÖFÖRVALTNINGEN 2013-03-11 SIDAN 32
Miljöprogram 2012-15, Energi Under programperioden ska följande delmål uppnås 3.1 Staden ska genom energieffektiviseringar minska energianvändningen i den egna verksamheten med 10 procent. 3.2 Upphandlad el i stadens egna verksamheter ska uppfylla kraven för miljömärkning. 3.3 Vid markanvisning ska staden kräva att energianvändningen är högst 55 kwh/m2 3.4 Stadens byggnader ska energieffektiviseras vid större ombyggnader. Staden ska verka för att följande delmål uppnås under programperioden 3.5 Staden ska verka för att utsläppen av växthusgaser minskar till högst 3,0 ton CO2e per stockholmare. 2011-05-11 SIDAN 33
Energieffektivisering 10% Energicentrum Utbilda driftspersonal och förvaltare Hjälpa förvaltningar och bolag, t ex Kulturförvaltningen (pågår) Hjälpa SLK med solcellssatsningar på stadens tak Hjälpa SLK med att stadens förvaltningar ska bli fossilbränslefria till 2030 MILJÖFÖRVALTNINGEN 11/03/2013 PAGE 34
Energi vid nyproduktion 55kwh/m2 Skrivs in i alla markupplåtelser from 1 juli 2012 Milkromiljöprofilområden MILJÖFÖRVALTNINGEN 11/03/2013 PAGE 35
Energieffektivisering vid större ombyggnader MILJÖFÖRVALTNINGEN 11/03/2013 PAGE 36
Järva: Beräknade energivärden ersätts av uppmätta Åtgärder Täthet Ventilation Fönster Tilläggsisolering Avloppsväxlare Solfångare Solceller FTX u-värde fasad kv Kvarnseglet 2 0,6 Voltair 90 % 1,0 100 mm kv Nystad 7 0,4 Korsström 80% 1,0 80 mm JA kv Nystad 8 0,4 Korsström 80% 1,0 80 mm JA JA JA Trondheimsg 28 1,2 Korsström 79% 1,0 100 mm Trondheimsg 30 0,4 Voltair 89 % 0,9 50 mm kv Storkvarnen 4 0,6 Motström 85% 1,0 100 mm JA JA Sammanställning: Energiberäkning Kvarnseglet 2 Kvarnseglet 2 Nystad 7 Nystad 8 Trondheim 4 Trondheim 4 Storkvarnen 4 Totalt Lilla huset Stora huset Sibeliusg 2 Sibeliusg 4 Trondheimsg 28 Trondheimsg 30 Västerby backe A-temp yta 2364 4655 8440 8440 2953 3180 4814 34846 Energianvändning 93 98 98 66 117 101 93 91,03 inkl fast el Fastighetsel 13,5 13,5 10 10 15 13 14 Beräkningsmetod VIP Energy VIP Energy verkligt utfall 3mån VIP Energy Verkligt utfall 1år Utfall 3 mån VIP Energy Beräknare Jarl Magn AB Jarl Magn AB verkligt utfall 3mån WSP Verkligt utfall 1år Utfall 3 mån Jarl Magn AB Kontrollber maj 2012 Bengt Dahlgren Bengt Dahlgren verkligt utfall 3mån Bengt Dahlgren Verkligt utfall 1år Bengt Dahlgren Bengt Dahlgren Total energiförbrukning: genomsnitt i 7st byggnader: 91 kwh/m ² A-temp Krav i projektet 88 kwh/m ² A-temp Osäkerhetsfaktorer: Varmvattenförbrukningen (Storleken på familjer som flyttar in) Fastighetselen (Närvarostyrd belysning) Vädringsfaktor Tätheten i byggnaderna är uppskattade MILJÖFÖRVALTNINGEN 11/03/2013 PAGE 37
KV Nystad 7, Sibeliusgatan 2 Uppmätta värden (kwh/m2) Radiatorvärme 22 Varmvatten 62 Fastighetsel 14 Totalt 98 MILJÖFÖRVALTNINGEN 11/03/2013 PAGE 38
KV Nystad 7, Sibeliusgatan 2 Uppmätta värden kwh/m2 Radiatorvärme 22 Varmvatten 62 Fastighetsel 14 Totalt 98 Jämförelse kwh/m2 Radiatorvärme 22 Varmvatten 25 Fastighetsel 14 Solenergi & avlopp -14 Totalt 47 MILJÖFÖRVALTNINGEN 11/03/2013 PAGE 39
Solcellssatsning inklusive uppföljning och visualisering Hus Minsta storl. Antal m 2 Årsprod. kwh Effekt kwp Kostnad mkr Svenska Bostäder 14 150 2100 270000 300 14,0 Familjebostäder 12 150 2730 351000 390 7,6 Stockholmshem 12 150 1700 218571 243 5,0 Fastighetskontoret 4 150 3200 411429 457 7,9 Uppföljning/visualisering 1,0 Totalt 9730 1251000 1390 35,5 MILJÖFÖRVALTNINGEN 11/03/2013 PAGE 40
Tidsplan 1:a etapp 2013 Förfrågningsunderlag ska ut den 15:e april. Ligger ute 3 veckor. Entreprenör utses i maj. 5 veckors leveranstid på mtrl. Byggstart aug/sep. Produktionstid ca 2-3 dagar/fastighet. Arbete med bygglov påbörjad MILJÖFÖRVALTNINGEN 11/03/2013 PAGE 41
Nå klimatmålen Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 Åtgärdsplan för klimat och energi Nytt mål efter 3,0 ton /inv Samarbete med fastighetsägarna i Stockholm Fossiloberoende fordonsflotta ton CO2e/person och år 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Kvarvarande klimatgaser 2050 3,8 3 200 000 ton år 2010 0,1 fossila 0,3 övr fossila utsläpp 100 000 ton övriga utsläpp 350 000 ton år 2050 2010 2050 MILJÖFÖRVALTNINGEN 11/03/2013 PAGE 42
85 % av de lönsamma åtgärderna för effektivisering genomförs normalt inte (Statens energieffektivitetsutredning 2008, SOU 2008:110). THE CITY OF STOCKHOLM 11/03/2013 PAGE 43
En fossiloberoende fordonsflotta till 2030 MILJÖFÖRVALTNINGEN 11/03/2013 PAGE 44
Sammanfattning 2013 blir ett viktigt år! Buller och byggande Ekologi-grönytor Energieffektivisering och klimat Hållbara transporter MILJÖFÖRVALTNINGEN 2013-03-11 SIDAN 45