Skara Energi AB Skara Reservvatten Axvall - Vattenskyddsområde Uppdragsnummer 1311519 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER Göteborg 2014-01-07 Sweco Environment AB Sweco Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, 403 14 Göteborg Telefon 031-62 75 00 Telefax 031-62 77 22 www.sweco.se Sweco Environment AB Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Emelie Persson Civilingenjör Vattenresurser Telefon direkt 031-62 90 02 Mobil 0703-74 13 42 emelie.persson@sweco.se
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund och motiv för inrättande av vattenskyddsområde 1 1.2 Uppdragets omfattning och genomförande 1 1.3 Underlagsmaterial 2 1.4 Syfte och användning av denna tekniska beskrivning 3 2 Skara reservvattentäkt i Axvall 4 2.1 Anläggningens läge och utformning 4 2.2 Vattenbehandling 5 2.3 Försörjningsområde 5 2.4 Vattenförbrukning 6 2.5 Vattentäktens värde 6 2.6 Ägandeförhållanden 6 2.7 Vattendom och tillstånd 6 2.8 Dimensionerande uttag 6 3 Områdesbeskrivning 8 3.1 Verksamheter och Markanvändning 8 3.2 Geologi 8 3.3 Hydrologi 10 3.3.1 Nederbörd 10 3.3.2 Ytvatten 10 3.4 Hydrogeologi 10 3.4.1 Hydrogeologiska egenskaper 10 3.4.2 Grundvattenbildning 12 3.4.3 Egenskaper 12 3.4.4 Grundvattenmagasinets mäktighet 13 3.4.5 Grundvattenmagasinets bredd 13 3.4.6 Hydraulisk konduktivitet 13 3.4.7 Naturliga gradienter vid Axvall 13 3.5 Naturliga barriärer och sårbarhetsbedömning 14 3.5.1 Hydraulisk barriär 14 3.6 Vattenkvalitet 15 3.6.1 Grundvattenkvalitet 15 3.6.2 Allmän grundvattenkvalitet enligt VISS 15 4 Planbestämmelser och markanvändning 16 4.1 Översiktsplan Skara kommun 16 4.2 Riksintressen och Naturreservat 16 4.3 Markanvändning 17
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 5 Inventering av potentiella risker i anslutning till Axvalls vattentäkt 18 5.1 Genomförande 18 5.2 Riskkällor 18 5.2.1 Klimatförändringar och översvämningar 18 5.2.2 Sabotage, kris och krig 19 5.2.3 Vägar och transporter 19 5.2.4 Jord- och skogsbruk 20 5.2.5 Bebyggelse 21 5.2.6 Övriga större riskkällor/riskobjekt 21 6 Riskbedömning inom tillrinningsområdet 26 6.1 Skyddsbehov 26 6.2 Identifierade riskkällor 26 6.3 Riskbedömning 26 6.4 Behövliga åtgärder att minska riskerna 27 7 Utformning av vattenskyddsområde 29 7.1 Krav och allmän metodik 29 7.2 Skyddszonernas utformning 29 7.2.1 Arbetsmodell för lutande grundvattennivå 29 7.2.2 Beräkningsmodell och valda egenskaper 31 7.2.3 Vattentäktszon 31 7.2.4 Beräkning för Primär skyddszon 32 7.2.5 Beräkning för sekundär skyddszon 32 7.2.6 Tertiär skyddszon 33 7.3 Genomförande samt motiv till gränsdragningar 33 7.3.1 Strategi och generella motiv 33 7.3.2 Platsspecifika motiv 34 8 Bakgrund till föreslagna skyddsföreskrifter 39 8.1 Skyddsbehov 39 8.2 Lagstiftning 39 8.3 Skyddsföreskrifternas syfte och funktion 39 8.4 Riskanalysens överföring till vattenskyddsföreskrifter 40 8.5 Andra typer av riskreducerande åtgärder 40 8.6 Skyddsföreskrifternas restriktionsnivå 40 8.6.1 Generella krav 40 8.6.2 Restriktionsnivå med avseende på identifierade risker 41 8.6.3 Generella restriktioner 41 Bilaga 1 Förslag till vattenskyddsföreskrifter Bilaga 2 Föreslagen utbredning av vattenskyddsområde för Axvalls vattentäkt.
1 Inledning På uppdrag av Skara kommun/skara Energi har Sweco upprättat föreliggande tekniskt underlag samt förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Skara reservvattentäkt i Axvall. 1.1 Bakgrund och motiv för inrättande av vattenskyddsområde Skara reservvattentäkt i Axvall är en ny grundvattentäkt som saknar vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter. Den nya vattentäkten är framprospekterad under 2010. På samma ställe finns även Axvall reservvattentäkt, en grundvattentäkt i drift, men denna använder vatten från den övre akvifären och inget vattenskyddsområde finns upprättat. Axvalls reservvattentäkt är planerad att tas ur drift när Skara reservvattentäkt i Axvall tas i drift. Vattenskydd enligt miljöbalken syftar ytterst till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar att förvalta naturen väl. Krav finns på inrättande av vattenskyddsområden i den svenska lagstiftningen i 2 samt 7 kap. miljöbalken och i 6 kap. 5 1 p. vattenförvaltningsförordningen. Krav finns även på skydd genom införandet av dricksvattendirektivet (80/778/EEG) ändrat genom 98/83/EG via: Livsmedelslag (2006:804); Livsmedelsförordning (2006:813); Statens livsmedelsverks föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten. Vattenmyndigheten ställer i åtgärdsprogrammet krav på kommunerna att upprätta nya vattenskyddsområden som behövs för framtida dricksvattenförsörjning 1. I Naturvårdsverkets handbok för vattenskyddsområden från 2010 2 anges att syftet med vattenskyddsområden är att ge vattenförekomster, som är viktiga för dricksvattenförsörjningen, ett tillräckligt gott skydd så att råvattentillgångar säkras i ett långsiktigt perspektiv ett flergenerationsperspektiv. Vattenförekomster och vattentäkter måste därför skyddas mot såväl nutida som framtida risker. Risker kan vara tillfälliga utsläpp i samband med olyckshändelser samt kontinuerliga, diffusa och koncentrerade läckage. Skyddet för viktiga råvattentillgångar bör ha en mycket hög prioritet för att syftet med skyddet ska kunna uppnås. 1.2 Uppdragets omfattning och genomförande Uppdraget har omfattat upprättande av tekniskt underlag och förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Skara reservvattentäkt i Axvall i enlighet med Naturvårdsverkets riktlinjer angivna i handbok för vattenskyddsområden 2. 1 Åtgärdsprogram Västerhavets vattendistrikt, 2010:4 sid 90 2 Naturvårdsverket, Handbok 2010:5 Vattenskyddsområde med allmänna råd 2003:16 1 (43)
För genomförande av uppdraget har följande moment utförts: Teknisk beskrivning av vattentäkten Sammanställning av befintligt material och information. Områdesbeskrivning Beskrivning av geologi, hydrogeologi, sårbarhet och skyddsbehov. Identifiering och kartläggning av potentiella föroreningskällor Riskinventering i fält samt sammanställning av befintligt material. Översiktlig riskbedömning av väsentliga riskkällor för vattentäkten Utvärdering och förslag till vattenskyddsområde Vattentäktszon, primär- och sekundär skyddszon samt tertiär zon inrättas, vilka tillsammans bildar vattenskyddsområdet. 1.3 Underlagsmaterial Utredningsarbetet har baserats på genomgång och analys av befintligt material, delvis tillhandahållet av Skara kommun och Skara Energi. Underlagsmaterialet har främst utgjorts av: A) Geologisk karta. B) Naturvårdsverkets Handbok 2010:5 om vattenskyddsområden. C) Naturvårdsverkets handbok med allmänna råd om vattenskyddsområde, Handbok 2003:6. D) Skara kommuns översiktsplan, 2005. E) Förorenade områden Skara kommun, Miljö- och byggnadskontoret 2004. F) Telefon- och mail-kontakt med Skara kommun, Samhällsbyggnadskontoret 2011. G) Utkast till kommunen: Tekniskt underlag med förslag till skyddsområde och skyddsföreskrifter, Axvalls reservvattentäkt, Sweco VIAK, 2005. Ej publicerat. H) Långtidsprovpumpning Skara reservvattentäkt i Axvall, Sweco, 2011. I) SGU, Ser Ah nr 9 Hydrogeologisk karta. J) MKB till Arbetsplan rv49, Vägverket, 2008-09-15. K) Koncept Mars 2011 till Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för ansökan om tillstånd till vattenverksamhet, Skara reservvattentäkt i Axvall, Sweco 2011. L) Koncept Mars 2011 till Teknisk beskrivning av Skara reservvattentäkt i Axvall för tillståndsansökan, Sweco 2011. 2 (43) 2014-01- 07
1.4 Syfte och användning av denna tekniska beskrivning Denna tekniska beskrivning är ett underlag för beslut till vattenskyddsområde och föreskrifter. Syftet är inte och kan inte vara att utgöra ett fullständigt eller tillräckligt underlag för att bedöma specifika ansökningar om tillstånd enligt skyddsföreskrifterna. Skälen är bl.a. att varje ansökan, verksamhet och plats utgör en unik kombination av detaljerade förutsättningar som i alla varianter inte kan förutses här, samt att detaljeringsgraden enligt de allmänna råden är avpassad för att avgränsa vattenskyddsområdet till, och inte inom, fastighetsskala. 3 (43)
2 Skara reservvattentäkt i Axvall 2.1 Anläggningens läge och utformning Vattentäkten utgörs idag av två större produktionsbrunnar (B10 och B11) och två mindre brunnar (B8, B6). Eventuellt tillkommer senare ytterligare en brunn, B14, som placeras mellan B6 och B7. Uttagsbrunnarna B10, B11 och B6 är förlagda på samma fastighet som tidigare vattentäkt (Axvall 1:41), medan uttagsbrunnen B8 ligger på fastigheten Axvall 1:19 (Figur 1). Produktionsbrunnarna, B10 och B11, har diametern 219 mm och är 38,3 m respektive 39,5 m djupa. Brunnsfiltren är placerade på djupen 34,3-38,3 m respektive 36,7-39,5 m. De mindre brunnarna (B8, B6 och en eventuell B14) är tänkta att fungera som komplement till de större och är borrade till 36,0 m samt 44,0 m. Någon nedträngning av ytvatten vid brunnarna bedöms ej ske. Figur 1. Brunnsområde vid Skara reservvattentäkt i Axvall. 4 (43)
2.2 Vattenbehandling Tillfällig vattenförsörjning av Skara skall framöver baseras på en grundvattentäkt. Vattenkvaliteten är god. Vid behov av tillfällig vattenförsörjning kan vattnet utan föregående behandling, men efter genomspolning av ledningar, pumpas direkt ut på ordinarie dricksvattennät. Vattenverket på platsen är idag kapacitetsmässigt dimensionerat för 565 m 3 /dygn (6,5 l/s), och kommer inte användas till Skara reservvattentäkt, men befintlig byggnad kommer att behållas en tid framöver. 2.3 Försörjningsområde Antalet invånare i Skara kommun är ca 18 500 personer (år 2011) där de flesta bor i Skara, Axvall och Varnhem (Figur 2). Av dessa är i dag ca 15 000 anslutna till den kommunala vattenförsörjningen. Dessa får normalt vatten från Vättern via Borgunda vattenverk. Borgundaverket drivs av Skaraborgsvatten, som bildades i mitten på 1950- talet av Skara, Skövde och Falköping kommuner. Reservvattenförsörjning har skett genom tre vattentäkter; Brogården, Brunsbo och Axvall. Täkterna Brogården och Brunsbo har lagts ner av kvalitetsproblem och det är därför vattentäkten i Axvall har byggts ut till Skara reservvattentäkt. Vattenförbrukningen uppgick 2010 till ca 2,2 Mm 3 /år (70 l/s). I dagsläget finns inga fastställda ökningar i långtidsprognoser för vattenförbrukningen i Skara kommun. Figur 2. Antalet invånare i Skara, Axvall och Varnhem. Uppgifter från Skara Kommuns ÖP 2005. 5 (43)
2.4 Vattenförbrukning Skara reservvattentäkt i Axvall är idag dimensionerad med avseende på brunnarna för ett uttag om totalt ca 51 l/s. Eftersom snittförbrukningen i Skara med tillhörande tätorter idag uppgår till ca 70 l/s täcker reservvattentäkten inte riktigt behovet. Framtida driftsdata kan visa att uttagsmöjligheten är större än vad beräkningarna visar. De nya brunnarna i Axvall har sedan de anlades varit inkopplade mot dricksvattennätet för att kunna nyttjas i händelse av en nödsituation. Under ett par dygn sommaren 2010, och under ett antal timmar i April 2011, användes brunnarna eftersom reservvatten krävdes. 2.5 Vattentäktens värde Värdet på en vattentäkt beror bl.a. på uttagbara vattenmängder, nuvarande och framtida vattenutnyttjande, kostnader för en alternativ vattentäkt med samma kvantitet och kvalitet samt på tillgång på reservvattentäkter. För vattenförsörjningsändamål är värdet på uttagskapaciteten av störst intresse. Vattentäktens värde bestäms ofta av kostnaden för att ersätta vattentäkten med ett likvärdigt alternativ i händelse av att den blir obrukbar. Enligt Naturvårdsverkets indelningsgrund i fyra värdeklasser har Skara reservvattentäkt i Axvall ett högt skyddsvärde. Till vattentäkter med högt skyddsvärde räknas allmänna reservvattentäkter 3. 2.6 Ägandeförhållanden Brunnsområdet ligger på fastigheten Axvall 1:41 vilken ägs av Skara kommun, samt fastigheten Axvall 1:19 som ägs av Axvall folkhögskola. Brunnsområdet gränsar till fastigheten Axvall 1:1 som idag ägs av Fortifikationsverket. 2.7 Vattendom och tillstånd Tillståndsansökan för Skara reservvattentäkt i Axvall lämnades in till domstolen våren 2013 och dom för uttag av 50 l/s erhölls i mål nr M 4533-12 den 15 oktober 2013. För den tidigare vattentäkten lokaliserad i den övre akvifären finns en befintlig vattendom (A 83/1954) som medger ett uttag på 6,5 l/s (565 m 3 /d). Vattentäkten har inget vattenskyddsområde, 2.8 Dimensionerande uttag Det dimensionerade uttaget för vattenskyddsområdets utformning sätts 50 l/s. Efter en genomförd provpumpning av Sweco 2010-08-30 till 2010-10-19 bedöms akvifären 3 Naturvårdsverket Handboken för Vattenskyddsområde 2010:5 6 (43)
medge ett kontinuerligt uttag på mer än 50 l/s 4. Framtida driftsdata kan visa på större uttagsmöjligheter. Nytt tillstånd för vattenuttag får då sökas. De två produktionsbrunnarna är dimensionerade för ett kontinuerligt uttag om 20 l/s vardera. Från de mindre brunnarna, bör uttaget i B8 inte överstiga 7 l/s och från B6, inte mer än 4 l/s. Enligt utvärderingen av provpumpningen kan uttaget troligtvis överstiga 50 l/s för korta perioder, men med hänsyn till brunnarnas dimensionering kommer detta troligtvis inte ske förutom i undantag och vattenskyddet dimensioneras därför till 50 l/s. 4 Koncept Mars 2011 till Teknisk beskrivning av Skara reservvattentäkt i Axvall för tillståndsansökan, Sweco 2011. 7 (43)
3 Områdesbeskrivning Axvall ligger ca 7 km öster om Skara och 3,5 km norr om Hornborgasjön, se Figur 3. Axvalla hed är lokaliserat mellan Axvalls tätort och rv49. Vattentäkt Figur 3. Orienteringskarta för Axvall. Lantmäteriverket. Ärende nr M2006/1022. 3.1 Verksamheter och Markanvändning Axvall samhälle ligger i övergången mellan ett mindre skogsområde i väster och ett större hedområde i öster. Axvalla hed är avsatt som Natura2000-område. Mot söder sluttar hedområdet ner mot Vingsjön. Bördig åkermark utbreder sig söder om Vingsjön ända ner till Hornborgasjöns strandängar. Området mellan Axvalla hed och Varnhem i öster är påtagligt småkulligt med åtskilliga vattenfyllda sänkor och blötområden. I hela området förekommer dödisgropar och erosionsrännor. Avrinningen från området sker storskaligt från norr mot söder. Markanvändningen utgörs i huvudsak av betesmark och odlingsmark. Åtskilliga skogsdungar med buskar och lövträd finns, men något storskaligt skogsbruk bedrivs inte. 3.2 Geologi Berggrunden i området stupar i stora drag från Billingen och Varnhem i öster mot en nord-sydlig förkastning i väster, belägen under centrala delarna av Axvall samhälle. Jorddjupen i höjd med Axvall är ca 40-50 m för att successivt minska mot öster. 8 (43)
Jordlagren består generellt sett av ett övre lager av friktionsjord, ca 15-20 m mäktigt, ovan ett lager med silt och lera med ca 15 m mäktighet. Under silten och leran finns ytterligare vattenförande sand och gruslager med ca 10 m mäktighet och där under kommer berget. Jordartskartan för området visas i Figur 4. Figur 4. Jordartskarta över Axvall med omgivningar. Förkastningens ungefärliga läge markerad med prickad linje. Sveriges geologiska undersökning (SGU). Utförda borrningar i området visar på en komplex geologi. Vissa punkter uppvisar homogena lager medan andra uppvisar återkommande varvighet av finkorniga ler- och siltlager med sand emellan. 9 (43)
3.3 Hydrologi 3.3.1 Nederbörd Nettonederbörden i området är av storleksordningen 275 mm/år och grundvattenbildningen uppskattas därför till 200 mm/år (6,3 l/s km 2 ). 3.3.2 Ytvatten Området vid Axvalla hed kännetecknas främst av torra enbuskmarker. I lågpartierna finns några mindre våtmarker. Rinnande ytvattendrag saknas i princip inom området och huvuddelen av nederbörden bildar grundvatten i den övre akvifären. Eventuell ytavrinning sker mot söder och Vingsjön, som i sin tur avvattnar till Hornborgasjön. Vingsjön bedöms ha kontakt med det övre grundvattenmagasinet och både inläckage och utströmning av grundvatten kan ske. På heden finns även vattenfyllda lågpartier som kallas Gåsahålan, Svackorna och Drågen. Gåsahålan är en dödisgrop. Bildningen av Svackorna och Drågen är mer osäker. Enligt uppgift sinar inte svackorna på sommaren, inte ens under mycket varma och torra förhållanden 5, vilket skulle kunna antyda att lågpartierna står i kontakt med grundvattnet i den övre akvifären. 3.4 Hydrogeologi 3.4.1 Hydrogeologiska egenskaper Generellt kan sägas att det över stora delar av området finns två akvifärer, en övre öppen akvifär och en undre sluten akvifär. I en öppen akvifär avgränsas grundvattnet uppåt av en fri vattenyta vid vilken det hydrostatiska trycket är lika med atmosfärstrycket. I en sluten akvifär överlagras de vattenförande jordlagren av ett relativt tätt lager och grundvattnets trycknivå ligger högre än akvifärens övre gränsyta. Det övre sand- och gruslagret har stor utbredning och är starkt vattenförande i de nedre delarna av lagret. Mäktigheten på det övre lagret varierar från några meter i öster till flera tiotals meter i söder och väster. Silt- och lerlagret, som skiljer akvifärerna åt, varierar i mäktighet från några meter i söder till ca 20 m i norr. I flera undersökningspunkter återfinns flera lager av lera med vattenförande sand- och gruslager mellan. Det undre sand- och gruslagret verkar vara något mindre mäktigt än det övre, ca 10 meter mäktigt. Mot öster är materialet mer finkornigt och mäktigheten minskar. Det undre sand och gruslagret är det som vattentäkten anlagts i och som provpumpats under 2010. Flödet i den undre akvifären är under opåverkade förhållanden riktat mot söder. I Axvall samhälle finns ett stort antal grävda brunnar där flera av dem tidigare har försörjt flera hushåll eller mindre industrier, t.ex. mejeri och bryggeri. 5 Utkast till kommunen: Tekniskt underlag med förslag till skyddsområde och skyddsföreskrifter, Axvalls reservvattentäkt, Sweco VIAK, 2005. Ej publicerat. 10 (43)
På Axvalla hed finns tre större schaktbrunnar som försörjt de militära verksamheterna med vatten under en mycket lång tid. I västra delen av heden finns även två äldre kommunala schaktbrunnar som tidigare har försörjt Axvall och Varnhem med vatten. Söder om Vingsjön återfinns sannolikt någon form av randbildning under markytan. Materialet är här både grovt och mäktigt med mycket goda förutsättningar för betydande grundvattenuttag. Det som här reglerar den uttagbara vattenmängden är inte markens hydrauliska egenskaper utan tillrinningen av vatten. Det är svårt att exakt bestämma var vattendelaren för området är belägen åt norr och öster eftersom akvifärerna i området har mycket stor utbredning. Mot norr skulle en grundvattendelare kunna finnas i höjd med Eggby, ca 6 km norrut. Den skulle enligt SGU 6 även kunna vara belägen vid Lerdala, ca 12 km norrut (Figur 5). Vid planerat vattenuttag breder förmodligen en grundvattendelare i anslutning till Husabysjön ut sig mot öster. Tyvärr saknades mätpunkter så långt österut vid den provpumpning som gjordes hösten 2010. Mot söder finns indikationer från provpumpningen att en grundvattendelare bildas strax norr Vingsjön. Under opåverkade förhållanden är det inte känt hur långt söderut som grundvattendelaren är belägen, men sannolikt är det i anslutning till Hornborgasjön. 6 Hydrogeologiska kartan över grundvattnet i Skaraborgs län, SGU ser Ah nr 9. 11 (43)
Figur 5. Utdrag från SGU:s hydrogeologiska länskarta serie Ah nr 9 Sveriges geologiska undersökning. Medgivande: 30-2006/2007. 3.4.2 Grundvattenbildning Grundvattenbildningen till vattentäkten bedöms generellt ske genom infiltration av nederbörd längs hela isälvsavlagringen, Den regionala strömningsriktningen sker från norr mot söder och Hornborgasjön, och grundvattenbildningen i området bedöms vara ca 6,3 l/s km 2. 3.4.3 Egenskaper Förhållandet mellan uttag och avsänkning indikerar att transmissiviteten är i storleksordningen 2-3 10-3 m 2 /s i brunnarnas närhet. 12 (43)
Provpumpningsdata indikerar mer specifikt att transmissiviteten i området längre bort från brunnarna är 3,7 10-3 m 2 /s åt väster 7 och 3,9 10-3 m 2 /s åt nordost 8. Magasinskoefficienten uppskattas till mellan 1 10-4 1 10-3 och innebär förhållandevis slutna förhållanden, dvs. ett semipermeabelt skikt finns. Vid den sydöstra delen av området ökar magasinkoefficienten vilket indikerar mer öppna förhållanden. 3.4.4 Grundvattenmagasinets mäktighet Det undre sand och gruslagret verkar vara något mindre mäktigt än det övre, ca 10 meter mäktigt. Mot öster är materialet mer finkornigt och mäktigheten minskar. 3.4.5 Grundvattenmagasinets bredd Osäkerheten rådande akvifärens bredd är stor. Akvifärens utbredning kan enligt bedömning på vissa håll vara upp emot 5 km, men det bedöms som mest troligt att den inte har en homogen form. Vid beräkningar används därför uppskattningen att akvifären är 1,5 km bred, 0,5 km åt väster och 1 km åt öster. 3.4.6 Hydraulisk konduktivitet Den hydrauliska konduktiviteten i den undre akvifären vid Axvall har genom utvärdering av provpumpning och borrningsdjup beräknats. I brunnarnas närhet beräknas den hydrauliska konduktiviteten i medeltal vara ca 2-3 10-4 m/s (typiskt 3,1 10-4 m/s) 9. Den hydrauliska konduktiviteten i den övre akvifären är inte känd men har grovt beräknats till 2,5-4,7 10-4 m/s 10 i samband med en provpumpning av den kommunala schaktbrunnen 1967. 3.4.7 Naturliga gradienter vid Axvall Regionalt uppskattas grundvattengradienten vara riktad från norr till söder med gradienten (i) 0,002 i den undre akvifären. Detta har beräknats utifrån de grundvattenytor som uppmättes i området innan genomförd provpumpning. Nivålinjerna ligger på ett relativt konstant avstånd vilket indikerar homogena förhållanden i nord-sydlig riktning hos det undre lagret. Nivålinjernas konvergering mot punkterna B1 och B2 (Figur 6) indikerar att där antingen läcker ut grundvatten och/eller sker ett uttag av grundvatten. Lerans mäktighet vid B2 är liten, så ett utflöde av grundvatten skulle mycket väl kunna ske. Ett visst uttag av grundvatten sker sannolikt vid Härlingstorps gård. Det skall dock påpekas att antalet observationspunkter mot söder är begränsat och att de är något för få i förhållande till områdets storlek för att säkra slutsatser skall kunna dras om flödesriktningar i det undre grundvattenmagasinet i södra delen av området. 7 Rb1003. 8 B5. 9 T~3,1*10-3 m 2 /s utifrån avstånds-avsänkningsanalys H~10 meter,=> K~3,1*10-4 m/s. 10 T = 0,005-0,007 m 2 /s, H~15-20m. 13 (43)
Figur 6. Nivålinjer uppmätta innan påbörjad provpumpning 2010. Lantmäteriverket. Ärende nr M2006/1022. 3.5 Naturliga barriärer och sårbarhetsbedömning Sårbarhet betecknar markens och vattnets känslighet för att påverkas av en förorening, eller med andra ord, markens brist på förmåga att reducera en förorenings farlighet under transporten i mark och vatten. 3.5.1 Hydraulisk barriär Naturliga barriärer kan vara ett skyddande ler-/siltlager som minskar ett områdes sårbarhet, men kan också vara en uppåtriktad gradient som motverkar en föroreningstransport från markytan och ner till magasinet. I området i anslutning till uttagsbrunnarna utgörs geologin överst av 15-20 meter sand och grus. Under det övre sand- och gruslagret finns ett ca 15 m mäktigt lager med finkornigt material. Under det finkorniga lagret finns den undre akvifären som består av ca 10 m sand och grus. Provpumpning 2010, av vattentäkten visade på en läckande akvifär. Det innebär att den provpumpade undre akvifären diffust tillförs vatten från en annan akvifär. Detta sker antingen från ovan (den övre akvifären), från sidan (angränsande akvifärer) eller underifrån (sandsten och urberg). Vid Axvalla hed finns förutsättningar för alla tre läckagemodellerna, även om det bedöms som att huvuddelen av det tillkommande vattnet härrör från den övre akvifären, en mindre del från underliggande berggrund och 14 (43)
bara till en liten del från angränsande akvifärer. Detta medför att sårbarheten för den undre akvifären bedöms som liten i åtminstone närområdet (ca 0,5 km) runt uttagsbrunnarna. En knapp kilometer mot sydväst gav provpumpningen även indikationer på öppna förhållanden och där kan då sårbarheten vara större. Strömningstiden till vattentäkten är emellertid lång och en teoretisk inflexionspunkt är även den beräknad till ca 1 km nedströms vattentäkten vid ett kontinuerligt uttag om 50 l/s. Summerat bedöms sårbarheten för Skara reservvattentäkt i Axvall som måttlig 11. 3.6 Vattenkvalitet Den provpumpning med 34 l/s som genomfördes under 6 veckor hösten 2010 ger en bild av vattenkvaliteten. Vattenprover från brunn B10 togs efter två veckor och efter fem veckor. Vattenproverna har analyserats med avseende på bakterieinnehåll samt fysikaliska och kemiska parametrar inklusive metaller, petroleumprodukter och pesticider. 3.6.1 Grundvattenkvalitet Grundvattnet bedöms utifrån dessa resultatet vara stabilt och av god kvalitet bortsett från något hög turbiditet och hög järnhalt. Spår av bekämpningsmedel har inte påträffats i råvattnet från B10. Spår av petroleumprodukter har inte påträffats i råvattnet från B10. Bakteriehalterna är låga. Mot bakgrund av det påtagliga uttaget ur B10 förväntas vattenkvaliteten i de andra brunnarna vara ungefär densamma som i B10. 3.6.2 Allmän grundvattenkvalitet enligt VISS 12 Grundvattnet i magasinsgruppen; Rösjön, Hornborga, Valle, Timmersdala, där Axvall ingår har år 2009 allmänt klassificerats som otillfredsställande (exklusive kvicksilver) grundvattenstatus 13. Gränserna för bekämpningsmedelrester överstigs i magasinet, och det omfattas därför av ett generellt undantag, i form av tidsfrist till 2021, för miljökvalitetsnormen god kemisk status 14. Provtagningsplatsen för magasinet anges ej och den i VISS klassificerade avlagringen är 3 mil lång råder osäkerhet om hur detta påverkar Skara reservvattentäkt i Axvall. Provtagning från B10 under provpumpningen visar inte på några bekämpningsmedel 15. 11 Vattenskyddsområde. Handbok med allmänna råd. NV 2010:5 12 VattenInformationsSystem Sverige; Vattenförekomst Magasinsgrupp Rösjön Hornborga Valle Timmersdala 13 VISS, utdrag 2011-01-17. 14 VISS, utdrag 2011-01-17 15 Långtidsprovpumpning Skara reservvattentäkt i Axvall, Sweco, 2011. 15 (43)
4 Planbestämmelser och markanvändning Möjliga motstående intressen är planbestämmelser samt verksamheter. Konflikter gällande markanvändningen bottnar oftast i anspråk på att få använda samma ytor för flera ändamål, t.ex. för bebyggelse, vägsträckning, industrilokalisering och vattentäkter. En säker och hälsosam dricksvattenförsörjning är en nödvändig grund för ett samhälles fortlevnad och utveckling. Vattentäktens huvudman har skyldighet att säkra vattnets kvalitet och konsumenternas hälsa. Detta innebär att skyddet av vattentäkten kan komma i konflikt med andra verksamheter som kan påverka vattnet negativt genom de restriktioner som läggs på verksamheterna. 4.1 Översiktsplan Skara kommun Översiktsplanen för Skara kommun från 2005 innehåller detaljplaner för Axvalls samhälle och riktlinjer, samt beskrivning av Axvalla hed. Axvalla hed tillhör områden med särskilda riktlinjer, då det finns riksintresse för kulturminnesvård, naturvård och friluftsliv förutom att större delen av området är ett Natura2000-område 16. Riktlinjerna för bebyggelse inom Axvalla hed inkluderar stor restriktivitet mot ny bebyggelse. Undantag kan göras för mindre byggnader för folkhögskolans, försvarets, turismens eller betesdriftens behov förutsatt att det inte kommer i konflikt med bevarandeintresset 17. 4.2 Riksintressen och Naturreservat Axvalla hed och Valle är klassade som områden av riksintresse för kulturmiljövård och täcker in ett stort område omkring Axvall. Områdena finns inom det så kallade Kambrosilurområdet vilket anknyter till traktens långvariga jordbruks- och landsbygdshistoria omkring Falbygden. I Axvalla hed finns ett särskilt intresse att bevara anläggningar från länets försvarspolitiska historia så som Axvalla hus vid husgärdet med tillhörande bebyggelse. Området ingår i museets inventering av värdefulla bebyggelseoch fornlämningsmiljöer. Valle är ett område rikt på kulturhistoriska lämningar från brons- och järnålder och klassas som ett av de viktigaste bronsåldersområdena i länet. Följande områden ingår i dessa riksintresseområden. Axvalls tätort Hela Axvalla tätort är belägen inom ett område av riksintresse för kulturminnesvården. I området finns bl.a. Axvalla folkhögskola. Norra Ving/Härlingstorp Detta område ingår i museets inventering av värdefulla bebyggelse- och fornlämningsmiljöer. I områdets sydöstra delar finns kulturhistoriskt värdefulla platser som innefattar fornlämningar. Dessa är sannolikt spår efter den forntida byn Norra Ving. Norra Vings 16 ÖP, Skara Kommun, 2005 17 ÖP, Skara Kommun, 2005 16 (43)
kyrka är ett s.k. byggnadsminne med höga kulturhistoriska värden. Då den är uppförd före 1940 är den skyddad enligt kulturminneslagen. Skålltorp-Skärv Området omfattar odlingslandskap och kulturlandskap vid Skärv. Flera fornlämningsfynd har gjorts i området och där finns också välbevarade 1800-talsgårdar. Tranum I Tranum, beläget sydöst om Axvall, finns ett område klassat som hänsynsområde enligt länsstyrelsens program för odlingslandskapets natur- och kulturvärden som pågick 1992 och 1996. Med hänsyn till att Tranum ligger i den fornlämningsrika Vallebygden är möjligheterna till fornfynd stora i området. 4.3 Markanvändning Axvalla hed är idag ett Natura 2000-område vilket begränsar användningen av området. Under sommarhalvåret används heden som betesmark, medan den under resten av året endast används som strövområde. Söder om heden finns större jordbruksmarker men även uppströms vattentäkten finns åkermark. I närheten av vattentäkten finns även Axvalla folkhögskola och Axvall samhälle. 17 (43)
5 Inventering av potentiella risker i anslutning till Axvalls vattentäkt 5.1 Genomförande En översiktlig riskinventering genomfördes inom tillrinningsområdet till Skara reservvattentäkt i Axvall 2011-03-23. Föreliggande MIFO-sammanställning, kommunens övriga riskinventeringsinformation om beaktansvärda riskkällor och objekt samt tidigare riskinventering genomförd av Sweco 2005 var underlag för riskinventeringen. Riskkällor inom tillrinningsområdet för Skara reservvattentäkt i Axvall beskrivs nedan. Dessa avser både platsspecifika riskobjekt och risker som är förknippade med en viss typ av markanvändning. 5.2 Riskkällor Vatten som kommer att tas ut i vattentäkten är grundvatten, därför bedöms en långsam försämring av grundvattenvattenkvaliteten vara den största risken för grundvattentäkten. De verksamheter eller företeelser som kan innebära risker i området kan grupperas i följande riskkällor: o o o o o o Klimatförändringar och översvämningar Sabotage, kris och krig Vägar och transporter Jord- och skogsbruk Bebyggelse Övriga riskkällor De olika riskkällorna beskrivs och sammanställs nedan. 5.2.1 Klimatförändringar och översvämningar Mycket talar för att stora delar av Sverige går mot ett mildare och blötare klimat. Det medför att risken för översvämningar ökar och att föroreningar därmed lättare kan spridas till yt- och grundvatten. Mer extrema väderförhållanden leder till ökad risk för bl.a. häftiga nederbördstillfällen och perioder av extrem torka. Likt vad tidigare erfarenheter från perioder med höga regnmängder visar kan extrema nederbördstillfällen medföra följande risker: o o o o o o Bräddning av avlopp Stora dagvattenmängder Översvämning och bortspolning av föroreningar från pågående och nedlagda verksamheter på markområden i anslutning till vattendrag och sjöar Ökad olycksfrekvens, t.ex. underminering av vägar Ökad grumlighet i ytvattendrag Skred 18 (43)
I täktens närområde finns inga utpekade områden där risken för ovanstående risker bedöms vara hög 18. 5.2.2 Sabotage, kris och krig Vattenförsörjningen är en känslig sektor för sabotage och i samband med kris och krig. Risker rör bland annat åverkan på fasta installationer vilket motverkas genom fysiskt skydd. Dessa risker har inte analyserats i denna rapport. En särskild riskanalys bör inarbetas i kommunens beredskapsplan. Aktsamhet beträffande informationsspridning om vattentäktens utformning och sårbarhet bör också iakttas. 5.2.3 Vägar och transporter Norr om vattentäkten går rv49 mellan Skara och Skövde. Avståndet till vattentäkten är ca 800 meter. Rv49 har idag en belastning på ca 9000 fordon/dygn, varav 10 % är tung trafik 19. Hastighetsbegränsningen är 90 km/h. En ombyggnad av vägen planeras vilket innebär en breddning av rv49, utbyggnad av väg 2747 förbi pansarmuseet och ut till en ny påfart vid rv49. Påfarten från Hedvägen till rv49 kommer att försvinna. Hedvägen med måttlig trafik går väster om vattentäkten i en nord-sydlig riktning på ca 300 meters avstånd. Söder om vattentäkten finns Skaravägen med måttlig trafikbelastning. De riskkällor som kan identifieras i samband med vägarna och transporter är främst: o o Olyckor med farligt gods Vägdagvatten från rv49 Olyckor med farligt gods Olyckor sker statistiskt sett på alla typer av vägsträckor men speciellt utsatta delar utgörs av vägavsnitt där trafiksituationen är komplex och där trafikmängden hög. Sannolikheten för att en olycka med transport av farligt gods ska inträffa på Hedvägen eller rv49 bedöms som liten. En olycka kan troligen få konsekvenser på vattentäkten om stora mängder farligt gods kan läcka ut. Risken för detta kan minskas avsevärt om dagvattnet från vägen tas omhand, samt om vägen förses med t.ex. avkörningsvänliga väggrenar. Vägdagvatten Dagvatten från vägar utgör en diffus och intermittent föroreningskälla. Vägdagvatten innehåller ofta höga halter av tungmetaller i form av koppar, bly och kadmium samt opolära alifatiska kolväten och PAH (polycykliska aromatiska kolväten). Kontinuerligt 18 ÖP, Skara Kommun, 2005. 19 Vägverket, MKB till Arbetsplan rv49. 2008-09-15. 19 (43)
slitage där små partiklar frigörs från däck och vägbana samt emissioner från biltrafiken bidrar till förorening av vägdagvatten som sprids vidare via ytavrinning. Eftersom trafikmängden på rv49 är måttlig och avståndet till vattentäkten är relativt stort bedöms risken för att vattentäkten ska påverkas av vägdagvatten som liten. Risken för att vattentäkten ska påverkas av saltning på vägen eller annat vägunderhåll bedöms vara liten. 5.2.4 Jord- och skogsbruk Jord- och skogsbruk utgör i olika delar av verksamheten varierande hot för vattentäkten. Inom jordbruket är det framförallt spridning av bekämpningsmedel och gödselmedel som kan förorsaka försämrad vattenkvalitet. Skogsbruket innebär en risk för försämrad vattenkvalitet dels genom näringsläckage, dels genom markskador och läckage från de arbetsfordon och tankar som används i verksamheten. Jordbruksmark finns norr och söder om vattentäkten men inte i dess direkta närhet. Potentiella riskkällor vid jord- och skogsbruk är: o o o o Bekämpningsmedel Växtnäringsämnen Mobila bränsletankar Djurhållning Bekämpningsmedel Industrin står i allmänhet för en mycket stor del av försäljningen av bekämpningsmedel (~75 %), därefter kommer jordbruket (~15 %). Skogsbruket står generellt sett endast för en mycket liten del av samhällets användning av bekämpningsmedel (<< 1 %). Av växtskyddsmedel (ogräsmedel) svarade jordbruket dock för ca 75 % och hushållskonsumtionen ca 15 %. 20 Grundvattenförekomsten är i VISS klassad som otillfredsställande kemisk status på grund av förekomst av bekämpningsmedel 21. Bekämpningsmedelsrester har dock inte påträffats under provpumpningen 2010 i undre akvifären. Växtnäringsämnen Det finns huvudsakligen två typer av gödselmedel; handelsgödsel (kemiskt framställt) och naturgödsel (djurspillning). Naturliga gödselmedel utgör en risk för vattenkvaliteten främst genom dess innehåll av mikrobiella föroreningar, vilka kan överleva under lång tid. Alla typer av växtnäringsämnen utgör dock en risk för spridning av näringsämnen till omgivningen. Hantering av växtnäringsämnen omfattar bland annat lagring, transport och spridning. Förhöjda kvävehalter har inte påträffats under provpumpningen 2010 i undre akvifären. 20 Kemikalieinspektionen, Bekämpningsmedel 2008 21 VISS, 2011-01-17 20 (43)
Mobila bränsletankar Mobila tankar för petroleumprodukter inom jord- och skogsbruksverksamhet, som enligt gällande krav ska vara dubbelmantlade, kan medföra en risk för grund- och ytvattenförorening främst genom spill i samband med tankning och vid stöld. 5.2.5 Bebyggelse Överallt där människor bor och vistas förekommer en rad potentiella risker för en närbelägen vattentäkt. Riskerna är dels förknippade med boende, dels med olika typer av verksamheter. All hantering av för yt- eller grundvattnet skadliga ämnen som kan komma i kontakt med vattentäktens tillrinning utgör en risk för vattentäkten. Olyckor kan inträffa som orsakar stora utsläpp av skadliga ämnen, men även kontinuerliga diffusa utsläpp riskerar att hota vattentäkten. Energibrunnar och fordonstvätt är två exempel på risker länkade till bebyggelse. Den för vattentäkten närmaste bebyggelsen är Axvalls Folkhögskola, ca 100 m öster om brunnarna. Axvalls samhälle är lokaliserat ca 500 m S-SÖ om vattentäkten. Bebyggelsen bedöms inte utgöra någon stor risk för vattentäkten. 5.2.6 Övriga större riskkällor/riskobjekt Större riskobjekt redovisas utan inbördes ordning nedan och i Figur 7 22. Figur 7. Identifierade MIFO-objekt och riskobjekt från riskinventering. Lantmäteriverket. Ärende nr M2006/1022. 22 MIFO-inventering, Sweco 2005, Riskinventering 2011. 21 (43)
MIFO-Objekt 1) Ving 17:1 På fastigheten Ving 17:1, 600 m söder om vattentäkten, fanns under 1960-talet en kommunal avfallsdeponi; före detta Valle kommuns soptipp. Troligtvis har avfallsupplaget använts för hushållsavfall, mejeriavfall och bryggeriavfall och marken klassificerades 1986 som Riskklass 4. Det har förekommit klagomål om dålig lukt från närboende, vilket resulterat i att marken dränerats. Klagomål från närliggande hus angående sättningar i marken har också förekommit de senaste åren. 2) Axvall 1:4 På fastigheten 500 m sydväst om brunnarna ligger Axvalls bensin och service. 1999 upptäcktes oljeföroreningar på fastigheten, kring oljeavskiljaren. 24 ton jordmassor förorenade av petroleum grävdes upp och transporterades bort. Insitu sanering genomfördes för den kvarvarande oljeförorenade jorden under byggnaden. Saneringen avslutades 2003. Fastigheten klassas som Riskklass 2. Dagens föroreningsnivå är okänd. 3) Axvall 1:51 Taxistation och bensintapp fanns på fastigheten fram till flytt 1964. Riskklass 2, men inga uppgifter om föroreningsnivån finns. Dagens föroreningsnivå är okänd. Avstånd till vattentäkten är ca 510 m. 4) Kuletomten 1:231 På fastigheten, ca 520 meter sydväst om vattentäkten, fanns förut en bensinstation som lades ner på 1950- eller 1960-talet. Marken klassas som riskklass 2. Det finns stora spridningsförutsättningar och mycket hög känslighet men få uppgifter om verksamheten. Dagens föroreningsnivå är okänd. 5) Axvall 1:39 På fastigheten, ca 600 m sydväst om täkten, fanns tidigare en bensinstation som lades ner i början av 1950-talet. Marken är klassad som Riskklass 2 Hög farlighet samt mycket stor känslighet. Dagens föroreningsnivå är okänd. 6) Axvall 1:49 Ca 720 m sydväst om vattentäkten ligger fastigheten där det tidigare fanns en bensinstation som lades ner i slutet av 1950-talet. Marken är klassad som Riskklass 2 Hög farlighet samt mycket stor känslighet. Dagens föroreningsnivå är okänd. 7) Axvall 1:50 Axvalls Autoservice HB bedrev skrotning och demontering av MC på fastigheten, ca 450 m söder om brunnarna. Verksamheten är nu nedlagd, dock tidigast 1997. 22 (43)
Marken är klassad som Riskklass 2 Stor känslighet. Inga uppgifter finns om föroreningsnivån. 8) Ving 16:22 Fram till 1947 fanns GL Johanssons Mekaniska verkstad på fastigheten som ligger 500 m söder om brunnsområdet. Klassas som branschtypisk riskklass 3, med höga spridningsförutsättningar och mycket hög känslighet. 9) Kuletomten 1:232 Från bryggeriet på fastigheten har det tidigare förekommit läckage av mäsk som kommit ut i Vingsjön. Fastigheten finns i mitt i Axvall samhälle, ca 800 m sydväst om vattentäkten. Ytterligare information saknas men fastigheten klassas som Riskklass 3 Hög känslighet för Vingsjön. Stora spridningsförutsättningar. Objekt från riskinventering a) Axvall 1:1 Idrottsplats Idrottsplatsen i Axvall, 440 m väster om brunnarna, består av två fotbollsplaner som används regelbundet. Vid upprepade tillfällen har det tillförts både bekämpningsmedel och konstgödsel som kan förorena marken och spridas till vattentäkten. b) Axvall 1:1 Axvall folkhögskola På Axvalla folkhögskola bedöms det finnas trädgårdsmaskiner samt förvaring av bekämpningsmedel, petroleumprodukter och gödning i mindre skala. Folkhögskolan ligger precis till väster om brunnsområdet, <300 m. c) Axvall 1:1 Skjutbana Väster om heden, 750 m från vattentäkten, finns en skjutbana placerad som har drivits av Axvalls skytteförening sedan 1940. I vilken utsträckning skjutbanan används idag är okänd. Skjutriktningen är riktad bort från heden. Föroreningar har tidigare dokumenterats i marken på fastigheten och spridning genom isälvsgruset till heden kan inte uteslutas. Risken för förorening av vattentäkten bedöms dock som mycket låg men kan inte uteslutas. d) Axvall 1:1 Före detta Pansarmuseum Öster om Axvalla hed och ca 460 m om vattentäkten, fanns tidigare ett pansarmuseum för militära fordon. Inga undersökningar av marken är genomförda men marken bedöms vara förorenad på grund av tidigare uppställning av fordon och tankning av dessa. e) Axvall 1:1 Drivmedelsanläggning I anslutning till det före detta pansarmuséet finns en drivmedelsanläggning, som består av 6 25 m 3 tankar i mark, 1 3 m 3 tank ovan mark samt 6 påfyllnads- 23 (43)
pumpar och en spolplatta med oljeavskiljare 23. Undersökningsborrningar genomförda 1995 visade ingen förorening av grundvattnet. f) Axvall 1:1 Djurhållning på Axvalla hed Användandet av heden som betesmark under sommarhalvåret innebär en stor risk för mikrobiell förorening av grundvattnet i övre akvifären genom betesdjurens spillning. Risken för undre akvifären bedöms som liten. g) Axvall 1:1 Försvarets nedlagda anläggningar Försvarsmakten har tidigare använt heden som militärt övningsfält och bedrivit verksamhet i Axvall i mer än hundra år. Framför allt aktiviteterna på fältet bör ha resulterat i ammunitionsrester och andra föroreningar (såsom oljeförorening från fordon) i det övre marklagret på heden. h) Axvall 1:1 Deponi. På fastigheten, väster om Hedvägen, och ca 640 m från vattentäkten, finns en mindre deponi av jordmassor. Information om denna saknas. i) Husgärdets småhusområde Strax nordöst om heden, ca 900 m från brunnarna, finns området Husgärdets småhusområde, med fem åretruntbostäder, tre sommarstugor samt mindre stugor såsom gäststugor. I området finns sju enskilda vattentäkter samt ett antal spillvattenutsläpp. Risken för att spillvattnet ska förorena grundvattnet har av Skara kommun bedömts som stor. Inga nya hus tillåts i området innan VA och en bättre trafiklösning till närliggande rv49 har åtgärdats. Hur grundvattnet strömmar i detta område är okänt. Riskinventeringen som gjordes av Sweco 2005 drog slutsatsen, efter inmätningar i området, att grundvattnet i övre jordlagren strömmar vanligen ned mot Husgärdessjön och inte mot heden förutsatt att en gynnsam transportväg finns. j) Husgärdet 6:1 På fastigheten har det bedrivits en omfattande avfallshantering och sortering, men verksamheten är nu avlutad eller under avveckling. Tidigare har hantering och blandning av avloppsreningsslam med åkerjord pågått och företaget anmäldes 2003 till länsstyrelsen. Länsstyrelsen beslutade om återställning av marken och kontrollprogram för provtagning av tungmetaller i grundvattnet. Provtagningarna visade på förhöjda blyhalter. Fastigheten omfattas av förbud mot slamspridning fram till 2012. Fastigheten finns öster om heden, och ca 950 m från vattentäkten. Grundvattenströmningen i övre akvifären bedöms vanligen inte ske mot Axvalla hed. 23 Utkast till kommunen: Tekniskt underlag med förslag till skyddsområde och skyddsföreskrifter, Axvalls reservvattentäkt, Sweco VIAK, 2005. Ej publicerat. 24 (43)
k) Riksväg 49. Se tidigare beskrivning i kapitel 5.2.3 25 (43)
6 Riskbedömning inom tillrinningsområdet 6.1 Skyddsbehov Vattentäktens värde och sårbarhet styr behovet och omfattningen av skyddet. Förekomst av riskkällor i vattentäktens närområde är också styrande för skyddsbehovet. Skara reservvattentäkt i Axvall har högt värde som en viktig reservvattentäkt för Skara kommun. Vattentäktens sårbarhet bedöms vara måttlig eftersom en förorening hindras av det semipermeabla lagret innan den når den undre akvifären. Skyddsbehovet för Skara reservvattentäkt i Axvall bedöms därför vara stort. Inrättande av vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter är ett sätt att öka skyddet. 6.2 Identifierade riskkällor Följande riskkällor förekommer inom tillrinningsområdet för Skara reservvattentäkt i Axvall och ingår därför i den översiktliga riskbedömningen: Dagvatten från bebyggda ytor Djurhållning Energianläggning i berg och jord Enskilda avlopp Fordonstvätt Förvaring av avfall Hantering av bekämpningsmedel Hantering av handelsgödsel Hantering av hemkemikalier Hantering av naturgödsel Hantering av petroleumprodukter Husbehovstäkt Markarbeten Olyckor med farligt gods på väg Olyckor på väg Skjutbanor Spridning av vägsalt Timmerupplag Upplag av snö Upplag av vägsalt Utfyllning med orena massor Vägdagvatten 6.3 Riskbedömning Riskbedömningen är en sammanvägd bedömning av sannolikheten för att en föroreningskälla kan komma att påverka vattentäkten negativt samt bedömningen av konsekvensen för vattentäkten vid en oönskad händelse. Sannolikhetsbedömningen baseras på nedanstående faktorer, vilka tillsammans uttrycker sannolikheten för att en oönskad händelse bedöms kunna inträffa. 26 (43)
Sannolikhet för riskförekomst inom vattentäktens tillrinningsområde Sannolikhet för emission vid riskförekomst inom vattentäktens tillrinningsområde Sannolikhet för ogynnsam transportmöjlighet till vattentäkten Konsekvensbedömningen baseras på nedanstående faktorer, vilka tillsammans bestämmer den negativa konsekvensen för vattentäkten av en eventuell oönskad händelse. Markens och vattnets sårbarhet uttryckt som systemets inneboende känslighet för påverkan Avståndets inverkan på reduktion av föroreningen genom nedbrytning, fastläggning och spädning fram till vattenuttaget Emissionens inneboende förmåga att motstå nedbrytning och fastläggning Emissionens farlighet Belastning, mängd, volym av emissionen Utbredning av riskförekomst De riskkällor som bedöms utgöra störst risk för Skara reservvattentäkt i Axvall är: Djurhållning Hantering av bekämpningsmedel Hantering av handelsgödsel Hantering av hemkemikalier Hantering av naturgödsel Hantering av petroleumprodukter Dagvatten från bebyggda ytor Olyckor med farligt gods på väg Olyckor på väg Vägdagvatten från rv49 6.4 Behövliga åtgärder att minska riskerna Flertalet identifierade risker hanteras i föreslagna skyddsföreskrifter som följs upp med aktiv tillsyn inom vattenskyddsområdet med tillräcklig frekvens. Förutom detta finns det flera typer av riskkällor som varken är möjliga eller lämpliga att reglera genom skyddsföreskrifter. I syfte att uppnå önskad riskminskning inom Axvall vattenskyddsområde kommer föreskrifterna bara vara en del i arbetet att uppnå ett säkert vattenskydd. Föreskrifterna kompletteras med aktivt arbete med övriga typer av riskreducerande åtgärder. De åtgärdstyper som kan bidra till riskminskning, och därmed ett ökat vattenskydd, utöver vattenskyddsföreskrifter utgörs främst av följande; 27 (43)
Indirekt lagstiftning inom vattenskyddsområde Beredskapsplan Detaljerad riskanalys Riktlinjer för planering Tillsyn Fysisk åtgärd Information Olika typer av riskreducerande åtgärder bidrar på olika sätt till ett ökat vattenskydd. Vilka åtgärder som är lämpliga varierar för olika risker och beror på förutsättningar i enskilda fall samt på riskens allvarlighetsgrad och hot, något som bör framgå i en detaljerad riskanalys. 28 (43)
7 Utformning av vattenskyddsområde Utifrån vattentäktens hydrogeologiska förhållanden samt resultatet av riskbedömningen och handboken 2010:5 föreslås ett vattenskyddsområde enligt Bilaga 2. 7.1 Krav och allmän metodik Det övergripande målet med vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter är att preventivt försöka skydda en vattentäkt eller område möjligt för vattentäkt. Skydd av grundvattentäkter regleras genom Miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap). Naturvårdsverket ger i sina allmänna råd (NVFS 2003:16) och handbok för vattenskyddsområden (2010:5) anvisningar för skydd av vattentäkter. Vattenskyddsområdet för en vattentäkt bör i princip, enligt gällande råd och anvisningar omfatta hela tillrinningsområdet. Av hydrogeologiska skäl begränsas ibland området när skyddsförhållandena är goda, uppehållstiden är tillräcklig eller det inte anses skäligt att införa restriktioner inom så stora områden. Varje vattenskyddsområde som inte omfattar hela tillrinningsområdet är dock alltid associerat med en viss risk. Exempelvis att en förorening precis utanför gränsen, som således inte omfattas av restriktionerna, inte hinner dämpas tillräckligt mycket innan det når vattentäkten. 7.2 Skyddszonernas utformning I Naturvårdsverkets handbok anges att avgränsningen och vattenskyddsområdet för en grundvattentäkt bör resultera i fyra skyddszoner med olika restriktionsnivåer. En uppdelning av vattenskyddsområdet i olika skyddszoner gör att skyddsföreskrifterna blir mer nyanserade och skäliga, samt att lägre respektive högre krav kan ställas på verksamheter inom olika områden beroende främst på närheten till uttagsbrunnarna. Speciella infiltrationsområden kan behöva högre skyddsbehov än vad strömningstiden till uttagsbrunnarna anger. 7.2.1 Arbetsmodell för lutande grundvattennivå De rådande hydrogeologiska förhållandena innebär att grundvattnets regionala strömningsriktning är mot söder i riktning mot Hornborgasjön. Tillrinningsområdet för Skara reservvattentäkt i Axvall bedöms vara hela isälvsavlagringen som sträcker sig i nord-sydlig riktning. Enligt uppskattningar och SGU:s hydrogeologiska karta finns en grundvattendelare belägen vid Lerdala, ca 12 km norrut, men den nordliga grundvattendelaren skulle även kunna finnas vid Eggby, ca 6 km norrut. Därmed kan allt vatten som transporteras i magasinet uppströms vattentäkten teoretiskt på sikt nå uttagsbrunnen. Troligtvis sker det in- och utläckage av grundvatten till magasinet längs avlagringen. De långa transporttiderna medför bedömningen att vattenskyddsområdet inte behöver innefatta hela tillrinningsområdet uppströms. I vattentäktens direkta närområde sker en relativt cirkulär strömning mot brunnen vid uttag, även om den är något utdragen i strömningsriktningen. Figur 8 redovisar en principprofil norr till söder, samt hur grundvattennivåerna principiellt uppträder. 29 (43)