FINANSINSPEKTIONEN BILAGA 1 1 (9) ANMÄLNINGS- OCH TILLSTÅNDSFÖRFARANDET VID INFÖRANDE AV METODER FÖR BERÄKNING AV Denna bilaga beskriver hur en anmälan eller ansökan om att införa schablonmetoden, en alternativ schablonmetod eller en internmätningsmetod skall vara strukturerad. Finansinspektionen önskar att institut som planerar att införa någon av de ovannämnda metoderna i ett så tidigt skede som möjligt tar kontakt med Finansinspektionens byrå för företagsstyrning och operativa risker. Anmälningar och ansökningar inklusive bilagor skickas till Finansinspektionen/Avdelningen för stabilitetstillsyn/pb 159, 00101 Helsingfors. 1. ANMÄLAN OM INFÖRANDE AV SCHABLONMETODEN 1.1 Tidsfrister Finansinspektionen rekommenderar att institutet på förhand aviserar sin plan att införa schablonmetoden så snart beslut om detta har fattats av högsta ledningen, dock senast två månader före slutlig anmälan om införande. Om det på förhand aviserade beslutet senare ändras skall institutet skriftligen antingen annullera sin förhandsanmälan eller skjuta fram tidigare meddelade datum. Den egentliga anmälan om införande av schablonmetoden skall skickas till Finansinspektionen senast nio månader före det planerade införandet. 1.2 Anmälans utformning För koncerner, finansiella företagsgrupper och andra grupper av tillsynsobjekt görs anmälan av moderbolaget. Anmälan undertecknas av den verkställande ledningen. Samtliga enskilda
FINANSINSPEKTIONEN BILAGA 1 2 (9) 1.2.1 Basuppgifter tillsynsobjekt i gruppen skall med sin underskrift bestyrka sin delaktighet i den gemensamma anmälan. Anmälan består av följande delar: basuppgifter självutvärdering införandeplan Dessutom kan Finansinspektionen begära mer detaljerade och noggrannare uppgifter om fördelningen på affärsområden eller hanteringen och kontrollen av operativa risker. Finansinspektionen gör vid behov platsbesök och inspektioner för att i kontrollera uppgifterna i anmälan. Inom ramen för basuppgifterna skall institutet skicka in sin dokumentation om fördelningen av verksamheterna på affärsområden. Fördelningen på affärsområden beskrivs i avsnitt 7.2. i standard 4.3i. Institutet skall redogöra för hur föreskrifterna i Finansinspektionens standard har beaktats i fördelningen på affärsområden. De begärda basuppgifterna gäller redogörelser för institutets interna rutiner, instruktioner och rapporter. Om rutinerna till någon del håller på att uppdateras då anmälan lämnas in skall institutet redogöra för hur de befintliga rutinerna skiljer sig från de planerade rutinerna. 1.2.2 Självutvärdering En viktig del av anmälan är institutets självutvärdering av sin beredskap att införa schablonmetoden vid den angivna tidpunkten. I själutvärderingen ger institutet en väl grundad och väl analyserad syn på hur de allmänna kvalitativa minimikraven enligt avsnitt 5.1 och 7.3 uppfylls. Institutet skall i sin sammanställning presentera resultatet av sin självutvärdering med analys av eventuella brister och fel i varje punkt, en plan för korrigerande åtgärder och tidsplan för korrigeringarna.
FINANSINSPEKTIONEN BILAGA 1 3 (9) I en inledning till självutvärderingen skall institutet beskriva tillvägagångssättet för bedömningen. Det skall framgå vilka metoder som har använts och vilka instanser som har deltagit i utvärderingen och sammanställt den, och vilket förvaltningsorgan som har fattat beslut om godkännandet. I första hand skall självutvärderingen utföras av en oberoende riskhanteringsfunktion, men också representanter för internrevisionen och eventuellt representanter för revisorerna och externa sakkunniga kan delta. Till sammandraget av självutvärderingen skall vid behov fogas behövlig dokumentation, exempelvis kopior av viktiga beslut och instruktioner om riskhantering. Intern kontroll och riskhantering Institutet skall redogöra för hur nedanstående krav och beskrivningar uppfylls: Institutets förvaltning och organisation skall vara organiserad på ett sätt som skapar förutsättningar för en effektiv intern kontroll. Institutets högsta ledning inklusive kommittéer, verkställande ledning, riskhanteringsfunktion och internrevision skall ha tydlig och täckande ansvarsfördelning som är allmänt känd bland de anställda. Högsta ledningen skall ha godkänt principerna och rutinerna för riskhanteringen och regelbundet utvärdera deras kvalitet och omfattning. Den interna kontrollen och riskhanteringen skall vara täckande och uppfylla de krav som ställs på omfattningen och karaktären av verksamheten. Institutet skall ha en effektiv process för identifiering, utvärdering, mätning, uppföljning och rapportering av alla risker som institutet exponeras för. Institutet skall ha beredskaps- och kontinuitetsplaner i händelse av allvarliga störningar i verksamheten. Hantering av operativ risk
FINANSINSPEKTIONEN BILAGA 1 4 (9) Institutet skall ange hur hanteringen av operativa risker uppfyller följande krav: Institutet skall ha en fastställd definition av operativa risker som beaktar verksamhetens omfattning och särdrag. Institutet skall ha fastställt en godtagbar nivå för exponeringen mot operativa risker och styrdokument för extrema händelser med stor inverkan på institutets verksamhet. Institutet skall ha ett väldokumenterat klassificeringsoch hanteringssystem för operativ risk med tydlig ansvarsfördelning. Institutet skall kunna presentera en färsk bedömning av att de resurser som kan användas för hantering av operativa risker är tillräckliga. Hanteringssystemet för operativ risk skall vara nära integrerat med institutets övriga riskhanteringsprocesser och generera information som behövs för uppföljning och begränsning av riskerna. Informationen skall användas också i institutets strategiska och dagliga beslutsfattning. Med ledningens rapporteringssystem utarbetas rapporter om operativa risker till institutets olika enheter. Incidenter relaterade till operativ risk klassificeras enligt sannolikhet och effekter. Tillsynsobjektet skall ha en klar uppfattning om hur kompatibla datasystemen och rutinerna i olika koncernföretag och funktioner är. 1.2.3 Införandeplan Institutet skall skicka Finansinspektionen en detaljerad plan för införande av metoden. I införandeplanen skall anges planerade
FINANSINSPEKTIONEN BILAGA 1 5 (9) datum för införande av schablonmetoden också för sådana verksamheter där basmetoden används endast tillfälligt och för dotterbolag som tills vidare tillämpar basmetoden. Av planen skall framgå hur långt metoderna och IT-systemen har utvecklats med tanke på för att nå beredskapen redan vid anmälningstidpunkten, liksom också vilka metod- och ITsystemändringar som ännu inte är slutförda. För dessa skall finnas tidtabeller och uppgifter om avsatta resurser. Vidare skall anges på vilken organisationsnivå och hur införandet bevakas. 2 ANSÖKAN OM INFÖRANDE AV EN ALTERNATIV SCHABLONMETOD 2.1 Tidsfrister 2.2 Ansökningshandling Finansinspektionen rekommenderar att institutet på förhand aviserar sin plan att införa en alternativ schablonmetod så snart beslut om detta har fattats av högsta ledningen, dock senast två månader innan ansökan lämnas in. Ansökan om införande av en alternativ schablonmetod skall skickas till Finansinspektionen senast nio månader före införandet. För koncerner, finansiella företagsgrupper och andra grupper av tillsynsobjekt görs ansökan av moderbolaget för hela gruppens räkning och undertecknas av gruppens verkställande ledning. Dock skall samtliga enskilda tillsynsobjekt i gruppen med sin underskrift bestyrka sin delaktighet i den gemensamma ansökan. Institut som ansöker om tillstånd skall i sin ansökan lämna den information (basuppgifter, självutvärdering och införandeplan) som anges i kapitel 1.2 i denna bilaga. I samband med basuppgifterna skall tillsynsobjektet dessutom redogöra för hur institutet uppfyller de särskilda kraven enligt avsnitt 8.2 i standard 4.3i avseende koncentrationen av intäkter till hushållsbanksverksamheten och storkundsbankverksamheten och avseende riskerna i kreditportföljerna inom dessa affärsområden.
FINANSINSPEKTIONEN BILAGA 1 6 (9) Ansökan skall göras även då institutet redan använder schablonmetoden och ansöker om tillstånd att få börja använda en alternativ schablonmetod. Dokument som institutet redan tidigare bifogat i samband med anmälan om införande av schablonmetoden behöver inte i sin helhet fogas till ansökan om att få införa en alternativ schablonmetod, förutsatt att inga väsentliga förändringar har inträffat under den tid schablonmetoden har använts. 3 ANSÖKAN OM INFÖRANDE AV EN INTERNMÄTNINGSMETOD 3.1 Tidsfrister 3.2 Ansökningshandling Finansinspektionen rekommenderar att institutet på förhand aviserar sin plan att införa en internmätningsmetod (s.k. AMAmodell) så snart beslut om detta har fattats av högsta ledningen, dock senast två månader innan ansökan lämnas in. Om det på förhand aviserade beslutet ändras skall institutet skriftligen antingen annullera sin förhandsanmälan eller senarelägga de aviserade tidpunkterna. Ansökan om införande av en internmätningsmetod skall skickas till Finansinspektionen minst 12 månader före införandet. I ansökan skall anges också de inhemska och utländska dotterbolag som hör till den finansiella företagsgruppen och deras planer på att införa AMA-modellen. Om flera tillsynsobjekt ingår i den finansiella företagsgruppen görs ansökan av moderbolaget för hela gruppens räkning. Dock skall samtliga enskilda tillsynsobjekt i gruppen med sin underskrift bestyrka sin delaktighet i den gemensamma AMA-ansökan. Tillståndet beviljas både konsolideringsgruppen och de enskilda tillsynsobjekten. Ansökan skall bestå av följande delar: basuppgifter självutvärdering införandeplan
FINANSINSPEKTIONEN BILAGA 1 7 (9) 3.2.1 Basuppgifter I basuppgifterna ges en allmän beskrivning av AMA-modellen, dvs. (Hit hör) en beskrivning av den metodologi som kommer att användas. Det kan vara förlustditribution (LDA) metodologi, scenarioanalys (SBA) metodologi eller riskfaktorer och internkontroll (RDCA) metodologi. Institutet skall redovisa för i vilken utsträckning modellen grundar sig på interna och externa data, scenarioanalyser och förändringar i affärsmiljö och interna kontrollsystem. Som stöd för ansökan skall institutet foga utredningar om följande omständigheter som har samband med interna förlustuppgifter: sammanställning av interna förlustuppgifter i en matris som består av affärsområdena enligt avsnitt 7.2 i standard 4.3i och enligt de förlustkategorier som anges i avsnitt 9.2.1 och dokumenterade principer för klassificeringen av förlusterna i matrisen. information om vilka förlustnivå som används i den interna rapporteringen en väl motiverad utredning om att verksamheter eller åtaganden som lämnats utanför statistiken inte har någon effekt på det totala kapitalkravet för operativ risk. förslag till förfarande för att utvärdera ändamålsenligheten av historiska statistiska data utredning av vem som har rätt att upphäva lösningar och beslut som tidigare gjorts på basis av insamlade statistikuppgifter. utredning om operativa förluster som är relaterade till kreditrisk och ingår i interna kreditriskregister och som inte beaktas vid beräkningen av kapitalkrav för operativa risker följs upp inom ramen för förluster från operativ risk. Som stöd för ansökan skall tillsynsobjektet foga utredningar om följande omständigheter som har samband med externa förlustuppgifter: utredning av källor för externa förlustuppgifter
FINANSINSPEKTIONEN BILAGA 1 8 (9) utredning av bilageuppgifter som hänför sig till externa uppgifter och som institutet kan använda för att utvärdera relevansen av de externa uppgifterna. utredning av rutiner för användning av externa statistikuppgifter och fastställande av hur externa uppgifter skall registreras i institutets databas, särskilt i relation till institutets storlek och den kvalitativa bearbetningen av uppgifterna. hur användningen av externa data är föremål för regelbunden översyn av dem oberoende riskhanteringsfunktionen Som stöd för ansökan skall tillsynsobjektet foga utredningar om följande faktorer som hänför sig till affärsmiljön och intern kontroll: hur institutets interna riskhanteringssystem med så liten fördröjning som möjligt fångar upp alla förändringar i affärsmiljon och den interna kontrollen som eventuellt kan förändra institutets operativa risker. hur miljöfaktorer och interna kontrollfaktorer mäts kvantitativt och hur resultaten av mätningarna verifieras hur den relativa vikten för de olika riskkoefficienterna är underbyggd) hur de valda riskfaktorerna fångar upp riskökningar till följd av verksamhetens ökade komplexitet eller ökad omsättning hur riskhanteringsprocess och tillämpning av metoder har dokumenterats och hur en oberoende översyn sker hur riskhanteringsprocesserna och resultaten av dem kommer att valideras genom jämförelser med data om realiserade interna förluster och externa data.
FINANSINSPEKTIONEN BILAGA 1 9 (9) 3.2.2 Självutvärdering Genom självutvärdering kan institutet visa Finansinspektionen hur de kvalitativa kraven på internmätningsmetoden uppfylls. Inom ramen för självutvärderingen skall institutet sända Finansinspektionen instruktioner, rapportbeskrivningar och annat material som ger belägg för att institutet uppfyller de allmänna kvalitativa minimikraven enligt avsnitten 5.1 och 9.1 i standarden. Institutet skall i en bilaga utifrån sin välgrundade syn utvärdera hur väl varje minimikrav uppfylls och analysera vilka brister som förekommer och vad som behöver utvecklas och med vilken tidtabell bristerna kommer att korrigeras. 3.2.3 Införandeplan Institut som inför AMA-modellen stegvis skall foga en detaljerad införandeplan till sin ansökan. Planen skall bland annat ha detaljerade tidtabeller som visar datum för när specificerade ansvarsgrupper och affärsområden inför internmätningsmetoden, hur metoderna och IT-systemen behöver utvecklas i olika skeden och vilka resurser som avsatts för ändamålet. Som en del av godkännandeprocessen kommer Finansinspektionen att bedöma hur realistisk införandeplanen är och följa införandet under införandeperioden. För att säkerställa införandet av AMA-modellen förutsätter Finansinspektionen att införandet av metoden bevakas av institutet på tillräckligt hög organisationsnivå. I bedömningen av hur realistisk införandeplanen är fäster Finansinspektionen särskild vikt vid att institutet har avsatt tillräckligt med resurser för genomförande av planen. Tillräcklig realism betyder enligt Finansinspektionens bedömning bland annat att planen inte innehåller några stora utvecklingsprojekt avseende metoderna och IT-systemen.