Biogas Sydöstra Skåne Bilaga B - Miljökonsekvensbeskrivning Februari 2015
Projekt Tillståndsansökan enligt miljöbalken för biogasanläggning i Tomelilla kommun Beställare Biogas Sydöstra Skåne AB Konsult BioMil AB och Envirum AB Författare Marita Linné, BioMil AB och Mikael Lantz, Envirum AB Datum 2015-02-10 Miljökonsekvensbeskrivning 2015-02-10 II
Icke-teknisk sammanfattning Biogas Sydöstra Skåne AB (BSSAB) söker tillstånd enligt miljöbalken för att bygga en biogasanläggning i Tomelilla kommun med föreslagen lokalisering på del av fastigheten Everöd 8:14. Biogasanläggningen dimensioneras för att maximalt behandla 500 000 ton organiskt material, framförallt gödsel, odlingsrester och grödor men anläggningen kan även komma att ta emot olika typer av avfall och restprodukter. Biogasproduktionen beräknas motsvara cirka 150 GWh per år. Hur mycket biogas som kommer att produceras beror på råvarornas torrhalt och andra egenskaper som t.ex. näringsinnehåll. Projektet omfattar uppförande och drift av en biogasanläggning, uppgraderingsanläggning samt efterföljande kondensering av gasen till flytande metan (LBG). Anläggningen kommer att bestå av utrustning för mottagning, lagring och förbehandling av råvaror, rötkammare, rening och uppgradering av biogas, utrustning för kondensering av den uppgraderade biogasen samt lagring och eventuell separering av biogödsel. Den planerade biogasproduktionen kommer att kunna ersätta fossila bränslen med förnybart drivmedel. Med en gasproduktion på 150 GWh per år blir nettominskningen av fossil koldioxid och andra växthusgaser cirka 49 000 ton per år. Biogasproduktionen bidrar därmed till att uppfylla det nationella miljömålet avseende Minskad klimatpåverkan. Förutom biogasen produceras även en rötrest, s.k. biogödsel, som innehåller alla de näringsämnen som fanns i de råvaror som tillförts biogasprocessen. Spridning av biogödsel på åkermark kommer att ske enligt Jordbruksverkets gällande regler för att minimera näringsläckage. Energibehovet i den planerade anläggningen beräknas motsvara cirka 30 % av energin i den producerade biogasen. Systemgränsen för energibalansen omfattar transport av råvara och biogödsel samt produktion av biogas och biogödsel på anläggningen. Råvaror och biogödsel kommer huvudsakligen att transporteras till och från anläggningen med lastbil. Under förutsättning att transporterna till anläggningen sker vardagar från 06:00 till 22:00 samt lördagar från 06:00 till 16:00 innebär det 4 lastbilar i timmen eller 8 fordonsrörelser i timmen i genomsnitt. Konsekvenserna av ökningen av antalet tunga transporter på väg 11 respektive 19 bedöms vara begränsad eftersom det är vägar som i dagsläget trafikeras av ett stort antal tunga transporter och är utformade för att vara de huvudsakliga transportvägarna i området. Läckage av metan kan uppstå från en biogasanläggning, bl.a. vid uppgraderingen. Vid upphandlingen av anläggningen kommer krav att ställas på ett metanläckage från uppgraderingsanläggningens restgas på maximalt 0,5 % av inkommande metanmängd. Miljökonsekvensbeskrivning 2015-02-10 III
De kemikalier som kan komma att användas på anläggningen ska hanteras enligt gällande bestämmelser. Kemikalieanvändning i biogasproduktion är begränsad och ingen påverkan på omgivningen kommer att uppstå. En biogasanläggning kan ge upphov till viss lukt. Genom att utforma och hantera anläggningen med bästa tillgängliga teknik samt efter bästa praxis kommer uppkomst av lukt att bli begränsad. Dagvatten i form av regn som faller på hårdgjorda ytor kommer att omhändertas i befintligt dagvattensystem. En eller flera kontrollbrunnar samt en fördröjningsdamm med tätskikt kommer att anläggas för kontroll av kvaliteten på utgående dagvatten samt för flödesreglering. Eftersom spolvatten förs in i biogasprocessen uppstår inget utsläpp till vatten från produktionen. Åtgärd som säkerställer att råvarumassan kan samlas upp vid ett haveri kommer att finnas, vilket innebär att omgivande mark och vatten inte kommer att påverkas av ett eventuellt läckage från en rötkammare. Anläggningen kommer därmed inte att ge upphov till utsläpp som kan skada mark eller vatten. Inga riksintressen för friluftsliv, naturvård eller kulturmiljövård kommer att påverkas med anledning av anläggningen. Konsekvenser vid allvarliga driftstörningar är att oförbränd metangas, som är en kraftig växthusgas, kan läcka ut till atmosfären. I händelse av driftstörning där metangas läcker ut i sådan omfattning att risk för brand och/eller explosion uppstår ska anläggningens övervakningsprogram larma så att åtgärder för att stoppa läckaget snabbt kan sättas in. Risken för att en olycka inträffar på anläggningen uppskattas som låg då anläggningen kommer att byggas enligt gällande regelverk (LBE - Lagen om brandfarliga och explosiva varor). Verksamheten bedöms ha positiv inverkan på de nationella miljömålen Minskad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö och Ingen övergödning. Miljökonsekvensbeskrivning 2015-02-10 IV
Innehållsförteckning 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Orientering... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Syfte och avgränsningar... 4 2.3 Samråd... 5 3 Planförhållanden och omgivning... 6 3.1 Lokalisering... 6 3.2 Omgivning... 6 3.3 Översiktsplan och detaljplan... 7 3.4 Markförhållanden... 7 3.5 Vägar... 7 3.6 Simrishamnsbanan... 7 3.7 Vindförhållanden... 8 3.8 Riksintressen för naturvård eller kulturmiljö samt övriga områdsskydd... 9 4 Verksamhetsbeskrivning... 10 4.1 Sökt verksamhet... 10 4.1.1 Råvaror... 11 4.1.2 Lagring och mottagning... 12 4.1.3 Förbehandling... 12 4.1.4 Rötning... 12 4.1.5 Gashantering... 14 4.1.6 Tillsyn och kontroll... 15 5 Alternativ... 15 5.1 Nollalternativ... 15 5.2 Alternativ lokalisering... 15 5.3 Alternativ utformning... 17 6 Miljökonsekvenser... 18 6.1 Energibalans... 18 6.1.1 El- och värmebehov... 18 6.1.2 Transporter... 19 6.1.3 Metanläckage... 20 6.1.4 Sammanställning... 20 6.2 Kemikalier... 21 6.2.1 Järnklorid... 21 6.2.2 Skumdämpande medel... 22 6.2.3 Monoetylamin... 22 6.2.4 Övriga kemikalier... 22 6.3 Transporter... 23 6.4 Utsläpp till luft... 25 Miljökonsekvensbeskrivning 2015-02-10 V
6.4.1 Klimatpåverkan - växthusgasbalans... 25 6.4.2 Klimatpåverkan metanutsläpp... 27 6.4.3 Övriga utsläpp till luft... 28 6.4.4 Lukt... 30 6.5 Återföring av biogödsel... 33 6.6 Utsläpp till vatten och mark... 34 6.7 Avfallshantering... 36 6.8 Buller från anläggningen och transporter... 36 6.9 Hushållning med naturresurser... 37 6.10 Hälsa... 38 6.11 Riksintressen m.m.... 38 6.12 Risker och nödlägen... 43 7 Åtgärder för att minska miljöpåverkan... 46 8 Miljömål och miljökvalitetsmål m.m.... 47 8.1 Nationella, regionala och lokala miljömål... 47 8.1.1 Begränsad klimatpåverkan... 47 8.1.2 Frisk luft... 48 8.1.3 Bara naturlig försurning... 48 8.1.4 Ingen övergödning... 49 8.1.5 Ett rikt odlingslandskap... 49 8.1.6 God bebyggd miljö... 49 8.2 Miljökvalitetsnormer... 50 8.2.1 Utomhusluft... 50 8.2.2 Buller... 50 8.3 Hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen... 51 9 Referenser... 52 10 Bilaga till miljökonsekvensbeskrivningen... 53 Miljökonsekvensbeskrivning 2015-02-10 VI
Ordlista ABP-förordningarna: Animaliska biprodukter (ABP) t.ex. gödsel regleras i förordning (EG) nr 1069/2009 och förordning (EU) nr 142/2011, vilka tillsammans benämns ABPförordningarna. ABP-förordningarna ställer bl.a. krav på hygienisering av ABP samt tvättning av transportfordon med desinfektionsmedel. Anaerob process: Process som sker i syrefri miljö. Kallas även rötning. BAT: BAT (Best Available Technology) översätts på svenska till bästa tillgängliga teknik. För att en teknik ska anses vara BAT ska tekniken ha utvecklats i sådan utsträckning att den kan tillämpas inom den berörda industribranschen på ett ekonomiskt och tekniskt genomförbart sätt och med beaktande av kostnader och nytta. Tekniken behöver dock inte användas eller produceras i det egna landet. Biogas: En gas som bildas när organiskt material med förnybart ursprung genomgår en biologisk nedbrytning i en anaerob miljö. Processen sker exempelvis då grödor eller gödsel bryts ner av mikroorganismer, så kallad rötningsprocess. Biogas består huvudsakligen av metan och kan användas såväl vid framställning av värme och el som till fordonsgas. Biogödsel: Rötningsprocessens slutprodukt från biogasanläggningar som rötar gödsel, avfall från livsmedelsindustrin, lantbruksgrödor m.m. Det finns frivillig certifiering för biogödsel, SPCR 120, för att säkra kvaliteten. BREF-dokument: Inom EU tas så kallade BAT Reference Documents ( BREF-dokument ) fram vilka beskriver vad som anses vara bästa tillgängliga teknik. I en BREF anges vilken teknik som ansågs vara BAT då dokumentet togs fram. Med ordet teknik i BAT avses både den tekniska utrustningen och det sätt på vilket den utformas, uppförs, underhålls, drivs och avvecklas. Fordonsgas: Fordonsgas består av uppgraderad biogas, naturgas eller kombinationer av dessa och är ett betydligt renare bränsle än bensin och diesel med avseende på bl.a. mängden luftföroreningar vid förbränning. Ska innehålla en metanhalt på minst 95 % enligt den svenska standarden SS155438 Biogas som bränsle för snabbgående ottomotorer. GWh: Gigawattimme, 1 GWh = 1 000 MWh = 3,6*10 12 J Hygienisering: Värmebehandling/pastörisering för att reducera antalet smittsamma organismer i råvaran. Ett exempel på hygieniseringsmetod är att värma råvaran till 70 C i en timme innan själva rötningsprocessen. kwh: Kilowattimme, 1 kwh = 1000 Wh = 3,6 MJ Mesofil temperatur: Temperaturer inom området 25-40 C. Mesofila biogasprocesser drivs vanligen vid en temperatur på cirka 35-37 C. Miljökonsekvensbeskrivning 2015-02-10 1
Metan: Molekyl bestående av en kolatom och fyra väteatomer, CH 4. Metanbildning: Fjärde och sista nedbrytningssteget i biogasframställningens rötningsprocess. Vätgas, koldioxid och acetat omvandlas till biogas. Mikroorganismer: Även kallade mikrober. Organismer som inte kan ses med blotta ögat. Många mikroorganismer spelar en viktig roll i de naturliga kretsloppen. Konstgödsel: Även kallat handelsgödsel och mineralgödsel. Gödseln är framställd av industriellt behandlat mineral samt kvävgas från luften. MWh: Megawattimme, 1 MWh = 1 000 kwh. Naturgas: En blandning av gaser som finns i jordskorpan. Kan användas som fossilt (icke förnybart) drivmedel och består till cirka 90 % av metan. Resten består bl.a. av propan och butan. Förbränningen av naturgas ger 20 % mindre koldioxidutsläpp jämfört med bensin. Nm 3 : Normalkubikmeter, motsvarar den gas som upptar en m 3 vid atmosfärstryck och 0 C. Rågas: Obehandlad biogas. Den gas som bildas vid anaerob nedbrytning av organiskt material. Består av 45-85 % metan och 15-45 % koldioxid beroende på produktionsförutsättningar. Rötning: Anaerob process där mikroorganismer bryter ner organiskt material till främst metangas och koldioxid. Rötrest: Näringsrik restprodukt som blir över efter rötningsprocessen av organiskt avfall. Innehåller vatten, organiskt material och material som inte kan brytas ned, mikroorganismer och alla de näringsämnen som finns i substratet innan rötning. Kan användas som gödningsmedel och kallas då biogödsel. Termofil temperatur: Temperaturer över 40 C. Termofila biogasprocesser drivs vanligen vid temperaturer kring 50-60 C. TS (Torrsubstans): Det som återstår när vattnet torkats bort från ett material. Anges vanligen som procent av våtvikt. Låg TS-halt innebär att substratet innehåller mycket vatten. TWh: Terawattimme, 1 TWh = 1 000 GWh. Uppehållstid: Tid som substratet befinner sig i rötkammaren. Uppgradering: Genom att koldioxid och andra gaser renas bort från biogasen blir det möjligt att sälja gasen som fordonsbränsle, vilket kräver en metanhalt på minst 95 volymprocent. Utrötningsgrad: Beskriver hur stor andel av det organiska råmaterialet som omsatts till biogas. Miljökonsekvensbeskrivning 2015-02-10 2
1 Administrativa uppgifter Verksamhetsutövare Biogas Sydöstra Skåne AB Organisationsnummer 556927-4805 Adress Bernard Nils väg 5 276 36 Borrby Kontaktperson Kurt Lekås kurt.lekas@telia.com 0702160079 Kontaktperson miljöfrågor Mikael Lantz mikael.lantz@envirum.se 0707419238 Fastighetsbeteckning Kommun Län Förslag på verksamhetskod enligt Miljöprövningsförordningen 2013:251 Everöd 8:14 (del av) Tomelilla Skåne Tillståndsplikt A och verksamhetskod 90.150 gäller för anläggning för biologisk behandling av annat avfall än farlig avfall, om den tillförda mängden avfall är större än 100 000 ton per kalenderår. samt Tillståndsplikt B och verksamhetskod 40.10 för anläggning för framställning av mer än 150 000 kubikmeter gasformigt bränsle per kalenderår. Prövningsmyndighet Tillsynsmyndighet Mark och miljödomstolen Växjö Länsstyrelsen i Skåne Län Miljökonsekvensbeskrivning 2015-02-10 3
2 Orientering 2.1 Bakgrund Sydöstra Skåne är en av de mest gödseltäta regionerna i Sverige. Här finns också ett stort intresse inom lantbruksnäringen för produktion av biogas från gödsel och andra råmaterial från lantbrukssektorn. År 2008 bildades därför Biogas Färs Ekonomisk förening som sedan dess arbetat med att etablera en gödselbaserad produktion av biogas i stor skala i regionen. De förstudier som genomförts visade att förutsättningarna för ett sådant projekt var goda och för att gå vidare mot ett mer kommersiellt projekt bildades Biogas Sydöstra Skåne AB (BSSAB) våren 2013. Bolaget har idag cirka 90 aktieägare varav flertalet är lantbrukare i regionen. BSSAB har undersökt möjliga lokaliseringar i sydöstra Skåne. Eftersom en betydande del av råvaran för biogasproduktionen kommer att vara gödsel så innebär en lokalisering i Tomelilla kommun att transportarbetet blir minsta möjliga. BSSAB har också primärt för avsikt att producera flytande biogas vilket medför att närhet till befintlig gasledning inte är en viktig parameter i valet av lämpligt lokaliseringsområde. Biogasanläggningen dimensioneras för att maximalt behandla 500 000 ton organiskt material, framför allt gödsel, odlingsrester och grödor men anläggningen kan även komma att ta emot olika typer av avfall och restprodukter. Den biogödsel som produceras vid rötningen innehåller alla de näringsämnen som fanns i inkommande råvaror och återförs till lantbruket för att sluta kretsloppet. Biogasproduktionen beräknas motsvara cirka 150 GWh per år. Projektet omfattar uppförande och drift av en biogasanläggning samt en uppgraderingsanläggning med efterföljande kondensering av gasen till flytande metan (LBG). Projektet passar väl in i den övergripande visionen Fossilfritt i Region Skåne 2020 och Skånes färdplan för biogas den ledande biogasregionen 2020, som många aktörer i Skåne står bakom (Region Skåne 2015). Produktionsmålet för biogas i Skåne är 3 TWh år 2020, vilket kan jämföras med 2012 års biogasproduktion på cirka 0,3 TWh (Energimyndigheten 2013). 2.2 Syfte och avgränsningar Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen ( MKB:n ) är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter uppförandet av anläggningen och verksamheten kan medföra på dels människor, mark, vatten, luft, landskap och kulturmiljö och dels på hushållning med material, råvaror och energi. MKB:n utgör underlag för att göra en samlad bedömning av anläggningens effekter på människors hälsa och miljö. Ansökan omfattar verksamheten på fastigheten Everöd 8:14 (del av) i Tomelilla kommun. Ansökan omfattar inte lagring av biogödseln på lantbruk. Miljökonsekvensbeskrivning 2015-02-10 4
Det kan på sikt komma att byggas en tankstation för LBG och CBG i Tomelilla men det ingår inte i föreliggande tillståndsansökan Biogasen kan användas på flera olika sätt. För bedömningar av miljökonsekvenserna utgår dock de beräkningar, som redovisas i denna MKB, från att biogasen uppgraderas och förvätskas till flytande drivmedel. Skillnaderna i miljökonsekvenser beroende på biogasens användning bedöms vara begränsade. 2.3 Samråd Samrådsmöte genomfördes den 10 juni 2014 med Länsstyrelsen i Skåne län samt representanter från Ystad-Österlenregionens miljöförbund. Samråd med allmänheten hölls den 16 september 2014. Informationsbrev med inbjudan till samrådet och samrådsunderlag skickades till fastighetsägare och boende inom cirka 1000 meter från den planerade anläggningens lokalisering samt till myndigheter, organisationer med flera. Information om samrådet framfördes även genom annonsering i Ystad Allehanda den 3 september 2014. Samråd har även skett med myndigheter, kommuner och organisationer som kan antas bli berörda. För närmare information om samrådsprocess, lämnad information och de synpunkter som framkommit under samrådstiden hänvisas till samrådsredogörelsen i ansökningshandlingarna, Bilaga C. Synpunkterna har beaktats i utformningen av anläggningen och inarbetats i miljökonsekvensbeskrivningen. Miljökonsekvensbeskrivning 2015-02-10 5
3 Planförhållanden och omgivning 3.1 Lokalisering Föreslagen lokalisering för den planerade biogasanläggningen är väster om väg 19 vid Everöds gård. Lokaliseringen framgår av Figur 1. Den fastighet som anläggningen kommer att uppföras på är idag privatägd jordbruksmark. Den aktuella delen av fastigheten omfattar cirka 50 000 m 2. Föreslaget lokaliseringsområde för biogasanläggningen Figur 1: Föreslagen lokalisering för biogasanläggningen. Den gröna markeringen anger lokaliseringsområdets mittpunkt. Cirkeln anger ett avstånd på 500 m från områdets mittpunkt. Jämfört med kartbilden i lokaliseringsutredningen har lokaliseringen av anläggningsområdet justerats något norrut för att utnyttja höjdskillnaderna inom området vilket medför att även mittpunkten flyttats något mer norrut. 3.2 Omgivning I Naturvårdsverkets allmänna råd 2003:15 anges följande avseende lokalisering av biogasanläggningar: "Mellanlager samt rötnings- och komposteringsanläggningar bör lokaliseras, utformas och drivas utifrån lokala förutsättningar. Lämpligt skyddsavstånd bör bestämmas efter en samlad bedömning av förutsättningarna i det enskilda fallet". Miljökonsekvensbeskrivning 2015-02-10 6
Samtliga avstånd som redovisas i denna miljökonsekvensbeskrivning är uppmätta från den planerade lokaliseringens mitt och beroende på hur den färdiga biogasanläggningens delar kommer att placeras kan det verkliga avståndet variera med cirka +/- 50 meter. Den närmaste bostaden, som ligger på andra sidan väg 19, står tom idag och BSSAB har avtal med fastighetsägaren om att köpa fastigheten. Norr om den planerade anläggningen, på cirka 500 meter från områdets mittpunkt finns ett bostadshus med tillhörande ekonomibyggnader (3 punkter på kartan). Därutöver ligger närmaste bostäder strax utanför cirkeln på 500 m. Landskapet runt den aktuella lokaliseringen är öppet med begränsad avskärmning mot de närmast liggande bostäderna. Flertalet bostäder ligger inte i den förhärskande vindriktningen. 3.3 Översiktsplan och detaljplan Området för den föreslagna lokaliseringen är idag inte planlagt. Kommunstyrelsen i Tomelilla beslutade den 13 augusti 2014 att ge Samhällsbyggnad i uppdrag att för prövning utarbeta förslag till detaljplan för etablering av biogasanläggning på fastigheten Everöd 8:14. Gällande översiktsplan för Tomelilla kommun är från 2002. Arbetet med att ta fram en ny översiktsplan, ÖP 2015, pågår. Enligt ÖP 2002 ska Större sammanhängande landsbygdsområden och öppna landskap så långt möjligt hållas fria från exploateringsföretag och större ingrepp som kan påverka landskapsbilden negativt. Bebyggelse- och anläggningskompletteringar skall ske varsamt och med stor hänsyn till områdets värden och den lokala byggnadstraditionen. 3.4 Markförhållanden Marken i det aktuella området används i dagsläget som åkermark och är av klass 7 enligt åkermarksklassificeringsskalan (Länsstyrelsen, 2014 A). 3.5 Vägar Transporter till och från anläggningen kommer att ske via väg 19, Området ligger i anslutning till väg 19 med en årsmedeldygnstrafik på 2 520 fordon varav 410 lastbilar (år 2010) (Trafikverket 2014 A). Det finns idag två möjliga avfarter, en i form av en samfälld väg som fastigheten har del i och en avfart för jordbruksmaskiner till den aktuella åkern. Båda dessa behöver dock förstärkas och avfarterna förbättras. 3.6 Simrishamnsbanan Simrishamnsbanan är ett samhällsbyggnadsprojekt med syfte att knyta samman västra och östra Skåne. Sträckningen går mellan Malmö och Simrishamn via Dalby, Veberöd, Sjöbo och Tomelilla. En samrådshandling med miljökonsekvensbeskrivning har tagits fram och har varit på samråd till den 1 oktober 2014. Med samrådshandlingen och inkomna synpunkter som grund, kommer ett lokaliseringsalternativ att väljas men beslutet har ännu inte presenterats. Eftersom projektet inte finns med i den av Regeringen beslutade nationella planen för Miljökonsekvensbeskrivning 2015-02-10 7
transportinfrastruktur kommer projektet därefter att avslutas tills vidare. Det valda alternativet kommer att pekas ut som riksintresse för kommunikation. (Trafikverket 2014 B). Den föreslagna lokaliseringen för biogasanläggningen ligger inom utredningsområdet för Simrishamnsbanan men utanför de utredningskorridorer som presenterats av Trafikverket. Vid Tomelilla finns två föreslagna sträckningar; alternativ Syd och alternativ Nord. Kommunstyrelsen har beslutat att Tomelilla kommun förordar det norra lokaliseringsalternativet, vad avser sträckan norrut från Tomelilla till Tryde samt i de norra delarna av Tryde (Tomelilla kommun 2014). 3.7 Vindförhållanden I Figur 2 visas vindrosen som SMHI har angett för en lokalisering i Tomelillatrakten. Västlig vind är vanligast och förekommer cirka 13 % av tiden. Näst vanligast är ostlig vind under 11 % av tiden. Figur 2: Vindrosen för hela året, Sturup 2004-2013. Medelvindhastighet 4,99 m/s)vindrosen visar vindförhållandena och fördelning på vindriktning och vindhastighetsklass. Underlaget till vindrosen är observationer var tredje timma vid Sturup under 10 år (Källa: SMHI, se bilaga i lokaliseringsutredningen). Miljökonsekvensbeskrivning 2015-02-10 8
3.8 Riksintressen för naturvård eller kulturmiljö samt övriga områdsskydd Inga riksintressen för naturvård, kulturmiljövård eller andra riksintressen kommer att inskränkas med anledning av den sökta lokaliseringen på vid Everöds gård. Kartor över riksintressen i sydöstra Skåne redovisas i Figur 8 och Figur 9. Mot den samfällda vägen, d.v.s. den befintliga grusvägen, och i norr avgränsas området av stengärdsgårdar. Stengärdsgårdarna skyddas med generellt biotopskydd i enlighet med 7 kap 11 miljöbalken. Miljökonsekvensbeskrivning 2015-02-10 9
4 Verksamhetsbeskrivning 4.1 Sökt verksamhet Biogasanläggningen dimensioneras för att maximalt behandla 500 000 ton organiskt material, framför allt gödsel, odlingsrester och grödor men anläggningen kan även komma att ta emot olika typer av avfall och restprodukter. Biogasproduktionen beräknas motsvara cirka 150 GWh per år. Hur mycket biogas som kommer att produceras beror på råvarornas torrhalt och andra egenskaper såsom näringsinnehåll och övriga kemiska och fysikaliska egenskaper. Transport av råvaror och biogödsel till och från anläggningen kommer huvudsakligen att ske med lastbil. En mindre mängd biogödsel kan komma att transporteras i ledning eller spridas direkt från anläggningen Anläggningen kommer att ta emot råvaror, exempelvis gödsel, som klassificeras som animaliska biprodukter (ABP). ABP regleras i förordning (EG) nr 1069/2009 och förordning (EU) nr 142/2011, vilka tillsammans benämns ABP-förordningarna. Gällande regler enligt ABPförordningarna kommer att följas och tillstånd för verksamheten kommer att sökas hos Jordbruksverket. Anläggningen kommer vid behov att förbehandla inkommande råvara för att därefter röta råvaran för att producera biogas och biogödsel. Biogasen kommer att uppgraderas i en uppgraderingsanläggning samt därefter kondenseras till flytande metan (LBG). Transport av LBG kommer att ske med tankbil. Biogödseln som produceras innehåller alla de näringsämnen som finns i de tillförda råvarorna och kommer därför att återföras till jordbruket. Därmed uppnås ett kretslopp av näringsämnen vilket är en förutsättning för en långsiktigt hållbar markanvändning. Nedan följer en sammanfattad beskrivning av sökt verksamhet för biogasanläggningen. För ytterligare teknisk beskrivning av processen och verksamheten hänvisas till den Tekniska beskrivningen i Bilaga A. I Figur 3 illustreras den planerade verksamheten schematiskt. Miljökonsekvensbeskrivning 2015-02-10 10
Figur 3: Schematisk bild över verksamheten. 4.1.1 Råvaror Råvaror till biogasproduktionen kommer att vara gödsel, odlingsrester och grödor samt även olika typer av avfall och restprodukter. Obehandlat hushållsavfall kommer inte att hanteras på anläggningen. Anläggningen dimensioneras för att ta emot maximalt 500 000 organiskt material per år. Krav på materialens kvalitet och renhet kommer att ställas i enlighet med SPCR 120 1, Certifieringsregler för Biogödsel, eller motsvarande. Endast material som ger en god drift av biogasanläggningen och en biogödsel av god kvalitet kan komma ifråga. En inventering över lämpliga råvaror från närområdet för en biogasanläggning i sydöstra Skåne har gjorts och utifrån denna har en antagen råvarusammansättning som ligger till grund för beräkningarna i denna MKB tagits fram. Den råvarusammansättning som redovisas i Tabell 1 är ett exempel på hur det kan komma att se ut. Råvarusammansättningen kommer att variera beroende på tillgänglighet och annan efterfrågan på råvarorna. 1 Råvaror som accepteras enligt certifieringsreglerna i SPCR 120 är rena, källsorterade och biologiskt lättnedbrytbara organiska material från exempelvis parker och trädgårdar, livsmedelskedjan, lantbruk och skogsbruk. Rötslam från avloppsreningsverk, slam från trekammarbrunnar etc. kan inte certifieras enligt SPCR 120. Miljökonsekvensbeskrivning 2015-02-10 11
Tabell 1: Antagen fördelning av inkommande råvaror till biogasanläggningen Råvara Antagen mängd (ton/år) Flytgödsel 380 000 Fastgödsel och grödor 100 000 Avfall och restprodukter 20 000 Summa 500 000 4.1.2 Lagring och mottagning För att erhålla en jämn biogasproduktion behöver viss lagringskapacitet finnas på anläggningen. En eller flera mottagningstankar och plansilos kommer att finnas för ändamålet. Mängden inkommande råvara kontrolleras vid leverans och provtagning kommer regelbundet att utföras för att säkra kvaliteten på inkommande material. 4.1.3 Förbehandling De flesta råvaror som ska rötas behöver någon form av förbehandling för att minska risken för driftproblem samt för att påskynda eller underlätta nedbrytningsprocessen. Homogenisering av fasta och flytande material till en slurry kan ske med hjälp av skärande pumpar. Finfördelning och homogenisering är även viktig för att öka effektiviteten i gasproduktionen. Gödsel och andra råvaror som behöver hygieniseras enligt ABP-förordningarna hygieniseras enligt gällande regelverk. Det finns flera godkända hygieniseringsmetoder exempelvis termofil rötning vid minst 55 o C med en garanterad uppehållstid. Hygieniseringen kan också ske genom upphettning till minst 70 C under en timma i en eller flera mindre tankar med omrörning och temperaturkontroll. Luften från dessa tankar tas om hand och behandlas för att undvika luktstörningar i omgivningen. Ovanstående metod utgör ett exempel för hygienisering. Andra typer av godkända hygienseringsmetoder kan komma att bli aktuella. Det är Jordbruksverket som utfärdar godkännande avseende hygieniseringsmetoder. 4.1.4 Rötning Anaerob nedbrytning, även kallad rötning, sker genom att mikroorganismer bryter ner organiskt material till i huvudsak metan, koldioxid och vatten. Rötning sker i en syrefri miljö och generellt vid två temperaturområden (mesofil cirka 35-40 C och termofil cirka 50-60 C). Den vanligaste rötningstekniken i Sverige bygger på att rötningen sker i en eller flera totalomblandade rötkammare. Det förekommer dock även andra tekniska lösningar så som liggande pluggflödesrötkammare vilket är den utformning av rötkammardelen som BSSAB Miljökonsekvensbeskrivning 2015-02-10 12
planerar att använda. Beroende på upphandlingen av tekniken kan det dock bli aktuellt att använda totalomblandade rötkammare istället, se teknisk beskrivning avsnitt 3.1. Pluggflödesrötkammare I den pluggflödesrötkammare som är aktuell för planerad biogasanläggning sker rötningen i en eller flera rektangulära betongbehållare som är helt eller delvis nedgrävda. Råmaterialet tillförs i ena änden av rötkammaren och skapar på så sätt ett flöde genom rötkammaren. För att hålla materialet i suspension sker också en omblandning med biogas vilket skapar en korkskruvsrörelse. I en rötkammare med pluggflöde återförs en mindre del av utgående material till inloppet för att på så sätt tillföra aktiva bakterier (ymp). Däremot sker det ingen omrörning i horisontell led vilket innebär att uppehållstiden för allt material blir den samma och att alla delar av utgående material har haft den uppehållstid som krävs för att uppnå den önskade nedbrytningen. Utgående material, den så kallade biogödseln, värmeväxlas för att sänka temperaturen så att metanproduktionen avstannar. Biogödsel Efter rötningen pumpas biogödseln till biogödsellager med tak. Transport av biogödsel från biogödsellagren ut till lantbruket kommer huvudsakligen att ske i slutna tankar med hjälp av lastbil. En mindre mängd biogödsel kan komma att transporteras i ledning eller spridas direkt från anläggningen. Biogödseln kan även komma att separeras i en fast och en flytande fraktion före transport och spridning. Biogödseln kommer att spridas på jordbruksmark för att sluta kretsloppet av näringsämnen, bl.a. de viktiga växtnäringsämnena kväve (N), fosfor (P) och kalium (K). Cirka 500 000 ton biogödsel med en torrsubstanshalt (TS-halt) kring 8 % kommer att produceras varje år. Torrhalten i utgående biogödsel varierar beroende på torrhalten i inkommande råvaror och nedbrytningsgraden i rötkamrarna. Luktreduktion Metangas och koldioxid, som bildas vid rötning, är luktlösa gaser. Den biogas som bildas i rötkamrarna innehåller dock, förutom metan och koldioxid, även en mindre mängd svavelföreningar, främst svavelväte, samt mellanprodukter såsom bl.a. flyktiga syror (VFA), merkaptaner och ammoniak. Dessa ämnen kan ge upphov till lukt och det är därmed viktigt att arbeta med tydliga driftsinstruktioner och luktreducerande teknik. Samtliga steg i de delar av anläggningen där det produceras biogas är slutna, dels för att förhindra att lukt uppkommer men främst för att få maximal gasproduktion. Biogasbildningen sker i syrefri miljö, varför slutna tankar är en förutsättning för metanbildningen. Alla luftströmmar som riskerar att ge upphov till luktolägenhet kommer att tas om hand för luktreduktion. Mottagnings- och processhallen kommer att ventileras så att ett undertryck förhindrar att luktande ämnen släpps ut då portar eller dörrar öppnas. Även luft från Miljökonsekvensbeskrivning 2015-02-10 13
mottagnings-, blandnings- och eventuella hygieniseringstankar kommer att tas om hand för luktbehandling. Det finns ett flertal olika tekniker som kan användas för luktredution exempelvis, biofilter, kolfilter, ozonbehandling och skrubber. Biofilter är den vanligaste metoden för luktreduktion i Sverige och är den metod som i första hand planeras för aktuell anläggning, dock kan andra luktbehandlingsmetoder med likvärdig luktreduktion komma att användas istället. Bärarmaterialet i ett biofilter kan vara organiskt, t.ex. flis, bark eller kompost, eller oorganiskt t.ex. fibermaterial, leca eller plast. 4.1.5 Gashantering Produktionen av biogas beror på vilka råmaterial som anläggningen använder och kan därför variera betydligt. Här baseras beräkningarna på att anläggningen producerar 150 GWh per år. Mängden producerad biogas från rötkammare och efterrötkammare beräknas till cirka 25 miljoner Nm 3 /år, vilket motsvarar cirka 3000 Nm 3 /h. Biogas från rötkammare samlas upp i ett gaslager för att jämna ut flödet till uppgraderingsanläggningen och går därefter till olika behandlingssteg för produktion av flytande biogas (LBG). Första steget är konventionell uppgradering där koldioxid och andra föroreningar avskiljs. Gasen ut från uppgraderingen innehåller cirka 97 % metan och resterande är huvudsakligen koldioxid. De metoder som planeras för uppgraderingen är: Rening med kemisk absorption (aminprocessen) I en kemisk skrubber för uppgradering av biogas används aminer som absorptionsmedel. Koldioxiden binds kemiskt till aminen och avskiljs därmed från gasströmmen. På detta sätt avlägsnas koldioxiden utan att biogasen behöver trycksättas. Absorptionsmedlet regenereras i en omvänd kemisk reaktion med värme, där koldioxid återgår till gasfas. Membranteknik Membranen är en fysisk barriär som är tillverkad på ett sådant sätt att koldioxiden kan passera igenom medan metanen inte kan passera igenom. Genom att trycksätta biogasen kommer koldioxiden att pressas igenom membranfiltret medan metanen kommer att stanna kvar och på så vis uppgraderas biogasen. Ur miljösynpunkt är metoderna likvärdiga. Vilken av dessa uppgraderingsmetoder som kommer att väljas avgörs först när anbud från olika leverantörer har kommit in. Den uppgraderade biogasen kyls till cirka -160 o C och övergår därmed i flytande form. Kondenseringen sker genom att en köldbärare komprimeras och kyls ned för att därefter få expandera. Kyla överförs därefter med värmeväxlare till metanströmmen. En gasproduktion på 150 GWh per år motsvarar cirka 13 000 ton LBG. Denna kommer att transporteras från anläggningen i särskilda tankbilar som transporterar cirka 25 ton. Miljökonsekvensbeskrivning 2015-02-10 14
Det kan också bli aktuellt att enbart uppgradera och trycksätta biogasen för att därefter transportera den till konsument via gasflak på bil eller via gasledning. Anläggningen kommer att vara försedd med en gasfackla som dimensioneras för att kunna förbränna producerad biogas i händelse av driftproblem i uppgraderingen. All gashantering projekteras i enlighet med Energigas Sveriges biogasanvisningar (BGA, 2012). 4.1.6 Tillsyn och kontroll Driften av anläggningen kommer att övervakas av ett driftövervakningssystem där bl. a. driftlarm och larm kopplat till gasvarnare kommer att ingå. Ett fjärrstopp kommer också att finnas som möjliggör att anläggningen kan styras från annan plats i det fall driftspersonal inte finns på plats. Anläggningen kommer att vara bemannad dagtid under vardagar samt ha jourtjänstgöring med viss tillsyn under övrig tid. 5 Alternativ 5.1 Nollalternativ Nollalternativet innebär att gödselhanteringen i området kommer att fortsätta på samma sätt som idag vilket innebär att gödseln lagras ute på gårdarna och därefter sprids på åkermark. Övriga råvaror till biogasanläggningen kommer att gå till andra biogasanläggningar, djurfoder och/eller direkt till spridning på åkermark. Nollalternativet medför, i klimathänseende, därmed utebliven klimatnytta på två sätt. Det innebär dels att mindre mängd förnybar energi produceras och därmed att mindre fossil energi kan ersättas med förnybar energi. Det innebär också att minskningen av metanemissioner från gödselbassänger med orötad gödsel uteblir. Den andel av råvarorna som inte kommer från lanbruket kommer i nollalternativet inte att återföras som biogödsel. Detta innebär att återföring av näringsämnen till åkermark från organiska restprodukter, och därmed ersättning av konstgödsel för gödsling av åkermark, förväntas minska. I nollalternativet fortsätter spridning av obehandlad gödsel på åkermark, vilket kan medföra luktstörningar. Gödsel som rötas i en biogasanläggning luktar avsevärt mindre till följd av den nedbrytning av illaluktande ämnen som sker i processen. Möjligheten att minska luktproblematik kopplat till spridning av orötad gödsel uteblir i nollalternativet. 5.2 Alternativ lokalisering En lokaliseringsutredning har genomförts med miljöbalkens allmänna hänsynsregler som grund (Miljöbalken 2 kap 6) samt med hänsyn tagen till rimlighetsavvägningen enligt Miljöbalken 2 kap 7. Lokaliseringsutredningen bifogas i sin helhet, se Bilaga B1. Miljökonsekvensbeskrivning 2015-02-10 15
Lokaliseringsstudien genomfördes för det upptagningsområde av gödsel och andra substrat som är aktuella för projektet. Upptagningsområdet omfattar kommunerna Sjöbo, Tomelilla, Simrishamn samt Ystad. En lämplig lokalisering är en förutsättning för att en biogasanläggning ska fungera, både miljömässigt, tekniskt och ekonomiskt. Lokaliseringsbedömningen baseras på följande kategorier: Allmänna intressen Planförhållanden och nuvarande markanvändning Enskilda intressen Vägnät och transportarbete Åtta stycken olika lokaliseringsalternativ identifierades varav A, E och G hade två alternativa lägen inom respektive lokaliseringsalternativ. A - Tomelillas västra industriområde B - Tomelillas norra industriområde C - Norr om Röddinge D - Söder om Tosselilla E - Sydväst om Everöds gård F - Söder om väg 19 och nordost om Everödslund G - Längs väg 1570 mellan Skånes Tranås och Onslunda H - Benestad Gård Efter poängsättning av alternativen framkom A, E, F och H som de mest fördelaktiga lokaliseringsalternativen se Figur 4. Miljökonsekvensbeskrivning 2015-02-10 16
Figur 4. Karta över de lokalieringsalternativ som har utretts. De fyra alternativen har diskuterats med Tomelilla kommun och för- och nackdelar med de olika alternativen har vägts mot varandra. Resultatet av dessa överläggningar blev att BSSAB inkom till kommunstyrelsen med en ansökan om ändring av detaljplanen för alternativ A eftersom det krävs en höjning av byggnadshöjden samt även en ansökan om detaljplaneläggning av lokaliseringen E1. Kommunstyrelsen bedömde att alternativ A på Västra industritomten inte är lämplig för en biogasanläggning och gav samtidigt Samhällsbyggnad i uppdrag att med prioritet A ta fram förslag till detaljplan för alternativ E1 vid Everöds gård. 5.3 Alternativ utformning Två alternativa utformningar avseende rötkammarutformning finns beskrivna i teknisk beskrivning, totalomblandad rötkammare och pluggflödesteknik. En annan möjlig teknik är så kallad torrötning där materialet exempelvis packas i en behållare och vätska strilas över materialet eller att materialet skruvas fram i en trumma. Denna teknik används för råvarublandningar som inte är pumpbara. Tekniken är oftast satsvis och torrhalterna ligger på 20-35 %. Eftersom substratblandningen in till den planerade biogasanläggningen kommer att vara pumpbar är inte torrötningtekniken lämplig. Två olika metoder för uppgradering av biogasen samt olika metoder för luktreduktion har beskrivits i Teknisk beskrivning, Bilaga A. Miljökonsekvensbeskrivning 2015-02-10 17
6 Miljökonsekvenser 6.1 Energibalans Den planerade biogasanläggningen kommer ur cirka 500 000 ton råvaror att producera upp till 150 GWh biogas och cirka 500 000 ton biogödsel per år. För att göra detta så kommer anläggningen att förbruka el och värme samt drivmedel för transporter. Detta kapitel beskriver energibalansen vid den planerade biogasanläggningen. Systemgränsen för energibalansen omfattar transport av råvara och biogödsel samt produktion av biogas och biogödsel på anläggningen. 6.1.1 El- och värmebehov Biogasanläggningen kommer att byggas enligt bästa tillgängliga teknik och driftinstruktioner kommer att utformas för att anläggningen ska bli så energieffektiv som möjligt, vilket är viktigt både ur ett ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Värmeenergi krävs för att värma upp och varmhålla ingående material till önskad processtemperatur. Värme kommer att tillföras processen vid hygieniseringen samt vid värmning av rötkamrarna. För att minska värmeförluster så kommer värmeväxling att ske med utgående material från rötkammaren. Utöver detta kommer lokalerna i anläggningen att behöva värmas upp. Beroende på vilken teknik som kommer att används för uppgradering av biogasen kan ett värmebehov även finnas i denna process, t.ex. vid val av aminprocessen som uppgraderingsteknik. Värmebehovet för biogasanläggningen planeras idag att tillgodoses med värme från en biobränsleeldad panna, vilken är ansluten till ett gemensamt primärvärmesystem för distribution av hetvatten. Anläggningen har även ett behov av el för att driva pumpar, omrörare och andra elektriska förbrukare. Elförbrukningen hos en anläggning varierar beroende på vilken typ av anläggning som avses och vilka råvaror som ska behandlas (Lantz et al., 2009). Här antas ett medelvärde på 11 kwh per ton rötad råvara. Elbehovet för aminprocessen ligger på cirka 0,13 kwh/nm 3 rågas (5 bar (a)) och för membrantekniken på cirka 0,23 kwh/nm 3 rågas (6-20 bat (a)) (Bauer et al., 2013). För aminprocessen tillkommer ett värmebehov på ca 0,55 kwh/nm 3 varav cirka 75 % bedöms kunna återvinnas. Hur stor andel som kan återvinnas beror på värmebehov och temperaturnivåer i rötningsdelen. I Tabell 2 visas det förväntade energibehovet för rötning och uppgradering med aminprocessen för den planerade anläggningen. Miljökonsekvensbeskrivning 2015-02-10 18
Tabell 2: Förväntat energibehov för anläggningen med uppgradering av biogasen med aminprocessen. Anläggningsdel Värmebehov (GWh/år) Elbehov (GWh/år) Rötning 16 5,5 Uppgradering 14* 3,2 Kondensering 14,9 Summa (värmebehovet för rötningen har sänkts med den mängd som återvinns från uppgraderingen) 19,4 23,6 * Varav 75 % antas kunna återvinnas 6.1.2 Transporter Råvaror och biogödsel Anläggningen planeras för att behandla maximalt 500 000 ton råvara per år och producera cirka 500 000 ton biogödsel. Här baseras beräkningarna på att råvaror och biogödsel transporteras med lastbil till och från anläggningen. Cirka 400 000 ton biogödsel beräknas kunna köras tillbaka med returtransport i de fordon som transporterar in gödsel till anläggning. Resterande 100 000 ton inkommande råvaror respektive biogödsel körs ut utan returtransport. I Tabell 3 redovisas beräknat energibehov för transport samt lastning och lossning av råvaror och biogödsel. Energibehovet för transport av råvaror och biogödsel beräknas uppgå till cirka 4 GWh per år. Biogas Den producerade biogasen kommer primärt att avsättas som LBG och vid en produktion på 150 GWh per år motsvarar det cirka 11 000 ton LBG. Denna kommer att transporteras från anläggningen i särskilda tankbilar som lastar cirka 25 ton. Transportsträckan för gasen kommer att vara beroende av var på marknaden som efterfrågan av LBG kommer att finnas. I beräkningarna antas transportsträckan till i genomsnitt 100 km. Energibehovet för gastransporten uppskattas till 380 MWh per år (Tabell 3). Skulle biogasen istället transporteras komprimerad skulle varje lastbil kunna transportera cirka 45 90 MWh beroende på om gasflaskorna tillverkas i stål eller komposit. Energibehovet för transporterna av gas ökar då till 3000-1500 MWh per år under förutsättning att gasen även här transporteras 100 km enkel väg. Biobränsle Därutöver tillkommer transport av biobränsle om anläggningen väljer att installerar en biobränslepanna. Värmebehovet i anläggningen har beräknats till 19 GWh per år. Med en verkningsgrad på 85 % innebär det att det krävs cirka 24 GWh per år. Med en normal lastkapacitet för lastbil plus släp på 100 MWh och en antagen transportsträcka på 100 km enkel väg, uppskatts energibehovet för transport av flis till 205 MWh per år (Tabell 3). Miljökonsekvensbeskrivning 2015-02-10 19
Tabell 3: Uppskattad energiförbrukning för transporter * Flytgödsel och avfall Fastgödsel och grödor Biogödsel i separat transport LBG Biobränsle Mängd (ton per år) Lastkapacitet (ton/ekipage) 400 000 100 000 100 000 10700 34 30 34 25 24 GWh per år 100 MWh per ekipage Antal ekipage 11765 3333 2941 425 228 Lastning och lossning (kwh/ekipage) Transportsträcka (km) Energiförbrukning (MWh per år) 17 15 17 - - 17 17 17 100 100 2800 610 550 380 205 *Drivmedelsförbrukningen antas till 5 kwh per km för full transport och 4 kwh per km för tom returtransport (Tufvesson et al., 2013) Totala energibehovet för transporter uppgår enligt Tabell 3 till 4,5 GWh per år. 6.1.3 Metanläckage Viss förlust av metan, i form av utsläpp till atmosfären, kan förekomma vid rötning och uppgradering vilket orsakar både miljöpåverkan och energiförluster. Den planerade biogasanläggningen kommer att byggas enligt bästa tillgängliga teknik och driftinstruktioner kommer att utformas för att förhindra metanläckage vid normal drift. Vid beräkningar av energibalansen har ett metanläckage på 0,5 % av den producerade gasvolymen använts. Ett metanläckage på 0,5 % ger upphov till en energiförlust på 0,75 GWh/år. 6.1.4 Sammanställning I Figur 5 sammanfattas den planerade anläggningens energianvändning i förhållande till producerade biogas. Behovet av värme motsvarar cirka 13 %, el cirka 16 %, transporter cirka 3 % och metanläckaget 0,5 % av biogasproduktionen. Miljökonsekvensbeskrivning 2015-02-10 20
Figur 5: Sammanställning av den planerade anläggningens energianvändning i förhållande till producerad biogas. Konsekvenser och bedömning Energibehovet i den planerade anläggningen kommer att vara cirka 30 % av den energimängd som den producerade biogasen kommer att innehålla. Systemgränsen för energibalansen omfattar transport av råvara och biogödsel samt produktion av biogas och biogödsel på anläggningen. Åtgången av värme och el i förhållande till producerad gas är relativt hög beroende på att gödsel har ett förhållandevis lågt gasutbyte samt att kondenseringen av biogasen till LBG kräver elenergi. 6.2 Kemikalier Följande kemikalier kan komma att användas på anläggningen: Järnklorid Skumdämpande medel Monoetylamin Övriga kemikalier 6.2.1 Järnklorid Järnklorid tillsätts vid behov i biogasprocessen för att binda svavelväte och mängden som behövs beror på svavelinnehållet i råvaran. Kemikalien kan ha skadlig effekt på vattenlevande organismer, därför ska den hanteras med stor försiktighet och förvaras på ett sådant sätt att Miljökonsekvensbeskrivning 2015-02-10 21
risken för läckage minimeras. Säker hantering sker genom tydliga arbetsinstruktioner samt utbildning av driftspersonal. Vid en antagen svavelvätehalt på 2000 ppm som reduceras till 100 ppm i utgående biogas krävs det 1100 ton järnklorid (PIX111) per år. 6.2.2 Skumdämpande medel Vid eventuella problem med skumning kan skumdämpare komma att tillsättas i rötkamrarna. Exempelvis Struktol som är godkänd som processhjälpmedel inom livsmedelsindustrin. Struktol är baserad på silikonolja där kisel är den aktiva substansen samt en paraffinolja som bärmedel. Paraffinoljan är fri från aromater och består av kol och väte. 6.2.3 Monoetylamin Vid uppgradering med hjälp av kemisk absorption används en absorptionslösning, vanligen i form av monoetylamin. Monoetylamin är hälsoskadligt och irriterar ögon, andningsorgan och hud vid kontakt. Kemikalien är biologiskt nedbrytbar enligt säkerhetsdatabladet. Efter cirka fem år behöver absorptionslösningen bytas ut, och förbrukad lösning går till förbränning. Kemikalien hanteras inte öppet eftersom en anläggning av denna typ är försedd med anslutningar för påfyllning och avtappning. Visst utsläpp av absorptionslösningen sker vid uppgradering med hjälp av kemisk absorption. Utsläppet sker vid regenereringen av absorptionsvätskan från koldioxid då vätskan värms upp. En liten del, 3-4 ppm absorptionsvätska förångas vid uppvärmningen och följer med restgasen. Restgasen kyls därefter varvid kemikalien följer med i kondensvattnet vilket leder till att en viss påfyllning av kemikalien regelbundet måste ske. I det fall kemisk absorption väljs som uppgraderingsmetod kommer kemikalien att levereras på fat och all hantering kommer att ske i ett slutet system på uppgraderingsanläggningen. 6.2.4 Övriga kemikalier I verksamheten används smörjoljor för maskinell utrustning. Produkter som är dokumenterat miljöanpassade kommer att prioriteras. Kalibreringsgaser samt glykol kommer även att användas i verksamheten. Transportfordon kommer att tvättas med desinfektionsmedel i enlighet med förordning (EU) nr 142/2011. Konsekvenser och bedömning Om uppgraderingsteknik med hjälp av kemisk absorption används för uppgradering av biogasen kommer monoetylamin att hanteras och visst utsläpp av kemikalien i kondensvatten från anläggningen kommer att ske. Hanteringen av kemikalien, etylamin, utformas så att den kan ske på ett säkert sätt och i ett slutet system. De utsläpp av etylamin som förekommer i kondensvatten är små och kemikalien klassificeras enligt säkerhetsdatabladet som biologiskt nedbrytbar. Övriga kemikalier som odöriseringsmedel, järnklorid, eventuell skumdämpare och drivmedel kommer att hanteras enligt föreskrivna säkerhetsföreskrifter i säkerhetsdata- och Miljökonsekvensbeskrivning 2015-02-10 22
varuinformationsblad. Odöriseringsmedlet hanteras i helt slutna system. Kemikalierna kommer därmed att kunna hanteras utan påverkan på omgivningen. 6.3 Transporter Råvaror och biogödsel kommer huvudsakligen att transporteras till och från anläggningen med lastbil. En mindre mängd biogödsel kan komma att transporteras i ledning eller spridas direkt från anläggningen. Här baseras dock beräkningarna på att all biogödsel transporteras med lastbil. Antalet transporter bedöms uppgå till totalt 18700 per år (se Tabell 3) vilket vid anläggningen motsvarar 37000 transportrörelser per år. Under förutsättning att transporterna till anläggningen sker vardagar från 06:00 till 22:00 samt lördagar från 06:00 till 16:00 innebär det 4 lastbilar i timmen eller 8 fordonsrörelser i timmen i genomsnitt. I Figur 6 redovisas en bedömning av trafikbelastningen på vägarna i anslutning till den planerade biogasanläggningen. Antalet transporter baseras på gödseln från de 67 största gårdarna som identiferats av Biogas Sydöstra Skåne (av 104) och som tillsammans producerar cirka 400 000 ton gödsel per år. En transport ger upphov till två passager för varje vägsträcka eftersom fordonet antas leverera in gödsel till biogasanläggnigen och sedan köra tillbaka till gården med antingen tom bil eller med returtransport av biogödsel. Antalet passager per dygn har beräknats baserat på att körningar sker 6 dagar per vecka. Transporterad mängd på de olika vägavsnitten beror på var de gårdar som levererar gödsel är lokaliserade och kan komma att förändras beroende på vilka gårdar som väljer att leverera och ta emot gödsel från anläggningen. I Figur 6 redovisas även uppgifter från Trafikverket (Trafikverket 2014b) på nuvarande transportsituation angivet som antal tunga fordon per årsmedeldygn (ÅDT). Redan idag sker en del vägtransportorter av gödsel från djurhållande gårdar till spridningsarealer på växtodlingsgårdar. De gödselmängder som transporteras idag uppskattas till 10 % av de gödselmängder som är aktuella för biogasanläggningen. Trenden är dock att gödsel transporteras allt längre sträckor i takt med att gårdarna blir större och större. I Figur 7 visas antalet transporter med tunga fordon som biogasanläggningen orsakar längre ut i vägnätet räknat från biogasanläggningen. Miljökonsekvensbeskrivning 2015-02-10 23