UTVECKLINGSARBETE VID REGIONALA KULTURINSTITUTIONER

Transkript

1 KULTURRÅDET Dnr KUR 2007/1271 UTVECKLINGSARBETE VID REGIONALA KULTURINSTITUTIONER EXEMPEL PÅ UTVECKLINGSPROJEKT MED STÖD FRÅN KULTURRÅDET 1

2 UTVECKLINGSARBETE INOM KULTURRÅDETS ANSVARSOMRÅDE Kulturrådet ska enligt sin instruktion (SFS 1988:676, ändrad senast 2001:1036) i anslutning till sitt förslag till budgetunderlag göra en sammanfattande bedömning av utvecklingen inom de delar av kulturområdet som avses i 1. Rådet skall även lämna förslag till sådana åtgärder som kan föranledas av bedömningen. Kulturrådet har nyligen i sin Omvärldsanalys och i rapporten Offentliga kulturinsatser 2005 i regionalt perspektiv redovisat kulturens finansiering och utbud i ett regionalt perspektiv samt hur tillgängligheten till kulturutbudet ser ut genom en beskrivning av aktuell kunskap om kulturvanorna. Därför begränsar rådet redovisningen i budgetunderlaget till frågan om vilka processer som har satts igång genom utvecklingsbidragen till regionala kulturinstitutioner och vilka effekter som dessa har haft. Utvecklingsbidrag till regionala kulturinstitutioner Bakgrund och omfattning 1997 infördes systemet med utvecklingsbidrag (riktade bidrag) till de regionala kulturinstitutionerna. Enligt förordning (1996:1598) om statsbidrag till regional kulturverksamhet får utvecklingsbidragen lämnas under högst tre år. Enligt 13 ska utvecklingsbidragen till teater-, dans- och musikinstitutioner ges för arbete med att nå nya publikgrupper, turnéverksamhet, samarbete över konstområdesgränserna samt samverkan mellan professionella konstutövare och amatörer. Till regionala museer ska utvecklingsbidragen ges för arbete med att nå nya publikgrupper och att granska museernas samlingar och till länsbiblioteken för arbete med att utveckla den regionala biblioteksverksamheten. För budgetåret 1997 uppgick utvecklingsbidragen enligt regleringsbrevet till 8 mnkr för regionala teater-, dans- och musikinstitutioner, till 1,7 mnkr för regionala museer och till 2,6 mnkr till länsbibliotek. Budgetåret 2001 avsatte regeringen 4,7 mnkr till utvecklingsbidrag till de regionala museerna för att sedan öka till 6,7 mnkr Dessutom fick de regionala museerna under åren sammanlagt 30 mnkr att söka för museipedagogiskt utvecklingsarbete. Sedan budgetåret 2006 är det Kulturrådet som avgör hur stor del av anslagen till de regionala institutionerna som ska användas för utvecklingsverksamhet. För budgetåret 2006 uppgick utvecklingsbidragen till kronor till utvecklingsprojekt inom ramen för anslaget till regionala teater-, dans- och musikinstitutioner och regional musikverksamhet. Bidrag lämnades till 52 projekt. För regionala museers utvecklingsverksamhet disponerades 6,8 mnkr till 26 projekt och till regional biblioteksverksamhet 2,9 mnkr till 18 projekt. 2

3 Utöver de riktlinjer som finns i förordningen har regeringen i regleringsbreven för vissa år angett särskilda områden som de riktade insatserna till de regionala museerna i första hand skulle gälla. Utpekade områden har varit industrisamhällets kulturarv, icke-fiktiv film samt fotografi som kulturarv och konstnärligt uttryck. För budgetåren 2006 och 2007 har inga prioriterade områden angetts i regleringsbreven. Som komplettering till riktlinjerna i förordningen och regleringsbreven har Kulturrådets styrelse årligen preciserat inriktningen på utvecklingsbidragen. Stor vikt har lagts vid utvecklingsprojekt av långsiktig och strategisk karaktär samt metodutveckling och ökad samverkan. Under senare år har också bedömts om insatserna syftat till etnisk och kulturell mångfald, barns och ungas tillgång till kultur och jämställdhet mellan kvinnor och män i kulturlivet. För varje projekt har också hänsyn tagits till förankring hos och satsning av de regionala och lokala huvudmännen. För teater-, dans- och musikinstitutioner samt regional musikverksamhet har projekt prioriterats som syftar till utveckling och utbildning av arrangörer/arrangörsnät, insatser för att stärka dansens etablering utanför storstadsregionerna, insatser för att öppna institutionerna för influenser från andra kulturer och samverkan över länsgränserna. Inom den regionala biblioteksverksamheten har strategiskt utvecklingsarbete i syfte att stärka och utveckla folkbibliotekens ställning prioriterats. År 2006 beslutade Kulturrådet att särskilt beakta projekt som syftar till att stimulera en ökad samverkan mellan scenkonstinstitutionerna och det fria danslivet. Inom museiområdet har beaktats utvecklingen av ett internationellt perspektiv i verksamheten. Inom biblioteksområdet har Kulturrådet valt att särskilt stödja större, länsövergripande projekt som uppmuntrar till nya samarbetsformer och syftar till att utveckla tjänster av betydelse på både regional och nationell nivå. I det följande presenteras ett urval projekt med avsedd långsiktig verkan inom scenkonst-, musei- och biblioteksområdet. Utvecklingsarbete inom scenkonstområdet Länsteatrarna i Sverige, genom Östergötlands Länsteater, har beviljats utvecklingsbidrag för att i samverkan mellan de 17 länsteatrarna i landet och Riksteatern arbeta med arrangörsutveckling. Grunden i projektet är lokala samarbeten mellan de producerande teatrarna och de lokala arrangörerna. Ett mål med projektet är också att öka antalet nya kulturarrangörer och stimulera ungt kulturutövande och arrangörsskap. Detta sker genom coach-program, seminarier, produktionssamarbeten etc. Under 2006 har projektet bland annat arbetat med att bygga nätverk för arrangörsskap med Kulturskolan i Västernorrland, med repertoardiskussioner i Västra Götaland, turnéer till mindre scener i Halland och till turnésamarbete mellan länsteatrar och Riksteatern. Projektet har beviljats 3,2 mnkr de första två åren. Dessutom fördelades utvecklingsbidrag till ett nationellt dramaturgiat, där Riksteatern och Länsteatrarna i Sverige samverkar. Ett av projektets 3

4 huvudsyften är att få fram ny barndramatik med tematisk bredd. Dramaturgiatet kommer också att möjliggöra beställningsverk, vilket i dag är omöjligt för de mindre teatrarna. Vidare kommer dramaturgiatet att täcka in språkområden som i dag inte är representerade på scenerna. Norrscen är ett samverkansprojekt mellan Norrbottensteatern, Västerbottensteatern och Teater Västernorrland. Syftet med projektet har varit att genom samarbete kring produktion och turné av stora scenföreställningar öka antalet speltillfällen och genom ökad marknadsföring nå nya publikgrupper och arrangörer. Samarbetet har också inneburit tätare kontakter mellan teatrarnas olika personalgrupper och utbyte av erfarenheter. Det har också inneburit gemensam utbildning för personalen. Samma teatrar inleder ett nytt samarbete, Norrscen för barn, som erhöll utvecklingsbidrag hösten Inom ramen för utvecklingsbidrag till scenkonstinstitutionerna beviljades 2006 stöd till sju projekt som riktade sig till barn och unga. Förutom till Norrscens barn- och ungdomsprojekt beviljades medel till Teater Västmanland för att tillsammans med New York State Theatre Institute utveckla pedagogiska modeller för Teater Västmanlands arbete i länets skolor. Teater Västmanland har även fått ett utvecklingsbidrag för att implementera det pedagogiska arbetet i skolorna. Backa Teater/Göteborgs stadsteater har fått medel för att utveckla Barnteaterakademin vars arbete har förutsättningar att stärka barnteaterns ställning, genom att i ett utvecklingsarbete med unga dramatiker få fram nya pjäser för barn och ungdom. Nordiska kammarorkestern har beviljats bidrag för ett planerat samarbete med lärarutbildningen och är enligt Kulturrådet ett bra exempel på hur institutioner kan bidra till att säkra den framtida tillgången till kultur i skolan. Botnia Musiks musikalskaparprojekt Mosaik riktar sig bl.a. till ungdomar i särskolan och till flykting- och invandrarelever och stämmer väl in på Kulturrådets prioriteringar. Även Sörmlands Musik och Teaters projekt Text Direkt är ett bra exempel på hur barns och ungas eget skapande kan stärkas genom samverkan med institutioner. Medel för detta beviljades med 1,4 mnkr. Dessutom riktar sig det stora arrangörsutvecklingsprojekt som länsteatrarna driver tillsammans med Riksteatern i stor utsträckning till barn och ungdom. Flera scenkonstinstitutioner har projekt med inriktning på kulturell mångfald. Exempel på sådana är Spjutspets Mångkultur/Borlängeprojektet vid Dalateatern, som är ett treårigt projekt, som började Det är ett långsiktigt arbete med att förankra teaterkonsten och Dalateatern hos nya grupper samt att bredda rekryteringsbasen för alla yrkesfunktioner på teatern. I arbetet skapas ett nätverk med kontakter inom invandrarföreningar, ungdomsorganisationer, skolor, amatörteaterföreningar m.fl. Andra exempel på skapandet av mångkulturella nätverk är samarbetet mellan Musik Gävleborg och Folkmusikens Hus i Rättvik, samt projektet Folkmusik i en mångkulturell värld vid Kalmar läns musikstiftelse. 4

5 Ett sätt att bredda teaterintresset är också att etablera samverkan mellan amatörer och professionella. Som ett exempel av flera har Västerbottensteatern fått stöd för att samverka med amatörer i uppsättningen En midsommarnattsdröm. För att belysa jämställdhetsproblematiken har Kulturrådet gett medel till projektet Genusperspektiv i den konstnärliga processen som bedrivs av Västsvenska Teater och Dans. Dessutom har Västra Götalandsregionen fått bidrag för projektet 50 50, ett krafttag för att nå jämvikt mellan könen på musikscenen samt Teater Halland för projekt Donna dell Arte. Kulturrådet har även stött organisatoriska utvecklingsprojekt. Ett sådant exempel är GöteborgsOperans samgående med Länsteatern i Skaraborg. Målet var att stärka och utveckla den regionala musikteaterverksamheten och samtidigt behålla den lokala förankringen som byggts upp av länsteatern. Kulturrådet stödde detta arbete med sammanlagt 7 mnkr under fyra år och Västra Götalandsregionen ökade sitt årliga bidrag till operan med 4 mnkr. Inom musikområdet har flera insatser gjorts för nutida konstmusik. Under 2006 etablerades en fast ensemble för nutida konstmusik i Norrbotten (Neo) genom en samverkan mellan Norrbottens läns landsting samt Luleå och Piteå kommuner. Kulturrådets bidrag på 2 mnkr motsvaras av en regional och lokal insats på 3 mnkr. Andra exempel rörande nutida konstmusik är de insatser som gjorts i Kronobergs län (CoMA) och i Västra Götalandsregionen (OPEN). Genom utvecklingsbidrag från Kulturrådet och regionala bidrag har särskilda centra byggts upp som samverkar med varandra, med det fria kulturlivet och med andra institutioner inom musikområdet, t.ex. Visby Tonsättarcentrum. I Skåne pågår projektet TonSatt, som är ett samverkansprojekt mellan Musik i Syd, Malmö Symfoniorkester, Helsingborgs Symfoniorkester och Musica Vitae. I projektet ingår också samverkan med körer och kammarmusikensembler i regionen för att föra ut den nutida musiken. Projektet fokuserar kring tre tonsättare, Sven-David Sandström, Reine Jönsson och Catharina Palmaer, som under tre år har engagerats för att komponera nya verk till orkestrarna och andra ensembler. Utvecklingsbidragen har även använts för att stärka strukturerna inom dansområdet i syfte att öka tillgängligheten inom detta område. Exempel på institutioner som har fått detta stöd är Värmlandsoperan, Folkteatern i Göteborg, Gotlands länsteater, Vara konserthus och Musik i Gävleborg. Scen för dans är namnet på den långsiktiga satsning på danskonst som NorrlandsOperan har påbörjat fick NorrlandsOperan 1 mnkr i utvecklingsbidrag till denna danssatsning, som skedde i samverkan med Västerbottens läns landsting och Umeå kommun. 5

6 Anslaget till de regionala institutionerna kan även användas för institutionernas internationella kultursamarbete. Kulturrådet har exempelvis under 2006 bidragit till GöteborgsOperans balettgästspel i Tyskland, Teater Västmanlands samarbete med New York State Theatre Institute och Nordiska Kammarorkestern Sundsvalls Japanturné. Utvecklingsarbete inom museiområdet Genom utvecklingsbidragen kan Kulturrådet stödja projekt som syftar till långsiktig utveckling av de regionala museernas verksamhet. Förankring och satsning av den regionala huvudmannen liksom institutionens egenfinansieringsgrad har varit av särskilt intresse, inte minst som mått på engagemang och långsiktighet. Ett exempel på ett långsiktigt projekt startade i Västernorrland 2003 med syfte att öka samarbetet mellan länsarkivet, länsbiblioteket och länsmuseet (Arkiv, Bibliotek, Museer) för att få bredare kunskap inom hela området samt kunna nå ut till nya grupper. Som resultat av ABMprojektet har i Västernorrland etablerats ett eget sekretariat och ABM-samarbetet fortsätter ute i länet. Västernorrlands ABM-samarbete fungerar också som förebild för många andra ABM-projekt i landet. Projektet har erhållit utvecklingsbidrag med sammanlagt kronor under åren Även Västerbottens museum har med utvecklingsbidrag från Kulturrådet byggt upp en bestående ABM-verksamhet. Det har skett i samarbete med länsbiblioteket och de kommunala biblioteken. På de senare har man placerat länsmuseiöar att användas av medborgarna och skolorna för dialog med länsmuseet. Projektet har lett till en ökad närvaro av länsmuseet i regionen. Länsmuseerna i Sörmland, Värmland och Örebro fick utvecklingsbidrag med kronor för ett projekt med syfte att i bred samverkan med andra aktörer öka kompetensen för museiarbete i det mångkulturella samtida samhället. Inom ramen för projektet arbetade man med att utveckla dels olika gruppers delaktighet i museiverksamhet och historieskrivning, dels museipersonalens kompetens rörande samtidshistoria och mångkulturellt arbete. Vidare var syftet att utveckla dokumentationsverksamheten och skapa långsiktiga samarbeten mellan museerna. Örebro länsmuseum har i sitt pågående mångkulturarbete under 2006 initierat projektet Vivalla en hembygd, 30 språk, människor och kulturmöten över tusen år. Det treåriga projektets övergripande syfte är att etablera en permanent museipedagogisk verksamhet i ett av länets mest segregerade, mångkulturella områden, Vivalla. Den främsta målgruppen är grundskolans klass 1 9 och arbetet ska genomföras i samverkan med lärare, elever, föräldrar och andra intressenter i kommunen. Med projektet Glasklart en pedagogisk resa i glasets värld har Smålands museum riktat närmare fokus på barns möjligheter och förmåga att tillägna sig kunskap om glas och glashantering. För barns och ungdomars regionala identitet bedöms projektet som angeläget av museet. Projektet 6

7 planeras pågå under och har för 2006 fått kronor i utvecklingsbidrag. Upplandsmuseet fick 2006 utvecklingsbidrag med kronor för framtagande av genusanalysverktyg för museiverksamhet och implementering av ett genusmedvetet arbetssätt. Under 2006 har museet bl.a. bjudit in andra museer till seminarium om det utförda arbetet. Enligt uppgift från Upplandsmuseet har flera museer visat intresse för projektet med önskan om att ta del av projektresultatet. I det museipedagogiska arbetet intar länsmuseerna i Kalmar och Jämtland en särställning genom det utvecklingsarbete, som genomförts där. Länsmuseet i Kalmar har utvecklat en kulturmiljöpedagogik där museet arbetar tillsammans med skolklasser. Klasserna får arbeta med sin historia genom rollspel där utgångspunkten oftast är en plats i skolans närområde. I Jämtland är det friluftsmuseet vid Jamtli som bildar basen i det pedagogiska arbetet, också här är det rollspelet som är basen i pedagogiken. Ett annat exempel på museipedagogiskt projekt är Nordiska akvarellmuseets projekt De unga och samtidskonsten som syftar till att göra unga människor delaktiga i museernas verksamhet. På motsvarande sätt har Stockholms stadsmuseum fått bidrag till etableringen av en museilägenhet i Tensta. Lägenheten som ligger i ett miljonprogramområde med etnisk, kulturell, språklig och religiös mångfald utgör basen för tillgängliggörande av områdets historia i dialog med invånarna. Utvecklingsarbete inom biblioteksområdet Kulturrådet har under de senaste åren valt att prioritera strategiskt utvecklingsarbete och samverkan mellan flera län, bl.a. genom uppdraget om folkbibliotekens stöd för vuxnas lärande. Ett ökat antal högskolestuderande och allt fler personer i formellt och informellt lärande har aktualiserat en rad frågor som rör informationsförsörjningen och som ställer stora krav på folkbiblioteken och deras personal. De studerande kräver både väl utvecklad teknik och anpassade digitala tjänster. Regionbibliotek Västra Götaland har sedan 2001 fått drygt 3 mnkr i bidrag för att driva verksamheten KULDA. KULDA bistår folkbibliotek i landet med att öka utbudet av och kunskapen om nätbaserade tjänster. Utan denna möjlighet hade de mindre kommunbiblioteken inte kunnat erbjuda samma tillgång till nättjänster som de gör idag. Ökat antal distansstuderande avspeglas i ökad efterfrågan på kurslitteratur och databaser på folkbiblioteken. Den studerande väljer det bibliotek som ligger närmast och har ett öppethållande som passar den enskildes behov. Det är många gånger det lokala folkbiblioteket men dessa bibliotek har inte alltid den kompetens och de som resurser de studerande efterfrågar. För att kunna ge god service krävs ett mer strukturerat samarbete mellan högskolebibliotek och folkbibliotek kring studerandes informationsförsörjning. 7

8 Idag upphandlar Kungl. biblioteket e-resurser för universitets- och högskolebiblioteken. Tillsammans ser KB och Kulturrådet över hur ett samarbete skulle kunna se ut i denna fråga. Fråga biblioteket är en webbaserad referenstjänst som tar emot frågor av skilda slag. Ett stort antal folkbibliotek svarar kontinuerligt på frågor via e-post och chatt. Från början bedrevs tjänsten som en egen verksamhet av ett antal intresserade bibliotek erhöll Örebro stadsbibliotek knappt 2 mnkr i utvecklingsbidrag för att samordna en nationell tjänst och skapa möjligheter även för mindre kommuner att delta i tjänsten. Fr.o.m. den 1 juli 2006 drivs Fråga biblioteket vidare av Lånecentralen i Malmö tillsammans med övriga lånecentraler. Ordbron kallas den flerspråkiga versionen av Fråga biblioteket som erbjuder service på tolv olika språk. Regionbibliotek Skåne har under fått drygt kr i utvecklingsbidrag för den flerspråkiga tjänsten. Tanken är att Ordbron fr.o.m ska integreras i Fråga biblioteket. Diskussioner förs även mellan Kungl. biblioteket, Kulturrådet och lånecentralerna i syfte att även integrera högskolebibliotekens nättjänst Jourhavande bibliotekarie i Fråga biblioteket. Ett samgående skulle öka graden av service till medborgaren. Landets 20 länsbibliotek och tre lånecentraler har alla under 2000-talet varit delaktiga i flera Kulturrådsstödda projekt, där uppbyggnad av infrastruktur för informations- och mediaförsörjning stått i fokus. Målsättningen har varit att öka tillgängligheten till information för alla, från barn och unga till vuxenstuderande. I den norra regionen har fem länsbibliotek och lånecentralen i Umeå satsat på att öka medvetenheten hos kommunbiblioteken när det gäller en aktiv inköpspolitik. Syftet har varit att få kommuner att kontinuerligt analysera kommunens sammansättning och göra inköp som stämmer med respektive kommun. Tack vare projektet ingår numera även databaser och andra nättjänster i bibliotekens inköp. Länsbiblioteket Västernorrland har varit projektägare och projektet fick knappt 1,5 mnkr i utvecklingsbidrag. Sex länsbibliotek och lånecentralen i Malmö har i södra Sverige tillsammans satsat på en avancerad samsökningsfunktion i den s.k. SESIM-portalen. Det är en tjänst som inte bara söker i bibliotekens kataloger utan även integrerar databaser, webbsidor och andra elektroniska tjänster. Projektet fick under ,5 mnkr i utvecklingsbidrag och samordnades av Länsbibliotek Sydost. Nio länsbibliotek i Mellansverige fortsätter året ut arbetet med att hjälpa kommunbiblioteken att göra mer brukarvänliga webbplatser. Dessa ska vara innehållsmässigt relevanta och lokalt anpassade men samtidigt vara pedagogiska verktyg för personalen. Sedan 2005 har projektet fått drygt 1,8 mnkr i utvecklingsbidrag. 8

9 De tre rikstäckande regionala projekten ovan planerar ett samgående i ett nationellt projekt i syfte att utveckla en gemensam samsökningsportal och elektronisk miljö för hela folkbibliotekssektorn. Utvecklingen av en för folkbiblioteken i Sverige gemensam samsökningsportal innebär att erfarenheter från hela Sverige kan tas tillvara och kopplas till en plattform för nationella bibliotekstjänster på webben. Den utveckling som förväntas av projektet kommer att bidra till en utjämning av standardskillnader mellan landets kommunbibliotek samt främja vuxenstuderandes och distansstuderandes tillgång till folkbiblioteksservice. Små och resurssvaga bibliotek kan tillgodogöra sig de större bibliotekens kompetens och för de deltagande biblioteken kan arbetet med samsökningsportal och elektronisk plattform innebära en kompetenshöjning. Tjänsten som kan anpassas efter varje användares önskemål och behov, kommer att ge service till alla medborgare utifrån ett jämlikt perspektiv, oavsett etniska, ekonomiska och geografiska förutsättningar eftersom tillgången till information är en demokratisk rättighet och en fråga om välfärd och likaberättigande. Länsbiblioteket Västernorrland samordnar sedan 2006 elva av länsbiblioteken i detta projekt och tanken är att även resterande nio mellansvenska länsbibliotek blir del av projektet fr.o.m. nästa år. Projektet har hittills fått 1,3 mnkr i bidrag. Kulturrådet stödjer flera större samverkansprojekt som avser att utveckla biblioteksverksamhet för barn och unga. Länsbibliotek Jönköping samarbetar med länsbiblioteken i Skåne och Västra Götaland i projektet 2020 Mars Express för att tillsammans med högskolor och universitet utveckla biblioteksrummet på ett sätt som gör barn och ungdomar delaktiga. Projektet har sammanlagt fått kr i utvecklingsbidrag. Fem län i Mellansverige samverkar sedan 2005 i ett projekt som dels försöker ta fram ett symbolsystem för vägledning bland bokhyllor, dels en forskningsöversikt inom barn- och ungdomsbiblioteksområdet. Projektägare är Regionbibliotek Stockholm och projektet har sammanlagt fått kr i utvecklingsbidrag. Länsbibliotek Sydost driver sedan 2005 ett projekt som tillgängliggör ungdomars egna alster via biblioteken. Ca 60 kommuner deltar i projektet som ständigt växer. Projektet har hittills fått kr i bidrag. Kulturrådets sammanfattande bedömning Under den 10-årsperiod som Kulturrådet har fördelat utvecklingsbidrag till de regionala kulturinstitutionerna har många angelägna utvecklingsprojekt inom olika områden kunnat genomföras. De särskilda utvecklingsbidragen har gett institutionerna möjlighet att pröva nya metoder och arbetssätt, som annars troligen inte hade kommit till stånd. Inte minst har många samverkansprojekt kunnat genomföras både mellan institutioner i ett län och mellan institutioner i flera län. Olika konst- och kulturområden har genom utvecklingsstöden getts möjlighet att samverka på nya sätt. Det finns också exempel på 9

10 viktiga nationella samordningsprojekt, inte minst inom biblioteksområdet. Utvecklingsbidragen har vidare gett scenkonstinstitutionerna möjlighet att bredda sin verksamhet t.ex. genom att införa dans eller att satsa på nutida konstmusikensembler. På museiområdet kan märkas en tydlig lyhördhet för de särskilt prioriterade områden som regeringen pekat ut i regleringsbreven. Märkbara insatser har t.ex. gjorts för att dokumentera och bevara industrisamhällets kulturarv samt för att inventera och samla in icke-fiktiv film. Många institutioner har genom utvecklingsbidragen kunnat göra särskilda insatser för att bredda sin publik. Särskilt fokus har på flera håll lagts på satsningar på barn och ungdom samt på att nå alla medborgare oavsett etniska och geografiska förutsättningar. Särskilt tydliga har de långsiktiga effekterna av utvecklingsarbetet gällande museipedagogik varit. Många skolor har genom satsningen fått möjlighet att samverka mer långsiktigt med ett regionalt museum och integrera museernas resurser i undervisningen. Som ett resultat av den statliga treåriga satsningen beslöt regeringen att fr.o.m. andra halvan av budgetåret 2005 förstärka de regionala museernas verksamhetsstöd med 7,5 mnkr. Kulturrådets sammanfattande bedömning är att de särskilda utvecklingsbidragen har medverkat till förnyelse i de regionala kulturinstitutionernas verksamhet. Projekten har stimulerat till nytänkande och långsiktiga processer har satts igång. Det kan handla om att utveckla nya modeller för samarbetet med skolan, nå en ny publik, skapa nya nätverk, pröva nya metoder och involvera nya kompetenser. Av särskild vikt i detta sammanhang är den regionala och lokala förankringen av utvecklingsarbetet hos institutionernas huvudmän. Samverkan mellan statlig, regional och lokal nivå ökar möjligheterna att få genomslag för den nationella kulturpolitikens mål att ge alla möjlighet att ta del av ett varierat kulturutbud av hög kvalitet. 10