Aktieägaravtalets rättsverkningar

Transkript

1 Aktieägaravtalets rättsverkningar En studie av olika scenarier Masteruppsats i affärsjuridik (associationsrätt) Författare: Erik Martinsson Handledare: Jan Andersson Framläggningsdatum Jönköping Maj 2012

2 Masteruppsats i affärsjuridik (associationsrätt) Titel: Aktieägaravtalets rättsverkningar En studie av olika scenarier Författare: Erik Martinsson Handledare: Jan Andersson Datum: Ämnesord Aktiebolagslag, aktieägaravtal, rättsverkningar Sammanfattning Ett av de vanligaste sätten att bedriva näringsverksamhet i Sverige är genom att bilda ett aktiebolag. De svenska aktiebolagen regleras genom ett omfattande regelverk i aktiebolagslagen. Ägarna i ett privat aktiebolag är inte alltid tillfreds med reglerna i aktiebolagslagen, utan vill reglera vissa förhållanden ytterligare mellan sig. Aktieägarna har möjlighet att genom aktieägaravtal reglera vissa förutsättningar för verksamheten. När aktieägarna väljer att reglera vissa förhållanden mellan sig i ett aktieägaravtal kan det uppstå skillnader mellan vad som gäller enligt aktieägaravtalet och vad som gäller enligt aktiebolagslagen. Det råder en självständighet mellan avtalsrätten och aktiebolagsrätten vilken innebär att aktieägarna inte med bindande verkan kan avtala vissa förhållanden sinsemellan samt att avtalet inte ses som aktiebolagsrättsligt gällande i vissa fall. Uppsatsen har som syfte att utreda de rättsverkningar som ett aktieägaravtal kan ge upphov till i två situationer, det handlar dels om när avtalsparterna är aktieägare, dels när avtalsparterna är styrelseledamöterna. I situationen med aktieägarna utreds två scenarier dels om ett partnermöte kan utgöra en bolagsstämma, dels om själva aktieägaravtalet kan utgöra ett protokoll med beslut som får samma rättsverkningar som ett bolagsstämmobeslut. I situationen med styrelseledamöterna utreds huruvida de kan bli bundna av avtal och vilka följder det kan få. Slutsatserna som presenteras i uppsatsen är att den svenska aktiebolagsrätten är mycket försiktig vid tillåtandet av att ge aktieägaravtal rättsverkningar även aktiebolagsrättsligt. Enligt uppsatsförfattaren finns det dock anledning att, under förutsättning att vissa rekvisit är uppfyllda, tillåta verkningar för aktieägaravtal inom aktiebolagsrätten. i

3 Master Thesis in Commercial and Tax Law (Corporate Law) Title: Author: Tutor: The legal effects of shareholder agreements A study of different scenarios Erik Martinsson Jan Andersson Date: Subject terms: Swedish Companies Act, shareholder agreement, legal effects Abstract One of the most common ways to carry out business activities in Sweden is by establishing a limited liability company, which are regulated by extensive rules in The Swedish Companies Act. The shareholders of such companies are not satisfied at all times with the rules in the Act and therefore want to regulate certain conditions between each other. They have the possibility to regulate such conditions by enter into a shareholder agreement. When the shareholders choose to regulate conditions between each other there might be a difference between what is valid according to the agreement and to the Act. In Sweden there is autonomy between the contract laws and the corporate law, which means that shareholders mutually cannot contract certain conditions and that the contract in some occasions does not become binding according to corporate law. This thesis has as its purpose to investigate the legal effects of a shareholder agreement in two situations; firstly when the parties are the shareholders and secondly when the parties are the members of the board of directors. In the first situation two scenarios are investigated, firstly if a meeting prior to a general meeting can have the same legal effects as a general meeting and secondly if the shareholder agreement can have the same legal effects as the minutes from a general meeting. In the situation with the members of the board it is investigate if they can enter into a contract and the legal effects thereof. The conclusions presented in this thesis are that the corporate law in Sweden is very cautious in giving shareholder agreements legal effects. According to the author of the thesis there are however certain occasions where the shareholder agreement should be given legal effects not just between the parties but also in relation to the corporate law, if certain requirements are fulfilled. ii

4 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Syfte Avgränsning Metod och material Disposition Aktiebolaget och dess organisation Inledning Aktieägarnas rättigheter och skyldigheter Inledning Bolagsordning Bolagsstämma Samtliga aktieägares samtycke Styrelsen och den verkställande direktören Ansvaret för bolagsorganen gentemot bolaget Aktieägaravtalet Inledning Avtalets benämning Avtalets funktion Röst- och beslutsklausuler Påföljder vid kontraktsbrott Genomdrivande av avtalsinnehållet Inledning Fastställelsetalan Fullgörelsetalan Deponering av aktier Avtalsrättens och aktiebolagsrättens självständighet Inledning Den avtalsrättsliga separationsprincipen Den aktiebolagsrättsliga separationsprincipen Avtalsparts bundenhet Inledning Aktieägare som avtalspart Första scenariot - Partnermötet Inledning S am tliga aktieägares sam tycke S e partnerm ötet som en bolagsstäm m a Bort insett rättsverkningarna Dokum entationsskyldighet Majoritetsregler vid beslutsfattande S am m anfattning Andra scenariot Aktieägaravtalet Inledning Grundläggande föru tsättningar Per capsulam -beslut S am m anfattning Styrelseledamot som avtalspart iii

5 5.3.1 Inledning Styrelseledamots bundenhet av avtal Särskilt majoritetskrav för styrelsebeslut Stadgande om fattande av beslut Jämkning av skadestånd och vite Sammanfattning Övergripande analys Inledning Verkningar för aktieägare Verkningar för styrelseledamöter Sammanfattande analys Slutsats Inledning Aktieägaravtalets rättsverkningar för aktieägare Aktieägaravtalets rättsverkningar för styrelseledamot Sammanfattande slutsats Källförteckning iv

6 1 Inledning 1.1 Bakgrund Det fanns över registrerade aktiebolag i Sverige förra året enligt statistik från Bolagsverket. 1 Antalet aktiebolag växer stadigt för varje år som går och regeringen försöker ständigt förenkla och förbättre företagsklimatet i Sverige. 2 Det är därför viktigt att reglerna som reglerar det svenska aktiebolaget möjliggör för samtliga parter att sköta den dagliga driften i ett aktiebolag på ett så enkelt och effektivt sätt som möjligt. I Sverige drivs aktiebolaget antingen som ett publikt bolag, vars aktier är möjliga att handla på en öppen marknad, eller som ett privat bolag, vars aktier inte kan handlas på en öppen marknad. Reglerna för publika och privata aktiebolag är omfattande och återfinns i aktiebolagslagen (2005:551; härefter ABL). Verksamheten i ett aktiebolag utgår ifrån den bolagsordning som ägarna, eller stiftarna som de kallas vid bildandet av aktiebolaget, inger till Bolagsverket i samband med registreringen. Det stora antalet regler som återfinns i ABL är således avseedda både för små privata aktiebolag med en liten omsättning och för stora multinationella koncerner med en hög omsättning. Det ter sig därför naturligt att reglerna inte alltid är tillfredsställande för samtliga parter. Ägarna i ett aktiebolag finner ibland att den reglering som tillhandahålls via bolagsordningen inte är tillräcklig i alla hänseenden och vill utöka regleringen mellan varandra. Det finns därmed möjlighet för aktieägarna att genom upprättandet av ett aktieägaravtal säkerställa exempelvis att ägarförhållandet kvarstår under bolagets första år eller att aktierna inte säljs till någon utomstående. Aktieägaravtalet ger ägarna en större möjlighet att reglera sådana förhållanden jämfört med vad bolagsordningen gör. Det nämndes inledningsvis att ett aktiebolag omgärdas av lagregler i ABL och en problematik kan uppstå när ett stadgande i aktieägaravtalet avviker från det som stadgas i lagen. Aktieägaravtalet baseras på avtalsrättsliga regler och aktiebolaget på associationsrättsliga regler, men vilket stadgande ska ges företräde? Är det möjligt för aktieägaravtalet att undantränga de aktiebolagsrättsliga reglerna? Två exempel är nedsättningen av aktiekapital och avskaffandet av revisionsplikten för vissa företag. 1

7 1.2 Syfte Uppsatsens syfte är att utreda rättsverkningarna av ett aktieägaravtal. Utredningen kommer ske utifrån två situationer dels att samtliga aktieägare är part i avtalet, dels att samtliga styrelseledamöter är part i avtalet. I situationen med samtliga aktieägare som part utreds följderna av två scenarier: a) Om ett partnermöte innan en bolagsstämma kan få samma rättsverkningar som en rättsenlig bolagsstämma, respektive b) Om aktieägaravtalets innehåll kan ges samma rättsverkningar som en förenklad bolagsstämma. I situationen med styrelseledamöterna utreds rättsverkningarna av olika stadgande i aktieägaravtalet och ledamöternas bundenhet därav. 1.3 Avgränsning Uppsatsen utreder aktieägaravtalets rättsverkningar för ägare och styrelseledamöter i privata aktiebolag. Anledningen till att rättsverkningarna för ett aktieägaravtal i förhållande till publika bolag avgränsas bort beror på att aktieägaravtal torde vara mer frekvent förekommande i privata aktiebolag än i publika. Aktieägaravtalet i privata aktiebolag får anses vara mer omfattande och reglerar ett större antal områden än vad det gör i ett publikt bolag, där avtalet främst har att säkerställa att ägandet av exempelvis röststarka aktier behålls inom en viss krets. Ägarna i ett publikt aktiebolag har en mindre möjlighet att påverka det dagliga arbetet, vilket torde vara mer vanligt i ett privat aktiebolag. Uppsatsen avgränsas vidare till att i huvudsak beröra svensk rätt avseende aktieägaravtalets rättsverkningar. I uppsatsen görs dock en viss utblick på regler i andra länder, för att läsaren ska erhålla en uppfattning om de skillnader som finns avseende ett aktieägaravtals rättsverkningar. En djupare analys och jämförelse med andra länders förhållningssätt till aktieägaravtal är förvisso intressant, men en sådan analys får anses kunna utgöra grund för en egen uppsats. Aktieägaravtalet är ett avtal som ofta innefattar många regleringar, allt från vilka som ska vara del av avtalet till regleringar avseende utträde ur både avtal och företag. Uppsatsen fokuserar främst på sådana regleringar i aktieägaravtal som tar sikte på beslutsfattande inom aktiebolaget både för aktieägarna och för styrelseledamöterna. Avgränsningen till området 2

8 görs eftersom det är dessa regleringar som är intressanta och där en diskussion kan föras avseende avtalets verkningar mellan parterna och i relation till aktiebolaget. Att belysa samtliga områden där problem kan uppstå mellan avtalsrätt och aktiebolagsrätt hade varit alltför omfattande och uppsatsen har därför av tids- och utrymmesskäl avgränsats till att endast beröra de situationer som framgår av syftet. I svensk doktrin förs en diskussion huruvida aktieägaravtalet utgör ett enkelt bolag eller inte. Diskussionen torde främst vara av intresse när avtalsförhållandet mellan parterna ska upplösas, uppsatsen behandlar således inte frågeställningen. 1.4 Metod och material För att besvara ovanstående syfte används flera metoder och det anses därför nödvändigt att här redogöra för vilka de är samt hur de används. Nedan följer även förklaringar till det material som används och hur det används i respektive avsnitt av uppsatsen. I uppsatsen andra kapitel används en deskriptiv metod för att redogöra för läsaren de grundläggande reglerna för aktiebolaget och dess organisation inom den svenska aktiebolagsrätten. En deskriptiv metod används även i det tredje och fjärde kapitlet för att förklara aktieägaravtalets användning i Sverige och den självständighet som finns mellan avtalsrätten och aktiebolagsrätten. De inledande kapitlen syftar till att fastställa gällande rätt på området och ge läsaren möjlighet att ta del av en djupare analys senare i uppsatsen. I den del av uppsatsen, det femte kapitlet, som tar sikte på anlyseringen av ett aktieägaravtals möjliga rättsverkningar inom aktiebolagsrätten används främst en problemorienterad metod för att anlysera de för- och nackdelar som är förenat med ett sådant ställningstagande. Till viss del används även en deskriptiv metod för att ytterligare klargöra området och ge läsaren ytterligare förståelse för de problem som kan uppstå. Det sjätte kapitlet avser att analysera aktieägaravtalets rättsverkningar ur ett de lege ferenda-perspektiv och är således även det baserat på en problemorienterad metod. Uppsatsförfattaren analyserar i avsnittet aktieägaravtalets rättsverkningar utifrån ett rättspolitiskt perspektiv med viss jämförelse med andra länders förhållningssätt. I det sjunde och avslutande kapitlet presenteras uppsatsförfattarens slutsatser utifrån det som har beskrivits och analyserats i uppsatsen. I uppsatsen används inledningsvis främst lagtext och förarbeten för att förklara grundläggande områden inom den svenska aktiebolagsrätten. Området avseende aktieägaravtal är inte reglerat i lag inom svensk rätt, varför materialet främst har fått inhämtas från doktrin. I 3

9 huvudsak används svensk doktrin på området, men även viss utländsk doktrin används för att belysa problem och lösningar ur ett vidare perspektiv. Aktieägaravtal innehåller ofta skiljedomsklausuler vilket innebär att tvister till följd av aktieägaravtal inte särskilt ofta blir föremål för prövning i domstol. På grund härav finns inte rättspraxis att tillgå i någon större utsträckning och sådant material har därför använts till liten del i uppsatsen. Till följd av det ovanstående utgör doktrinen på området den största källan till det material som presenteras i uppsatsen. I doktrin finns det många gånger en diskrepans mellan författares olika åsikter. För att undvika att uppsatsen endast redogör för den ena sidans argument, strävar uppsatsförfattaren efter att redogöra för båda sidor och på så sätt få en mera heltäckande beskrivning. 1.5 Disposition Aktiebolaget och dess organisation beskrivs i kapitel 2 för att ge läsaren en grundläggande förståelse för aktiebolagsrättens regler. I kapitel 3 belyses aktieägaravtalet ur ett deskriptivt perspektiv för att tydliggöra varför aktieägare använder sig av sådana avtal och vad som regleras däri. Aktieägaravtalet involverar primärt sett två områden, avtalsrätt och associationsrätt, därför ägnas kapitel 4 åt att förklara hur de två områdena avgränsar sig ifrån varandra. I kapitel 5 belyser författaren de scenarier som innefattar aktieägare och styrelseledamöter och som uppsatsen har till syfte att utreda och analysera. När det har analyserats om, och i sådant fall när, ett aktieägaravtal kan få aktiebolagsrättsliga verkningar analyseras det i kapitel 6 ur ett vidare perspektiv huruvida den svenska inställningen till aktieägaravtalets rättsverkningar är önskvärd eller inte. Uppsatsförfattaren återger här sin åsikt på hur det svenska rättsläget bör förhålla sig till aktieägaravtal. Avslutningsvis dras slutsatser i kapitel 7 av uppsatsförfattaren utifrån det som presenterats i de föregående kapitlen för att besvara syftet med uppsatsen. 4

10 2 Aktiebolaget och dess organisation 2.1 Inledning Kapitlet avseende aktiebolagets organisation kan för läsaren verka alltför grundläggande men det har av författaren ansetts som nödvändigt för att på ett tydligt sätt klargöra hur aktiebolagets organisation fungerar samt för att läsaren senare ska kunna följa en djupare analys. Det anses vidare vara av stor vikt att här förklara några grundläggande begrepp och förfaranden inom den aktiebolagsrättsliga organisationen. I ett aktiebolag finns flera olika bolagsorgan vilka har ansvar för särskilda uppgifter inom bolaget. Det första bolagsorganet är bolagsstämman som utgörs av aktieägarna, organet är även det högsta beslutande organet. Det andra bolagsorganet är styrelsen och kallas ofta för bolagets ledningsorgan och utgörs av valda ledamöter. Härtill hör även att det i publika aktiebolag måste finnas en verkställande direktör, något som är valbart i privata aktiebolag, enligt 8:27 och 8:50 ABL. Det sista bolagsorganet är revisorerna vilka utgör det kontrollerande organet i ett aktiebolag. 3 Av intresse för den här uppsatsen är två av bolagsorganen, nämligen bolagsstämman och styrelsen, inkluderat den verkställande direktören. Det kontrollerande organet lämnas därför därhän. ABL innefattar ett stort antal regler vad gäller aktiebolaget och dess organisation, men det har inte ansetts nödvändigt att göra en helt uttömmande beskrivning av dessa. Det som presenteras nedan är huvuddragen ur vad som är gällande rätt avseende aktiebolagets organisation. 2.2 Aktieägarnas rättigheter och skyldigheter Inledning För att underlätta för läsaren har det här valts att samla alla rättigheter och skyldigheter som tillkommer en aktieägare i samband med aktieägandet. I detta delavsnitt kommer således bolagsordningen, bolagsstämman och aktieägarnas möjligheter avvika från bestämmelserna i ABL att behandlas. 3 Stattin och Svernlöv, Introduktion till aktieägaravtal, s

11 2.2.2 Bolagsordning I samband med bildandet av ett aktiebolag ska stiftarna sända in en stiftelseurkund och en bolagsordning till Bolagsverket. Bolagsordningen ligger till grund för bildandet av ett aktiebolag och kan sägas utgöra den grund från vilka ägarna och styrelsen utgår från i skötseln av aktiebolaget. Det finns enligt ABL:s 3:e kapitel vissa uppgifter som ägarna i ett aktiebolag måste reglera i bolagsordningen. Bolagsordningen måste omfatta så kallade obligatoriska bestämmelser som till exempel platsen för styrelsens säte, hur många aktier det ska finnas i bolaget samt aktiekapitalets storlek. Det finns även bestämmelser i ABL som ägarna själva kan välja att ta in i bolagsordningen, dessa kallas ibland för fakultativa bestämmelser. I detta sammanhang kan nämnas att det inom avtalsrätten ofta talas om tvingande och dispositiva regler. 4 För att underlätta för läsaren kommer uppsatsen att inom den aktiebolagsrättsliga sfären att benämna sådana regler som obligatoriska respektive fakultativa. Om aktieägarna önskar ändra bolagsordningen i framtiden tas sådana beslut av bolagsstämman i enlighet med 3:4 ABL. För att förstå vad ägarna väljer att reglera i ett aktieägaravtal är det viktigt att se vad som normalt regleras i ett aktiebolags bolagsordning. Förutom de obligatoriska krav som framgår av ABL och som har berörts ovan kan bolagsordningen slå fast en avvikelse från exempelvis likhetsprincipen i 4:1 ABL. Utgångspunkten i ABL är att alla aktier har lika rätt i aktiebolaget, men genom bolagsordningen kan ägarna ange att det ska finnas olika aktieslag, t.ex. A- och B-aktier, med eller utan olika röstvärde, i enlighet med 4:2 och 4:5 ABL. Ytterligare avvikelser från likhetsprincipen som kan föreskrivas i bolagsordningen framgår av ABL:s 4:e kapitel. Ett aktiebolags bolagsordning registreras hos Bolagsverket och blir till följd av registreringen offentlig. 5 Den offentlighet som registreringen skapar kan anses vara till nackdel för att reglera alltför ingående förhållanden mellan parterna i bolagsordningen. 6 På grund av of- 4 Sandström, Svensk aktiebolagsrätt, s. 73 ff. Se även Arvidsson, Aktieägaravtal, s. 240 f. där en vidare utläggning avseende begreppen görs. 5 Sandström, Publicitet om bolagsbeslut, s. 108 ff. 6 Stattin och Svernlöv, Introduktion till aktieägaravtal, s

12 fentligheten skrivs ofta bolagsordningen i ett aktiebolag enkel och generell, specifika bestämmelser regleras istället i ett aktieägaravtal Bolagsstämma Bolagsstämman är det högsta beslutande organet i ett aktiebolag och av 7:1 ABL framgår att det är vid bolagsstämman som aktieägarna har möjlighet att utöva sin beslutanderätt i bolagets angelägenheter. Beslut som kan fattas på stämman är alla beslut som rör bolaget, såvida det av lag eller bolagsordning inte är stadgat någonting annat. En möjlighet för bolagsstämma att besluta i frågor som inte faller under kompetensen för något av de andra bolagsorganen kallas ibland för residual- eller restkompetens. 8 Det finns även regler rörande hur, var och när bolagstämman ska hållas. Ett aktiebolag ska varje år hålla en bolagsstämma, vilken i ABL benämns som den ordinarie bolagsstämman, enligt 7:10 ABL. Anser styrelsen eller någon annan att en ytterligare stämma ska hållas under året kan styrelsen kalla till en sådan extra bolagsstämma, enligt 7:13 ABL. Under den ordinarie bolagsstämman finns det vissa beslut som måste fattas, dessa framgår av 7:11 ABL. Huvudregeln är att bolagsstämman hålls där styrelsen har sitt säte, men bolagsordningen kan föreskriva att stämman kan eller ska hållas på någon annan ort i Sverige, enligt 7:15 ABL. På bolagsstämman gäller som huvudregel att varje aktie har en röst, om inte annat framgår av bolagsordningen, enligt 4:1 ABL. Majoritetskravet på en bolagsstämma där beslut ska fattas, som inte avser ett val, är att det förslag som fått mer än hälften av rösterna är stämmans beslut, enligt 7:40 1 st. ABL. Vad avser majoritetskravet vid val på bolagstämman anses den som erhållit flest antal röster vald, i enlighet med 7:41 1 st. ABL. Det finns även särskilda majoritetskrav som måste uppfyllas för att ändring av bolagsordningen ska kunna ske, dessa följer av 7:42 45 ABL. Ovan har det redogjorts för det normala tillvägagångsättet när och hur aktiebolag i Sverige håller bolagsstämma. Det finns dock vissa möjligheter för aktiebolag att hålla bolagsstämman på ett mera informellt sätt, genom beslutsfattande per capsulam. En bolagsstämma per capsulam går tillväga genom att det upprättas ett protokoll med de beslut som stämman ska fatta, protokollet cirkulerar sedan mellan aktieägarna och aktieägarna godkänner besluten 7 Kansmark och Roos, Aktieägaravtal, s Rodhe och Skog, Rodhes aktiebolagsrätt, s

13 genom att underteckna protokollet. För att en bolagsstämma ska kunna hållas per capsulam krävs det att samtliga aktieägare samtycker till ett sådant förfarande. 9 Det förefaller vara naturligt att förekomsten av beslut per capsulam är vanligare i aktiebolag med en begränsad ägarkrets och förekomsten i ett aktiebolag med större antal ägare inte är särskilt vanlig. 10 Fördelen med att fatta beslut per capsulam är att aktieägarna kan frånträda de annars relativt strikta reglerna som omfattar förfarandet vid en bolagsstämma. I propositionen till den nuvarande lagstiftningen nämns att en av fördelarna med det förenklade beslutsfattandet är att aktieägarna kan hålla stämman utan att följa reglerna om kallelse i ABL Samtliga aktieägares samtycke De majoritetsregler som presenterats i föregående avsnitt avseende beslut som ska fattas på stämman får anses gälla generellt. Det finns dock möjlighet för aktieägarna att avvika från majoritetskraven och fatta beslut i frågor under förutsättning att samtliga aktieägare är överrens. Ett sådant beslut benämns i litteraturen som ett beslut enligt principen om samtliga aktieägares samtycke, förkortat SAS-principen. 12 Beslutet innebär att aktieägarna, under förutsättning att samtliga samtycker, kan avvika från regler uppställda i ABL som normalt är till för att skydda dem. Regeln framgår inte uttryckligen av reglerna i ABL, men kan tolkas genom bestämmelsen i 7:51 2 st. 1 p. ABL. 13 Möjligheten för aktieägarna att genom SAS-principen avvika från reglerna i ABL omfattar de regler som endast inkräktar på rättigheter för nuvarande aktieägare. I doktrin används uttrycket absolut obligatoriska för att beskriva de regler som inte går att avvika ifrån. 14 Litteraturen delar således upp de obligatoriska reglerna i enkelt obligatoriska, vilka omfattar regler som genom samtliga aktieägares samtycke kan åsidosättas och absolut obligatoriska vilka inte ens med SAS-principen kan åsidosättas. 15 Exempel på sådana regler som genom SASprincipen kan avvikas ifrån är generalklausulen i 7:47 ABL och likhetsprincipen i 4:1 ABL, 9 En vidare utläggning avseende följderna av samtliga aktieägares samtycke görs i avsnittet nedan. 10 Johansson, Bolagsstämma, s. 440 ff. 11 Prop. 2004/05:85, s Arvidsson, Aktieägaravtal, s Prop. 1975:103, s. 415 f. 14 Arvidsson, Aktieägaravtal, s. 240 f. och Arvidsson, Aktieägaravtal, s. 240 f. 8

14 två regler som aktieägarna genom bolagsordningen normalt inte kan avvika ifrån. 16 Exempel på regler som är absolut obligatoriska är sådana regler som avser att skydda andra än aktieägarna, exempelvis borgenärer och framtida aktieägare, sådana regler är inte möjliga att avvika ifrån genom SAS-principen. 17 Ett aktieägaravtal som innehöll ett avsteg från en sådan regel var föremål för prövning i NJA 2011 s Avtalsparterna, som tillsammans ägde samtliga aktier i bolaget, hade avtalat att gör avsteg från regeln om tvångsinlösen i 22 kapitlet ABL. I målet tog Högsta domstolen hänsyn till det bakomliggande syftet med regeln och ansåg inte att ett aktieägaravtal kunde inskränka rätten till tvångsinlösen. En viktig begränsning som SAS-principen omfattar är att beslutet endast kan fattas för [ ]visst fall och visst tillfälle [ ]. 18 Innebörden av begränsningen är således att det specifikt måste framgå vad beslutet avser, det kan fattas för ett generellt åsidosättande av regler. Begränsningen visst tillfälle innebär att beslutet inte kan fattas för något som är obestämt utan samtycket måste vara tidsbestämt. SAS-principen ger således aktieägarna stora möjligheter att frångå ett annars komplext och omfattande regelverk, men principen innefattar även vissa begränsningar. Syftet med SAS-principen torde således vara att möjliggöra för aktieägare att fatta beslut på ett enklare sätt och därigenom underlätta för ägare i mindre privata aktiebolag som genom principen kan avvika från ABL:s annars så omfattande regler. SAS-principen kan jämföras med den frihet aktieägarna har genom att reglera vissa mellanhavanden i bolagsordningen. 19 I ett aktiebolags bolagsordning måste aktieägarna reglera vissa bestämmelser och det finns även vissa bestämmelser som aktieägarna inte kan reglera. Arvidsson företräder en åsikt om att SAS-principen ger aktieägaren en vidare möjlighet att reglera mellanhavanden än vad bolagsordningen ger. 20 En åsikt som uppsatsförfattaren ansluter sig till. 2.3 Styrelsen och den verkställande direktören Bolagets ledningsorgan består, som ovan berörts, av styrelsen och den verkställande direktören om en sådan har utsetts. Huvudregeln i 8:8 1 st. ABL är att styrelsen utses av bolags- 16 Arvidsson, Aktieägaravtal, s Prop. 1975:103, s. 415 f. och SOU 1997:168, s Stattin, Företagsstyrning, s Prop. 2004/05:85, s Arvidsson, Aktieägaravtal, s

15 stämman, men det kan även föreskrivas andra regler i bolagsordningen avseende hur styrelsen ska utses. Styrelseordföranden utses av den valda styrelsen, såvida inte annat är stadgat i bolagsordningen eller beslutat av bolagstämman, enligt 8:17 2 st. ABL. Den som utses till styrelsens ordförande ska även enligt samma paragrafs första stycke leda och bevaka styrelsen i dess arbete. Vidare är det även styrelsen som utser den verkställande direktören i bolaget, om en sådan ska finnas, i enlighet med 8:27 ABL. Det torde vara vanligt att aktieägarna i mindre privata aktiebolag ofta är verksamma i bolaget och samtidigt även innehar en roll som styrelseledamot. 21 I större aktiebolag torde det vara vanligare att styrelseposterna innehas av utifrån rekryterade ledamöter vilka inte har någon direkt koppling bolaget förutom posten som styrelseledamot. Huvuduppgifterna för styrelsen i ett aktiebolag är bland annat att svara för bolagets organisation och att förvalta bolagets angelägenheter, enligt 8:4 1 st. ABL. För att styrelsen ska kunna besluta i en fråga krävs att mer än hälften av styrelseledamöterna är närvarande, om inte annat följer av bolagsordningen, enligt 8:21 1 st. ABL. Majoritetskravet för styrelsen är således som huvudregel enkel och ordföranden har utslagsröst vid lika röstetal, i enlighet med 8:22 ABL. Andra regler för majoritetskrav kan enligt samma paragraf följa av aktiebolagets bolagsordning. I 3:3 ABL är det fastslaget att ett aktiebolag ska ha som syfte att bereda vinst till ägarna, under förutsättning att något annat inte är stadgat i aktiebolagets bolagsordning. I den aktiebolagsrättsliga doktrinen uttrycks det att styrelsen har en skyldighet att skapa största möjliga vinst för bolaget, något som ofta kallas vinstmaximeringsprincipen. 22 I 1944 års aktiebolagslag kom vinstmaximeringsprincipen till uttryck genom en bestämmelse som förbjöd rättshandlingar och beslut i de fall de var uppenbart främmande för aktiebolagets syfte och verksamhet. 23 I förarbeten till 1975 års aktiebolagslag diskuterades huruvida en särskild lagregel skulle tas med även i den nya lagen avseende bolagsorganens möjlighet att företa en rättshandling som stred mot bolagets verksamhet och syfte. Någon sådan regel ansågs inte nödvändig att införa i lagen eftersom syftet med verksamheten i ett aktiebolag ska vara stadgat i bolags- 21 Kansmark och Roos, Aktieägaravtal, s Arvidsson, Aktieägaravtal, s. 84 ff. 23 Arvidsson, Aktieägaravtal, s

16 ordningen och därmed åtkomligt för samtliga berörda parter. Borttagandet av lagregeln avsåg dock inte att utgöra någon förändring av vad som sakligt sett utgjorde gällande rätt. 24 Författaren till denna uppsats anser inte att uttrycket vinstmaximeringsprincip är en lyckosam benämning på den skyldighet som styrelsen har att bereda bolaget vinst. Självfallet finns det en skyldighet för styrelsen att företa och fatta sådana beslut som ger bolaget fördelaktiga resurser. Att styrelsen ska fatta sådana beslut som maximerar vinsten i bolaget anser författaren vara nästintill omöjligt att uppnå eftersom det ofta inte bara finns ett alternativ att välja, utan styrelsen måste ta ställning till vilket av ett flertal olika beslut som ska fatttas. Det kan även finnas såväl positiva som negativa effekter av ett visst beslut, beroende på vilken tidsaspekt som avses. Ska styrelsen fatta beslut som är positivt ekonomiskt i ett långt eller kort perspektiv? Uppsatsförfattaren anser därför att styrelsen förvisso har en skyldighet att se till att bolaget, genom deras förvaltning, skapar vinst åt ägarna, men att en maximering av vinsten är svår att tydliggöra på grund av de faktorer som kan spela in vid fattandet av ett beslut. Det är som huvudregel styrelsen som företräder bolaget och tecknar dess firma, i enlighet med 8:35 1 st. ABL. För att undvika att styrelsen ska behöva sammankallas för att företräda bolaget är det vanligt att en eller flera företrädare utses av styrelsen. Vad avser den verkställande direktören har denne rätt att företräda bolaget och teckna dess firma under förutsättning att detta faller inom dennes uppgifter, i enlighet med 8:36 och 8:29 ABL. Enligt 8:37 1 st. ABL kan även den verkställande direktören utses till firmatecknare för aktiebolaget av styrelsen såvida bolagsordningen inte förbjuder detta. I ABL finns bestämmelser som reglerar ett eventuellt överskridande av antingen styrelsens eller den verkställande direktörens behörighet, kompetens eller befogenhet, i enlighet med 8:42 ABL. Företagandet av vissa rättshandlingar kan till följd av reglerna leda till att aktiebolaget inte blir bundet av rättshandlingen eller att aktiebolaget blir bundet, trots överskridandet. Någon vidare redogörelse för dessa regler görs dock inte här. 2.4 Ansvaret för bolagsorganen gentemot bolaget I ABL finns situationer där personer inom de olika bolagsorganen kan bli skadeståndsskyldiga om deras fullgörande av uppdraget uppsåtligen eller genom oaktsamhet skadar bolaget, enligt 29:1 ABL. 24 Prop. 1975:103, s. 381 f. 11

17 Vid bolagsstämman ska aktieägarna besluta om att bevilja ansvarsfrihet gentemot bolaget för styrelsen samt den verkställande direktören, i enlighet med 7:11 1 st. 3 p. ABL. Av paragrafen framgår det vidare att ansvarsfriheten för styrelsen är individuell och avser varje ledamot för sig själv. För att skydda minoriteten i aktiebolag mot att majoriteten missbrukar makten är det i ABL stadgat att en minoritet om minst 10 % av aktierna kan rösta emot ett beslut om att bevilja ansvarsfrihet och därefter väcka skadeståndstalan, i enlighet med 29:7 ABL. Beslutar stämman att bevilja ansvarsfrihet åt styrelsen och den verkställande direktören har stämman i princip försuttit sin möjlighet att framställa skadeståndsanspråk gentemot dem. 25 Vägrar stämman att bevilja ansvarsfrihet för styrelsen eller den verkställande direktören måste talan om skadeståndsanspråk väckas senast ett år från det att årsredovisningen och revisionsberättelsen för året lades fram, i enlighet med 29:10 ABL. Om bolagsstämman beviljat ansvarsfrihet, eller inte beslutat om att framställa skadeståndstalan eller tiden i 29:10 ABL har löpt ut, finns det ändå möjlighet att väcka talan enligt 29:7 eller 29:9 ABL. En sådan talan kan väckas under förutsättning att uppgifterna i årsredovisningen, revisionsberättelsen eller på något annat sätt i väsentliga hänseenden inte är riktiga eller fullständiga, och beslutet att bevilja ansvarsfrihet eller att inte väcka talan grundar sig på dessa uppgifter, i enlighet med 29:11 1 st. ABL. Möjligheten att väcka en sådan talan är dock begränsad till fem år, enligt 29:13 1 st. 2 p. ABL och tiden räknas från utgången av det räkenskapsår då beslutet eller åtgärden vidtogs. Denna preskriptionsfrist gäller dock inte i de fall talan väcks på grund av en handling som är straffbelagd. 26 Aktieägaren å sin sida behöver inte agera och fatta beslut som innebär det bästa för bolaget, vilket är fallet för styrelsen och den verkställande direktören, utan aktieägaren har möjlighet att först se till sina egna intressen utan att ådra sig ansvar mot varken bolaget eller tredje man. 27 Föranleder aktieägares handlande genom grov oaktsamhet eller uppsåt en skada för annan aktieägare eller annan, är aktieägaren ersättningsskyldig för skadan om handlingen överträtt ABL, bolagsordningen eller tillämplig lag om årsredovisning, i enlighet med 29:3 ABL. Den yttersta preskriptionstiden för en aktieägare är två år från det att beslutet eller 25 Prop. 1975:103, s Prop. 1975:103, s Prop. 1975:103, s

18 åtgärden vidtogs av aktieägaren, såvida inte handlingen är straffbelagd, enligt 29:13 1 st. 6 p. ABL. Det kan även vara av vikt här att nämna att i de fall flera personer är ersättningsskyldiga för samma skada, har dessa personer ett solidariskt ansvar för ersättningen, såvida skyldigheten till skadeståndet inte individuellt har jämkats för någon av personerna, enligt 29:5 och 29:6 ABL. 13

19 3 Aktieägaravtalet 3.1 Inledning Kapitlet avser att ge läsaren grundläggande vetskap om aktieägaravtalet som används av aktieägare för att reglera vissa mellanhavanden sinsemellan. Det finns flera anledningar till att samtliga eller en del av aktieägarna väljer att sluta avtal mellan sig rörande det aktiebolag som de är ägare i. En anledning kan vara att de vid nybildandet av ett aktiebolag vill behålla den ursprungliga ägarkretsen ett antal år eftersom de ser det nödvändigt för att bolaget ska kunna växa. 28 En annan anledning kan vara att ägarna inte är tillfreds med de majoritetskrav som finns i ABL och därför vill reglera sådana krav på något annat sätt. 29 Det nyligen nämnda avser endast en bråkdel av möjliga regleringar för aktieägarna i ett aktieägaravtal. Av intresse för denna uppsats är främst sådana regleringar i aktieägaravtalet som har till syfte att reglera hur och vilka beslut som ska fattas samt de följder detta kan få. Således kommer andra möjliga regleringar att på sin höjd endast beröras översiktligt för att läsaren ska erhålla mer generell kunskap avseende aktieägaravtal. 3.2 Avtalets benämning Inom den svenska doktrinen förekommer en rad olika benämningar på olika former av aktieägaravtal såsom konsortialavtal, röstbindningsavtal, kompanjonsavtal etc. 30 De olika benämningarna i doktrinen anses enligt uppsatsförfattaren vara förlegade och det får numera anses vanligt att ett avtal mellan ägare i ett aktiebolag benämns som just aktieägaravtal. Ett aktieägaravtal torde numera innefatta såväl överlåtelsebegränsningar som röstbindningsklausuler. Benämningen aktieägaravtal får därför anses vara bättre lämpad till att beskriva de nu rådande avtalen mellan ägare i aktiebolag. Uppsatsen kommer hädanefter att endast benämna avtal mellan aktieägare som aktieägaravtal för att underlätta för läsaren. 3.3 Avtalets funktion Ett aktieägaravtal ingås oftast för att aktieägarna känner ett behov av att komplettera bolagsordningen i vissa hänseenden. Det kan exempelvis vara för att reglera aktieägarnas befogenheter som de åtnjuter rent bolagsrättsligt genom ägandet av aktierna. Aktieägarna vill 28 Kansmark och Roos, Aktieägaravtal, s Kansmark och Roos, Aktieägaravtal, s. 59 ff. 30 Se Roos, Avtal och rösträtt, s. 46 och 87 f., Stattin och Svernlöv, Introduktion till aktieägaravtal, s. 34 samt Molin och Svensson, Kompanjoner, s

20 genom avtalet reglera varje ägares dispositionsrätt till aktierna och de ekonomiska och förvaltningsmässiga befogenheterna som följer av ägandet. 31 Genom att aktieägarna sluter ett aktieägaravtal mellan sig får de även möjlighet att kontrollera den nuvarande ägarbilden och kapitalstrukturen. De har även möjlighet att påverka fördelningen av makten i bolaget samt kontrollera ekonomin i bolaget. 32 En bolagsordning ska, som ovan nämnts, registreras för att vara gällande och i samband med registreringen blir handlingen offentlig. Ett aktieägaravtal behöver inte registreras och därmed åtnjuter ägarna ett större skydd emot insyn från utomstående. Aktieägaravtal sluts bland annat av anledningen att ägarna vill kunna kontrollera föredelningen av aktieägandet i bolaget och därmed undvika nya oönskade ägare. Det torde vara vanligast med aktieägaravtal i privata aktiebolag jämfört med i publika sådana. I publika aktiebolag är ägandet ofta spritt över en mängd olika aktieägare och därmed försvinner en del av syftet med ett aktieägaravtal. Det är därmed inte sagt att det kan förekomma aktieägaravtal även i sådana bolag, exempelvis kan en grupp av ägare (en familj etc.) vilja koncentrera makten i aktiebolaget genom att se till att de röststarka aktierna stannar inom ägargruppen. 33 Aktieägandet i ett publikt bolag är sällan kombinerat med ett engagemang i aktiebolaget vilket är mer vanligt i privata aktiebolag, där ägarna även har bidragit till stora investeringar och därmed har ett stort intresse av verksamheten i aktiebolaget. 34 Aktieägarna i ett publikt aktiebolag ser aktieägandet mer som en kapitalplacering och ägaren har därmed inte samma intressen som en ägare i ett privat aktiebolag. Fortsättningsvis redogörs endast för aktieägaravtal i privata aktiebolag. Aktieägaravtalet bygger på avtalsrättsliga principer och enligt huvudregeln råder det avtalsfrihet mellan de parter som vill sluta ett avtal sig emellan. 35 Ett aktieägaravtal är ett så kallat konsensualavtal vilket innebär att det inte finns några lagstadgade formkrav för hur avtalet måste upprättas. 36 Konsensualavtalet kan jämföras med formalavtalet vilket, för att bli gäl- 31 Kansmark och Roos, Aktieägaravtal, s Stattin och Svernlöv, Introduktion till aktieägaravtal, s Arvidsson, Aktieägaravtal, 73 ff. 34 Stattin, Om aktieägaravtal, JT 2004/05, Nr 1, s Ramberg m.fl., Malmströms Civilrätt, s Arvidsson, Aktieägaravtal, s

21 lande mellan parterna, kräver att avtalet uppfyller de rekvisit lagen ställer vid slutande av ett sådant avtal. 37 Till följd av att ett konsensualavtal inte behöver följa några regler för att bli bindande för parterna kan det ingås både skriftligt, muntligt eller konkludent av parterna. Vad gäller aktieägaravtal är det dock vanligast att parterna gemensamt upprättar ett skriftligt aktieägaravtal Röst- och beslutsklausuler Ett aktieägaravtal ingås i många fall för att ägarna vill ha större kontroll över hur beslut ska fattas i aktiebolaget, de vill således avvika från reglerna i ABL. Det talas i doktrin om att röstklausulerna utgör kärnan av ett aktieägaravtal och att den typen av klausuler är av störst vikt i ett aktieägaravtal. 39 I detta avsnitt förklaras hur röstklausuler är utformade och hur de kan användas för att på olika sätt ge inflytande åt olika aktieägare. Arvidsson väljer att dela in olika klausuler i olika grupper för att på så sätt möjliggöra en överskådlighet av innehållet i ett aktieägaravtal. Indelningen av avtalet sker utifrån deras ställning till överlåtelse- och beslutsbindningar, om de har en instrumentell funktion kallas de för instrumentell grupp, om inte kallas de för fristående grupp. 40 I den instrumentella gruppen ingår bland annat klausuler avseende värderingen av aktierna, när och hur mycket skadestånd eller vite ska utgå med samt hur tvister ska lösas genom t.ex. skiljeförfarande. 41 Inom den fristående gruppen regleras förhållandet mellan aktieägarna, mellan aktieägarna och bolaget samt mellan andra juridiska personer som ägarna kontrollerar och bolaget som aktieägaravtalet avser. 42 Det kan i aktieägaravtalets röstklausul föreskrivas att exempelvis samtliga aktieägare ska medverka på stämman och avlägga sin röst i de beslut som påverkar bolaget. Det kan även finnas situationer där ett sådant innehåll i en klausul är överflödigt och kan skapa oönskade negativa effekter såsom i form av låsningar. Aktiebolagslagen ställer upp vissa krav på att 37 Se exempelvis 1:1 3 st. lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (härefter AvtL) där åtskillnad görs mellan formalavtal och konsensualavtal. 38 Arvidsson, Aktieägaravtal, s Molin och Svensson, Kompanjoner, s Arvidsson, Aktieägaravtal, s Arvidsson, Aktieägaravtal, s. 67 ff. 42 Arvidsson, Aktieägaravtal, s

22 beslut som fattas måste uppnå viss majoritet för att kunna verkställas och vara giltiga. 43 För att tillvarata samtliga aktieägares intresse i bolaget kan det vara behövligt att i aktieägaravtalet föreskriva att beslut i vissa frågor ska uppnå ett högre majoritetskrav än vad aktiebolagslagen ställer upp. Det kan även vara positivt för aktieägarna, i synnerhet för minoritetsägares skull, att i avtalet föreskriva att enhällighet ska uppnås för att beslut ska kunna fattas i frågan. Enhällighet bör dock inte användas som ett generellt majoritetskrav eftersom det kan leda till svårigheter att fatta beslut och låsningar mellan parterna. 44 I aktieägaravtalet kan parterna ta med klausuler som stadgar hur de ska rösta i vissa frågor, exempelvis kan två mindre aktieägare sluta ett aktieägaravtal om att inte bevilja styrelsen ansvarsfrihet. Fördelen med att sluta ett avtal sinsemellan kan vara att de var och en inte hade besuttit möjligheten att inte bevilja ansvarsfrihet, men tillsammans har de tillräckligt stor del av aktierna. Genom att parterna sluter ett avtal kan de även ha möjlighet att begära skadestånd i de fall den andra parten brister i sitt fullgörande av avtalet, en mer ingående redogörelse för detta scenario görs nedan. För att någon av parterna inte ska undgå skadeståndsansvar genom att sälja sina aktier är det lämpligt att avtalet har en klausul mot sådan försäljning innan beslutet har tagits. 45 I mindre privata aktiebolag är ägarna ofta delaktiga i bolagets verksamhet både genom en styrelsepost men även genom anställning i bolaget. Har aktiebolaget flera ägare är det av intresse för dem att fördela styrelseposterna sinsemellan, eftersom det är styrelsen som sköter den löpande förvaltningen i bolaget. I aktieägaravtalet kan parterna bestämma hur många ledamöter styrelsen ska bestå av samt hur dessa ska väljas. Huvudregeln enligt 8:21 1 st. ABL är att styrelsen är beslutsför om hälften av ledamöterna är närvarande och att styrelsen som huvudregel fattar beslut med enkel majoritet, enligt 8:22 ABL. Ordförandens utslagsröst i styrelsen gör att det kan vara lämpligt att i aktieägaravtalet stadga att parterna får utse ordföranden för ett år framåt i tiden och att denna rättighet cirkulerar mellan parterna. Parterna i aktieägaravtalet har även möjlighet att höja majoritetskravet för styrelsens beslutsfattande, dock bör även en sådan reglering ske restriktivt eftersom det kan leda till låsningar och möjligheten till ett snabbt agerande av styrelsen försvinner. En sådan höjning är 43 Se exempelvis 7:42 ABL, vid ändring av bolagsordning. 44 Molin och Svensson, Kompanjoner, s. 80 ff. 45 Molin och Svensson, Kompanjoner, s. 84 f. 17

23 å andra sidan till fördel för ägare av mindre del av aktierna eftersom de inte kan bli nedröstade lika enkelt. 46 Styrelsen har som uppgift att följa bolagsordningen, aktiebolagslagen och tillämplig lag om årsredovisning i sitt utförande av arbete. Är styrelsen bundna av ett aktieägaravtal kan det däri stadgade avvika från vad som gäller enligt de nyssnämnda lagarna. En utförlig redogörelse för huruvida styrelsen är bunden av aktieägaravtalet eller ej, samt de påföljder som kan göras gällande gentemot styrelsen redogörs för nedan. 3.5 Påföljder vid kontraktsbrott Ett aktieägaravtal sluts för att ägarna tillsammans har ett förutbestämt mål med hur bolaget ska skötas och hur besluten ska fattas i bolaget. För att undvika att parterna avviker ifrån aktieägaravtalet är det vanligt att avtalet förses med en klausul vilken reglerar en skadestånds- och en vitespåföljd. Det anses nödvändigt att här redogöra för vilka medel som avtalsparterna har möjlighet att använda för att avtalets innehåll ska efterlevas. En möjlighet till skadeståndsanspråk gentemot en avtalsbrytande part finns oavsett om avtalet innehåller en sådan klausul eller inte, under förutsättning att den skadelidande parten kan påvisa att denne faktiskt lidit en skada. En skadeståndsklausul bör dock inte användas självständigt utan bör kombineras med en vitesklausul, eftersom det vid ett avtalsbrott av en part kan vara svårt att visa att en skada har uppkommit samt storleken på den uppkomna skadan. 47 Genom att ta med en vitesklausul i aktieägaravtalet har parterna säkerställt ett högre skydd mot att någon av parterna ska begå ett avtalsbrott. De slipper även att bevisa storleken på skadan för den skadelidande parten, vilket är fallet vid ett skadeståndsanspråk. I vissa fall kan en vitesklausul vara mindre lämplig och vitesbeloppen kanske ska vara olika, beroende på vilken typ av avtalsbrott som har begåtts. För att undvika problem för någon av parterna med att erlägga ett vite kan klausulen förses med ett krav på säkerhet, exempelvis genom att aktierna pantsätts hos en tredje man. 48 Det finns dock en nackdel med en vitesklausul i ett aktieägaravtal som är viktig att belysa, den har att göra med storleken på vitesbeloppet. Sätts beloppet alltför högt kan domstolen jämka vitesbeloppet med hjälp av 36 AvtL ef- 46 Molin och Svensson, Kompanjoner, s. 86 ff. 47 Kansmark och Roos, Aktieägaravtal, s Kansmark och Roos, Aktieägaravtal, s. 93, se även vidare om deponering nedan. 18

24 tersom det kan ses som oskäligt högt. 49 Någon vidare utredning avseende en eventuell jämkning kommer inte att företas här men är viktigt att beakta vid upprättandet av ett aktieägaravtal. 3.6 Genomdrivande av avtalsinnehållet Inledning Det har ovan redogjorts för hur en part i ett aktieägaravtal kan bli skyldig att erlägga vitesbelopp eller skadestånd till övriga parter, i de fall denne begått ett avtalsbrott. En part kan anse att det inte är tillräckligt med att den avtalsbrytande parten endast betalar vite eller skadestånd och därför kan denne vilja utnyttja andra möjligheter att faktiskt få avtalet att bli gällande. Det finns i huvudsak två alternativ för en part att möjliggöra detta dels genom fastställelsetalan, dels genom fullgörelsetalan, vilka redogörs för nedan. Parter kan även genom deponering påverka aktieägares möjligheter att förfoga över aktier, en vidare redogörelse följer nedan Fastställelsetalan Regler avseende fastställelsetalan framgår av 13:2 rättegångsbalken (1942:740; härefter RB). Det finns två typer av fastställelsetalan, den första kallas positiv fastställelsetalan där en part vill att domstolen fastställer dennes rätt gentemot den motstående parten. Den andra kallas negativ fastställelsetalan och innebär att domstolen fastställer att en part inte är skyldig att göra något gentemot den andre parten. Av intresse för denna uppsats är dock endast positiv fastställelsetalan, härefter benämnt som fastställelsetalan. En part kan genom en fastställelsetalan begära att den andra parten ska följa de åtaganden som stadgas i aktieägaravtalet, vilket exempelvis kan vara röstbindning eller begränsningar hänförliga till aktien. Möjligheten för en part att genom domstol få en annan part att följa aktieägaravtalet torde vara stor, det är dock inte möjligt att verkställa en sådan dom. En annan situation kan vara att en part genom en fastställelsetalan kan ha för avsikt att undanröja ett avtalsstridigt beslut från stämman och fastställa ett beslut i enlighet med avtalet. Att en sådan fastställelsetalan skulle vara möjlig får dock anses som mer tveksam eftersom det i 49 Kansmark och Roos, Aktieägaravtal, s

25 sådant fall innebär att avtalsbrott skulle erkännas som klandergrund, vilket enligt doktrin inte är möjligt Fullgörelsetalan Reglerna avseende fullgörelsetalan är stadgade i 13:1 RB. I paragrafen stadgas att en fullgörelsetalan enligt huvudregeln inte tas upp till prövning såvida inte tiden för utförandet av prestationen har inträtt. Till huvudregeln finns dock undantag som möjliggör väckande av fullgörelsetalan även om inte tiden har inträtt. Det finns två typer av fullgörelsetalan, den ena typen kallas för negativ fullgörelsetalan och innebär att en part ska underlåta att företa någonting, exempelvis att inte rösta i strid med avtal. Den andra typen kallas för positiv och innebär att en part åläggs att företa en rättshandling som domstolen beslutat, exempelvis rösta i enlighet med avtalet. I doktrin framhålls att ett yrkande om fullgörelsetalan bör utformas negativt tillsammans med ett vitesföreläggande för att nå största möjliga framgång med sin talan. En negativ fullgörelsetalan är vidare möjlig att verkställa, vilket gör den mer lämplig än en fastställelsetalan Deponering av aktier Ytterligare ett steg i att begränsa en aktieägares möjlighet till att disponera fritt över aktierna när dessa ingår i ett aktieägaravtal, är att föreskriva att aktierna ska deponeras. Att det i aktieägaravtalet stadgas att aktierna ska deponeras har främst två huvudsyften dels att personer som inte omfattas av avtalet ska kunna förvärva aktierna, dels att aktierna utgör säkerhet för skadestånd i de fall en ägare bryter mot avtalet. Den första anledningen, som tar syfte på ett oönskat förvärv, berörs inte närmare här eftersom det anses ligga utanför uppsatsen avgränsning. För att aktierna ska utgöra en form av säkerhet mot en parts avtalsbrott brukar aktierna överlåtas in blanco. 52 Samtliga ägare får genom överlåtandet ett skydd gentemot de andra ägarna genom att de har möjlighet till besittning av aktierna om en av aktieägarna bryter mot det stadgade i aktieägaravtalet. 50 Kansmark och Roos, Aktieägaravtal, s Roos, Avtal och rösträtt, s. 372 och Kansmark och Roos, Aktieägaravtal, s Roos, Avtal och rösträtt, s. 93 och 131 och Sandström, Hembud och lösningsrätt vid övergång av aktie, s. 279 f. 20