Rundringning bland Skolmatsakademins medlemmar feb-april Ulrika Brunn, projektsamordnare Skolmatsakademin

Transkript

1 Rundringning bland Skolmatsakademins medlemmar feb-april 2014 Ulrika Brunn, projektsamordnare Skolmatsakademin 1

2 Innehåll Intervjufrågor Sammanfattning Bakgrund Syfte Sammanställning av resultat Skäl till att vara med i Skolmatsakademin Kännedom om verktyg och material som erbjuds genom nätverket Medlemmarnas upplevelse av Skolmatsakademin Fokusområden för respektive kommun Medlemmarnas förväntningar och förhoppningar Lokala arbetsgrupper Slutsats

3 Intervjufrågor 1. Hur länge har ni varit med i Skolmatsakademin? 2. Vilket är det främsta skälet till att ni är med/gick med i Skolmatsakademin? 3. Känner du att ni har koll på vad nätverket erbjuder och vilka verktyg som finns att hämta genom nätverket? 4. Hur upplever du att Skolmatsakademin har varit/har gett er det senaste åren? ( ) 5. Vad står främst på agendan i er kommun just nu? Utmaningar eller projekt som kan vara intressant att känna till? 6. Finns det något som Skolmatsakademin skulle kunna göra för er? Något som du vill ta upp i nätverket? Något du eftersöker från nätverket? 7. Har ni egna lokala arbetsgrupper i er kommun där ni kan arbeta vidare med skolmatsfrågorna? 3

4 1. Sammanfattning Skolmatsakademin (SMAK) är ett kunskapsnätverk som startades av Västra Götalandsregionen 2006 och som syftar till att sprida en positiv attityd till skolmat och öka kunskapen om hur valet av livsmedel och vad vi väljer att äta påverkar både vår hälsa och miljö. I nätverket ingår 35 kommuner och stadsdelar i Västra Götaland, dvs. 29 medlemskommuner och sex av Göteborgs tio stadsdelsförvaltningar. 61 procent av Västra Götalands kommuner är idag betalande medlemmar i Skolmatsakademin. Sedan starten har regelbundna kartläggningar gjorts, med hjälp av en extern resurs, för att mäta projektets status. Denna kartläggning (2014) gjordes utav projektets nya samordnare som en del i att snabbt sätta sig in i organisationen och lära känna Skolmatsakademins medlemmar. I kartläggningen 2014 har det framkommit att de deltagande kommunerna/stadsdelarna värdesätter nätverket, kontakterna, erfarenhetsutbytet, utbildningarna, informationen och omvärldsbevakningen man får genom Skolmatsakademin. Framtida förväntningar på Skolmatsakademin som samarbetspartner är att man utökar samverkan och samarbete med skola (skolledare och pedagogisk personal) och även får in förskolan som en naturlig del av nätverket. 2. Bakgrund Skolmatsakademin (SMAK) är ett kunskapsnätverk som startades av Västra Götalandsregionen 2006 och som syftar till att sprida en positiv attityd till skolmat och öka kunskapen om hur valet av livsmedel och vad vi väljer att äta påverkar både vår hälsa och miljö. I nätverket ingår 35 kommuner och stadsdelar: Ale, Alingsås Bollebygd, Borås, Falköping, SDF Askim-Frölunda- Högsbo, SDF Centrum, SDF Lundby, SDF Västra Göteborg, SDF Västra Hisingen, SDF Östra Göteborg, Herrljunga, Hjo, Härryda, Lidköping, Lilla Edet, Lysekil, Mariestad, Mark, Munkedal, Mölndal, Orust, Partille, Skara, Skövde, Stenungsund, Tibro, Tranemo, Töreboda, Uddevalla, Ulricehamn, Vara, Vårgårda, Vänersborg, Åmål. Varje medlem i Skolmatsakademin har utsett en kontaktperson som: Ansvarar för att samordna det lokala arbetet med att föra skolmatsfrågan framåt. Det lokala arbetet kan vara organiserat i lokala styrgrupper, enligt förslag från Skolmatsakademin, eller på annat sätt. Informera den egna kommunen/stadsdelen om aktiviteter som Skolmatsakademin anordnar. Årligen rapportera om hur det lokala arbetet inom skolmåltider bedrivs. Delta i erfarenhetsutbyten. Bidra med material till Skolmatsakademins hemsida och komma med input på nätverkets gemensamma utbildningsinsatser. 4

5 Kontaktpersonerna representerar gentemot Skolmatskademin hela kommunen eller stadsdelens skolmåltidsarbete men kan tillhöra yrkesgrupper som kostchefer, måltidsutvecklare folkhälsosamordnare, skolkockar eller rektorer. Skolmatsakademins mål för projektperioden är att: Minst hälften av kommunerna i Västra Götaland ska delta i Skolmatsakademin. Utveckla samverkan mellan skola-köksorganisation vidare för at stärka skolmåltidens roll i skolan. Verka med etablerade aktörer inom området för att påverka skolmåltidens utveckling och förutsättningar, lokalt, regionalt och nationellt. För finansiering av Skolmatsakademin står Västra Götalandsregionens folkhälsokommitté och miljönämnd tillsammans med medverkande kommuner och stadsdelar i Västra Götaland. 3. Syfte Syftet med denna kartläggning är att göra en avstämning med alla kontaktpersoner i deltagande kommuner och stadsdelar. Kartläggningen ger oss en bild av hur man arbetar med skolmatsfrågor ur olika perspektiv samt vad man anser är viktigast att fokusera på just nu i respektive kommun/stadsdel. Syftet är också att få en uppfattning om behovet av Skolmatsakademin som nätverk och vilka förväntningar/önskningar man har på samarbetet med Skolmatsakademin. 4. Sammanställning av resultat Intervjuerna genomfördes i form av telefonsamtal mellan samordnaren och medlemmarnas kontaktpersoner. Intervjufrågorna ställdes vartefter det passade i samtalet. I några samtal ställdes inte alla frågor då de visade sig at det inte var relevanta, exempelvis då kontaktpersonen var ny på sin position etc. Alla svar är sammanställda av frisvar. Inga fasta svarsalternativ fanns vid intervjuerna. 4.1 Skäl till att vara med i Skolmatsakademin På fråga 2 (Vilket är det främsta skälet till att ni är med/gick med i Skolmatsakademin?) framkommer ett tydligt mönster av anledningar som känns viktiga för kontaktpersonerna. Observera att medlemmarna kan ha uppgett flera skäl till medlemskap. 23 kommuner och stadsdelar nämner nätverket, kontakterna och erfarenhetsutbytet som Skolmatsakademin ger som några av de främsta skälen till att vara en del i Skolmatsakademin. Med erfarenhetsutbyte menar medlemmarna tips och idéer man kan få av varandra och goda exempel som sprids i nätverket och på nätverksträffar. Någon beskrev skälet till att vara med i Skolmatsakademin med orden för att träffa andra likasinnade och en annan kontaktperson sade att Skolmatsakademin är ett forum jag annars inte har tillgång till. 5

6 17 kommuner/stadsdelar nämnde Skolmatsakademin utbildningar, seminarier och föreläsningar som ett utav skälen till fortsatt medlemskap. De skräddarsydda utbildningarna och seminarierna ges kostnadsfritt till medlemmar i nätverket och bidrar med ny kunskap, nya idéer och ny inspiration inom arbetet med skolmåltider. Ett annat övervägande skäl till att vara medlem i Skolmatsakademin är informationen man får genom hemsida, träffar och mail. Hemsidan och nyhetsbrev bidrar bland annat med nyheter inom skolmåltider, folkhälsa och miljö/hållbar mat. Omvärldsbevakningen känns viktig för många medlemmar och man nämner att man deltar i Skolmatsakademin för att få svar på frågan: Vad händer runtomkring i andra kommuner? 5 kommuner/stadsdelar säger att möjligheten till att samarbeta och samverka med andra kommuner lockar till deltagande. Ett fåtal kommuner/stadsdelar nämner att skälet till att delta i Skolmatsakademin är för att andra kommuner/stadsdelar är med eller för att undvika utanförskap. 1 kommun/stadsdel vill ej svara på frågan av anledningen att hon är ny kontaktperson för detta år och 1 kommun/stadsdel kan ej uppge något skäl till att vara med i Skolmatsakademin. Övriga skäl till att delta i Skolmatsakademin som ej kategoriserats: Jämför oss med andra för att inte hamna på efterkälken Marknadsför vår egen kommun Blir trygg i min roll mot politiker med Skolmatsakademin och alla dess medlemmar i ryggen. Viktigt att få spegla sig i andras verksamheter. Stor utveckling av skolmåltider kan ske genom Skolmatsakademin och det är en aktör att räkna med vad det gäller exempelvis remissinstans För att få skolan med på banan För att finnas med i ett sammanhang. Behövde tidigare stöd i min yrkesroll som jag idag lätt kan finna i Skolmatsakademin Möjligheten till framtagande av gemensamt material såsom specialkostintygen Medlemskap i Skolmatsakademin är ett önskemål från politiken. 6

7 4.2 Kännedom om verktyg och material som erbjuds genom nätverket Skolmatsakademin erbjuder material för nedladdning och fri användning på sin hemsida. Materialet är öppet för alla att ladda ned, oavsett medlemskap, men det mesta av materialet är framtaget i samverkan med nätverket alternativt efter medlemmarnas önskemål. Bland annat finns bordsryttare, meny-mallar, powerpoint-mallar, en mediaskola, receptsamlingar, skräddarsydda specialkostintyg, lunchkuponger, pedagogiska tema-paket, en bildbank m.m. På fråga 3 (Känner du att ni har koll på vad nätverket erbjuder och vilka verktyg som finns att hämta genom nätverket?) svarar majoriteten (17 medlemmar) att de är väl förtrogna med vilket material och vilka verktyg som finns att hämta genom Skolmatsakademins hemsida. 14 medlemmar känner till viss del till vad nätverket erbjuder i form av material och praktiska verktyg. Många i denna svarskategori uppgav att de antingen inte använt materialet ännu eller endast har hört talas om det/läst om det i nyhetsbrev m.m. men ej varit inne på hemsidan själva och tittat på materialet. 3 medlemmar uppgav att de inte visste vad som finns att tillgå och 1 medlem svarade inte på frågan då den inte kändes relevant i samtalet. 17 Känner ni till verktyg och material SMAK tillhandahåller? Ja Ja, till viss del Nej Ej relevant Kommentarer som dök upp i samtalen kring Skolmatsakademins material var: Tycker det är dags att rensa upp för mycket börjar bli gammalt Jag som kontaktperson känner nog att jag vet vad som finns men frågan är om man där ute känner till det Sådär, är mer intresserad av vad som finns utanför nätverket, vi borde samla även dessa resurser på hemsidan. 7

8 Även svårigheten att som kontaktperson hålla sig uppdaterad framhölls. Det är bra med uppdateringar via mail och nyhetsbrev. Nyhetsbrevet fungerar som en påminnelse och utan detta skulle nog risken finnas att man glömmer gå in och titta på hemsidan. 4.3 Medlemmarnas upplevelse av Skolmatsakademin Skolmatsakademin har under den senaste projektperioden ( ) genomgått en organisationsförändring och en ny projektsamordnare har efter ett år rekryterats. Syftet med ställda fråga var att undersöka hur förändringarna kan ha påverkat kontaktpersonernas upplevelse av Skolmatsakademin. Svaren på fråga 4 (Hur upplever du att Skolmatsakademin har varit/har gett er det senaste åren?) har kategoriserats i 3 kategorier (se diagram nedan). Svar som kategoriserats som Bra är exempelvis varit jättenöjda och tycker det är bra som det är. Svar som kategoriserats som Sådär/Ej tillfredställande var bland annat upplever att det tappat lite stinget de senaste åren, lite besviken, lite svajjigt och stampat på samma ställe ett tag nu. Majoriteten av kontaktpersonerna hade ingen särskild kommentar till frågan eller ville inte uttala sig om saken. Ett fåtal kommuner/stadsdelar har ej varit med i Skolmatsakademin tidigare projektperioder och hade därför ingen uppfattning/inget att jämföra med. Någon nämnde att de själva inte varit så aktiva i Skolmatsakademin på senaste tiden och därför inte hade någon uppfattning. Några var gamla medlemmar men med nya kontaktpersoner som inte var förtrogna med hur det varit tidigare. Upplevelsen av Skolmatsakademin de senaste åren Bra Sådär/Ej tillfredställande Ingen kommentar Kommentarer till denna fråga var: Har en känsla av att man vill ha det serverat i nätverket Önskar lite längre framförhållning på datum vad det gäller utbildningar och nätverksträffar 8

9 4.4 Fokusområden för respektive kommun Fråga 5 (Vad står främst på agendan i er kommun just nu? Utmaningar eller projekt som kan vara intressant att känna till?) syftar till att ta reda på vilka frågor som deltagande kommuner/stadsdelar fokuserar på i sina egna verksamheter. Deltagarna styr arbetet för Skolmatsakademin och därför är deltagarnas fokus högst relevant för Skolmatsakademins fortsatta arbete. Efter kartläggningen står det klart att det absolut största gemensamma fokusområdet för medlemmarna detta och kommande år är klimatsmart och hållbar mat. 19 av kommunerna/stadsdelarna nämnde detta specifikt i intervjuerna och nyckelord är helhetstänk, vegetariskt, öka andelen ekologiskt, minska matsvinn, minska klimatpåverkan och lokalproducerat. Det andra stora fokusområdet är att öka samarbetet mellan kök och skola dvs. jobba med pedagogiska måltider på olika sätt inom skola och/eller förskola. Ökat samarbete med skolledare och bättre kommunikation mellan organisationerna nämndes också som en del i detta. Andra områden/sakfrågor som fler än 1 kommun fokuserade på är (i storleksordning): Att arbeta mot gemensamma, anpassade menyer och matsedlar för hela kommunen/stadsdelen Att aktivt arbeta med matråd och elevinflytande, bl.a. genom matgästenkäter eller elevundersökningar. Ombyggnationer av kök. Exempelvis ska köksutredningar göras i några kommuner/stadsdelar medan andra konverterar mottagningskök till tillagningskök alt. anpassar befintliga kök till dagens behov. Jobbar med att implementera nya eller anpassade kostdatasystem i verksamheterna. Upphandling Laga mat från grunden Framtagande av kostpolicy eller implementering och handlingsplaner för befintlig kostpolicy. Utbildning av måltidspersonal (validering etc.) Användandet av SkolmatSverige Anordna temadagar Schemaläggning av skollunchen Organisationsförändringar 4.5 Medlemmarnas förväntningar och förhoppningar Skolmatsakademin ska ses som en samordningsfunktion som arrangerar utbildningar och seminarier, delfinansierar läromedel och driver den gemensamma hemsidan som fungerar som medlemmarnas forum för nya metoder, material och aktiviteter. Skolmatsakademin driver även en blogg och andra sociala medier som fungerar som nätverkets kommunikationskanaler utåt. Skolmatsakademin driver dessutom frågor och utveckling på regionalt och 9

10 nationellt plan. Det är dock de deltagande kommunernas och stadsdelarnas ansvar att styra och genomföra arbetet samt bestämma vilka gemensamma satsningar som ska göras inom ramen för projektet. På fråga 6 (Finns det något som Skolmatsakademin skulle kunna göra för er? Något som du vill ta upp i nätverket? Något du eftersöker från nätverket?) framkom många önskemål. Det mest framträdande önskemålet som framfördes av flertalet medlemmar var att verka för ett större samarbete med skolvärlden, dvs. att föra en dialog med pedagoger och få in nyckelpersoner från skolan i nätverket. Hur kan skola och måltid samverka och få till ett bättre samarbete? I detta ingår även önskemål om mer fokus på pedagogik och måltider exempelvis genom gemensamma riktlinjer för pedagogiska luncher, framtaget material för schemalagda luncher, forskning kring måltidspedagogik och hur vi integrerar måltiden i skolverksamheten. Att få in förskolan som en naturlig del i nätverket var också ett önskemål samt att ha fokus på klimatsmarta måltider. Här kan man utveckla material och verktyg för att jobba med matsvinn alternativt håller utbildningar i planering och hur man minskar/hanterar överproduktion på bästa sätt. Kommunikationen utåt från måltidsverksamheten riktad till föräldrar, elever, skolledare och beslutsfattare nämndes också som ett önskat fokus framöver. Hur kommunicerar vi vilka riktlinjer vi följer, den skolmat som serveras och varför vi serverar den? Här nämndes en fortsättning på medieskolan som utbildningsförslag. Övriga förväntningar presenteras nedan i punktform: Att SMAK ska använda nätverket på ett mer effektivt sätt med lokala exempel och lokala förmågor som föreläsare. Att SMAK ska hitta ett gemensamt förhållningssätt gentemot SkolmatSverige, ett mätverktyg som gör att vi kan mäta oss med varandra. Att SMAKs utbildningar mestadels borde ligga på lov. Att nätverksträffarna har ett tema man träffas och diskuterar kring. Att SMAK hittar sätt för att bolla frågor och hålla kontakten mellan nätverksträffar. Att SMAK arbetar mer med konceptet värdkommuner. Att projektsamordnaren är ute mycket i verksamheterna. Att SMAK kan utforska hur vi skulle kunna utnyttja den digitala tekniken till exempelvis webbutbildningar mer. Att SMAK bidrar till mer marknadsföring och uppmärksamhet för de enskilda kommunerna. Att SMAK undersöker möjligheterna med utepedagogik och utomhusmatlagning. 10

11 4.6 Lokala arbetsgrupper Skolmatsakademin är ett samarbetsprojekt, där de deltagande kommunerna och stadsdelarna själva sätter dagordningen för vad som ska uppnås och när. Arbetet utgår alltid från de behov och önskemål som finns lokalt. Att utgå ifrån sin egen verksamhet genom en lokal styrgrupp/arbetsgrupp är förutsättningen för att på ett effektivt sätt kunna uppnå Skolmatsakademins övergripande mål: att öka samverkan mellan skolan och köksorganisationen att främja kunskapsutbytet mellan kommuner och stadsdelar I kartläggningen framkom det att majoriteten av Skolmatsakademins medlemmar idag inte arbetade med lokala styrgrupper eller arbetsgrupper i de respektive kommunerna eller stadsdelarna. Man upplever detta upplägg som svårt och samarbetsformen faller ofta på att man inte får med skolverksamheten på tåget. Drog igång en lokal styrgrupp, men detta föll när en rektor slutade. Höll i ca 1 år. Fungerar inte så bra har försökt men skola var inte intresserade. 12 av 35 medlemmar svarade att de hade lokala arbetsgrupper som samarbetade kring skolmåltidsfrågor i den egna kommunen/stadsdelen dock ej specifikt med/kring Skolmatsakademins frågor. Dessa grupper kunde vara organiserade på ett annorlunda sätt, ej vara tvärprofessionella eller samarbeta enbart i något enskilt projekt. Enbart fyra av 35 medlemmar arbetar idag inom ramen för Skolmatsakademin med lokala styrgrupper/arbetsgrupper alternativt har tidigare arbetat framgångsrikt med detta upplägg i kommunen/stadsdelen. Var exemplariska i början men inte längre. Kallar idag till möte vid behov. Finns en lokal styrgrupp/arbetsgrupp för Skolmatsakademin i kommunen/stadsdelen? Ja Ja, men i en annan form/annan slags samverkansgrupp Nej 11

12 5. Slutsats Nätverket och samarbetsprojektet Skolmatsakademin (SMAK) är mycket uppskattat av de deltagande kommunerna och stadsdelarna och projektet har utvecklingspotential då medlemmarna fortfarande ser gemensamma projektidéer och fokusområden att ta tag i tillsammans. Kartläggningen visar att det främsta skälet till att delta i SMAK är nätverket som erbjuds, kontakterna och erfarenhetsutbytet SMAK ger. SMAKs kostnadsfria utbildningar och seminarier är mycket uppskattade och man ser även mervärdet i att kunna få relevant omvärldbevakning, nyhetsbevakning och information samlad på hemsidan ( De respektive kommunerna och stadsdelarnas fokusområden för det kommande året är med övervägande majoritet att jobba med klimatsmart och hållbar mat samt att öka samarbetet mellan kök och skola, exempelvis genom integrerad måltidspedagogik och ökad kommunikation. Att verka för ett ökat samarbete och en ökad samverkan med skolvärlden är även den största förhoppningen och förväntningen medlemmarna har på samarbetet med Skolmatsakademin framöver. Man anser även att det är viktigt att verka för att förskolan får en mer naturlig plats i nätverket och att aktiviteter riktas även mot denna målgrupp. En annan förhoppning som medlemmarna har är att nätverket ska ta ett gemensamt grepp kring kommunikationen utåt, dvs. hur man kommunicerar skolmåltiden till matgäster och andra. Kartläggningen visar även att trots att intresset och engagemanget för Skolmatsakademin idag är stort så har nätverket känt av organisationsförändringar de senaste åren och Skolmatsakademin har uppfattats som lite svajigt. Grundtanken har dock alltid varit att en stor del av arbetet inom nätverket ska initieras och utföras av medlemmarna själva och arbetet på hemmaplan i form av lokala arbetsgrupper och styrgrupper är en förutsättning för detta. Idag arbetar endast ett fåtal kommuner/stadsdelar på detta sätt och hindret tycks än en gång vara att skolverksamheten är svår att engagera. Kartläggningen 2014 ger Skolmatsakademin en större förståelse för vilka fokusområden som är relevanta att arbeta vidare med och var energin i projektet bör ligga den närmsta tiden. Med fokus på framförda åsikter och idéer kan Skolmatsakademin tillsammans med deltagande kommuner och stadsdelar fortsätta att utveckla skolmåltiderna i Västra Götalandsregionen. 12