Konstfack. Arbets- och beslutsordning vid Konstfack. University College of Arts, Crafts and Design

Transkript

1 Konstfack University College of Arts, Crafts and Design Arbets- och beslutsordning vid Konstfack Fastställd av Högskolestyrelsen den 14 december 2010, senast uppdaterad med beslut i HS respektive med rektorsbeslut

2 Foto/Photo: Olivia Jeczmyk 2012

3 I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G Arbets- och Beslutsordning för Konstfack KONSTFACKS VERKSAMHETSINRIKTNING OCH VISION Vision, mission och övergripande mål Etik och värdegrund GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Fort- och vidareutbildning FORSKNING OCH ÄMNESUTVECKLING Forskning och ämnesutveckling Forskning inom Konstfacks lärarutbildning BESLUTSORDNING Allmänna principer Delegering av beslutanderätt Former för beslutsfattande Rektors beslutsbefogenheter Prorektor Studentinflytande BESLUTANDE ORGAN Högskolestyrelsen Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KU-nämnden) Nämnden för utbildning och forskning vid Konstfacks lärarutbildning Lärarförslagsnämnd Disciplinnämnden Personalansvarsnämnden Stipendienämnd RÅDGIVANDE OCH BEREDANDE ORGAN Rektors ledningsråd Ämnesråd Etiskt råd Forum för IKT-frågor Biblioteksnämnd INSTITUTIONER Prefekt Professor Verkstäder och särskilda undervisningslokaler FÖRVALTNING Ekonomienheten Fastighetsavdelningen IT-enheten Ledningens kansli Personalenheten Utbildnings- och forskningsadministrativa avdelningen (UFA)

4 9. BIBLIOTEK ARBETSMILJÖORGANISATION Arbetsmiljökommittén JÄMSTÄLLDHET OCH LIKABEHANDLING Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Antagningsordning Rektors delegation Förvaltningschefens vidaredelegation Föreskrifter för val/nominering av lärarrepresentanter till olika högskoleorgan Anställningsordning för anställning av lärare Organisationsskiss Mall för delegering av arbetsmiljöuppgifter - 2 -

5 ARBETS- OCH BESLUTSORDNING FÖR KONSTFACK Fastställd av högskolestyrelsen (trädde i kraft ), senast reviderad samt uppdaterad med rektorsbeslut t o m Arbets- och beslutsordningen vid Konstfack beskriver vilka uppgifter och befogenheter som vilar på olika funktioner vid högskolan i syfte att tydliggöra funktionernas ansvarsområden och deras förhållande till varandra. Dokumentet syftar även till att ge en överblick över Konstfack organisation, verksamhetsinriktning och vision. Ordningen fastställs genom beslut av högskolestyrelsen, liksom de revideringar som görs. 1. KONSTFACKS VERKSAMHETSINRIKTNING OCH VISION Inom konst, design och konsthantverk erbjuder Konstfack sedan hösten 2007 treårig utbildning på grundnivå som leder till konstnärlig kandidatexamen och tvåårig utbildning på avancerad nivå som leder till konstnärlig masterexamen. Inom bildpedagogik erbjuds en påbyggnadsutbildning som leder till magisterexamen. Konstfack erbjuder tre lärarprogram om 4,5-5 år på avancerade nivå som leder till lärarexamen. Fristående kurser erbjuds för yrkesverksamma. Konstfacks forskningsmiljö har en unik position genom att företräda såväl konstnärlig som vetenskaplig forskning inom flera olika kunskapsområden. För att stärka Konstfacks forskningsprofil har högskolestyrelsen beslutat om fyra sammanhängande tematiska forskningsområden som kommer att vara vägledande för Konstfacks forskningsprofil framöver, se avsnitt 3 Forskning och ämnesutveckling. Konstfack har ambitionen att i framtiden kunna etablera konstnärlig forskarutbildning. 1.1 Vision, mission och övergripande mål Högskolestyrelsen, senaste reviderad (tidigare rev , ) Vision Konstfack ska skapa ny kunskap och vara tongivande, nationellt och internationellt, inom konstnärlig utbildning och forskning liksom inom konstnärlig ämnes- och professionsutveckling. Mission Vi ska erbjuda särskilt lovande och motiverade studenter och forskare inom konst, design, konsthantverk och bildpedagogik, en internationell och multidisciplinär utbildnings- och forskningsmiljö. Våra utbildningar erbjuder ett brett utbud av konstnärliga gestaltningsmetoder samt en kritisk dialog. Hög kvalitet, humanism, hållbar utveckling och höga krav på kreativ förmåga ska prägla Konstfacks utbildning och forskning

6 Övergripande mål Utbildning Efter avslutad utbildning på grund-, avancerad- och forskarnivå ska studenterna äga; 2. Färdighet och kunskap att etablera sig inom sin profession 3. Skicklighet i gestaltande arbete, kommunikation samt en förmåga att tänka och arbeta bortom den egna disciplinens gränser. 4. Förmåga till kritiskt tänkande, mod, problemlösning och ledarskap. 5. Betydande kunskaper i teorier och historia inom konst, design, konsthantverk och bildpedagogik. 6. Ett brett perspektiv på samtida kultur- och samhällsströmningar 7. Kunskaper att driva ett medvetet arbete kring hållbar utveckling och mångfaldsfrågor. 8. Förmåga att vara delaktig i det internationella samtalet inom våra kunskapsområden. Forskning Konstfack ska ha en forskningsmiljö som är stark nog för att utveckla forskningen inom Konstfacks kunskapsområden i interdisciplinär och internationell samverkan med andra. Forskningsmiljön ska präglas av nära kontakt med utbildning på grund- och avancerad nivå. Samverkan Konstfack ska verka för förståelse om konstens, konsthantverkets, designens och bildpedagogikens föränderliga förutsättningar och villkor inom kultur och samhälle

7 1.2 Etik och värdegrund Konstfacks värdegrund ger uttryck för grundläggande värden som förenar oss som är verksamma vid Konstfack. Den fastställdes av rektor 2012 (RÖ50) och är resultatet av bland annat workshops med all personal vid ett par olika tillfällen under flera års tid: Ett Konstfack - många möjligheter. Vår verksamhet präglas av humanism, kritisk och kreativ förmåga samt engagemang för en miljömässig och socialt hållbar utveckling. Våra arbetsformer är inkluderande och ger utrymme för oliktänkande. Vi värdesätter lekfullhet, mod och konstnärlig integritet. Vi visar varandra tillit och ömsesidig respekt. Etiska frågor ska behandlas i all högskoleutbildning, vilket bland annat framgår av examensmålen. Inom lärarutbildning ska det ske med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna (särskilt barnkonventionen). Ansvaret för att detta sker vilar på de organ och beslutfattare som har ansvar för utbildningarnas innehåll t ex att i kursplaner för metodkurser synliggöra att etikfrågor behandlas i undervisningen. Enligt etiklagen är studentarbete under grundutbildning inte forskning och behöver därmed inte heller etikgranskas av särskild myndighet 1. Institutionen kan via prefekt och handledare däremot vända sig till Konstfacks etiska råd (ett utskott till KU-Nämnden) för ett uttalande, se avsnitt 6.3. Utredning av juridiska aspekter kan göras via ledningens kansli. Forskarens eget etiska ansvar. Forskaren har själv det yttersta ansvaret för att forskningen är av god kvalitet och moraliskt acceptabel. Forskningsetisk reflektion ses som en naturlig del av forskningens vardag. Forskaren har liksom lärare och andra yrkeskategorier även en yrkesetik att ta hänsyn till. Tillstånd krävs för vissa forskningsmetoder. I lagen om etikprövning av forskning som avser människor (2003:460, 2008:280:192) definieras forskning som Vetenskapligt experimentellt eller teoretiskt arbete för att inhämta ny kunskap och utvecklingsarbete på vetenskaplig grund. Undantaget är sådant arbete som utförs inom ramen för högskoleutbildning på grund- eller på avancerad nivå. God förvaltningskultur (offentligt etos) ska råda inom statlig förvaltning. Den vilar på värden som fri åsiktsbildning och respekt för människors lika värde, frihet och värdighet. Objektivitet, saklighet, likabehandling, effektivitet och service ska prägla vår myndighetsutövning. I vårt arbete ska vi ha både vår egen och andras integritet i åtanke samtidigt. 1 På begäran kan ibland studentarbeten med forskningsinslag etikgranskas, t.ex. hantering av känsliga personuppgifter och försök som påverkar forskningspersonen psykiskt eller fysiskt. Enligt förordningen om etikprövning kan etikprövningsnämnden (t ex Etikrådet i Stockholm) lämna rådgivande yttranden över arbeten som utförs inom ramen för högskoleutbildning på grundnivå eller på avancerad nivå. I sitt yttrande uttalar nämnden sin uppfattning om det finns några etiska hinder mot utförande av projektet

8 2 GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING 2.1 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Konstfacks antagningsordning fastställs årligen av Högskolestyrelsen inför kommande läsår, med stöd av 2 kap 2 första stycket punkt 8 samt 6 kap 3 andra stycket högskoleförordningen (HF, SFS 1993:100), se bilaga 1. För närvarande erbjuder inte Konstfack utbildning som leder till följande högskoleexamen-/konstnärlig högskoleexamen eller konstnärlig magisterexamen. Utbildningsprogram som leder till konstnärlig kandidatexamen 180 hp Utbildningsprogram på grundnivå erbjuds inom konst, konsthantverk och design. Utbildningen erbjuds sedan ht 2004 och är organiserad i sju separata kandidatprogram om 180 högskolepoäng (HS n 63). Från och med 1 juli 2007 leder utbildningen till konstnärlig kandidatexamen. Kandidatprogram Ansvarig institution Grafisk Design & Illustration Design, konsthantverk och konst Industridesign - Inredningsarkitektur & Möbeldesign - Keramik & Glas - Ädellab - Textil - Konst Konst Utbildningsprogram som leder till konstnärlig masterexamen 120 hp Utbildningsprogram på avancerad nivå erbjuds sedan ht 2007 inom konst, konsthantverk och design och leder till konstnärlig masterexamen. Utbildningen är organiserad i ett tvåårigt, sammanhållet masterprogram om 120 högskolepoäng med nio olika sk mastergrupper. (Utbildningen ersatte sju tidigare tvååriga magisterprogram): Mastergrupp Ansvarig institution Storytelling Design, konsthantverk och konst Formgiving Intelligence - InSpace - Keramik & Glas - Jewellery + Corpus - Textil i det utvidgade fältet - Experience Design* - Konst i offentligheten Konst WIRE * - *Ingen nyantagning efter ht 2009 respektive ht

9 Lärarutbildningen vid Konstfack Ämneslärarexamen 270 högskolepoäng med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7 9. Start ht Ämneslärarexamen för gymnasiet Bild-Design, 300 högskolepoäng. Start ht Ämneslärarexamen för gymnasiet Bild-Media, 300 högskolepoäng. Start ht Högskolestyrelsen (Inga nyantagna fr om hösten 2011) I enlighet med regeringsbeslut 2010 erbjuds inte antagning till nedanstående lärarutbildning, som ersattes av en ny lärarutbildning med start hösten Lärarexamen om 4,5 år på avancerade nivå. Studenten väljer två inriktningar om vardera 1 års heltidsstudier. Det är möjligt att kombinera inriktningsstudier vid olika lärosäten. Vid Konstfack erbjuds följande inriktningar: - Konst och lärande - Medier och lärande - Design och lärande För sökande med tidigare lärarexamen anordnas påbyggnadskurs (30 högskolepoäng), vilken leder till magisterexamen i bildpedagogik. Utbildningar som avvecklats Utbildning inom design, konst och konsthantverk före 1 juli 2007 då konstnärlig examen infördes: Magisterutbildning (5 år) ht ht (HS ) Ersattes därefter av nedanstående. Kandidatutbildning (3 år) ht ht 2006 (HS ). Magisterutbildning (2 år) ht ht 2006 (HS ) Ersattes därefter av nuvarande kandidat- och masterutbildning i samband med införandet av konstnärlig examen på grund- respektive avancerad nivå. Lärarutbildning: Bildlärarutbildning (3 år) ht Ersattes därefter av nuvarande lärarutbildning i enlighet med regeringsbeslut. Examen var möjlig att erhålla t o m Studier som resulterat i godkänt avgångsbetyg från Konstfackskolan före högskolereformens genomförande (läsåret 1978/79), motsvarar studier som idag kan ge högskolepoäng. Kontakta studentkansliet för information. 2.2 Fort- och vidareutbildning Konstfack bedriver fortbildning och vidareutbildning av yrkesverksamma lärare, konstnärer, formgivare och konsthantverkare. Ett antal fristående kurser anordnas årligen

10 3 FORSKNING OCH ÄMNESUTVECKLING 3.1 Forskning och ämnesutveckling För att stärka Konstfacks forskningsprofil har fem sammanhängande tematiska forskningsområden inrättats, som kommer att vara vägledande för Konstfacks forskningsprofil framöver. Forskningsområdena är förankrade i grundutbildningen men tänks vara tvärsektoriella i förhållande till institutioner och huvudområden. Genom de fem tematiska forskningsområdena underlättas utbytet mellan forskning och utbildning, mellan olika forskningstraditioner verksamma inom respektive område, liksom mellan Konstfack och andra forskningsinstitutioner. De fem temaområdena är: Designdriven och gestaltande kunskapsproduktion Materiella kulturer Narrativa processer Sensorium; rumsliga perceptioner Visuella kulturer och lärande Ämnesutvecklingen utgör en garanti för kvalitet i utbildningen vid Konstfack på grundnivå och avancerad nivå på motsvarande sätt som forskningen har betydelse för utbildningens kvalitet inom den akademiska traditionen. Ämnesutvecklingen syftar till att bana väg för nytt innehåll i den konstnärliga verksamheten på skolan och erbjuder på så sätt ett bidrag till en vidgad kunskapssyn. Idag fungerar de utvecklingsprojekt (KUprojekt) som beviljas stöd, som katalysatorer för fortsatt kunskapsutveckling inom skolans områden. Dessa är sökbara för examinerade masterstudenter och lärare verksamma vid Konstfack. KU-projekten stimulerar andra studenters intresse och kan även tjäna som språngbräda för doktorandansökningar och externt finansierade forskningsprojekt. KU-verksamheten leds av nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KU-nämnden), se avsnitt Forskning inom Konstfacks lärarutbildning Nämnden för utbildning och forskning vid Konstfacks lärarutbildning har ansvar för utveckling och samordning av forskning och ämnesutveckling inom det bildpedagogiska fältet. Nämnden är förlagd till institutionen för bildpedagogik (BI) och har ansvar både för lärarutbildning och för forskning som knyter an till sådan lärarutbildning. Se vidare avsnitt 5.3. Vid sidan av denna nämnd finns en rådgivande grupp, som består av BI:s professorer och lektorer med professorn i bildpedagogik som ordförande (BI:s forskningsgrupp, BIF). Ansvarsområdet omfattar utformning av BI:s forskningsprogram, planering av forskningsförberedande kurser inklusive magisterutbildning, utveckling av kriterier för bedömning av examensarbete inom utbildning på grund- och avancerad nivå, samt planering av konferenser och symposier

11 4 BESLUTSORDNING 4.1 Allmänna principer Vid Konstfack ska beslutsprocessen vara transparent och lättillgänglig. Beslutsordningen ska vara väl definierad och tydlig. Delegation ska ges på så sätt att ärenden blir effektivt behandlade med rätt kompetens. Ansvar och befogenheter ska följas åt. Konstfacks beslutsordning innehåller bland annat viktigare föreskrifter om högskolans ledningsorganisation, delegering av beslutanderätt och handläggning av ärenden. Högskolestyrelsen Rektor (Prorektor) KU/NUFnämnd Förvaltningschef Prefekter Fastighet Personal Ledningens kansli IT Ekonomi UFA Biblioteket Inst f Bildpedagogik Inst f DKK Inst f Konst Ämnesråd Ämnesråd Illustration: Beslutsordning för Konstfack. Mörkgrå ton = mottagare av rektors delegation. Ljusgrå ton= mottagare av vidaredelegation. 4.2 Delegering av beslutanderätt Konstfack har som huvudprincip att beslutanderätt kan delegeras till annat organ/ansvarsfunktion. Delegerande organ/ansvarsfunktion behåller dock alltid ansvaret för den verksamhet som delegeringen avser. Delegering kan när som helst återkallas. Återkallandet kan vara generellt, för en grupp av ärenden eller gälla ett visst ärende. Den som mottagit en delegation kan också, när det är motiverat, hänskjuta ett ärende uppåt. Det organ eller ansvarsfunktion till vilken beslutanderätt delegerats, får som huvudregel i sin tur delegera denna, om inte rätt till vidaredelegering uttryckligen undantagits i författning eller beslut. Delegering till individer ska som regel inte ske (exempel: delegering ska ske till ekonomichef, inte namngiven person). Ett organ/ansvarsfunktion kan ej delegera beslut som innebär normgivning, d.v.s. utfärdande av generella, bindande regler. Vid delegering av beslut som innefattar myndighetsutövning mot enskild (dvs bindande beslut som gäller enskild persons förmån, rättighet eller skyldighet) ska riktlinjer för ärendenas bedömning utfärdas, när detta erfordras. Den som mottar delegation beslutar under eget ansvar. Den chef/nivå som delegerar har dock alltid ansvar för att ärendet/ärendena blir avgjorda utan oskäliga dröjsmål och på ett enhetligt sätt. Det förutsätter att den delegerande chefen/nivån håller sig underrättad om viktigare avgöranden och om den praxis som tillämpas. Den som delegerat sin beslutanderätt ansvarar för att följa upp att mottagaren av delegationen har utövat beslutanderätten på ett riktigt sätt. Formerna för och med vilken regelbundenhet som uppföljningen och återrapporteringen ska ske, avgörs av den som delegerar. Delegation av beslutanderätt ska ske så att god förvaltningsrättslig standard upprätthålls. Se Bilaga 2, Rektors delegation samt Bilaga 3, Förvaltningschefens delegation - 9 -

12 4.3 Former för beslutsfattande Huvudregeln är att ärenden ska avgöras efter föredragning, om inget annat anges i arbetsordningen eller i särskilda beslut. Rektor, och annan funktionsansvarig eller organ som getts denna möjlighet enligt Konstfacks arbetsordning eller i särskilda beslut, får utan föredragning fatta beslut som inte kan skjutas upp till dess att ärendet hunnit föredras. Till rektors beslut och till beslut fattade på delegation från rektor ska det, enligt myndighetsförordningen 21, finnas en handling som visar - dagen för beslutet, beslutets innehåll, - vem som fattat beslutet, - vem som varit föredragande och - vem som har varit med om den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet Av beslutet ska det dessutom framgå om samråd har skett med studentkåren inför beslutet. Beslut ska tas på svenska. Underlag för beslut kommer huvudsakligen att finnas på svenska. Ledningens kansli har tagit fram en mall för beslut, se intranät. 4.4 Rektors beslutsbefogenheter De av styrelsens uppgifter som regleras av förordning återfinns i HF 2. Rektor ska därutöver förelägga styrelsen ärenden som är av principiell betydelse eller av större vikt. Rektor avgör övriga frågor, om inte annat är föreskrivet i lag eller förordning eller styrelsen har beslutat något annat. De ärenden där rektor direkt anges som beslutsfattare i högskoleförfattning kan styrelsen inte överta. Rektor har rätt att delegera sina beslutsbefogenheter med undantag för beslut rörande professorers anställningar (HF 4). Rektor ska avgöra ärenden efter föredragning. Rektor får dock avgöra ärenden utan föredragning, om besluten inte kan skjutas upp. Se Former för beslutsfattande ovan. Rektor beslutar i enlighet med gällande lag och förordning samt med beaktande av denna arbetsordning om den närmare utformningen av högskolans ledning och hur ansvar och befogenheter fördelas mellan berörda befattningshavare samt om regler för beredningsarbetet i övrigt inom högskolan. Rektor fastställer vidare policies och riktlinjer för högskolans operativa verksamhet. Som exempel på rektors övergripande ansvarsområden kan nämnas miljöledning och hur arbetsmiljöarbetet, säkerhetsarbetet och ett aktivt jämställdhetsarbete bedrivs vid högskolan. Samtliga exempel avser frågor där rektor behåller sin beslutanderätt. Rektor får delegera sina uppgifter, om inte annat är särskilt föreskrivet. De frågor som rektor delegerar framgår under respektive mottagare av delegation, se bilaga 1 Rektors delegation. Fördelning av arbetsmiljöuppgifter till prefekter och övriga chefer ska vara skriftlig, se rektors beslut om uppgiftsfördelning. Prorektor är rektors ställföreträdare

13 Rektors beslutsmöte Rektor fattar beslut i ärenden efter föredragning vid rektors beslutsmöten. Om rektor har förhinder inträder prorektor i rektors ställe. Vid rektors beslutsmöte deltar även förvaltningschefen. Rektors beslutsmöten ligger företrädesvis i anslutning till ledningsrådets möten, varvid ledningsrådet deltar vid beslutet. Studentrepresentant, KU-ordförande samt övriga verksamhetsansvariga deltar när ärenden som är relevanta för respektive verksamhet är uppe för beslut. Övergripande frågor av verksamhetskaraktär tas upp i rektors ledningsråd innan ärendet tas upp på rektors beslutsmöte. Övergripande frågor av administrativ karaktär bereds även vid förvaltningschefens möten med verksamhetsansvariga inom förvaltning och bibliotek. Alla ärenden som ska tas upp för beslut på rektors beslutsmöte ska beredas i förväg. Underlag kommer huvudsakligen att finnas på svenska. Handläggare/föredragande ansvarar för sitt ärende hela vägen, dvs från att ta fram förslag till beslut, inhämta synpunkter från berörda verksamheter till att slutföra handläggningen av ärendet efter rektors beslut. Rektors sekreterare svarar för expediering av beslutet till verksamhetsansvariga och Studentkårens styrelse samt för arkivering. Närmare information om rutiner och ärendehantering av rektorsbeslut publiceras på intranätet. Rutiner för rektorsbeslut, ärendehanteringen samt mall för beslut publiceras på intranätet. 4.5 Prorektor Högskolestyrelsen utser enligt HF 2:10 en prorektor som rektors ställföreträdare. Prorektor är tjänstgörande rektor om rektor är förhindrad att fatta beslut i ärende som inte kan anstå eller om rektor är förhindrad att företräda högskolan

14 4.6 Studentinflytande Studentkårens huvudsakliga uppgift att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen och förutsättningarna för studier vid Konstfack. Detta sker främst genom representation i beslutande och beredande organ samt som mottagare av information och som samrådspart i frågor som berör utbildningen. Studentkårens respektive lärosätets åtaganden regleras närmare i ett årligt avtal. Verksamhetsområdet för en studentkår vid Konstfack omfattar all utbildningsverksamhet. Studentkårens verksamhetsområde ska därmed sammanfalla och överensstämma med Konstfacks alla utbildningar. Studentkåren ska representera alla studenter inom hela verksamhetsområdet, även studenter som inte är medlemmar i studentkåren. (SFS 2009:769) Konstfacks styrelse beslutar om en sammanslutning av studenter efter ansökan ska tillerkännas ställning som studentkår. Beslutet omprövas vart tredje år. Studentrepresentation i centrala organ Studentkårens stormöte utser och entledigar de ledamöter som representerar studenterna i centrala beredande och beslutade organ vid Konstfack (HL 2:7 7). Ledamöterna utses för perioden till nästa stormöte. Detta gäller dock inte ledamöter i Konstfacks styrelse och ledamöter i disciplinnämnden, vilka utses för ett år. Studentkårens styrelse kan utse ledamöter vid vakans samt entlediga ledamöter. Minst en ledamot i Konstfacks styrelse och studeranderepresentant i rektors ledningsråd bör också vara ledamot i studentkårens styrelse. Studentrepresentation i lokala organ Studentkårens styrelse utser och entledigar de ledamöter som representerar studenterna i lokala beslutande och beredande organ, efter förslag från studenterna vid den berörda institutionen. Lärosätet sörjer för att studenterna genom ett demokratiskt förfarande ges möjlighet att utse kandidater och meddelar studentkårens styrelse om de utsedda kandidaterna. Studeranderepresentant i ett organ vid en institution bör vara student vid institutionen. Studentrepresentation vid samråd med beslutsfattare som ensam bereder eller fattar beslut i ett ärende. Studentkårens styrelse utser representant för Konstfacks studenter för att lämna information till och samråda då en enda person bereder och fattar beslut i ett ärende av betydelse för utbildningen eller för studenternas situation. Om särskild representant inte finns utsedd ska samråd ske med studentkårens ordförande eller vice ordförande. Studentrepresentanten ska kontaktas och information ges på ett sådant sätt att det finns en reell möjlighet att beakta studenternas synpunkter före beslut. Om studentrepresentanten har en avvikande mening ska detta antecknas av tjänstemannen. Studerandeskyddsombud Studentkårens styrelse utser studerandeskyddsombud. Studenter vid respektive institution lämnar förslag på studerandeskyddsombud. Lärosätet Tillfälliga arbetsgrupper Studentkårens styrelse utser studeranderepresentanter i tillfälliga arbetsgrupper. Om styrelsen inte hinner sammanträda, utses studeranderepresentanten interimistiskt av studentkårens ordförande eller vice ordförande. Utnämningen ska därefter tas upp på efterföljande styrelsemöte

15 5 BESLUTANDE ORGAN 5.1 Högskolestyrelsen Enligt högskoleförordningen ska vissa särskilt angivna frågor beslutas av högskolestyrelsen. Sådana frågor får styrelsen inte delegera. Däremot kan styrelsen bemyndiga rektor att fatta beslut i sitt ställe. Alla ärenden som inte beslutas av styrelsen ska avgöras av rektor om inte styrelsen bestämmer annat. Ärenden som enligt högskoleförordningen ska beslutas av rektor får styrelsen inte överta. Nedan följer en uppräkning av styrelsens uppgifter enligt högskoleförordningen. Uppgifter Styrelsen för en högskola har inseende över högskolans alla angelägenheter och svarar för att dess uppgifter fullgörs (enligt HL 2:2). Styrelsen ska själv besluta (HF 2:2) 1. i viktigare frågor om verksamhetens övergripande inriktning och högskolans organisation 2. om årsredovisningar, delårsrapport, budgetunderlag och viktigare framställningar i övrigt 3. om åtgärder med anledning av Riksrevisionens revisionsberättelser och revisionsrapporter 4. om revisionsplan och åtgärder med anledning av redovisning enligt 6 förordningen (1995:686) om intern revision vid statliga myndigheter m.fl. 5. i viktigare frågor om den interna resursfördelningen och uppföljningen av denna 6. i frågor som enligt 15 ska avgöras av en personalansvarsnämnd, om det inte har inrättats en personalansvarsnämnd vid högskolan (se avsnitt 5.6) eller om Statens ansvarsnämnd inte ska besluta enligt 4 kap. 16, 7. om den antagningsordning som anges i 6 kap. 3 andra stycket, 8. om en arbetsordning med viktigare föreskrifter om högskolans övergripande organisation, delegering av beslutanderätt, handläggning av ärenden och formerna i övrigt för verksamheten, om inte annat är föreskrivet i lag eller förordning, 9. om en anställningsordning, 10. om viktigare föreskrifter i övrigt, 11. och i frågor i övrigt som är av principiell vikt. Styrelsen beslutar även om inrättande av personalansvarsnämnd, förslag på rektor och utser rektors ställföreträdare samt vice ordförande i styrelsen. Dessutom ska styrelsen - besluta om föreskrifter för valförfarande vid utseende av lärarrepresentanter i besluta om föreskrifter om hörande av lärare, övriga anställda och studenter vid förslag till val av rektor och prorektor - om det finns särskilda skäl, besluta om att majoritetet av ledamöterna i KU-nämnden och den särskilda nämnden för lärarutbildningen inte behöver vara vetenskapligt kompetenta (HL 2:6) - utse företrädare för högskolans förvaltningsanknutna stiftelser Sammansättning (HF 2:1) Styrelsen för Konstfack består av ordföranden, rektor och tretton andra ledamöter. Styrelsen utser vice ordförande inom sig. Ordföranden och styrelsens sju externa ledamöter utses av Regeringen (Utbildningsdepartementet) på förslag från lärosätet. Tre ledamöter representerar lärarna. Tre ledamöter representerar studenterna. Företrädare för de anställda har närvaro- och yttranderätt vid styrelsens sammanträden

16 Hur ledamöterna utses (HF 2:7) Representanterna för lärarna utses för högst tre år genom ett särskilt valförfarande bland lärarna (se Bilaga 4). Representanterna för studenterna utses för ett år av studentkåren. Styrelseärendenas handläggning (HF 2:4) Styrelsen är beslutsför när fler än hälften av ledamöterna, bland dem ordföranden och rektor, är närvarande. Om ett styrelseärende är så brådskande att styrelsen inte hinner sammanträda för att behandla det, får ärendet avgöras genom meddelanden mellan ordföranden, rektor och minst så många ledamöter som behövs för beslutsförhet. Om detta förfarande inte är lämpligt, får ordföranden efter samråd med rektor själv avgöra ärendet. Beslut ska då anmälas vid nästa sammanträde med styrelsen. Ärenden ska avgöras efter föredragning. 5.2 Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KU-nämnden) Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KU-nämnden) bemannas med vetenskapligt eller konstnärligt kompetenta lärare vid Konstfack. Nämnden har ansvar för övergripande planering, uppföljning, kvalitetssäkring och utveckling av utbildning på grundnivå, avancerad nivå, forskarnivå samt ämnesutveckling och forskning. Detta kan indelas i tre huvudområden: 1) frågor om ämnesutveckling och forskning 2) frågor om högskoleutbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå, samt 3) beredning av ärenden rörande anställning som professor eller lektor. Enligt högskoleförordningen (HF) ska vissa särskilt angivna frågor beslutas av KU-nämnden. Dessa frågor anges nedan. KU-nämnden har även fått ytterligare beslutsbefogenheter genom delegation från rektor, se rektors delegation bilaga 2. För vissa av KU-nämndens beslut finns särskilda riktlinjer angivna (exempelvis anställningsordning och antagningsordning). KU-nämnden får delegera/vidaredelegera ärende om det inte är av sådan art att beslutet bör fattas av nämnden i dess helhet. Eventuell delegering eller vidaredelegering ska ske enligt avsnitt Delegering av beslutanderätt ovan. KU-nämndens uppgifter Det åligger KU-nämnden att; 1. ansvara för forskning samt utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå inom nämndens ansvarsområde 2. bestämma ämnesområde för anställning före ledigkungörande och ange behörighet samt besluta om vilka olika bedömningsgrunder som ska användas och hur de ska vägas mot varandra 3. bereda ärenden och avge förslag vid anställning av professorer, lektorer och forskarassistenter 4. inhämta yttranden från minst två personer som är särskilt förtrogna med anställningens ämnesområde vid anställning av professorer och lektorer och från en sådan person vid anställning av forskarassistenter 5. bestämma om sakkunnigutlåtande ska avse endast den som i första hand bör komma ifråga vid anställning, om omständigheterna i ärendet föranleder det (HF 4:22)

17 6. vid behov meddela ytterligare föreskrifter för utformning av yttrande av ämnesförtrogen över ansökan av universitetslektor och adjunkt om anställning som professor respektive universitetslektor 7. föreslå den sökande som främst bör komma i fråga för anställning. Om det finns särskilda skäl, får förslaget avse ytterligare sökande som bör komma i fråga och ordningen mellan dem 8. vid ansökan om befordran till professor eller lektor föreslå om sökanden ska befordras eller inte och ange om sökanden uppfyller behörighetskraven eller inte 9. inom nämnden, utse en företrädare för lärarna (jämte ersättare) i Disciplinnämnden 10. utse ordföranden i ämnesråd bland ämnesansvariga professorer efter samråd med berörd prefekt. Rektor har delegerat ytterligare uppgifter till KU-nämnden, se bilaga 2 Rektors delegation: I frågor som delegerats till KU-nämnd av rektor gäller att dessa ska avgöras av rektor om KU-nämnden bedömer att frågan är av principiell vikt. Nämnden har delegerat vissa av sina uppgifter beträffande anställningsärenden till en lärarförslagsnämnd, se avsnitt 5.4 Lärarförslagsnämnd nedan. Vid behandling av anställnings- och befordringsärenden svarar förvaltningens personalenhet för föredragning och sekretariat. De detaljerade bestämmelserna för hantering av anställnings- och befordringsärenden framgår av Konstfacks anställningsordning, se bilaga 4. Nämnden har delegerat vissa uppgifter inom utbildning till prefektens beslutsmöten, se avsnitt 5.4. Sammansättning Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KU-nämnden) ska bestå av sju ledamöter jämte sju personliga suppleanter. Fyra ledamöter representerar lärarna. Tre ledamöter representerar studenterna. Ordföranden och vice ordföranden utses av rektor på förslag av berörda lärare. Personlig suppleant kallas till nämnden sammanträde vid förfall för ordinarie ledamot. Nämnden är beslutsför då minst hälften av ledamöterna, varav minst en professor, är närvarande. Vid lika antal röster har ordföranden utslagsröst. Hur ledamöterna utses Representanterna för lärarna utses för högst tre år genom ett särskilt valförfarande bland lärarna, se bilaga 4. Representanterna för studenterna utses för ett år av studentkåren. Ärendenas handläggning Nämnden är beslutsför när fler än hälften av ledamöterna, bland dem ordföranden, är närvarande. Om ett ärende är så brådskande att nämnden inte hinner sammanträda för att behandla det, får ärendet avgöras genom meddelanden mellan ordföranden, och minst så många ledamöter som behövs för beslutsförhet. Om detta förfarande inte är lämpligt, får ordföranden efter samråd med rektor själv avgöra ärendet. Beslut ska då anmälas vid nästa sammanträde med nämnden. Ärenden ska avgöras efter föredragning

18 5.3 Nämnden för utbildning och forskning vid Konstfacks lärarutbildning Nämnden för utbildning och forskning vid Konstfacks lärarutbildning har ansvar både för lärarutbildning och för utveckling och samordning av forskning och ämnesutveckling inom det bildpedagogiska fältet. Beslut och beredning av ärenden rörande KU-anslaget samt läraranställningar är förbehållet KUnämnden. Uppgifter Nämnden har - inom det bildpedagogiska området - uppgifter enligt delegation från rektor, se bilaga 2 Rektors delegation. I frågor som delegerats till nämnden av rektor gäller att dessa ska avgöras av rektor om nämnden bedömer att frågan är av principiell vikt. För uppgifter rörande KU-anslaget läraranställningar, se KUnämnden och Lärarförslagsnämnden Sammansättning Nämnden för utbildning och forskning vid Konstfacks lärarutbildning har följande sammansättning: 8 företrädare för lärarna 3 företrädare för de studerande 3 företrädare för yrkeslivet 1 företrädare för teknisk-administrativ personal Som särskild regel gäller enligt högskolestyrelsens beslut ( 20) att två av lärarföreträdarna ska representera konst- och designutbildningarna på Konstfack. Hur ledamöterna utses Representanter för lärarna utses för högst tre år genom ett särskilt valförfarande bland lärarna, se bilaga 4. Representanterna för studenterna utses för ett år av studentkåren. Företrädare för yrkeslivet föreslås av institutionen och utses för högst tre år av rektor. Ärendenas handläggning Nämnden är beslutsför när fler än hälften av ledamöterna, bland dem ordföranden, är närvarande. Om ett ärende är så brådskande att nämnden inte hinner sammanträda för att behandla det, får ärendet avgöras genom meddelanden mellan ordföranden, och minst så många ledamöter som behövs för beslutsförhet. Om detta förfarande inte är lämpligt, får ordföranden efter samråd med rektor själv avgöra ärendet. Beslut ska då anmälas vid nästa sammanträde. Ärenden ska avgöras efter föredragning

19 5.4 Lärarförslagsnämnd Senast reviderad vid rektorsbeslut (KU-nämnden har deltagit i beslutet) KU-nämnden har delegerat vissa uppgifter beträffande anställningsärenden till en lärarförslagsnämnd enligt nedan. Uppgifter Delegation till lärarförslagsnämnden beträffande lektorsanställningar: - Beslut om behörighet och bedömningsgrunder i anställningsprofilen. - Beslut om vilka som utses till sakkunniga. - Förslag till rektor på vem som ska anställas som lektor. - Yttrande till rektor beträffande befordran från adjunkt till lektor. Lärarförslagsnämndens förslag och yttrande till rektor ska avrapporteras i KU-nämnden. Delegation till lärarförslagsnämnden beträffande professorsanställningar: - Beslut om behörighet och bedömningsgrunder i anställningsprofilen. - Beslut om vilka som utses till sakkunniga. - Förslag till KU-nämnden på vem som ska anställas som professor (inbegripet adjungerad professor och gästprofessor). - Yttrande till KU-nämnden beträffande befordran från lektor till professor. Sammansättning Lärarförslagsnämnden består av sju ledamöter (fem lärare och två studenter) och fem suppleanter (fyra lärare och en student). Kvinnor och män ska vara jämställt representerade i gruppen. Detta gäller dock inte om det finns synnerliga skäl (HF 4 kap 5 ). Av lärarna ska minst två ledamöter vara professor och resterande ledamöter vara lektor. Ordföranden som utses av KU-nämnden ska vara professor. Lärarförslagsnämnden utser viceordförande. Minst en suppleant ska vara professor respektive lektor. Övriga suppleanter kan vara adjunkter eller motsvarande. Prefekten och en student från berörd institution adjungeras till Lärarförslagsnämnden och deltar i hela tillsättningsprocessen i respektive anställningsärende. Prefekten kan i förekommande fall be KU-nämnden besluta att adjungera ytterligare en lärare från berört ämnesråd eller motsvarande för att delta på intervjuer med sökande. Adjungerad student och eventuellt dennes suppleant utses av studenterna. Adjungerade personer har yttranderätt men inte rösträtt i nämnden. Lärarförslagsnämnden är beslutsmässig när fler än hälften av ledamöterna är närvarande. Ordförande eller viceordförande ska alltid närvara vid beslut. Vid omröstning som resulterar i lika röstetal har ordförande utslagsröst. Vid beredning av professorsanställningar ska minst två ledamöter/suppleanter vara professorer. Vid lektorsanställningar ska minst en ledamot/suppleant vara professor och minst en vara lektor. Om någon anmäler jäv vilket t ex medför att två professorer inte kan delta i beredningen av en professorsanställning, ska en professor från KU-nämnden utses att ersätta vederbörande i Lärarförslagsnämnden i det aktuella ärendet

20 Hur ledamöter och suppleanter utses Lärarledamöter och suppleanter utses av KU-nämnden i samråd med samtliga prefekter som lämnar namnförslag till KU inför beslut. KU-nämndens kansli stödjer KU-nämnden i arbetet med att utse ledamöter och suppleanter. Uppdraget som ledamot respektive suppleant omfattar tre år, dock längst till och med beslutad anställningsperiod. Uppdraget kan förnyas. Mandatperioden för ledamöter respektive suppleanter förläggs så att de går om lott två och två om det är möjligt. Studentledamöter och suppleant utses av Studentkåren för en mandatperiod om ett år. Uppdraget kan förnyas. 5.5 Disciplinnämnden En disciplinnämnd har uppgifter och sammansättning enligt 10 kap högskoleförordningen. Disciplinära åtgärder får vidtas mot student som t ex använder otillåtna hjälpmedel vid prov eller stör eller hindrar undervisning eller annan verksamhet vid högskolan. De disciplinära åtgärderna är varning och avstängning. Disciplinnämnden består av: a) rektor, ordförande b) en lagfaren ledamot som ska vara eller ha varit ordinarie domare c) en företrädare för lärarna d) studenterna har rätt att vara representerade med två ledamöter. Rektors ställföreträdare inträder som ordförande vid förfall för rektor. För var och en av de övriga ledamöterna ska det finnas en personlig ersättare. Ersättaren för den lagfarna ledamoten ska vara eller ha varit ordinarie domare. Den lagfarne ledamoten utses för tre år av rektor. Företrädare för lärarna (jämte ersättare) utses för tre år av KU-nämnden bland nämndens lärarrepresentanter. Företrädarna för studenterna utses för ett år av studentkåren. Disciplinnämnden är beslutsför när minst tre ledamöter är närvarande, bland dem ordföranden och den lagfarna ledamoten

21 5.6 Personalansvarsnämnden Högskolestyrelsen har ( ) inrättat en personalansvarsnämnd vid Konstfack enligt HF 2:15 för prövning av följande frågor enligt 25 myndighetsförordningen (2007:515) 2 : Skiljande från anställning 1. på grund av personliga förhållanden, när anställningen inte är en provanställning, 2. disciplinansvar, 3. åtalsanmälan, 4. avstängning. Personalansvarsnämnden är beslutsför när fler än hälften av ledamöterna, bland dem ordföranden, är närvarande. Angående personalföreträdare, se även Personalföreträdarförordningen (SFS 1987: 1101). Högskolestyrelsen har beslutat om följande sammansättning i personalansvarsnämnden: Rektor (ordförande) Personalföreträdare (representant i högskolestyrelsen) Prorektor Extern styrelseledamot (utses av högskolestyrelsen) Personalchef 5.7 Stipendienämnd Två gånger per år har studenter och lärare på Konstfack möjlighet att söka stipendier ur de stiftelser som förvaltas av Konstfack, se Föreskrifter för utdelning av individuella stipendier efter särskild ansökan. Tillgängliga stipendiemedel fördelas så att ca tre fjärdedelar (75 %) ställs till stipendienämndens förfogande för fördelning, medan ca en fjärdedel (25 %) står till rektors förfogande för fördelning. Rektor beslutar om större andel av stipendiemedlen ska fördelas av stipendienämnden. Sammansättning Stipendienämnden består av rektor samt sex andra ledamöter. Personlig suppleant ska finnas. Rektor är stipendienämndens ordförande. Vid förfall för rektor inträder prorektor i rektors ställe. Hur ledamöterna utses Två lärarföreträdare samt personlig suppleant utses vid ett lärarmöte för två år (läsår) av lärarna inom var och en av de tre institutionerna. Prefekt ska efter val skriftligen till registrator skicka in namn på ordinarie ledamot och suppleant. Konstfacks studentkår har rätt att utse en studeranderepresentant jämte en personlig suppleant för denne. Studentkårens representant har yttrande- och förslagsrätt men ej beslutsrätt i nämnden. Vid stipendienämndens sammanträden förs genom ekonomienhetens försorg protokoll som justeras av ordföranden samt en särskilt utsedd justerare. 2 Statens ansvarsnämnd prövar frågor om disciplinansvar, åtalsanmälan och avskedande då det gäller rektor (anställda genom beslut av regeringen) enligt 34 lagen (1994:260) om offentlig anställning samt om professor (HF 4:15)

22 Ärendenas handläggning Nämnden är beslutsför när fler än hälften av ledamöterna, bland dem ordföranden, är närvarande. Rektor kan i brådskande fall själv besluta om fördelning av ett mindre antal stipendier. Beslut ska då anmälas vid nästa sammanträde. Ärenden ska avgöras efter föredragning

23 6 RÅDGIVANDE OCH BEREDANDE ORGAN 6.1 Rektors ledningsråd Rektors ledningsråd har till uppgift att ge rektor stöd i beslutsfattandet och samtidigt vara ett forum för diskussion av framtidsfrågor och högskolegemensamma strategier. Bland arbetsuppgifterna märks övergripande ärenden och långsiktig planering. I ledningsrådet ingår förutom rektor själv, prorektor, förvaltningschef, prefekter och KU-nämndens ordförande. Studentkåren representeras av två ledamöter. Ledningsrådet möts regelbundet (1-2 ggr per månad). Rektors sekreterare är ledningsrådets sekreterare. 6.2 Ämnesråd Den 1 juli 2010 ombildades Konstfacks åtta utbildningsnämnder till ämnesråd (undantaget lärarutbildningen vars särskilda organ kvarstår även efter utgången av 2010). För att garantera kvaliteten i ämnets utveckling inom utbildning, forskning och ämnesutveckling återfinns den högsta kompetensen inom ämnet vid Konstfack i ämnesrådet. Uppgifter Ämnesråden har till uppgift att bereda ärenden inför prefektbeslut och beslut av KU-nämnden rörande utbildningens innehåll och organisation samt forskning och ämnesutveckling. Bland uppgifterna märks att inom respektive ansvarsområde, främja utveckling av utbildningen med hänsyn tagen till samhällets och yrkeslivets krav, enskildas önskemål samt utvecklingen inom forskning och ämnesutveckling, följa upp och analysera verksamheten utifrån utbildningsplan och internationell utveckling lämna underlag till utbildningsplan för utbildningsprogram till prefekt för vidare beslut i KU-nämnden lämna underlag till kursplaner för prefektbeslut vid berörd institution, ta initiativ till och främja utveckling av forskning och ämnesutveckling, lämna förslag till rekryteringsprofiler till prefekt för vidare beslut i KU-nämnden med stöd i utbildningsplan lämna prefekt underlag för budget och förslag till plan för fördelning och användning av institutionens resurser samt att utveckla institutionens konstnärliga/vetenskapliga profil bidra till att säkra studentinflytandet inom utbildningen Sammansättning Ämnesrådet leds av ordföranden och består i övrigt av företrädare för institutionens lärare, studenter och företrädare för yrkeslivet med anknytning till ämnesområdet. Ämnesrådet sammanträder sparsamt, dock minst tre gånger per läsår. Utbildningsadministratör/annan tjänsteman som prefekten utser är nämndens sekreterare. Ämnesrådet utgörs av - Minst en ämnesansvarig professor - Minst en ytterligare lärare/forskare (lärare med uttalat ansvar för kandidatprogrammet är självskriven). - Minst en yrkeslivsrepresentant - Prefekten (ständigt adjungerad)

24 - Minst två representanter för de studerande på grundnivå respektive avancerad nivå. (Ämnesrådet för Experience Design har endast en studentrepresentant.) Anställda vid Konstfack ska vara i majoritet i ämnesrådet. Företrädare för Ämnesråd Yrkesliv Prefekt/ prefektass. Lärare, inkl professor Studenter K+M Summa Grafisk Design & Illustration Industridesign Inredningsarkitektur & Möbeldesign Keramik & Glas Konst Ädellab Textil Experience Design (M) 5 Hur ledamöterna utses Ordförande utses av KU-nämnden bland ämnesansvariga professorer i samråd med berörd prefekt. Vice ordförande utses inom ämnesrådet Ledamöter ur lärarkåren utses av prefekten för två år efter förslag av ämnesansvarig professor. Ledamöter som representerar de studerande utses för ett år av studentkåren. Ledamöter från yrkeslivet utses av prefekten för två år efter förslag av ämnesansvarig professor

25 6.3 Etiskt råd Det etiska rådet är ett utskott till KU-nämnden. Rådet är rådgivande och beredande och ska bland annat underlätta etiska bedömningar av forskning och studentarbeten. Rådet ska även verka för ökad kompetens och diskussion inom högskolan i etikfrågor. Det etiska rådets uppgifter Att bereda underlag till etiska riktlinjer för högskolans utbildning, forskning och övrig verksamhet Att avge rådgivande yttranden över studier/andra ärenden som inte omfattas av etikprövningslagen Att bevaka utvecklingen inom etikområdet och bidra till att öka högskolans medvetenhet och kompetens i etiska frågor Sammansättning Ordförande (prof. vid Konstfack samt ledamot i KU-nämnden) 3 år Extern representant för universitets-/högskoleområdet (t.ex. etik/ filosof) 2 år Extern professionell utövare (t.ex. konstnär eller kritiker) 2 år 2 studentrepresentanter (grundnivå och avancerad nivå) 1 år Lärarrepresentant (Konstfack) 3 år Sekreterare (Konstfack) Inga suppleanter utses. Det etiska rådet sammanträder sparsamt, ca 1-2 gånger per läsår. Rådets yttranden i enskilda ärenden är enbart rådgivande. Prefekt/ytterligare kompetens från högskolan kan vid behov adjungeras till rådet. Hur ledamöterna utses Rektor utser ledamöter efter förslag från KU-nämnden. Anmälan av enskilda ärenden Begäran om etisk bedömning i enskilda ärenden ska göras skriftligt och vara underskriven av prefekt/verksamhetsansvarig

26 6.4 Forum för IKT-frågor Reviderad efter Rektorsbeslut På Konstfack finns olika forum som syftar till att föra verksamheten och informations- och kommunikationsteknologi (IKT) närmare varandra på tre nivåer. De ska också verka för ett ändamålsenligt och effektivt utnyttjande av befintlig informations- och kommunikationsteknologi (IKT) och för utveckling av nya framtida funktioner. Syftet med dessa forum är att på olika sätt bidra till att Konstfack följer upp, planerar och utvecklar användningen av IKT i nuvarande och framtida utbildning, forskning, ämnesutveckling samt administrativ stödverksamhet. Stor vikt läggs vid att verka för ökat kunskaps- och erfarenhetsutbyte samt god kommunikation mellan användare av gemensamma IT-tjänster och system/funktionsansvariga genom att definiera roller och ansvar för berörda aktörer. Strategisk nivå IT-frågor av policy- eller strategisk karaktär (inklusive informationssäkerhet) bereds och diskuteras kontinuerligt vid förvaltningsmöten. Behov av eventuella förändringar i inriktning, strategi och policy tas upp årsvis i rektors ledningsråd. Taktisk nivå IT-rådet verkar på en taktisk nivå med att följa upp servicenivåer, planera för gemensamma behov på 3-6 månaders sikt samt kommunicera förändringar. Operativ nivå IT-enhetens samarbetar med verksamheten i olika konstellationer efter behov (t ex planerade IT-projekt). IT rådets uppgifter att vara rådgivande i frågor som vidaredelegerats till IT-chef. att verka för samordning av IT-pedagogisk verksamhet och IT-utveckling inom Konstfack, att lämna underlag till verksamhetsansvariga inför budgetarbetet rörande hård- och mjukvara i datorsalarna att inom ramen för budget prioritera inköp av mjukvaror m.m. av betydelse för utbildning och forskning att vara en remissinstans och diskussionspart inför strategiska beslut inom IT-området vid Konstfack. Detta innefattar IT både som pedagogiskt verktyg och som administrativt stöd. IT-rådet sammanträder två gånger per termin. Möten utöver detta bestäms utifrån behov. Föreslagna förändringar utöver beslutad budgetram ska beslutas av prefekt/verksamhetsansvarig chef och ekonomichef innan ärendet går vidare till IT-chef som verkställer. Sammansättning Ledamöterna ska representera nedanstående kunskapsområden inom Konstfack som helhet samt ha en generellt god kunskap om IKT-frågor och verksamhetens behov. Medarbetare med annan specifik kompetens/ansvarområde adjungeras till IT-rådet vid behov. IT-chefen Video- och ljudproduktion Grafisk produktion 3D-program Gestaltningsfrågor (bildpedagogik) Gestaltningsfrågor - ordförande - utses inom institutionerna - utses inom institutionerna - utses inom institutionerna - utses inom institutionen för Bildpedagogik - utses inom institutionerna för DKK/Konst