Krig och handel under förhistorisk tid Åberg, Nils Fornvännen 25, Ingår i: samla.raa.
|
|
- Kjell Strömberg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Krig och handel under förhistorisk tid Åberg, Nils Fornvännen 25, Ingår i: samla.raa.se
2 Krig och handel under förhistorisk tid. Av NILS ÅBERG. nder primitiva tider äro krig och handel intimt förknippade med varandra, och båda hava i lika hög grad befrämjat kulturutbytet mellan folken, handeln förnämligast genom utbyte av olika områdens produkter, kriget genom att spränga folk- och kulturgränser och bringa segraren i närmare beröring med den besegrades kultur. De två företeelserna stå som sagt i nära samband med varandra, dock vanligen med en viss växelverkan dem emellan, så att under utvecklingens gång än den ena företeelsen, än den andra träder mera i förgrunden. Handeln, som alltid varit mer eller mindre beroende av de politiska krafternas spel, kan under gynnsamma politiska konjunkturer nå en stor omfattning och få en internationell räckvidd, vid andra tillfällen sjunker den kanske tillbaka till ett under primitivare former försiggående varuutbyte mellan de närmaste grannarna, och slutligen kan också handeln följa direkt i krigets fotspår. Även den förhistoriska handeln är alltså en komplicerad företeelse, som ständigt är underkastad starka fluktuationer; för den arkeologiska forskningen gäller därför icke endast att konstatera handeln, utan fastmer att söka förklara orsakerna till dess uppkomst och växlingar under olika situationer. Förutsättningarna för handelns uppblomstring ligga sålunda icke endast i besittningsrätten till någon bärnstenskust eller salt- eller koppargruva, utan därtill fordras, förutom initiativkraft även lämpliga avsättningsområden samt relativt ostörda handelsvägar. I det arkeologiska materialets skiftande karaktär avspeglas såväl handeln och det fredliga kulturutbytet mellan folken liksom
3 352 Nils Åberg. även kriget och folkexpansionerna. Dessa företeelser framträda inom fornsaksmaterialet såsom förskjutningar eller strömningar, vilka ofta fortplanta sig i motsatta riktningar, de högre kulturelementen från kulturhärdarna mot barbarländerna, de med folkexpansioner sammanhängande företeelserna oftare kanske i motsatt riktning. Tolkandet av dessa komplicerade företeelser utgör otvivelaktigt en av den arkeologiska vetenskapens främsta uppgifter. Tidigare syntes kanske uppgiftens lösande lättare tillgängligt än nu; då räknade man knappast med annat än utstrålningar från kulturländerna, medan numera forskningen även har att taga hänsyn till strömningarna i motsatt riktning. Uppgiften har härigenom onekligen komplicerats, och kanske har dessutom reaktionen mot den tidigare ensidiga tolkningen av materialet understundom lockat lill en motsatt ensidighet. I här berörda avseenden befinner sig sålunda vår forskning just nu i en brytningstid. Med dylika tolkningar av det arkeologiska materialets vittnesbörd sammanhänger även den inom forskningen sedan länge pågående striden rörande Orientens betydelse för den förhistoriska kulturutvecklingen i Europa. För den äldre forskarskolan framstod kulturutflödet från Orienten och Medelhavsländerna såsom en nästan mystisk kraft, fortplantande sig likt ljuset i etern, oberoende av folk- och kulturgränser, endast med styrkan avlagande i proportion till avståndet. Handeln och det. fredliga kulturutbytet torde sålunda enligt denna uppfattning hava utgjort de för utvecklingen bestämmande krafterna, och dessa skulle i stort sett varit oberoende av folkmotsättningar, krig och politik. Följaktligen nöjde man sig med att i fornsaksmaterialets skiftningar söka spåra reflexerna av inflytandet från kulturländerna. Den motsatta skolan förnekade väl icke möjligheten av dylika långväga kulturöverförelser, men fordrade bevis härför och betonade samtidigt, att det arkeologiska materialet i minst lika hög grad avspeglade folkexpansioner och av Orienten helt oberoende kulturrörelser i olika riktningar. Kanske förleddes man därvidlag understundom att underskatta de stora kulturländernas betydelse och att i stället överskatta barbarfolkens egna kulturförvärv. Ett groteskt exempel härpå erbjuder striden om det sorgligt ryktbara Glozel.
4 Krig och handel under förhistorisk tid. 353 Då man söker att skaffa sig en överblick över dessa för vår forskning så vitala frågor, vilka sålunda icke endast röra förhållandet mellan Orienten och Europa, utan över huvud taget gälla tolkandet av det arkeologiska primärmaterialet, är lämpligt att som utgångspunkt välja sådana företeelser, där det arkeologiska materialet kan ses mot bakgrunden av historiskt kända företeelser. Vi skola här söka lämna en dylik kortfattad orientering, och skola därför i helt schematiska drag karakterisera några av de viktigaste etapperna i den förhistoriska utvecklingen, börjande med do yngsta och historiskt bäst kända, därefter gående bakåt i tiden till de av historien allt sparsammare belysta utvecklingsskedena, där arkeologen sålunda blir alltmer hänvisad endast till sitt eget material. I Skandinavien har som bekant den förhistoriska tiden varat längst, och vikingatiden är där dess sista och kanske tillika most lysande utvecklingsfas. Orsakerna till den utomordentligt starka blomstring, som den nordiska kulturen vid denna tid har att uppvisa, äro välkända och behöva här icke närmare beröras. Krigståg och handelsfärder i brokigt virrvarr, utan aktivt deltagande från kulturnationernas sida, initiativet helt betingat av de nordiska folkens egen expansionskraft. Det arkeologiska materialet vittnar om denna expansion liksom även om de starka kulturvågor, vilka eamlidigt utifrån spolade in över nordiskt område. Man skönjer här tydligt, hur rörelsen utåt utlöser starka kulturströmmar i motsatt riktning. Om vi från denna de nordiska folkens stora expansionstid följa utvecklingen bakåt i tiden, möter oss vid 600-talets början en kraftig kulturuppblomstring, visserligen icke av samma omfattning som vikingatidens, men likväl mycket markant framträdande i det arkeologiska materialet. Denna högkonjunktur, vilken huvudsakligen framträder inom Vendelkulturen samt hos germanska stammar i södra England och dessutom hos vissa av de mellaneuropeiska germanfolken, torde kunna sammanställas med den sista av folkvandringstidens stora politiska omvälvningar, longobardernas erövring av Italien. Genom longobarderna öppnades vägen till Medelhavet, och folken i det inre Germanien fingo därigenom del av Medelhavshandeln och kommo i närmare beröring med de bysantinska och österländska kulturområdena. 28 Fornvännen 1930.
5 354 Nils Åberg. Av intresse i här berörda avseende är även förhållandet mellan Rom och Germanien. Så länge romarna ännu höllo sig kvar i Italien var kulturutbytet ringa, och först ofter Cesars tid, då romarna börjat fatta fast fot på andra sidan Alperna, ändrades detta förhållande. Det efter vår tideräknings början allt starkare framträdande romerska inflytandet inom den germanska världen är alltså från början att tillskriva den romerska expansionen norr om Alperna. Men samtidigt härmed uppstod å ett begränsat område, i det markomanniska Böhmen, en för fredlig handel sällsynt gynnsam politisk konjunktur, och som en följd härav blevo markornannerna för en kortare tid de kanske främsta förmedlarna av kulturutbytet mellan romare och germaner. Med den yngre kejsartiden går emellertid initiativet alltmer över på germanernas sida. Den stora gotiska expansionen mot Svarta Havet utlöste en mäktig kulturström, fortplantande sig i motsatt riktning och befruktnnde utvecklingen såväl i Mellnneuropa som i Skandinavien. För såväl de gotiska folken som för frankerna torde gälla, att deras intimaste beröring med klassisk kultur inträffat först efter det västromerska rikets undergång. I viss mån likartat är även germanernas förhållande till Laténetidens keltiska kultur. Medan kelterna ännu stodo på höjdpunkten av makt, och då den keltiska konsten och kulturen befunno sig i sin rikasto blomstring förblevo germanfolken föga berörda av inflytelser från keltiskt håll. Först med den tredje Laténeperioden, då kelterkultnren alltmer börjar bita mot sin undergång, begynner omsider det keltiska kulturinflytandet att genomsyra hela den germanska världen, från de mellaneuropeiska stammarna till de skandinaviska. Det råder intet tvivel om, att denna kulturöverföring lill väsentlig del varit betingad av germansk expansion över keltiska områden. Under de hittills berörda utvecklingsepokerna har handeln säkerligen utgjort en betydande faktor, men likväl icke varit bestämmande för utvecklingen, utan trätt tillbaka för det politiska kraftspelet. Även den blomstrande markomannerhandeln var endast en övergående episod, betingad av en sällsynt gynnsam politisk konstellation. Den kanske enda av de stora utvecklingsepokerna, under vilken handeln synes hava spelat en mera självständig och dominerande roll, är Hallstattiden. Hallstattiden, vars
6 Krig och handel under förhistorisk tid. 355 kulturuppblomstring till väsentlig del betingades av intima förbindelser med Italien, omspänner en tiderymd av 250 år och under denna tid synas inga arkeologiskt påvisbara folkförskjutningar över Alperna hava ägt rum, vare sig från norr eller från söder. De livliga förbindelserna över Alperna måste alltså hava varit rent kommersiellt betonade, kanske från början förorsakade av en rationell exploatering av saltgruvorna vid Hallstatt. Vid Hallstattidens slut blir emellertid åter kriget den för utvecklingen bestämmande faktorn. Lockade av det rika handelsutbytet med Italien göra sig nu de mera periferiskt boende kelterstammarna till herrar över det gamla Hallstattområdet, och därpå följer den av historien kända gallerinvasionen i Italien. Som en följd av denna segerrika invasion strömmade under en kortare tid italiska produkter till segrarnas stamländer, och här uppstod under ett starkare italiskt inflytande än Hallstattiden någonsin känt den äldsta Laténestilen. Vad Hallstatthandeln sålunda icke förmått, att å området norr om Alperna introducera element ur den etruskiska eller grekiska konsten, det åstadkoms alltså genom barbarfolkens invasion i Italien. Med här framlagda exempel för ögonen böra vi sålunda kunna förutsätta, att de för kulturutvecklingen bestämmande krafterna varit av likartad karaktär även under ännu äldre och av historien helt okända utvecklingsskeden, att alltså kulturutbytet mellan folken även då i minst lika hög grad betingats av krig och folkexpansioner som av rena handelsförbindelser. För dessa skeden kan emellertid tolkningen av det arkeologiska materialets vittnesbörd i regel icke stödjas genom hänvisning till historiskt kända företeelser; detta förklarar också uppkomsten av de starka principiella meningsskiljaktigheterna inom forskningen, då denna rör sig på rent förhistorisk mark. Endast i förhållandet mellan det förhistoriska Europa och de historiskt kända kulturkretsarna i Orienten erbjuder sig en möjlighet att anknyta de arkeologiska företeelserna till historien. Ehuru det arkeologiska materialet på denna punkt är för litet känt och kanske även för ensidigt bearbetat för att tillåta säkra slutsatser, bör likväl uppgiften vara lockande att undersöka, i vilken riktning materialet för närvarande synes peka. Söka vi då lill en början att på rent teoretisk väg bilda oss en
7 356 Nils Åberg. uppfattning rörande det förhållande, som under bronsåldern och kanske även en del av stenåldern kan tänkas hava existerat mellan Orienten och de inre delarna av Europa, bör förutsättas, att initiativet till de långväga förbindelsernas öppnande förnämligast knutits till sistnämnda områden. Något i Orienten förefintligt intresse för de avlägsna barbarländerna i det inre av Europa är knappast tänkbart, och en primitiv europeisk handel, vilken kanske med många mellanled fört exempelvis bärnsten från Östersjöns kuster till Medelhavsländerna, kan svårligen tänkas hava utlöst några starkare kulturströmmar i motsatt riktning. Under förutsättning att de europeiska kulturkretsarna verkligen stått under inflytande från Orienten, är antagligare, att detta inflytande i så fall uppkommit som en följd av indogermanska folkexpansioner i riktning mot Orienten. Vi skola undersöka, huruvida det tillgängliga materialet erbjuder något stöd för ett dylikt antagande. Då problemställningen här icke kan upptagas i full utsträckning utan endast antydningsvis beröras, bortse vi helt från sådana i och för sig viktiga, men arkeologiskt svåråtkomliga företeelser, såsom spridningen av de äldsta metallerna, av åkerbruk, boskapsskötsel, religiösa föreställningar, megalitgravar, kupolgravar etc. För bevisföringen lättast tillgänglig är bronsålderns fornsaksvärld, vilken under tvänne olika epoker, under Montelii tredje period samt under den första perioden eller Aunjetitzertiden erbjuder direkta anknytningar mellan Centraleuropa och Orienten. De till den tredje perioden hörande och för båda dessa områden gemensamma fornsakstyperna äro: fibulor av Peschieratyp eller ad arco di violino, dolkar eller knivar av Peschieratyp samt svärd med tungformigt fäste av två olika typer. Var dessa typer urspungligen uppstått, om i Europa eller i Orienten, är en fråga, som i detta sammanhang icke behöver upptagas till bedömande; vi konstatera endast, att typerna förekomma å båda hållen, att de i Centraleuropa och Italien tillhöra den tredje bronsåldersperioden, i Orienten den mykenska tidens slutskede och kanske delvis även submykensk tid. För Aunjetitzertiden äro anknytningarna svagare, men likväl tydligt påvisbara. De säkraste erbjuda kanske halsringarna med omrullade ändar samt de s. k. cypriska öglenålarna, båda typerna välkända från det egentliga Aunjetitzerområdet samt delar
8 Krig och handel under förhistorisk tid. 357 av Balkan. Dessutom är att omnämna en å Aunjetitzerområdet vid Harz anträffad lerkopp, till formen erinrande om Vaphiobägarna. De här omnämnda fornsaksgrupperna och även en del andra ådagalägga med mer eller mindre skärpa, att under de två epokerna förbindelser verkligen existerat mellan de från varandra så vitt skilda områdena. En kronologisk bestämning av dessa epoker bör sålunda möjliggöra en anknytning till Orientens historia. Arkeologiskt dateras den tredje bronsåldersperioden från tiden omkring år 1200 till omkring år 1000, de mot den tredje perioden svarande mykenska fornsaksgrupperna torde få hänföras till 1200-talet, med de yngre formerna fortlevande under 1100-talet. Don kronologiska parallellisoringen måste här givetvis röra sig inom relativt stora felgränser, och ett exakt bedömande av var de äldsta formerna uppträda torde därför för närvarande icke vara möjligt. Av nyssnämnda siffror att döma, synes kronologien för de mykenska formerna i allmänhet ligga något högre än för motsvarande mellaneuropeiska, om på grund av kronologiens osäkerhet eller emedan de verkligen varit något äldre må lämnas därhän. För båda dessa områdens kronologi gemensamt är likväl årtalet 1200, och vi torde sålunda i stort sett kunna bestämma de ifrågavarande företeelserna till århundradet före och efter nämnda årtal. Tiden omkring år 1200 representerar emellertid en mycket viktig och ödesdiger epok i Orientens historia. Vid denna tid går den mykenska kulturen under, och de från det inre av Balkan kommande dorerna bliva nu de ledande bland Greklands stammar. Samtidigt härmed sköljer en mäktig folkbölja över Mindre Asien och tränger fram genom Syrien samt ned mot Egyptens gränser. Det förut mäktiga hetiterriket i Mindre Asien går därvid under, likaledes flere av de syriska rikena, och endast med nöd förmår Egypten avvärja barbarfolkens anfall till lands och vatten. I denna väldiga folkrörelse torde många heterogena folkelement hava ryckts med, men dess egentliga upphov torde dock snarast kunna förknippas med indogermanska folkexpansioner över Balkan. Om så varit fallet, vinna vi alltså en fullt naturlig förklaring till de just vid denna tid konstaterade förbindelserna mellan Orienten och de inre delarna av Europa. För Aunjetitzertiden kunna orsakerna till förbindelserna mellan
9 358 Nils Åberg. de två områdena icke med samma tydlighet överblickas. Aunjetitzerskedet dateras arkeologiskt till 1400-talet och sannolikt även en del av 1500-talet. Under dessa århundraden synes Orienten icke hava utsatts för någon så förhärjande folkbölja som den nyss omnämnda. Hyksosinvasionen i Egypten faller minst ett århundrade tidigare (omkr. 1680) och kan sålunda svårligen sättas i något direkt samband med ifrågavarande företeelser; möjligen kunde den uppfattas som ett förspel. Snarare skulle dock dessa företeelser kunna ses i samband med hyksosväldets undergång (år 1580) eller hetiterrikets begynnande konsolidering. Under detla skede i Orientens utveckling flyta emellertid de historiska källorna sparsamt, och utvecklingslinjerna äro därför svårare att överblicka. Möjligen har hyksosväldets begynnande upplösning förorsakats av nya folkstammar, framträngande över Syrien. Vilka dessa i så fall varit och om de kommit över Balkan och Mindre Asien är däremot icke bekant. Vid det ifrågavarande skedets slut, omkring år 1400 försiggår den grekiska expansionen till Kreta och den stora arkipelagen. Denna expansion synes dock knappast hava förorsakats av från Balkan påträngande stammar. Om alltså inga stora och för kulturländerna katastrofala invasioner äro att konstatera från denna tid, hava dock säkerligen betydande ehuru av historien mindre uppmärksammade folkförskjutningar ägt rum. och möjligheten att förknippa Aunjetitzertidens förbindelser mellan Europa och Orienten med indogermanska folkrörelser förefinnes sålunda. I denna kortfattade och fragmentariska orientering rörande. ett komplicerat och vittomspännande problemkomplex återstår oss även att beröra frågan huru långt det orientaliska inflytandet i Europa kan tänkas hava sträckt sig bakåt i tiden. Det närmaste svaret härpå måste bliva, att möjligheten förefinnes från och med de tider, då de indogermanska folkexpansionerna mot Orienten togo sin början. Med historiens hjälp kunna vi också nå fram till en ungefärlig beräkning av denna tidpunkt. Den första stora indogermanska folkböljan, om vilken historien har att förtälja, utgöra hetiterna. Om dem veta vi sålunda, att de på 1900-talet erövrade Babylon, och härav kunna vi alltså sluta, att de indogermanska folkrörelserna tagit sin början före år Mot dessa av historien kända företeelser svarar nu en under
10 Krig och handel under förhistorisk tid. 359 loppet av den yngre stenåldern allt starkare framträdande aktivitet bland folkmassorna i det inre Europa. Det arkeologiska materialet vittnar om, att den nordiska kulturen från och med döstiden begynner expandera i Mellaneuropa och att denna expansion under loppet av gånggriftstiden tilltager i styrka. Samtidigt härmed iakttaga vi, huru den stora bandkeramiska kulturkretsen, från början koncentrerad i Centraleuropa, expanderar mot öster, och hur den å sin östra flygel liksom avsöndrar mer eller mindre självständiga kiilturgrtipper, sträckande sig från Ryssland i norr och ned på Balkan samt med utlöpare nående över till Mindre Asien. Ur kronologisk synpunkt möta inga svårigheter att förknippa dessa företeelser med historiens uppgifter om de första indogermanska folkexpansionerna mot Orienten. Beträffande de kronologiska förhållandena måste jag likväl här inskränka mig till att hänvisa till ett kommande arbete. Som ett sista och sammanfattande omdöme om de frågor, vilka här flyktigt berörts, kan alltså sägas, att såväl historien som det förhistoriska forskningsmaterialet bära vittnesbörd om att de stora folkexpansionerna i regel varit intimt förknippade med kulturströmmar i motsatt riktning. Ur denna synpunkt torde alltså förhoppningen kunna uttalas, att en utjämning mellan de inom vår forskning motsatta uppfattningarna så småningom skall kunna komma till stånd, utan att egentligen någondera parten helt behöver uppgiva sin egen ståndpunkt. Men en viktig förutsättning härför synes mig likväl vara, att försvararna av Orienten icke så hårdnackat som hittills motsätta sig varje tanke på att i det arkeologiska materialet söka spåra kultur- och folkexpansioner, gående från norr mot söder eller från väster mot öster. Ty utan dylika expansioner vore det av dem så ivrigt förfäktade orientaliska inflytandet i det inre Europa icke tänkbart. Nils Åberg: ZUSAM MENF ASSUNG. Kriog und Handel in vorgeschichtlichcr Zeit. Der Aufsatz erscheint in doutschor Sprache in don Vorhandlungcn des baltisohon Archäologenkongrcsses in Riga 1930.
Den romerska republiken var en form av demokrati, men som främst gynnade de rika
Bild: Giovanni Dall'Orto Varghona med tvillingarna Romulus och Remus. I romersk mytologi var det Romulus som grundade staden Rom. SPQR är en förkortning för "senaten och det romerska folket". Romarriket
SVERIGE INFÖR UTLANDET
SVERIGE INFÖR UTLANDET INSTALLNINGEN till Sveriges s. k. kulturpropaganda har under årens lopp i hög grad växla t. Kring det andra världskrigets slut rådde av allt att döma en viss oro för att vårt land
Kungagraven i Kivik Severin, Valdemar Fornvännen 27, 378-381 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1932_378 Ingår i: samla.raa.
Kungagraven i Kivik Severin, Valdemar Fornvännen 27, 378-381 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1932_378 Ingår i: samla.raa.se 378 S M A II li E M E D D E I. A N D E N Det är korta och enkla
Herrar Högbom (ordf.), Iveroth, Lindeberg, Streyffert, Svennilson och Waldenström. Direktör Wilh. Ekman närvarande vid fastighetsbildningsfrågan.
Protokoll fört vid sammanträde med Industriens Norrlandsutrednings arbetsutskott den 4 maj 1942 kl. 14.30 å Industriens Utredningsinstitut, Malmtorgsgatan 8, Stockholm. Närvarande: Herrar Högbom (ordf.),
Viktenheterna i Sverige under vikingatiden Arne, Ture J. Fornvännen 13, Ingår i:
Viktenheterna i Sverige under vikingatiden Arne, Ture J. Fornvännen 13, 61-64 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1918_061 Ingår i: samla.raa.se Viktenheterna i Soerige under oibingatiden. Av
En schweizisk gjutform Schnell, Ivar Fornvännen 23, 177-180 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1928_177 Ingår i: samla.raa.
En schweizisk gjutform Schnell, Ivar Fornvännen 23, 177-180 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1928_177 Ingår i: samla.raa.se Smärre meddelanden. En schweizisk gjutform. Åren 1916 och 1919 undersöktes
FINLAND OCH PUNDKURSEN
FINLAND OCH PUNDKURSEN Av bankdirektör R. VON FIEANDT, Helsingfors I ANSLUTNING till den i Sverige pågående diskussionen i valutafrågan har Svensk Tidskrift anhållit om en redogörelse för huru vi i Finland
1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F
1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369
En bildsten från Roslagen Thålin, Harry Fornvännen 39, Ingår i: samla.raa.
En bildsten från Roslagen Thålin, Harry Fornvännen 39, 243-246 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1944_243 Ingår i: samla.raa.se SMÄRRE MEDDELANDEN 248 tala för att det är Holmetorpsbrakteaten
Stenålder vid Lönndalsvägen
Arkeologisk rapport 2005:35 Stenålder vid Lönndalsvägen Styrsö 109, 110 och 111 Lönndalsvägen, Brännö Fyndplatser för flinta Schaktövervakning Göteborgs kommun Thomas Johansson ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN
Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt.
Om förstoringsglaset Du kan göra mycket med bara ett förstoringsglas! I många sammanhang i det dagliga livet förekommer linser. Den vanligast förekommande typen är den konvexa linsen, den kallas också
Det homeriska Troja Åberg, Nils Fornvännen 26, 297-303 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1931_297 Ingår i: samla.raa.se
Det homeriska Troja Åberg, Nils Fornvännen 26, 297-303 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1931_297 Ingår i: samla.raa.se Det homeriska Tröja. NILS Av ÅBERG. enom sina stolta upptäckter på Hissarlik
Vi jobbar så här: Varför läser vi historia. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP historia ht.2014.notebook.
Vi jobbar så här: Varför läser vi historia Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? 1 Varför läser vi historia? Eleverna skall ges förutsättningar att utveckla sin
Viktsenheterna i Sverige under vikingatiden. II Arne, Ture J. Fornvännen 14, 241--245 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1919_241 Ingår i:
Viktsenheterna i Sverige under vikingatiden. II Arne, Ture J. Fornvännen 14, 241--245 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1919_241 Ingår i: samla.raa.se Viktsenheterna i Snerige under cikingatiden.
Norden och Östersjöriket Sverige ca 1500-1700
Historia åk 4-6 - Centralt innehåll Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte Den svenska statens framväxt och organisation Det svenska Östersjöriket Orsaker, konsekvenser och migration
En artikel från Svenska Fotografen 1926 av. Oscar J:son Eilert. Den handlar om hästfotografering från hans verksamhet i Strömsholm.
En artikel från Svenska Fotografen 1926 av Oscar J:son Eilert. Den handlar om hästfotografering från hans verksamhet i Strömsholm. SVENSK FOTOGRAFISK TIDSKRIFT 125 der äro tagna med den då för tiden största
PM utredning i Fullerö
PM utredning i Fullerö Länsstyrelsens dnr: 431-5302-2009 Fastighet: Fullerö 21:66 m fl Undersökare: SAU Projektledare: Ann Lindkvist Inledning Utredningen i Fullerö utfördes under perioden 15 oktober -
Kransnedläggning skedde vid Cross of Sorrows utanför staden Pitkanranta och vid den okände soldatens grav.
ROSIV i österled 18-19 augusti var ROSIV (Reservofficerssällskapet i Västerbotten) inbjudet av ryska kulturdepartementet via Karelens Ministerium för kultur att deltaga i en konferens med syfte att manifestera
EUROPEISKT SAMARBETE EFTER LONDON
EUROPEISKT SAMARBETE EFTER LONDON A.v med. dr Karl Wistrand DET dramatiska förloppet av den europeiska försvarsfrågans utveckling har med spänning följts i alla länder. Den från Frankrike utgångna Pleven-planens
2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar
1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder
nita NATIONELLT IT-ANVÄNDARCENTRUM Författare: Olle Findahl
WORLD INTERNET INSTITUTE OLLE FINDAHL INTERNET I ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV DEL 1. Internet är en teknologi för de unga, välbeställda och välutbildade. Så ser bilden ut av Internets spridning i Europa.
Var går gränsen? Lödöse och Kungahälla som gränsstäder och grannstäder under medeltiden
Var går gränsen? Lödöse och Kungahälla som gränsstäder och grannstäder under medeltiden Erika Harlitz, doktorand i historia Från Vänerns södra utlopp till Kattegatt utanför Göteborg rinner Göta Älv, ett
BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING
BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING Befolkningsutveckling Befolkningen i Båstads kommun var drygt 11000 personer under 1940-talet och fram till början av 50-talet. Kommunen var en typisk landsorts- och jordbrukskommun
200 år av fred i sverige. En resa i fredens fotspår. en turistresa från interaktiv historia
200 år av fred i sverige En resa i fredens fotspår en turistresa från interaktiv historia så går resan 08.00 Samling Umeå. 08.15 Avfärd till Hörnefors. Under färden berättar vår guide om dagen och bakgrunden
Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna
FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden
Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna
Vilja lyckas. Rätt väg
Vilja lyckas Rätt väg Till Fadern genom Mig Predikan av pastor Göran Appelgren Läsningar: Ps 23; Joh 14:1-11; SKR 538. Och vart jag går, det vet ni. Den vägen känner ni. Thomas sade: Herre, vi vet inte
Romarrikets uppväxt börjar i staden Rom. Historien handlar om en stad och hur den sakta men säkert lägger ett allt större område under sig.
Romarrikets Uppgång. Roms historia Republikens Födelse. 750 f Kr 509 f Kr. Romarrikets uppväxt börjar i staden Rom. Historien handlar om en stad och hur den sakta men säkert lägger ett allt större område
Några satser ur talteorin
Några satser ur talteorin LCB 997/2000 Fermats, Eulers och Wilsons satser Vi skall studera några klassiska satser i talteori, vilka är av betydelse bland annat i kodningsteknik och kryptoteknik. De kan
Kelterna vilka var de?
Kelterna vilka var de? Thorsten Sjölin september 2015 öppnades en utställning på British Museum i London som handlade om kelterna, deras konst och identitet. Den första frågan man ställer sig är: vilka
Det Göteborg som fick stå som värd för den stora utställningen 1923 hade under
Näringsliv och samhällsutveckling Det Göteborg som fick stå som värd för den stora utställningen 1923 hade under de närmast föregående 50 åren genomgått en i många avseenden dramatisk utveckling. År 1873
kunna diskutera och samtala fritt om olika ämnen och med stort sammanhang
Mål Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs Eleven skall förstå och tillgodogöra sig innehåll i längre sammanhängande redogörelser i tal och skrift och av skiftande karaktär och av känt eller
2003 års undersökning Norr om väg 695 fanns sammanlagt 13 hus, huvudsakligen fördelade på två gårdslägen. Det södra gårdsläget var beläget invid ett
Sammanfattning Under 2002 och 2003 genomfördes en stor arkeologisk undersökning vid Kättsta by i Ärentuna socken, Uppsala kommun. Utgrävningen utgjorde ett av de största delprojekten inom ramen för vägbyggnadsprojektet
Stockholmskonjunkturen hösten 2004
Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.
Del ur Lgr 11: kursplan i historia i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i historia i grundskolan 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det
någon skulle föreslå, att ur våra räkningar utesluta tecknet "j/, så att man t. ex. skulle skriva lösningen av
Om någon skulle föreslå, att ur våra räkningar utesluta tecknet "j/, så att man t. ex. skulle skriva lösningen av andragradsekvationen.1 -f 2 där y' 2 = b, eller i st. f. x=y$-\-yj
Renässansen Antiken återupptäcks
Renässansen Antiken återupptäcks Norditalienska stadsstater Städer i norra Italien var självstyrande, t.ex. Venedig och Florens. Handel med Kina och Indien gjorde dem rika. Köpmän n och hantverkare blir
FOLKSKOLANS GEOMETRI
FOLKSKOLANS GEOMETRI I SAMMANDEAG, INNEFATTANDE DE ENKLASTE GRUNDERNA OM LINIERS, YTORS OCH KROPPARS UPPRITNING OCH BERÄKNING. Med talrika rit-öfningsuppgifter och räkne-exempel. Af J. BÄCKMAN, adjunkt
DEN RYSKA VÄNSKAPSOFFENSIVEN
)- DEN RYSKA VÄNSKAPSOFFENSIVEN B ER GET har fött en råtta och Geneve en anda. Den anda som efter många år av kallt krig skulle förbereda den fredliga samlevnaden mellan det västliga och östliga maktblocket
Vad karaktäriserar vikingatidens Gotland
Vad karaktäriserar vikingatidens Gotland Högkonjunktur!! Syns i silverskatter, rikt material i såväl gravar som hamnplatser. Rikedomen som byggs upp under vikingatid omsätts med kristendomens inträde i
Guds egenskaper och natur
Guds egenskaper och natur I diskussioner och debatter rörande kristen tro kommer man osökt in på frågor rörande universum och Gud som dess skapare. Som människor färgas vi givetvis av den världsbild vi
Ett försök rörande nyttan av regler vid räkneundervisning.
Ett försök rörande nyttan av regler vid räkneundervisning. AV K. G. JONSSON. Många mena, att regler böra användas så sparsamt som möjligt vid undervisningen i våra skolor. Som reglerna också ofta äro belamrade
HOTET MOT. KOMMUNERNAs SJÄLVSTYRELSE
HOTET MOT KOMMUNERNAs SJÄLVSTYRELSE Av riksdagsman 1VIARTIN SKOGLUND Doverstorp UTVECKLINGEN rider fort på det kommunala området. Den praktiske kommunalmannen ställes ideligen inför spörsmål av den storleksordningen,
DE RÖDAS OCH DE HVITAS STRID I FINLAND 1918 SPELREGLER. HELSINGFORS 1918, JUUSELA &- LEVÄNEN A.B. BOKTRYCKERl
DE RÖDAS OCH DE HVITAS STRID I FINLAND 1918 SPELREGLER HELSINGFORS 1918, JUUSELA &- LEVÄNEN A.B. BOKTRYCKERl De rädas och de hvitas strid i Finland 1918. SPELREGLER. spelet deltaga 2 parter: de -röda och
Utdrag ur protokoll vid sammanträde Uppehållstillstånd för tribunalvittnen
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-05-20 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, justitierådet Torgny Håstad och regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson. Uppehållstillstånd för
Meddelanden från Skåne Hansen, Folke Fornvännen 23, Ingår i: samla.raa.
Meddelanden från Skåne Hansen, Folke Fornvännen 23, 53-57 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1928_053 Ingår i: samla.raa.se Smärre meddelanden. 53 egentliga plats, varigenom den kulturhistoriskt
FIDEIKOMMISS I SKÄRVET. Fyrarumsbyggnad i Oskars s:n Sveriges minsta fideikommiss
Följande artikel är en direkt avskrift från Kalmar Läns Tidning lördagen den 28 april 1951 Artikeln kommer från Lars Lennartsson, sonson till Ingeborg Petersson. Fyrarumsbyggnad i Oskars s:n Sveriges minsta
on line: http://www.umu.se/histstud/utbildning/index.html
UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för historiska studier Jonas Liliequist tel: 786 67 73 Historia A jonas.liliequist@historia.umu.se on line: http://www.umu.se/histstud/utbildning/index.html INSTUDERINGSFRÅGOR
Marknadsbrev nr 8. Försäljningarna har delats in i samma kategorier som tidigare.
Marknadsbrev nr 8 MARKNADSÖVERSIKT Efterfrågan håller i sig och uppgången har varit stabil sedan förra marknadsbrevet kom ut våren 1998. Under 1998 förmedlade Skånegårdar fastigheter för ett sammanlagt
Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng.
Religionshistoria I Abrahamitiska religioner, 7,5 hp Skriv namn och personnummer på omslaget! På alla papper som innehåller svar skall du skriva den siffra du tilldelats, men inte något annat som gör att
Eders Majestäter l. Ärade församling l. Vi högtidlighåller i dag Svenska Teknologföreningons
Eders Majestäter l Ärade församling l Vi högtidlighåller i dag Svenska Teknologföreningons 100-årsjubileum. För oss alla är det en betydelsefull uppmuntran i vårt arbete, att Svenska Teknologföreningens
Lutande torn och kluriga konster!
Lutande torn och kluriga konster! Aktiviteter för barn under Vetenskapsfestivalens skolprogram 2001 Innehåll 1 Bygga lutande torn som inte faller 2 2 Om konsten att vinna betingat godis i spel 5 3 Den
Tunadalskyrkan Den levande strömmen. Hes 47: 1-12
1 Tunadalskyrkan 130922 Den levande strömmen Hes 47: 1-12 Det hebreiska folket var i fångenskap i Babylon. Templet i Jerusalem, symbolen för Guds närvaro bland sitt folk hade förstörts till deras stora
Grundläggning, avdelning 3: Övergång från sedernas metafysik till kritiken av det rena praktiska förnuftet!
Grundläggning, avdelning 3: Övergång från sedernas metafysik till kritiken av det rena praktiska förnuftet! Moralens grundläggande princip är en princip om viljans autonomi Vi skall handla på ett sådant
Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne. Gåvobrevet. jämte. testators önskemål beträffande fondens förvaltning
Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne Gåvobrevet jämte testators önskemål beträffande fondens förvaltning med däri gjorda ändringar LO.m. 2009-10-02 GÅVOBREV Jag Ernst August Bång överlämnar härmed
Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug
Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2889 av Markus Wiechel (SD) Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen
Grekiska gudar och myter
Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka
Eva Andreas Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden
Eva Andreas Tunadalskyrkan 160904 Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden Matt 28:16-20 Under hösten kommer de flesta av mina predikningar att ha ett gemensamt tema, och varje predikan
Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ
Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera
Skånelands djurbild och flagga
Textsammanställning: Peter Broberg Bearbetning för Internet: Göran Hansson SSF Stiftelsen Skånsk Framtid All dokumentation från författaren donerades till SSF av hans bror 1992. SSF administrerar därmed
EUKLIDES' FYRA FÖRSTA BÖCKER. TUi benäget omnämnande. Höyaktninysfiillt från FÖRLÄGGAREN. BEARBETADE OCH TILL UNDERVISNINGENS TJÄNST UTG1FNA STOCKHOLM
TUi benäget omnämnande Höyaktninysfiillt från FÖRLÄGGAREN. EUKLIDES' FYRA FÖRSTA BÖCKER BEARBETADE OCH TILL UNDERVISNINGENS TJÄNST UTG1FNA AF KLAS VINELL ADJUNKT VID NORRA r.atrni-ärovehkkt I STOCKHOLM
Fråga 2. Det finns alltså två delar i det här arbetet: Svara kort på varje delfråga (se nedan). Skriv en 400 ord om vad du lärt dig av detta.
Fråga 2 Hur ser religioner ut? Det är inte så lätt att förstå vad religion är. Begreppet flyter ut för mig ju mer jag försöker fixera det. Därför vill jag att du hjälper mig förstå vad religion är genom
Antiken 700 f Kr 500 e Kr. Greker och Romare
Antiken 700 f Kr 500 e Kr Greker och Romare Varför dessa årtalsgränser? Händelser som traderats muntligt från 1200- talet f Kr, krig o myter m hjältar skrivs ned i Iliaden/Odysseen äldsta diktverken i
Tunadalskyrkan, påskdagen Mark 16:1-14
1 Tunadalskyrkan, påskdagen 2013 03 31 Mark 16:1-14 Man brukar ibland säga att någonting är början till slutet, men i allt som händer runt påsken skulle jag vilja vända på det och säga; det är slutet till
Den dumme bonden som bytte bort sin ko
q Den dumme bonden som bytte bort sin ko b Sagan är satt med typsnittet Transport kapitäler, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare.
Sveriges historia genom ett barns ögon 1600-talet och häxprocesserna
Sveriges historia genom ett barns ögon 1600-talet och häxprocesserna 1 FÖRORD TILL LÄRARHANDLEDNINGEN Vår ambition är att öka måluppfyllelsen för fler elever. Vi är övertygade om att mediet film tillsammans
3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia
3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför
ERIK SJÖMAN. Uppköpserbjudanden, irrevocables och flaggning 2008-09 NR 1
ERIK SJÖMAN Uppköpserbjudanden, irrevocables och flaggning 2008-09 NR 1 230 DEBATT Uppköpserbjudanden, irrevocables och flaggning 1. Inledning Det är vanligt att en budgivare redan före lämnandet av ett
Målbeskrivning Historia. Världskartan ritas. Namn:.. Läxa: Onsdag V.41 sid 136-139 i SOL 2001 eller sid 17-19 i SO-Lätt 2001
Målbeskrivning Historia Världskartan ritas Namn:.. Läxa: Onsdag V.41 sid 136-139 i SOL 2001 eller sid 17-19 i SO-Lätt 2001 Läxa: Fredag V.42 sid 140-146 i SOL 2001 eller sid 20-24 i SO-Lätt 2001. Prov:
GÖTEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK /
GÖTEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK / Förord 14000 000380770 Denna del av Läroplan för kommunal och statlig utbildning för vuxna (Lvux 82) innehåller reviderade timplaner och kursplaner för etapp 1, 2 och
Lokala bostadsmarknader Stockholms län
Lokala bostadsmarknader Stockholms län 2014 2016 Kortversion Kortversion Bostad2.indd 1 1 2018-09-19 12:17 Innehåll Inledning Inledning...2 Olika faktorer påverkar flyttningar...3 Flyttningar inom länet...4
PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson
PiteåPanelen Rapport nr 13 Europaförslag November 2010 Eva Andersson Kommunledningskontoret Europaförslag Europaparlamentet vill utöka möjligheten för Europas medborgare att påverka Europeiska unionen.
Internationell utblick gällande stölder
Internationell utblick gällande stölder JUNI 018 En kartläggning genomförd av HUI på uppdrag av Svensk Handel. Juni 018 Förord Sverige har flest anmälda stöldbrott i hela Europa samtidigt som polistätheten
CODEX WALLERSTEIN(Cod.I.6.4.2) En översättning av långsvärdsstyckena till Svenska
CODEX WALLERSTEIN(Cod.I.6.4.2) En översättning av långsvärdsstyckena till Svenska Av Mattias Landelius Uppsala Historiska Fäktskola 2015 www.uhfs.se INTRODUKTION Codex wallerstein är en fäktmanual i vilken
Kristusbarnet kröner sin moder : ett motiv ur Caesarius av Heisterbachs Dialogus Miraculorum i svensk 1300-talskonst? Andersson, Aron Fornvännen
Kristusbarnet kröner sin moder : ett motiv ur Caesarius av Heisterbachs Dialogus Miraculorum i svensk 1300-talskonst? Andersson, Aron Fornvännen 1957(52),s. 78-81 : ill. http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1957_078
Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer
Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Även miljöfrågor polariserar rika mot fattiga. Miljöpolitik kan vara rasistisk. I många länder är miljörättvisa en politisk stridsfråga. Varför inte i Sverige? I "Cancergränden",
Språkrevitalisering och ortografi
*!"#$%&'(#)"*+,-*'(#)"&."/+0+1$2*3450$1-.&.#*+,-*6&37/$/17#*%4#*($&.'73$'"7* 8#5.(0+1*9:*375*;
Industri och imperier HT Instuderingsfrågor
Industri och imperier HT 2016 Instuderingsfrågor Det allra bäst är egentligen om ni som studenter skapar era egna frågor och problem vid inläsningen av kurslitteraturen, men det är inte alltid så enkelt.
Vad menas med en högkultur? Diskutera med din bänkgranne i 4 minuter så brainstormar vi allt ni vet om högkulturer. Vet du inte så använd din fantasi
Att kunna: Hur levde människan innan hon blev bofast? Vad är det som kännetecknar en högkultur? Hur var det nya samhället när människan blev bofast? Hur uppstod högkulturen Egypten? Vad är det som kännetecknar
Milobefälhavare Väst: Anfallet kommer från Danmark
GT 1981-05-07 Milobefälhavare Väst: Anfallet kommer från Danmark Av CURT CARLSSON GÖTEBORG: Anfallet mot Västsverige kommer från Danmark. Inte från danskarna utan från Nato eller Warszawapakten som ockuperat
Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en
o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där
R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet
R 6634/2000 2000-09-14 Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 19 juni 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Uppehållstillstånd
5. Administrationen vill, innan den motbevisar styrekonomens argument, klargöra bakgrunden till ärendet.
01-0439 AKTSKRIVELSE Ärende: Begäran om upphävande av styrekonomens nekande av godkännande nr 01/04 1. I ett meddelande av den 11 juni 2001 informerade styrekonomen chefen för personalavdelningen om sitt
HÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 juni 2004 B 970-03 KLAGANDE Riksåklagaren, Box 5553, 114 85 STOCKHOLM MOTPART SK Offentlig försvarare och ombud: advokaten IF SAKEN Olaga
VI OCH VÄSTMAI(TERNA. Au professor GUST AF AKERMAN
.. VI OCH VÄSTMAI(TERNA Au professor GUST AF AKERMAN UNDER senare tid har det blivit allt tydligare att ett öst-västligt krig, som inte begränsas till enbart Medelhavet eller Orienten, med all sannolikhet
Sverigedemokraterna i Skåne
Sverigedemokraterna i Skåne Sverigedemokraterna i Skåne Anders Sannerstedt Sverigedemokraterna gick starkt framåt i valet 2006. I riksdagsvalet fördubblade de sin röstandel jämfört med 2002, och i kommunalvalet
Solidusfynden på Öland och Gotland Arne, Ture J. Fornvännen 14, 107-111 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1919_107 Ingår i: samla.raa.
Solidusfynden på Öland och Gotland Arne, Ture J. Fornvännen 14, 107-111 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1919_107 Ingår i: samla.raa.se Solidusfunden på Öland och Gotland. 1 Av T. J. ARNE.
Citation for the original published paper (version of record):
http://www.diva-portal.org This is the published version of a paper published in Filosofisk Tidskrift. Citation for the original published paper (version of record): Bergström, L. (2014) Ett universum
Luckor i regeringsformens rättsstatsskydd
GUSTAF PETREN: Luckor i regeringsformens rättsstatsskydd Regeringsrådet Gustaf Petren granskar ingående regeringsformens skyddför rättsstaten. Han pekar bl a på att regeln i RF om allas lika värde endast
EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet
EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet INTERNATIONELL POLITISK EKONOMI tvärvetenskaplig forskningsinriktning som analyserar
Utdrag ur protokoll vid sammanträde Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2004-04-27 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, justitierådet Torgny Håstad och regeringsrådet Göran Schäder. Enligt en lagrådsremiss den
Utvärdering med fokusgrupper
Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Utvärdering med fokusgrupper Monica Hane Med metod menar vi hur det empiriska materialet insamlas och bearbetas för att på bästa sätt belysa det som studien skall
APOKRYFERNA SUSANNA TILL KING JAMES BIBLE Susanna
www.scriptural-truth.com APOKRYFERNA SUSANNA TILL KING JAMES BIBLE 1611 Historien om Susanna [i Daniel] Susanna Ange förutom början av Daniel, eftersom det inte är i Hebreiska, som varken den berättande
Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda
Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati
Ens NORDISKA MUSEETS OCH SKANSENS ÅRSBOK 1941
r» / Ens TV NORDISKA MUSEETS OCH SKANSENS ÅRSBOK 1941 FATABUREN NORDISKA MUSEETS OCH SKANSENS ÅRSBOK 1941 Redaktion: Andreas Lindblom Gösta Berg Sigfrid Svensson Omslaget'. Kronprinsen och prins Gustaf
Kapitlet SLUTORD BOKEN OM LYCKAN BÔ YIN RÂ
Kapitlet SLUTORD ur BOKEN OM LYCKAN av BÔ YIN RÂ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se SLUTORD e få, som redan från grå forntid kände dessa D lagar och levde efter dem, var
Svenska Radioaktiebolaget. Av Kommendörkapten I. Wibom
Svenska Radioaktiebolaget. Av Kommendörkapten I. Wibom Radiobolaget bildades i september 1919 av flera för radio intresserade svenska firmor för att verkställa undersökningar och experimentarbeten inom
Stephen Hawking och Gud. Tord Wallström
Stephen Hawking och Gud Tord Wallström I en intervju för flera år sen berättade den engelske vetenskapsmannen Stephen Hawking om en audiens som han och några kolleger beviljats med påven i samband med
ROM - En utmärkt plats för handel
Romarriket ROM - En utmärkt plats för handel Ursprung: Bra plats för handel - vägar, floder, hav. kullar (vid flykt) 600 f.kr fanns det ett centrum Olika folkgrupper - kelter (galler), greker, latiner