Förbundet Sveriges Dövblinda Organisationsnummer Årsredovisning för räkenskapsåret

Transkript

1 Årsredovisning 2011

2

3 Förbundet Sveriges Dövblinda Organisationsnummer Årsredovisning för räkenskapsåret Styrelsen för Förbundet Sveriges Dövblinda lämnar härmed följande årsredovisning. Innehåll 1. Förändringar och nya möjligheter... sid 6 2. Ekonomi... sid 8 3. Intressepolitisk verksamhet... sid Ny verksamhetsplan... sid Arbetsmarknad... sid Habilitering och rehabilitering... sid Kultur... sid Social service... sid Tillgänglighet... sid Tolkverksamhet... sid Utbildning... sid Projekt... sid Arbete för ungdomar med dövblindhet... sid Bättre dövblindtolkning... sid Villa Smartbo... sid FSDB:s medverkan i externa projekt... sid Konferenser och evenemang... sid Kongressen... sid Almedalsveckan... sid Familjeveckan... sid Individuell konstkurs... sid Dövblindas Dag... sid Höstträff... sid 31 3

4 6. Information... sid Sektioner... sid DBU... sid Föräldrarådet.... sid Familjesektion... sid Regionala föreningar... sid Medlemmar... sid Samverkan... sid Lika Unika... sid Internationellt samarbete... sid WFDB... sid DbI... sid EDBU... sid DBNSK... sid Nordiskt Kulturförbund för Dövblindfödda... sid Utvecklingssamarbete... sid Rwanda... sid Nicaragua... sid WFDB-Global... sid Mama Magnus... sid Styrelsen... sid Kansliet... sid Slutord... sid Förkortningar... sid Resultaträkning... sid 52 4

5 18. Balansräkning... sid Noter... sid 55 Alla belopp redovisas, om inte annat anges, i tusentals kronor (tkr). Uppgifter inom parantes avser föregående år. 5

6 1. Förändringar och nya möjligheter År 2011 har framför allt varit ett år med många och stora förändringar. Vi hoppas att de allra flesta av dem kommer att leda till en positiv utveckling med nya möjligheter. Vi lever idag i ett samhälle som utvecklas snabbt. Personer med dövblindhet är en liten, men mycket utsatt grupp i samhället. Att ha dövblindhet medför nödvändiga livsomställningar och stora behov av individuella insatser och anpassningar. För att den som har dövblindhet ska ha en chans att vara delaktig i vardagen och samhället krävs tillgång till hjälpmedel, stöd och dövblindtolkning samt att kunna använda insatserna och anpassningarna. Idag får inte alla det stöd som de behöver och har rätt till. De som ger stöd ser tyvärr sällan till helheten i ett livsperspektiv. FSDB är en ideell intresseorganisation av personer med dövblindhet. Med mycket framåtanda, 6 men med små ekonomiska medel, arbetar vi tillsammans med de tolv regionala föreningarna och de tre sektionerna för att uppnå goda levnadsvillkor med bra service för personer med dövblindhet. På olika nivåer inom FSDB arbetar vi för att alla personer med dövblindhet ska uppnå full delaktighet, jämlikhet, självständighet och självbestämmande inom samtliga områden i samhället. Vi arbetar också för att samhället ska leva upp till lagar och till vad som står i FN:s konventioner. I slutet av maj var det dags för FSDB:s kongress. Kongressen är vårt högsta beslutande organ. Det är till exempel kongressen som väljer förbundets ordförande, styrelse, valberedning etc. Det är också kongressen som bestämmer inriktningen för verksamheten. I mitten av juni presenterade regeringen sin nya strategi för funktionshinderspolitiken. Strategin gäller femårsperioden Syftet med strategin är att visa politikens inriktning med konkreta mål för samhällets insatser samt hur resultaten ska följas upp under de kommande fem åren. Strategin handlar om insatser i till ex-

7 empel Arbetsmarknadspolitiken, Utbildningspolitiken, Socialpolitiken och IT-politiken. Inom FSDB bevakar vi noga utvecklingen och vi har under året arbetat med att utveckla vår egen organisation och vårt intressepolitiska arbete. Ett stort steg i den riktningen togs när FSDB:s kongress beslutade att anta en helt ny verksamhetsplan som fokuserar på delaktighet. En viktig förutsättning för att personer med dövblindhet faktiskt ska kunna uppnå delaktighet är en fungerande tolktjänst. I mitten av december 2011 lade den statliga tolktjänstutredningen fram sitt förslag (ett betänkande). Utredningen föreslår bland annat att det ska bildas en ny statlig tolktjänstmyndighet som ska ansvara för all tolktjänst i hela Sverige. 7 Statskontoret har haft regeringens uppdrag att se över de särskilda statliga bidragen till personer med dövblindhet. Det har bland annat resulterat i att PTS (Post- och telestyrelsen) inte fortsätter att bidra med medel till driften av databaserna TP 44/TP Nova. PTS arbetar dock för att få till stånd ett nytt forum som kan fungera för personer med dövblindhet. I oktober startade dessutom PTS en innovationstävling, vars övergripande tema var att underlätta vardagen för personer med dövblindhet. Året slutade tufft för FSDB med att Socialdepartementet meddelade oss om drastiska förändringar för bidragsgivningen för Nuet och elektronisk nyhetsservice. Det innebar att vi tvingades att vidta olika åtgärder. (Mer om detta i kapitel 2 Ekonomi). Det är många stora förändringar på gång, men vi tycker samtidigt att det är positivt att myndigheter åtminstone delvis har fått upp ögonen för att det behövs särskilda insatser för personer med dövblindhet. Samarbete är viktigt för oss. Vi är till exempel mycket glada för vårt goda samarbete med NKCDB och hoppas att det kommer att öka ytterligare i framtiden. FSDB är också en av fem medlemsorganisationer i samarbetsorganisationen Lika Unika. I Lika Unika verkar vi för mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Vi är engagerade i intressepolitiska frågor på riksplanet som handlar om att förbättra

8 livssituationen för människor med funktionsnedsättningar. FSDB arbetar inte bara i Sverige utan även över gränserna tillsammans med dövblindorganisationerna i Norden, Europa och övriga världen. Att leva med dövblindhet i dagens samhälle är inte lätt. Det finns mycket kvar att arbeta med innan full delaktighet och jämlikhet blir verklighet. Vi står nu inför många spännande vägskäl och nya möjligheter öppnar sig. För att en handikapporganisation ska kunna bedriva meningsfullt intressepolitiskt arbete och faktiskt kunna förbättra livsvillkoren för personer med funktionsnedsättning är det viktigt att det finns långsiktiga ekonomiska förutsättningar. FSDB är i likhet med de flesta andra handikapporganisationer beroende av organisationsstödet. Det är FSDB:s viktigaste inkomstkälla och för år 2011 var stödet kronor. Den summan motsvarar fortfarande ungefär hälften av det bidrag som FSDB fick under åren 1999 och Förutom organisationsstödet har FSDB:s andra större bidrag som vi har fått under många år finansierat nyhetstidningen Nuet och den elektroniska nyhetsförmedlingen. Under senare år har det kommit signaler om att förändringar är på gång med bidraget. Det har varit ett orosmoln eftersom vi inte har vetat vad som kommer att hända med bidraget eller med vårt inflytande över nyhetstidningens anpassningar efter vår målgrupps behov. 2. Ekonomi 8 I slutet av 2010 gav regeringen Statskontoret i uppdrag att se över de särskilda statliga stöden till personer med dövblindhet. I mitten av mars kom Statskontorets rapport som handlade om totalt fyra stöd: - Stödet till Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor - Stödet till Resurscenter dövblind - Stödet för driften av nätverket Fruktträdet och

9 - Stödet till FSDB för produktion av informationskällor, kunskapsutveckling, nätverksbyggande och informationsspridning. Bland annat konstaterade Statskontoret i rapporten att det finns stora skillnader mellan stöden när det gäller t ex målgrupper och finansieringsformer. Gemensamt för alla fyra stöd är bristen på styrning och uppföljning. Stöden hanteras av tre olika departement och olika statliga myndigheter är på varierande sätt inblandade i hanteringen av stöden. 9 För FSDB:s del har det inneburit att PTS inte fortsätter att lämna bidrag till driften av databaserna. Vidare innebar det att i slutet av år 2011 blev vi ombedda att lämna in en ny ansökan till Socialdepartementet för bidragsgivningen för Nuet och elektronisk nyhetsservice för år 2012 (istället för den ansökan som vi tidigare hade lämnat in). I slutet av förra året hann vi också få besked om summan för år Det är ungefär hälften av det belopp som vi tidigare har fått och pengarna ska användas till att anpassa vår verksamhet efter de nya förutsättningarna, vilket bland annat har inneburit att vi blev tvungna att säga upp avtalet med det företag (Tundell och Salmson AB) som producerar nyhetstidningen Nuet och arbeta fram en tidsplan för nedläggningen. Den ekonomiska situationen gjorde också att vi blev tvungna att påbörja en process med att förbereda uppsägningar av personal på kansliet. För år 2013 kommer vi inte att få något bidrag. NKCDB (Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor) har fått ett bidrag på 2,9 miljoner kr för år De ska i nära samarbete med FSDB påbörja ett långsiktigt utvecklingsarbete kring utveckling av teknik och tjänster avseende information och kommunikation för personer med dövblindhet. Vi är glada för vårt goda samarbete med NKCDB. Tidigare år har FSDB ganska ofta gjort avsättningar i boksluten. För år 2011 görs dock inga avsättningar. Den främsta anledningen är att vi vill skapa rörliga tillgångar istället för låsta tillgångar. Det är viktigt att kunna sätta in rätt resurser vid behov. Under 2011 har vi också sålt en fond, vilket gav en realisationsvinst som påverkar resultatet. Om

10 inte fonden hade sålts hade resultatet blivit sämre. När Föreningen Fruktträdet lades ned överflyttades föreningens kvarvarande tillgångar till FSDB. Vi vill också tacka alla generösa privatpersoner som har lämnat frivilliga gåvor. Ert stöd och engagemang värmer och det betyder mycket för vår verksamhet. För de bidrag som FSDB fått under verksamhetsåret 2011 vill vi tacka följande givare: De blindas vänner (i Göteborg) Kronprinsessan Margaretas Arbetsnämnd för synskadade Nordiska ministerrådet Norrmans fond Shia för utvecklingssamarbete i andra länder Synskadades stiftelse Uppsala Husmoders förening. 3. Intressepolitisk verksamhet Det intressepolitiska arbetet är själva kärnan i FSDB:s verksamhet. Den övergripande målsättningen är att uppnå full delaktighet, jämlikhet, självständighet och självbestämmande inom samtliga områden i samhället. DBU (Dövblind Ungdom) har fått bidrag från: Bångs stiftelse Stenbecks arv Synskadades stiftelse Ungdomsstyrelsen. 3.1 Ny verksamhetsplan Den 1 juni 2010 inledde FSDB:s styrelse ett samarbete med forskaren Kerstin Möller. Hon har haft uppdrag som kunskapsutvecklare och har tillsammans med styrelse, personal och regionala föreningar arbetat med att utveckla och förbättra det intressepolitiska arbetet. 10

11 Kongressen 2011 beslutade om att anta en verksamhetsplan som fokuserar på delaktighet och det innebär ett helt nytt sätt att arbeta. Verksamhetsplanen är flexibel och den saknar detaljer. Planen kan användas utåt i samhället, inom FSDB och individuellt. Med utgångspunkt från den nya verksamhetsplanen, har styrelsen beslutat att prioritera följande fem områden: 1. Tolkfrågor (i första hand på samhällsnivå) 2. IT-frågor (på alla nivåer) 3. Skolfrågor (i första hand på samhällsnivå) 4. Omorganisation och arbete med den nya verksamhetsplanen (på organisationsnivå och på medlemsnivå) 5. Stadgefrågor och medlemskap (på organisationsnivå). Nya arbetsgrupper har också bildats, t ex IT-gruppen och Stadgegruppen Arbetsmarknad Rätten till arbete och sysselsättning är en grundläggande mänsklig rättighet. I artikel 27 i konventionen står det om arbete och sysselsättning och att konventionsstaterna erkänner rätten till arbete för personer med funktionsnedsättning på lika villkor som alla andra. Regeringen satsar på att prioritera arbetsmarknadsfrågor. Idag är arbetslöshetssiffrorna höga och det är tufft att ta sig in på arbetsmarknaden. Om man dessutom har en funktionsnedsättning är det ännu tuffare. Det handlar om att få ett arbete eller annan meningsfull sysselsättning men också om att få tillgång till rätt insatser och stöd så att man kan behålla ett jobb. För personer med dövblindhet kan exempel på en sådan insats vara att få tillgång till dövblindtolkning i arbetslivet. FSDB anser att alla människor är värdefulla och har resurser att bidra med till samhället. Vi tycker att det är särskilt allvarligt när unga personer med dövblindhet går direkt från gymnasieskolan in i ett system med aktivitetsersättning. Gymnasieskolan har ett stort ansvar för att förbereda dem

12 och samordna insatser. Genom vårt projekt Arbete för ungdomar med dövblindhet har syftet varit att förbättra möjligheterna för ungdomar med dövblindhet att ta sig in på arbetsmarknaden. Utvecklingen går långsamt, men FSDB upplever ändå att den går åt rätt håll och att det trots allt finns mer resurser och vilja att stötta personer med dövblindhet på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen och Arbetsmarknadsverket har koder för olika funktionsnedsättningar. Det finns fortfarande ingen kod för dövblindhet och FSDB fortsätter därför att driva denna fråga i Arbetsförmedlingens brukarråd. En annan sak som måste förbättras är de långa väntetiderna på hjälpmedel och andra anpassningar som krävs för att en arbetsplats ska fungera. Tack vare att FSDB är en av de fem medlemsorganisationerna i Lika Unika, federationen mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning finns det möjlighet att driva frågor på olika plan. Lika Unika har valt Rätten till arbete som sin prioriterade fråga och under 2011 påbörjades arbetet med att bygga en långsiktig kampanj fram till valet Habilitering och rehabilitering De senaste åren har möjligheterna för personer med dövblindhet att få stöd och service från samhället försämrats. FSDB tycker till exempel att det är allvarligt att vården, förskolan och skolan inte tar hänsyn till dövblindhet hos barn och ungdomar. Detta strider emot FN:s barnkonvention. I början av året tillsattes Lena Göransson som ny verksamhetschef för Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor. FSDB och NKCDB har under året träffats regelbundet för att diskutera habilitering och rehabilitering. Lena Göransson har god kontakt med alla landsting som har dövblindteam eller annan alternativ verksamhet för att ge stödinsatser till personer med dövblindhet. Det har visat sig att förutsättningarna för att få tillgång till insatser skiljer sig åt beroende på var i landet man bor. Generellt finns det bättre resurser och kunskaper i de större städerna. Dövblindrådet är det viktigaste nationella forumet inom habilitering och rehabilitering för personer med dövblindhet. Där möts representanter från FSDB,

13 NKCDB, SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten) och de större dövblindteamen. Under året har mycket av diskussionerna styrts av Statskontorets utredning som bland annat visade att habilitering till barn med dövblindhet har fått större plats, men att gruppen med förvärvad dövblindhet inte har prioriterats i tillräckligt hög utsträckning. NKCDB har därför gjort en översyn av sin verksamhet för att bättre tillmötesgå de behov som finns. Ett arbete har startat med att ta fram riktlinjer för landstingens arbete med habilitering och rehabilitering för personer med dövblindhet. FSDB aktiveringskurser för personer med dövblindhet. Kurserna är mycket uppskattade och viktiga för personer med dövblindhet, som behöver nya kunskaper för att klara av vardagen med dövblindhet. Det är också viktigt att få träffa andra personer med dövblindhet. Folkhögskolorna som arrangerar aktiveringskurserna anordnar nätverksträffar för att diskutera och planera kommande kurser. FSDB har deltagit och till exempel tagit upp frågor som handlar om att få tillgång till dövblindtolk på resor till och från skolan och under hela kursperioden. FSDB har också deltagit i Socialstyrelsens arbetsgrupp för utvärdering av rehabilitering via synoch hörselcentralerna. Utvärderingen kommer att presenteras i början av år Under 2011 har regionala föreningar till exempel deltagit i syncentralernas lokala brukarråd. Däremot finns det inget centralt, nationellt brukarråd för dessa frågor. FSDB:s uppfattning är att det finns ett sådant behov. Sedan länge anordnar SPSM i samarbete med folkhögskolor och 13 Under våren 2011 tog SRF ledarhundsverksamhets styrelse ett beslut om att minska på veterinärtjänsten till halvtid. Det blev starka reaktioner bland Sveriges ledarhundsförare och också bland FSDB:s medlemmar. FSDB framförde att det skulle innebära svårigheter för ledarhundsförare med dövblindhet att komma i kontakt med veterinären om det skulle uppstå behov efter kontorstid. I november deltog FSDB på den nationella landstingskonferensen som arrangerades av NKCDB. Det övergripande temat denna gång var Livsomställningar. Under några år har ett nordiskt pro-

14 jekt med samtalsgrupper samlat in material till rapporten Livsomställningar som presenterades på Nordens Välfärdscenters seminarium i anslutning till landstingskonferensen. FSDB försöker också, tillsammans med NKCDB, att finna lösningar för att förbättra den utsatta situationen för äldre personer med dövblindhet. FSDB arbetar för alla personer med dövblindhet i alla åldrar. Vi tycker att det är viktigt att det finns en röd tråd då man ser dövblindhet i ett livsperspektiv. Ett exempel på en utsatt och ofta bortglömd grupp är äldre döva och äldre personer med dövblindhet. Det finns bland annat stort behov av stöd med teckenspråkiga äldrevägledare och/eller teckenspråkig hemtjänst. Det finns också behov av fler äldreboenden för teckenspråkiga äldre. Situationen varierar beroende på var man bor och i kommuner och landsting finns det brist på kunskaper. Sveriges Dövas Pensionärsförbund har tidigare kartlagt situationen för äldre döva i rapporten Valfrihet och värdighet saknas hos äldre döva! I rapporten finns förslag att tillsätta en nationell samordnare för äldre dövas behov och att det bör finnas särskilt utsedda vägledare på regional nivå på det sätt som finns i Region Skåne Kultur För den som har dövblindhet är det inte lätt att delta i det ordinarie utbudet av kulturella aktiviteter. Flera av FSDB:s medlemmar upplever problem med störande bakgrundsljud i TV- och radioprogram. Hörselskadades riksförbund HRF, arbetar sedan flera år med denna fråga och FSDB stöder arbetet. Det finns till exempel krav på att musik/bakgrundsljud inte får förekomma samtidigt när någon talar. HRF:s arbete har lett till vissa framgångar. Till exempel har både SVT och SR startat interna projekt för bättre hörbarhet och krav på bra hörbarhet är nu inskrivet i programbolagens sändningstillstånd. Den nya radio- och tv-lagen (som trädde i kraft den 1 augusti 2010) ställer krav på ökad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Tillgängligheten i TV ska ökas med hjälp av till exempel textning, tolkning och uppläst text.

15 Det är Myndigheten för radio och tv som fattar beslut om vilka krav som ska ställas på de svenska kommersiella programföretag som sänder tv i marknätet eller via satellit. I januari lämnade FSDB synpunkter på vilka krav som bör ställas på tillgänglighet i TV, bland annat gällande textning, syntolkning och teckenspråktolkning. I början av december kom en promemoria (ett PM) från kulturdepartementet med förslag om ändringar i radiooch TV-lagen. I kapitlet om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar kan man läsa att kravet på tillgängliga tvsändningar genom textning, tolkning och uppläsning av text utökas en aning. FSDB stödjer givetvis det förslaget. Dock avslutas kapitlet med en reservation om att leverantörens finansiella förutsättningar, liksom den tekniska utvecklingen, ska beaktas. Framtiden får visa om det blir så stor skillnad i praktiken. FSDB Stockholms och Gotlands län driver tillsammans med Riksteaterns Tyst Teater och Tekniska museet det tvååriga projektet Nya vyer. De tre organisationerna försöker utveckla nya former 15 och metoder för kultur och tekniktillgänglighet för döva och personer med dövblindhet. En särskilt utsatt grupp är vuxna personer med medfödd eller tidigt förvärvad dövblindhet. FSDB har därför under många år i samverkan med Nordiskt Kulturförbund för Dövblindfödda genomfört kulturkurser. Kurserna är omtyckta och de flesta av deltagarna har varit med tidigare. Under 2011 anordnades tre veckolånga kulturkurser på olika platser i Norden. 3.5 Social service Flera av FSDB:s medlemmar upplever att samhällets stöd till personer med dövblindhet har försämrats under de senaste åren. Det kan till exempel handla om att få tillgång till insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Den 1 januari 2011 inträdde några förändringar i LSS. Det handlade bland annat om personlig assistans, förstärkt barnperspektiv, rätt till individuell plan och rätt

16 till personligt sammanträffande med beslutsfattare. Det har märkts tydligt att flera personer med dövblindhet har fått minskat antal timmar med stödinsatser eller avslag på sina ansökningar enligt LSS. FSDB riks har tillsammans med FSDB Stockholms och Gotlands län och dövblindteamet i Stockholm arbetat mycket med att stoppa försämringarna av LSS. Vidare har också diskussioner förts inom Dövblindrådet. Runt om i landet är det många som upplever samma sak som i Stockholm. Uttalande av FSDB:s kongress I samband med FSDB:s kongress den 28 maj gjordes med anledning av samhällets försämrade stöd ett uttalande Nu är det nog. Nu är det nog! Vi är många med dövblindhet som de senaste åren har fått uppleva försämringar. Det är tvärtemot de nationella målen för funktionshinderspolitiken att 16 samhället utformas så att människor med funktionsnedsättning i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet samt jämlikhet i levnadsvillkor för människor med funktionsnedsättning. Det är svårare att få dövblindtolkning vid de tillfällen när vi själva anser att vi behöver det. Det är också svårare att få personlig assistans och ledsagare enligt LSS samt andra stödinsatser. Dessutom minskar antalet timmar t.ex. från 20 timmar till 12 timmar varje månad. Några av oss har fått vårt stöd helt och hållet indraget utan att vi har fått bättre syn och hörsel. Personal med otillräcklig kompetens t.ex. utan kunskaper i teckenspråk och andra kommunikationssätt anpassade för personer med dövblindhet är andra försämringar som påverkar oss negativt. Ytterligare ett problem är att beslut varierar mellan olika landsting/regioner, mellan olika kommuner och mellan olika tjänstemän inom samma landsting eller kommun. Vi är ett par tusen barn, ungdomar och vuxna i arbetsför ålder och ännu fler äldre personer i Sverige som har dövblindhet, d.v.s. kombinerad syn- och hörselnedsättning. De allra flesta av oss ser och hör lite grann men inte tillräckligt för att vara delakti-

17 ga utan samhällets stöd och service, t.ex. dövblindtolkning. Vi inom Förbundet Sveriges Dövblinda arbetar för förverkligande av våra rättigheter utifrån FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Ni som är politiker och tjänstemän inom stat, regioner eller landsting och kommuner måste ta ert ansvar att (enligt artikel 1 i konventionen) främja, skydda och säkerställa det fulla och lika åtnjutandet av alla våra mänskliga rättigheter också i praktiken. Ni kan inte fortsätta att inskränka vår rätt till full delaktighet genom ovan nämnda försämringar nu är det nog! Efter kongressen har FSDB:s ordförande bland annat träffat flera politiker för att diskutera uttalandet. 3.6 Tillgänglighet 17 Sverige fick en ny diskrimineringslag i januari Där står i första paragrafen att ändamålet med lagen är att motverka diskriminering mot bl.a. funktionshinder. Lagen omfattar en rad områden (arbetsliv, utbildning, arbetsmarknadspolitik, varor, tjänster, bostäder, hälso- och sjukvård, socialförsäkringssystemet m.m.). Men det finns till exempel inget område som handlar om rätten att få nyheter och information. Efter det att lagen kom tillsattes en ny utredning. Utredningen kom med ett förslag (en promemoria) om tillägg till diskrimineringslagen. Man föreslog att bristande tillgänglighet skulle klassas som diskriminering. Så småningom blev utredningens förslag (promemorian) officiell. Promemorian fick titeln Bortom fagert tal om bristande tillgänglighet som diskriminering. Remisstiden bestämdes. Men efter remisstidens slut har ändå ingenting hänt. Idag finns inte bristande tillgänglighet med som en diskrimineringsgrund i svensk diskrimineringslagstiftning. Det finns därför inga möjligheter att driva fall vid domstol om man upplevt sig kränkt på grund av en funktionsnedsättning. I början av året fick FSDB en skrivelse från hörselvårdskonsulenterna. De hade uppmärksammat Statskontorets utredare på att det finns svårigheter att tillgodose anpassningar av elektronisk kommunikation samt att

18 tillhandahålla adekvat utbildning i ordinerade hjälpmedel. Utifrån skrivelsen har FSDB och NKCDB arbetat på olika nivåer. För år 2012 har också NKCDB fått ett riktat anslag om att utveckla teknik och tjänster för IT, information och kommunikation till personer med dövblindhet. IT-gruppen kommer att sammanställa en rapport till medlemmarna och övriga intresserade under FSDB har deltagit i brukarrådet för bildtelefoni. Det är till exempel viktigt att det fungerar att teckna till tolken i rutan och få det översatt till skriven svenska på punktskriftsdisplay. Under våren har FSDB, NKCDB och HI haft möten för att få överblick över IT-situationen för personer med dövblindhet. FSDB:s styrelse har också valt att IT-frågor ska vara ett av de mest prioriterade områdena fram till kongressen 2013 och en arbetsgrupp för IT-frågor har bildats. Arbetsgruppen följer fyra prioriteringar: - att arbeta med det nya forumet (IT-gruppen fungerar som ett expertråd). - att arbeta med utbildning inom IT-området. - att utöka samverkan med NKCDB. - att testa olika konsumentprodukter tillsammans med hjälpmedel. 18 Ett par gånger om året bjuder PTS in olika föreningar och intresseorganisationer in till ett brukarråd för texttelefoni. FSDB har deltagit i brukarrådet. FSDB deltar även i brukarrådet för HI:s projekt "Alternativ telefoni - från särlösning till lösning. HI och PTS har fått i uppdrag av regeringen att tillsammans med landsting driva försök för att stimulera användningen av konsumentprodukter för elektronisk kommunikation (kallas också alternativ telefoni eller text- och bildtelefoni). Det handlar om teknik för att ge möjlighet att ringa telefonsamtal för personer som på grund av nedsatt tal eller hörsel, dövhet eller dövblindhet inte kan genomföra samtal med vanlig taltelefon. Texttelefon och bildtelefon är de vanligaste hjälpmedlen för alternativ telefoni. Projektet har också bjudit in landsting

19 att söka pengar för att driva försöksverksamhet. Uppdraget pågår fram till den 15 februari I uppdraget som har pågått under 2011 har det ingått att kartlägga och analysera hur nuvarande reglering, finansiering, organisering och tolktjänst till personer med dövblindhet, barndomsdöva, vuxendöva och hörselskadade fungerar inom olika samhällsområden. 3.7 Tolkverksamhet Dövblindtolkning består av tre helt integrerade delmoment: tolkning av vad som sägs, syntolkning och ledsagning. Dövblindtolkning är en förutsättning för att personer med dövblindhet ska kunna uppnå delaktighet, jämlikhet, självständighet och självbestämmande på alla områden i samhället. Den statliga tolktjänstutredningen I september 2010 beslutade regeringen att tillsätta en särskild utredare (Greger Bååth, generaldirektör på Specialpedagogiska skolmyndigheten) som skulle göra en utredning av tolktjänsten. Till sin hjälp har utredaren haft ett sekretariat och en expert- och sakkunnighetsgrupp samt en referensgrupp. Referensgruppen har bestått av representanter från brukarorganisationerna. Förutom FSDB och DBU har det också varit representanter från Barnplantorna, DHB, SDR, SDU, HRF, UH och VIS. FSDB:s representant har varit Linda Eriksson och DBU:s representant Amanda Lindberg. I mitten av december 2011 lades ett förslag (ett betänkande) fram. Några av utredningens förlag är att: - En ny statlig tolktjänstmyndighet ska inrättas. Den ska ansvara för att det finns tolktjänst i hela Sverige. Den ska även ha ansvar för bildtelefoni.net, texttelefoni.se, teletal och distanstolkning. - En ny lag om tolktjänst ska stiftas. 19

20 Bestämmelserna om vardagstolkning upphör. Varje tolkanvändare ska bland annat få ett antal tolktimmar, så kallade valfrihetstimmar. De timmarna ska man själv fritt kunna bestämma vad man vill ha eller behöver tolk till. - Den nya myndigheten ska även ansvara för rikstolktjänst. - De som ska erbjudas tolktjänst är barndomsdöva, vuxendöva, hörselskadade samt personer med dövblindhet och som bor i Sverige. Men utredningen föreslår också att personer med tal- och språkproblematik ska få rätt till tolk. - I dövblindtolkning ska ledsagning ingå i samband med tolktjänst. Nya böcker inom projektet Bättre dövblindtolkning Inom projektet Bättre dövblindtolkning har två böcker tagits fram: En liten GUL bok om Ledsagning av personer med dövblindhet och En liten GRÖN bok om Dövblindtolkning. I böckerna 20 finns det gott om praktiska och användbara tips. Tolkutbildningen förändras Redan år 2008 gjorde FSDB tillsammans med organisationerna SDR, DHB och HRF en skrivelse till Utbildningsdepartementet om att teckenspråks- och dövblindtolkutbildning borde bli en universitetsutbildning. Fördelar med detta är att utbildningen får högre status och att det finns möjligheter till forskning. Under 2011 blev det klart att Utbildningsdepartementet har tagit till sig önskemålen och att Stockholms universitet har tilldelats planeringsmedel under 2012 för utveckling av högskoleutbildning i teckenspråk och tolkning. Ambitionen är att tidigast hösten 2013 starta en teckenspråkstolkutbildning, ett 3-årigt kandidatprogram. Man beräknar ca 40 platser. Dialogen har dock brustit mellan Utbildningsdepartementet och berörda intresseorganisationer och det finns en del frågetecken som behöver redas ut. Det nuvarande upplägget är inte heltäckande. Det är bara fokus på teck-

21 enspråk och t ex dövblindtolkning och skrivtolkning finns inte med. Det kan därför finnas en risk för att utbildningen blir splittrad och att kvaliteten påverkas (om vissa delar av utbildningen ligger på universitetet och andra delar på folkhögskolor). FSDB kommer att arbeta vidare med detta. 3.8 Utbildning FSDB strävar efter att alla personer med dövblindhet ska ha samma möjlighet som andra att få en god skolutbildning och det stöd de behöver oavsett var de går i skolan eller vilken skolform (obligatorisk eller frivillig utbildning) de väljer. Socialhaptisk kommunikation Under de senaste åren har intresset för socialhaptisk kommunikation ökat i hela Norden. Socialhaptisk kommunikation kan till exempel användas för ren information eller som kompletterande kommunikation i socialt samspel. I Sverige har det inte funnits någon gemensam strategi att arbeta efter, men under våren tog NKCDB initiativ till att utforma en sådan. NKCDB har bland annat träffat kommunikationspedagoger samt representanter från FSDB. Arbete pågår med att filma, fotografera och formulera texter till olika signaler. Målsättningen är att få fram ett första gemensamt material som sedan kan vidareutvecklas. Yttrande om ämnet teckenspråk i specialskolan Det visade sig att vissa formuleringar i skollagen från 2010 inte var helt genomtänkta och därför behövde revideras. Det gällde bl.a. vilka som ska ha rätt att läsa teckenspråk som ämne och även formuleringar om rörelse, drama och musik. FSDB skrev ett yttrande som övriga hörselorganisationer ställde sig bakom. Vi fick där anledning att betona skollagens felaktiga indelning av specialskolans målgrupper. Remiss om betänkandet Med rätt att välja 21 I mars kom första delen av utredningen Flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp som betänkande med

22 titeln Med rätt att välja. Vi ställde oss bakom en gemensam remiss tillsammans med övriga hörselorganisationer. I remissen poängterade vi att det bör finnas regionala grundskolor och en samlad kompetens i regionala resurscentra. För att det ska fungera bra måste det finnas en permanent nationell samordnare. Språkperspektivet är viktigt. Skolan ska fokusera på språk, inte på att det är en specialskola. Den teckenspråkiga miljön ska värnas och målet med den teckenspråkiga grundskolan ska vara tvåspråkighet. FSDB skrev även ett eget yttrande där vi betonade att elever med förvärvad dövblindhet helt glömts bort i utredningen. Utredningen Flexibel utbildning, del 2 om riksgymnasierna Betänkandet Med rätt att välja handlar om grundskolans utbildning och organisation. Utredaren fortsätter att se över riksgymnasierna för elever med funktionsnedsättning. Vi har fått träffa utredaren för att få information och även för att få ge synpunkter på hur gymnasieskolan bör utvecklas enligt oss. 22 SPSM:s nationella skolråd SPSM:s nationella skolråd har haft ett par träffar under året. Vid sista träffen var representanter från specialskolornas elevråd inbjudna för att ställa frågor och få möjlighet att ge sina synpunkter på undervisningen. Ett bra initiativ tyckte alla närvarande. FSDB möter SPSM Under året har FSDB haft två träffar med SPSM. Första gången, i april, var vi hos SPSM i Örebro. Vi diskuterade då dels att taktilt teckenspråk borde ingå som ett moment i ämnet teckenspråk dels att punktskrift borde ingå som en del av ämnet svenska. Andra gången, i oktober, träffades vi på Birgittaskolan. Vi pratade då bl.a. om hur den nuvarande skollagen har formulerats och delat in specialskolans målgrupper, samt vikten av att elever med dövblindhet får träffas någon gång per år för att jobba med identitetsfrågor m.m. Vi fick också information om vissa ändringar i SPSM:s organisation.

23 Meritpoäng för teckenspråk Hösten 2010 infördes ett system med meritpoäng som innebär att studier i moderna språk ger extra poäng vid ansökan till högskolan. Men i moderna språk ingår inte svenskt teckenspråk. Detta är en viktig fråga för teckenspråkets ställning och hörselorganisationerna arbetar för en förändring. Samverkansgrupp för dövblindområdet i Stockholms län Samverkansgruppen består av personer från FSDB, från DBU, från Föräldrarådet, från dövblindteamet i Stockholm, från hörseloch dövskolor liksom förskolor i Stockholms län. Representanter från hörcentralen och syncentralen ingår också. Gruppen har träffats två gånger under året. Det övergripande målet är att hitta en metod för att fånga upp barn och unga med dövblindhet inom Stockholms län. Gruppen har samlat kontaktuppgifter och information om olika verksamheter i en folder som blev klar under våren. Foldern är tänkt att vara en hjälp för både föräldrar till barn med dövblindhet och ungdomar med egen dövblindhet. Den har distribuerats till barnavårdcentraler, arbetsförmedlingar m.m. 4. Projekt Genom åren har Allmänna arvsfonden beviljat ekonomiskt stöd för ett stort antal projekt kring dövblindhet. Många av de tidigare projekten kan ses som en direkt konsekvens av samhällets brister när det gäller personer med dövblindhet. Det handlar bland mycket annat om att få tillgång till tolk, modern teknik och bra service. Tack vare stöd från Allmänna arvsfonden har FSDB på ett systematiskt sätt kunnat arbeta för att påverka och förändra samhället i riktning mot ökad delaktighet för personer med dövblindhet. Några av projekten (till exempel Dövblindas Aktivitetshus, DBA i Stockholm och Dövblindteamet i Skåne) har resulterat i permanent verksamhet med egen finansiering efter projekttidens slut. Tyvärr har Allmänna arvsfonden blivit tuffare i sina bedömningar och det är idag svårt att få ekonomiskt stöd för nya projekt. Det slår väldigt hårt mot FSDB som är en liten organisation med mycket knappa resurser. 23

24 4.1 Arbete för ungdomar med dövblindhet Projektledare: Henrik Brink. Det treåriga projektet, som har finansierats med medel från Allmänna arvsfonden, slutrapporterades under våren Projektets syfte har varit att se över och få samhället att godkänna definitionen av vad dövblindtolkning innebär. Projektet har också diskuterat haptiska signaler och hur de kan användas inom dövblindtolkningen samt tagit fram utbildningsmaterial om dövblindtolkning och ledsagning av personer med dövblindhet. Projektets syfte har varit att finna modeller och metoder som möjliggör för ungdomar med olika grader av syn- och hörselnedsättning att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. 4.2 Bättre dövblindtolkning Projektledare: Linda Eriksson. 4.3 Villa Smartbo Projektledare: Gerhard Elger. Det treåriga projektet har finansierats med medel från Allmänna arvsfonden. Projektet är försenat, men kommer att avslutas snarast möjligt. Under året har diskussionerna fortsatt om vad som ska hända med huset efter projektets slut Det tvååriga projektet, som har finansierats med medel från Allmänna arvsfonden avslutades under hösten Projektet har skett i samarbete med NKCDB. Syftet med projektet har varit att iordningställa ett boende för personer med dövblindhet. I huset finns exempel på olika lösningar som kan underlätta vardagen. 24

25 4.4 FSDB:s medverkan i externa projekt Syftet är att utveckla en ökad förståelse för vilka hinder personer med dövblindhet möter, samla erfarenheter och hitta framkomliga vägar för att öka tillgängligheten inom musei- och teatervärlden. Personer med dövblindhet ska ges möjligheter att på egna villkor ta del av det kulturella utbud som idag erbjuds. Nationell grundutbildning för personal i Sverige som arbetar med personer som har synhörselnedsättningar/dövblindhet (Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor) Syftet med projektet är att på ett nationellt plan utarbeta och presentera förslag gällande grundutbildning för personal inom landsting, skola och kommuner som i sitt arbete kommer i kontakt med personer som har en allvarlig kombinerad syn- hörselnedsättning / dövblindhet. Seniorboende och trygghetsboende (Stockholms Dövas Förening och FSDB Stockholms och Gotlands län) Syftet är att skapa ett seniorboende och ett trygghetsboende för äldre döva och personer med dövblindhet. Projekt om syn- och hörselinstruktörer i samtliga kommuner Nya vyer (FSDB Stockholms och Gotlands län, Riksteaterns Tyst Teater och Tekniska museet) FSDB söker tillsammans med HRF och SRF medel från Allmänna arvsfonden för att utveckla en utbildning för syn- och hörselinstruktörer. Ansökan har fått omarbetas, men vår förhoppning är fortfarande att projektet kommer att kunna starta. 25

26 5. Konferenser och evenemang Förutom det intressepolitiska arbetet verkar FSDB för att bryta den isolering som dövblindhet kan medföra. Det mesta av det arbetet sker inom de regionala föreningarna. Några konferenser och evenemang sker dock på riksnivå. och mänskliga rättigheter. Ordförande i Göteborgs Stads råd för funktionshinderfrågor). Till mötessekreterare valdes Annelie Björling. Sten-Owe Bjelvestad och Helen M Lindberg valdes att justera protokollet. Till rösträknare valdes Emil Bejersten, Marie Granat, Cecilia Strandell och Gertrud Sörensson. 5.1 Kongressen Vartannat år har FSDB kongress och lördagen den 28 maj var det dags för den andra kongressen genom tiderna. Kongressen hölls på Hotell Scandic Crown i Göteborg och samlade 31 ombud för de regionala föreningarna och sektionen DBU. Funktionärer Till mötesordförande valdes Thomas Martinsson (kommunalråd i Göteborg med särskilt ansvar för kultur, integration, jämställdhet, funktionshinder, hbtq Redovisningar för år 2009 och 2010 Efter några mindre justeringar godkände kongressen verksamhetsberättelserna samt de ekonomiska berättelserna. Vidare lade kongressen revisorernas berättelser till handlingarna samt fastställde resultat- och balansräkningarna. Styrelsen beviljades ansvarsfrihet för de båda verksamhetsåren 2009 och

27 Uttalande Många personer med dövblindhet upplever att det har blivit allt svårare att få tillgång till dövblindtolkning, personlig assistans och ledsagare enligt LSS samt andra stödinsatser. Med anledning av försämringarna gjorde kongressen ett gemensamt uttalande som också skickades ut som ett pressmeddelande. Tyvärr blev det inte den respons som vi hade hoppats på. Den andra motionen handlade om en stadgeändring av 6.3 som gäller antal ombud. Idag får de regionala föreningar som har många medlemmar fler ombud). I motionen fanns önskemål om att byta tillbaka till det tidigare systemet med två ombud per regional förening och ett ombud per sektion. Kongressen beslutade (i enlighet med styrelsens förslag) med 15 röster mot 14 att avslå motionen. Den tredje motionen handlade om bättre stöd med teckenspråkig hemtjänst för äldre döva/personer med dövblindhet. Kongressen beslutade att motionen (i enlighet med styrelsens förslag på förklaring), kunde anses vara besvarad. Motioner Kongressen hade 6 motioner att behandla. Den första motionen handlade om det inte ska vara någon deltagaravgift för ombuden på FSDB:s kongress. Kongressen beslutade (i enlighet med styrelsens förslag) att avslå motionen. Den fjärde motionen handlade om att de regionala föreningarna får vänta för länge, ända tills hösten, på att FSDB Riks betalar ut medlemspengen. Kongressen beslutade (i enlighet med styrelsens förslag) att bifalla motionen. Ekonomiansvarig på kansliet kommer att betala ut pengarna till de regionala föreningarna två gånger per år (en gång innan sommaren och en gång i slutet av året). 27 Den femte motionen handlade om att störande bakgrundsljud på TVprogram i alla kanaler har blivit värre än tidigare. Styrelsen hade med förklarande text föreslagit att motionen kunde anses bevarad. Kongressen beslutade dock att hänskjuta motionen till den nya IT-gruppen.

28 Den sjätte motionen handlade om att personer med dövblindhet har halkat efter i IT-utvecklingen och styrelsen bör därför snarast tillsätta en arbetsgrupp som gör en ordentlig kartläggning av vad som händer inom IT-området. Kongressen beslutade (i enlighet med styrelsens förslag) att bifalla motionen. Familjesektionen inom FSDB handlägger frågor som rör alla föräldrar med dövblindhet och deras familjer och ordnar verksamhet för dessa. Stadgeändringen tillstyrktes med mer än två tredjedelar av ombuden och trädde i kraft när protokollet blev justerat. Ny sektion Kongressen beslutade att godkänna bildandet av den nya familjesektionen (som ska handlägga frågor som rör alla föräldrar med dövblindhet och deras familjer och ordna verksamhet för dessa). Vidare godkände kongressen stadgeförslaget för den nya familjesektionen. Vidare beslutade kongressen att hänskjuta alla övriga förslag på stadgeändringar till en arbetsgrupp som fick i uppdrag att förbereda underlag till FSDB:s Ordförandemöte Meningen är att det ska finnas ett förslag på stadgeändringar till FSDB:s kongress år Val av förbundsstyrelse Stadgeändringar Styrelsen hade lämnat förslag på stadgeändringar som främst handlade om paragrafer angående medlemskap. Kongressen beslutade att i stadgarna lägga till Familjesektion med följande innehåll: Enligt tidigare stadgeändring skulle styrelsen minska från nio till sju ledamöter. Kongressen beslutade att välja Pontus Degsell (omval) till förbundsordförande för FSDB för två år. Kongressen beslutade att välja följande tre styrelseledamöter för fyra år: 28

29 - Marie Lagerström, 24 röster (omval) - Siv Grönberg, 22 röster (omval) - Kicki Nordström, 16 röster (nyval). Kongressen beslutade i fyllnadsvalet att med 18 röster välja Christer Nilsson (omval) till styrelseledamot för FSDB för två år. Avgående ledamöter Elisabeth Gustafsson, Kristina Nord och Anita Örum avgick som ledamöter i styrelsen. De tackades med presentkort för sina fina insatser för FSDB. Revisorer och ersättare Kongressen valde Johan Engdal, auktoriserad revisor (omval) och Ann-Cecil Olsson (omval) till ordinarie revisorer för två år. Till ersättare valdes Micael Christensson, auktoriserad revisor (omval) och Hans Lennart Kramer (nyval). Medlemsavgifter till förbundet år 2012 och 2013 Kongressen beslutade att för år 2012 och år 2013 skulle medlemsavgiften vara 75 kr (oförändrat) per person (för röstberättigade och stödjande medlemmar). Avgift för kongressombud år 2013 Valberedning Kongressen beslutade att välja Rolf Eriksson (omval), Marie Granat (omval), Lena Kung (nyval), Arne Lorentzson (omval) och Ulrika Myhr (nyval) till valberedning för två år. Marie Granat valdes till sammankallande i valberedningen. Kongressen fastställde avgiften till 500 kr (oförändrat) per kongressombud för år Ny verksamhetsplan Kongressen godkände förslaget till verksamhets- och budgetplan för den kommande kongressperioden. 29

30 5.2 Almedalsveckan Den 3-10 juli medverkade FSDB och DBU på årets Almedalsvecka. Tolka mig rätt var temat för den kampaj som FSDB och DBU bedrev tillsammans med övriga hörselorganisationer. På deltagarnas rosa tröjor stod Tolka mig rätt och så hette också den gemensamma foldern som delades ut som information. I den kunde man till exempel läsa om att tolktjänsten inte bör regleras under hälso- och sjukvårdlagen. Rätt till tolk är en språkfråga och har inget med hälsa och sjukvård att göra. Lagen som reglerar rätten till tolk ska vara en rättighetslag, inte som idag en skyldighetslag. I foldern fanns också beskrivningar av olika tolkmetoder. Längst bak var det en sammanställning över de krav som organisationerna har på en fungerande tolktjänst. Från FSDB:s styrelse deltog Linda Eriksson och Klas Nelfelt. Från kansliet åkte Kerstin Möller, Cecilia Strandell och Helena Söderlund. DBU representerades av Helena Christoffersson och Dennis Lindell. 30 FSDB medverkade dessutom under Almedalsveckan genom samarbetsorganisationen Lika Unika. Lika Unika hade bland annat ett informationstält och ett seminarium med temat Kommunala rättigheter eller mänskliga rättigheter? Ingen vill ta notan! 5.3 Familjeveckan Den 4-8 juli anordnade Familjesektionen en familjevecka i Leksand. Intresset för veckan växer och denna gång deltog hela 19 familjer. Under veckan blandas information och föreläsningar med utflykter och roliga aktiviteter. Som förälder med dövblindhet kan det vara lätt att känna sig ensam och det är viktigt att få träffa andra föräldrar i samma situation. Dövblindhet är dock något som påverkar hela familjen och det är därför också viktigt att familjemedlemmar får träffa andra som också har erfarenhet av att leva i en familj med dövblindhet. 5.4 Individuell kostkurs Den augusti anordnades en individuell konstkurs på Gotland för vuxna personer med

31 medfödd/tidigt förvärvad dövblindhet. 5.5 Dövblindas Dag FSDB:s regionala föreningar turas om att ansvara för Dövblindas Dag. Dagen har inte ett fast datum, utan det varierar från år till år. Den augusti, anordnades dagen (dagarna) i Stockholm under ledning av FSDB Stockholms och Gotlands län. Programmet innehöll bland annat föreläsningar och två teaterföreställningar med skådespelare som själva har dövblindhet. År 2012 kommer FSDB Uppsala och Gävleborgs län att anordna Dövblindas Dag. Claes Möller och Sten Andréasson. Claes Möller är professor i audiologi och forskar om dövblindhet och Ushers syndrom. Sten Andréasson är professor inom ögonområdet och forskar om ärftliga ögonsjukdomar och genteknik. Båda två ingår också i det Nationella expertteamet för diagnosticering av personer med dövblindhet. 6. Information FSDB och NKCDB arbetar för att hitta nya former för att få till stånd ett fungerande flöde av nyheter och samhällsinformation till personer med dövblindhet. 5.6 Höstträff Över 80 personer deltog på FSDB:s höstträff som hölls den november i Haninge. Temat denna gång var kombinerad syn- och hörselnedsättning och dövblindhet, forskning och utveckling. Som föreläsare medverkade bland andra professorerna 31 Facebook Under året har Förbundet Sveriges Dövblinda öppnat en egen sida på Facebook. Där läggs löpande information och nyheter ut.

32 Hemsida FSDB:s hemsida är en kanal utåt för att sprida kunskap om dövblindhet. Adressen till hemsidan är Sektionerna DBU och Föräldrarådet har också egna hemsidor som är uppbyggda enligt samma princip som FSDB:s hemsida. Adresserna till respektive sektion är och Arbetet med den nya hemsidan har blivit försenat, men den beräknas bli klar och kunna lanseras under våren fungerar som expertstöd och resultatet kommer att presenteras i maj Föreningen Fruktträdet I slutet av 2010 lades Föreningen Fruktträdet ner. I april hade Föreningen Fruktträdet sitt allra sista årsmöte och föreningen blev då formellt nedlagd. Det är dock FSDB som äger databaserna Träffpunkt 44 och Träffpunkt Nova. Tills vidare har de, under en övergångsperiod, fortsatt att drivas av FSDB. Innovationstävling I slutet av oktober startade PTS innovationstävlingen med efterlysningar på smarta kommunikationslösningar som ska kunna användas av personer med dövblindhet. Det övergripande temat var att underlätta vardagen för personer med dövblindhet. Genom tävlingen kunde t ex företag och forskningsinstitut ansöka om ekonomiskt bidrag för bland annat utveckling av nya produkter inom elektronisk kommunikation eller post. I början av december avslutades tävlingen. PTS utvärderar ansökningarna och kommer sedan att välja ut vilka projekt som ska få bidrag. FSDB:s IT-grupp 32 Kontakt med FSDB Medlemstidningen Kontakt med FSDB har under året kommit ut med sex nummer. Tidningen utkommer i svartskrift med stor stil, punktskrift och Daisy. Tidningen har distribuerats också via e-post och TP44/TP Nova. Under 2010 började färgtryck användas och det har fortsatt även under år Under året har det till exempel varit reportage om aktuell forskning inom dövblindområdet. De regionala föreningarna och sektionerna är engagerade och bidrar också med mycket material till tidningen.