Ansökningsguide Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten.

Transkript

1 Ansökningsguide 2013 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Studierådgivning Fakultetens studieärendeservice Vik, Infocenter, 3. vån. Viksbågen 11 PB Helsingfors universitet tel och

2 INNEHÅLL 1 STUDIERNA VID AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETEN... 3 ALLMÄNT... 3 EXAMINA... 3 MÖJLIGHETER ATT STUDERA PÅ SVENSKA... 4 STUDIERÅDGIVNING... 4 PRESENTATION AV ANSÖKNINGSOBJEKTEN AGROTEKNOLOGI BIOTEKNIK HUSDJURSVETENSKAP KONSUMENTEKONOMI LANTBRUKSEKONOMI OCH FÖRETAGANDE LIVSMEDELSEKONOMI OCH FÖRETAGANDE LIVSMEDELSVETENSKAPER MARKNADSFÖRING MIKROBIOLOGI, MILJÖ- OCH MARKVETENSKAP MILJÖEKONOMI NÄRINGSLÄRA SKOGLIG EKOLOGI OCH RESURSHÅLLNING SKOGSEKONOMI OCH MARKNADSFÖRING VÄXTPRODUKTIONSVETENSKAPER ALLMÄN INFORMATION OM ANSÖKAN HUR MAN FYLLER I EN ELEKTRONISK ANSÖKNINGSBLANKETT OCH SKAFFAR EN ANSÖKNINGSGUIDE SPECIALARRANGEMANG VID URVALSPROVET HUVUDANTAGNINGARNA ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETEN FAKULTETENS ANSÖKNINGSOBJEKT URVALSGRUNDERNA STUDIERÄTT PÅ BASIS AV FINLANDS AKADEMIS VETENSKAPSTÄVLING URVALSPROVET OCH URVALSLITTERATUREN DELTAGANDE I URVALSPROVET TIDTABELLEN ANTAGNINGSRESULTATEN OFFENTLIGGÖRANDE AV RESULTATEN VISNING AV PROVPAPPREN MOTTAGANDE AV STUDIEPLATSEN BEGÄRAN OM OMPRÖVNING GAMLA PROVFRÅGOR ANTAGNINGEN ANTAGNING PÅ GRUNDVAL AV TIDIGARE STUDIER ANTAGNING VIA ÖPPNA UNIVERSITET OCH ANTAGNING TILL MAGISTERSTUDIER INTERNATIONELLA MAGISTERPROGRAM

3 1 STUDIERNA VID AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETEN ALLMÄNT Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten har en hundraårig tradition av högklassig undervisning och spetsforskning. Undervisningen ger de studerande sakkunskap och förutsättningar för självständigt arbete, livslångt lärande och utvecklingen av nya innovationer. De akademiska studierna lär de studerande tänka självständigt, greppa helheter och granska saker från olika perspektiv. Tillsammans med kreativitet och problemlösningsförmåga skapar detta en förmåga att arbeta med varierande och utmanande arbetsuppgifter. Fakultetens 14 ansökningsobjekt omfattar 16 huvudämnen inom områdena livsmedelsvetenskap-, näringslära-, bio-, miljö- och ekonomivetenskaper samt lantbruks- och forstvetenskaper. Fakulteten erbjuder många olika studiealternativ, allt från de grundläggande naturvetenskaperna som biologi, kemi och fysik till ekonomi eller teknik. EXAMINA Vid agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten kan man avlägga följande examina: Som lägre högskoleexamen kan man avlägga agronomie- och forstkandidatexamen (AFK) eller kandidatexamen i livsmedelsvetenskaper (LVK). Som högre högskoleexamen kan man avlägga agronomie- och forstmagisterexamen (AFM) eller magisterexamen i livsmedelsvetenskaper (LVM). Som vetenskapliga påbyggnadsexamina kan man avlägga agronomie- och forstlicentiatexamen (AFL), licentiatexamen i livsmedelsvetenskaper (LVL), agronomie- och forstdoktorsexamen (AFD) och doktorsexamen i livsmedelsvetenskaper (LVD). Dessutom kan man vid fakulteten avlägga filosofie doktorsexamen (FD). Den genomsnittliga arbetsinsatsen om 1600 timmar som krävs för att genomföra studierna under ett läsår motsvarar 60 studiepoäng. Lägre högskoleexamen (AFK, LVK) omfattar 180 studiepoäng och beräknad tid för att avlägga den är tre år. Högre högskoleexamen (AFM, LVM) omfattar 120 studiepoäng och beräknad tid för avläggandet är två år. De som beviljats en studieplats vid huvudantagningen på sommaren har rätt att avlägga både lägre och högre högskoleexamen. 3

4 MÖJLIGHETER ATT STUDERA PÅ SVENSKA Helsingfors universitet är ett tvåspråkigt universitet. Den studerande har rätt att använda sitt modersmål (finska eller svenska) i sina studier. Det är alltid möjligt att få sina tentamensfrågor, svara på tentamensfrågor, utföra skrilftliga arbeten samt hålla seminariepresentationer på svenska oberoende av undervisningsspråk. Den svenskspråkiga undervisningen är begränsad och varierar beroende på ämnesinriktning. I de flesta ämnen är det möjligt att få handledning på svenska. STUDIERÅDGIVNING Mera information om studierna och antagningen till agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten får du - från fakultetens studieärendeservice, Vik, Infocenter, 3 vån., Viksbågen 11, PB 62, Helsingfors universitet, - tfn (09) och (09) via e-post mmtdkopintoasiasiat@helsinki.fi - på fakultetens hemsidor: PRESENTATION AV ANSÖKNINGSOBJEKTEN 1 AGROTEKNOLOGI Den teknologiska utvecklingen är en av de viktigaste faktorerna bakom produktivitetsökningen inom lantbruket. På lantgårdarna innebär automatik högre produktivitet, lägre kostnader och effektivitet i olika skeden av arbetet. Samtidigt kan man påverka miljön på ett positivt sätt. Ett område som har framtiden för sig är robotteknik. I studierna i agroteknologi kan man inrikta sig på lantbruksteknologi och miljöteknologi. Studierna lämpar sig särskilt för dem som är mångsidigt intresserade av teknik och dess olika tillämpningar. Lantbruksteknologin utforskar, undervisar i och utvecklar metoder inom lantbruksproduktion eller tekniska lösningar såsom lantbruksmaskiner, anordningar, byggnader och arbetsmetoder. Ämnet bygger på naturvetenskaperna, särskilt fysik. Inom lantbrukets miljöteknologi utvecklar man produktionsmetoder som produktionstekniskt sett är både ekologiska och hållbara. Undervisningen baserar sig på fysik, matematik, kemi och biologi och utgående från dessa tillämpas kunskaperna i nya miljöteknologiska lösningar. 4

5 2 BIOTEKNIK I Finland bedrivs mångsidig forskning i bioteknik och i landet finns det över hundra företag inom bioteknikbranschen. Ett hållbart utnyttjande av naturresurserna är tyngdpunktsområdet inom undervisningen och forskningen i bioteknik vid agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten. Bioteknik är ett gemensamt ansökningsobjekt för tre institutioner vid fakulteten och ett mångvetenskapligt huvudämne, där man kan specialisera sig på följande inriktningsalternativ: livsmedels-, växt-, husdjurs-, skogs-, mikrob- eller miljöbioteknik. Livsmedelsbioteknik ansluter sig till produktionen av mikrober och deras enzymer och bioaktiva föreningar. Inom växt- och skogsbioteknik fokuserar man på användningen av genomdata i förädling och diagnostik och användningen av växter i framställningen av nya produkter. Husdjursbioteknik anknyter till husdjurens näringslära och förädling. Mikrob- och miljöbioteknik erbjuder nya lösningar för restaurering av miljön och för utvecklingen av processer som minskar miljöbelastningen. I studierna förenas naturvetenskaper, ingenjörsvetenskaper och företagsekonomi. Studierna inleds med matematisk-fysikalisk-kemiska ämnen. Därefter ligger tyngdpunkten i grund- och ämnesstudierna på cell- och molekylärbiologi, genetik, mikrobiologi, genteknik, bioinformatik och bioprocessteknik. Utöver biotekniska ämnen ingår också studier i merkantila ämnen och bioetik samt praktik vid forskningslaboratorier och företag i branschen. Under de fördjupade studierna specialiserar sig den studerande på en studieinriktning inom bioteknik. Utbildningen ges i samarbete med forskningsinstitut och forskare som bedriver högklassig forskning i bioteknik. Programmet utbildar nya experter i bioteknik som behövs inom den mångvetenskapliga forskningen, bioindustrin och servicesektorn inom det biotekniska området samt blivande företagare. 3 HUSDJURSVETENSKAP Inom husdjursvetenskapen bekantar man sig med produktions- och hobbydjur, som nötkreatur, svin och hästar. Studierna omfattar husdjursförädling och husdjursnäring, husdjursbioteknik samt husdjurens anatomi, fysiologi, välbefinnande och beteende. I studierna för magisterexamen kan studerande i husdjursvetenskap som studieinriktning välja antingen husdjursförädling eller husdjursnäring. Ämnet husdjursförädling är tillämpad genetik, där de centrala grundvetenskaperna är statistik och biokemi. Vetenskapsområdets forskningsoch undervisningsobjekt är de genetiska faktorer som påverkar olika husdjursarters produktionsegenskaper, kroppsbyggnad och hälsoegenskaper. I ämnet husdjursnäring bekantar man sig med utfodring och vård av husdjur samt deras välbefinnande. Grundämnen i husdjursnäringen är kemi, biokemi och zoofysiologi. Centrala forsknings- och undervisningsområden är bl.a. näringsfysiologi, fodrets sammansättning, foderteknologi samt näringens inverkan på 5

6 djurens avkastning och välbefinnande samt på djurprodukternas sammansättning och kvalitet. 4 KONSUMENTEKONOMI Inom forskning och undervisning inom konsumentekonomi undersöks konsumenter, hushåll och konsumtion. Studierna ger en bred uppfattning om konsumenternas verksamhet och ställning i samhället, konsumtionens välfärdsoch miljöeffekter samt om samspelet mellan hushållen och samhällets aktörer t.ex. i fråga om konsumtionsetik. Konsumentekonomin är en mångvetenskaplig disciplin som kombinerar ekonomiska, samhällsvetenskapliga och beteendevetenskapliga tillvägagångssätt och metoder. Forskningsteman på senare tid har varit bl.a. konsumtionssamhällets förändring såsom ungdomens konsumtion samt förhållandet mellan konsumtion och media. 5 LANTBRUKSEKONOMI OCH FÖRETAGANDE EU:s jordbrukspolitik samt de internationella marknaderna för jordbruksprodukter och internationella handelsavtal inverkar avsevärt på de produktionsbeslut som fattas på jordbrukslägenheterna. Lantbrukets företagsekonomi är tillämpad ekonomisk vetenskap, som analyserar hur gårdsbruksenheter och småföretag på landsbygden lyckas ekonomiskt samt identifierar faktorer som påverkar detta. De studerande bekantar sig i studierna med centrala frågor när det gäller affärsverksamhet. Exempel på dessa är att fastställa lönsam affärsverksamhet, ekonomisk planering samt utvärdering av företagsledning och investeringarnas lönsamhet. Inom lantbrukspolitiken granskas ur nationalekonomiskt perspektiv EU:s jordbruksmarknad och jordbrukspolitik, deras inverkan på bland annat Finlands lantbruks- och livsmedelsekonomi och hela livsmedelskedjan samt marknadskrafternas och det offentliga beslutsfattandets inverkan på samhällets välfärd i sin helhet. Inom studierna i landsbygdsföretagande behandlas företagsledning, strategier samt innovationer och grundande av företag. 6 LIVSMEDELSEKONOMI OCH FÖRETAGANDE Livsmedelsekonomi är en tillämpad företagsekonomisk vetenskapsgren som behandlar ekonomisk analys, planering och styrning av produktion och distribution av livsmedel och därtill hörande tjänster. I studierna bekantar man sig med företagsekonomins allmänna delområden såsom ledarskap, redovisning och företagande. Målet för studierna är att behärska centrala områden i företagsekonomiskt kunnande såsom strategisk ledning, planering och styrning av ekonomin, organisationsledarskap och personaladministration samt finansiering. Till studierna hör också nationalekonomi, marknadsföring samt specialfrågor inom livsmedelsbranschen. I ämnet livsmedelsekonomi kan den som 6

7 önskar specialisera sig också på hotell-, restaurang- och turismbranschen eller på företagande. 7 LIVSMEDELSVETENSKAPER Detta ansökningsalternativ lämpar sig för dig som är intresserad av matens kvalitet och säkerhet. Du vill delta i forskning i och utveckling av livsmedel och på så sätt påverka matkedjans ekologiska hållbarhet nationellt och internationellt. Livsmedelsvetenskaperna erbjuder sakkunskap om vår kost och näring som är mycket efterfrågad i dag. Inom studierna avlägger du först kandidatexamen i livsmedelsvetenskaper. I examen ingår grundstudier inom olika områden av livsmedelsvetenskaperna och du kan inrikta dig på till exempel kemi, teknologi eller mikrobiologi. I din magisterexamen kan du välja mellan livsmedelskemi, livsmedelsteknologi eller mikrobiologi som huvudämne. Mer information om huvudämnesval, om antalet studerande i de olika huvudämnena och om hur du kan kombinera studierna med studier i näringslära får du via länken nedan och i början av studierna. Inom magisterstudierna har du flera möjligheter att inrikta och specialisera dig. Du kan inrikta dig på bl.a. produktutveckling av livsmedel, tillverkningsprocesser och utveckling av dessa, förpackningsteknologi, kemisk och mikrobiologisk säkerhet, kemiska och näringsmässiga egenskaper hos livsmedlens beståndsdelar, sensorisk kvalitet och andra faktorer som inverkar på konsumentval samt livsmedelsanalys. Förädling av råvaror från näringsväxter (t.ex. spannmål) och animaliska källor (som mjölk och kött) till konsumentvaror på ett hållbart och ekonomiskt sätt kräver att man beaktar och behärskar många olika aspekter. Ett mångvetenskapligt grepp är därför vanligt inom livsmedelsvetenskaperna. Efter studierna kan du arbeta t.ex. inom livsmedelsindustrin (den fjärde största industrin i Finland), inom livsmedelskontroll och andra myndighetsuppgifter, inom livsmedelsforskning, försäljning av livsmedel, föreningar, undervisning eller rådgivning både i Finland och internationellt. Mer information finns på adressen 8 MARKNADSFÖRING Den grundläggande uppgiften inom marknadsföring är att kartlägga kundernas behov och utveckla produkter och tjänster som svarar mot behoven. Studierna ger färdigheter som behövs för planering och ledning av marknadsföring särskilt med avseende på utvecklingen av affärsverksamheten i företag inom livsmedelsekonomi. Den studerande fördjupar sig bl.a. i konsumentbeteende, marknadsföring av tjänster, företags upphandling, valet och organiseringen av distributionskanaler samt strategisk ledning. I studierna ingår nationalekonomi, redovisning och marknadsföringsforskning. I marknadsföring kan den studerande beroende på inriktningsalternativ avlägga magisterexamen i livsmedelsvetenskaper (LVM) eller agronomie- och forstmagisterexamen (AFM). 7

8 Sysselsättningen för dem som tagit examen i marknadsföring har under de senaste åren varit ytterst god. 9 MIKROBIOLOGI, MILJÖ- OCH MARKVETENSKAP Jordmånen och mikroberna är en del av miljön och vårt dagliga liv. I mikrobiologi, mark- och miljövetenskap inleds studierna med grundkurser som hör till ansökningsobjektets gemensamma studier, samtidigt som kunskaperna i kemi och biokemi fördjupas. Laboratorieövningar ingår också i studierna. Under det andra studieåret väljer man huvudämne. I början av studierna får du mer information om valet av huvudämne och om det maximala antalet studerande i de olika huvudämnena. Utexaminerade magistrar i de olika huvudämnena placerar sig bl.a. som experter inom miljö- och lantbruksförvaltningen, i konsultföretag, inom undervisning och som forskare vid universitet, forskningsinstitut och inom industrin. En mikrobiolog studerar mikrober, till vilka man räknar bakterier, arkéer, svampar, urdjur, alger och virus. Ost, vin, öl, kompost och rening av avloppsvatten men också matförgiftningar är som bekant ett resultat av mikrobernas verksamhet. Mikrobiologen förstår mikrobernas fysiologi och tillämpar sina kunskaper på ekologiska och industriella processer. Den studerande får lära sig bl.a. om giftiga cyanobakterier i sjöar och vattendrag, biologisk kvävebindning, biosanering av mark, ämnens kretslopp i sediment, arkéernas mångfald och mjölksyrebakteriers och svampars bioteknik. Studenterna kan specialisera sig på miljö- och livsmedelsmikrobiologi. Experter på mark och miljö studerar hur ämnen tas upp och bearbetas i jordmånen och hur jordmånen fungerar som växtunderlag och påverkar livsmedelskedjans kvalitet. De omgivande markområdenas egenskaper avspeglas också i kvaliteten på sjöar och vattendrag. Information som fås genom kemisk analys av jordmånen tillämpas i växtproduktionen och för att lösa miljöproblem. Forskningen inom området omfattar bl.a. sanering av förorenade markområden, riskbedömning av skadeämnen, utsläpp av växthusgaser och växters näringsupptag. I studierna kan man fokusera på markkemi, markfysik eller växtnäring. Mer information finns på adressen 10 MILJÖEKONOMI En stor utmaning för mänskligheten är att anpassa ekonomisk verksamhet till de gränser som miljön sätter. Miljöekonomin forskar i hur marknadsekonomin ska styras mot en hållbar utveckling. Ekonomiska styrmedel spelar en viktig roll, såsom handeln med utsläppsrättigheter eller miljöskatter genom vilka man korrigerar problem med förstörd miljö och överkonsumtion av naturtillgångar och främjar skyddandet av mångfald och den ursprungliga naturen. I studierna 8

9 sätter man sig in i teorin om användningen av ekonomiska styrmedel, Finlands och EU:s miljöpolitik, kostnad-nytta-analys, miljökonsekvensbedömning och energiekonomins miljökonsekvenser. Forskningsteman inom området är bl.a. skydd av vattendrag, jordbrukets miljöpolitik, hållbar fiskerihushållning, skogsskydd och avfallshanteringspolitik. Viktiga prioriterade områden är klimatpolitik och skyddandet av Östersjön. 11 NÄRINGSLÄRA Näringsläran undersöker människans kost ur olika perspektiv. Centrala forskningsteman är livsmedelskonsumtion och näringstillgång hos olika populationer samt sambandet mellan kost och hälsa. Inom ämnet bedrivs forskning om kostens betydelse med tanke på förekomsten av t.ex. hjärt- och kärlsjukdomar, osteoporos och tjocktarmscancer. En del av forskningen koncentrerar sig på näringsproblem i u-länderna. Studierna i näringslära bygger centralt på näringsfysiologi, dvs. vad som händer med näringsämnena i kroppen. Dessutom lär man sig att förstå olika befolkningsgruppers matanvändning och forskning av denna. Mat är en social och kulturell fråga varför även ett samhälleligt och beteendevetenskapligt perspektiv behövs. Näringsläran omfattar även planering av kost, hur maten tillreds och vad som sker med födoämnena under tillredningsprocessen. Den som önskar kan på magisternivå inrikta sig på fysiologisk näring, folknäring, global näring eller mat- och måltidsservice. De utexaminerade arbetar i expert-, undervisnings-, forsknings- och ledningsuppgifter bl.a. inom organisationer, livsmedelsindustrin eller måltidsservicebranschen SKOGLIG EKOLOGI OCH RESURSHÅLLNING Skogarna är en viktig förnybar naturresurs. De producerar många olika slags ekosystemtjänster, t.ex. råvara, energi och näring samt psykiskt och socialt välbefinnande. Skogarna reglerar också atmosfärens sammansättning. Den mångvetenskapliga undervisningen i skoglig ekologi och resurshushållning ger goda färdigheter för en ansvarsfull skötsel av skogsresurser. I studieinriktningarna med tyngdpunkt på skoglig ekologi fördjupar sig den studerande i skogar som ekologiska helheter och i hållbar skoglig resurshushållning. I undervisningen behandlas aktuella frågor, t.ex. produktion av bioenergi från skogen, restaurering av skog och klimatförändringens inverkan på skogar. Vid institutionens tropikinstitut i Vik (VITRI) kan man studera tropiska skogars ekologi och hållbar användning av naturresurserna. I de studieinriktningar som fokuserar på skoglig resurshushållning ligger tyngdpunkten på produktion av träråvaror, planering av skogsanvändning och insamling av information i detta syfte samt på transport av råvaror. Aktuella 9

10 frågor är bl.a. tillämpning av geografisk information i planeringen av naturresurser, samordning av parallella mål med hjälp av skogsplanering och en fungerande transportkedja för råvaror och produkter. Undervisningen på området är mångsidig och bygger på den vetenskapliga forskningens senaste rön och nyaste tillämpningar. I utbildningsprogrammet studerar man först skogar ur ett brett, övergripande perspektiv och först senare specialiserar man sig. Beroende på inriktning fokuserar man i studierna på naturvetenskaper, matematiska eller tekniska vetenskaper. Dessutom kan man som biämne välja institutionens undervisning i ekonomi och samhällsvetenskaper till stöd för undervisningen i skoglig ekologi och resurshushållning. Vid Institutionen för skogsvetenskaper studerar blivande experter som kommer att placera sig i varierande nationella och internationella uppgifter där de som experter och utvecklare på området kan tillämpa kunskaper och metoder som de inhämtat under studierna. De studerande får också behörighet för vetenskapliga påbyggnadsstudier inom skogsvetenskaper. 13 SKOGSEKONOMI OCH MARKNADSFÖRING Utgångspunkten för undervisningen i skogsekonomi och marknadsföring är ett hållbart utnyttjande av de förnybara naturresurserna, internationalisering och ansvarstagande. Ekonomiska, ekologiska och tekniska aspekter av skogsbranschen integreras i undervisningen bl.a. på fältkurser. Ekonomisk sakkunskap som grundar sig på vetenskaplig forskning behövs i användningen och skyddet av skogarna samt i beslutsfattandet inom skogindustrin. Huvudämnet har tre inriktningsalternativ: Skogsindustrins marknadsföring och ledning inriktar sig på strategiska frågor inom skogssektorn som just nu genomgår stora förändringar. I undervisningen betonas beaktandet av kundernas och intressenternas behov. Forskningen inom inriktningsalternativet gäller bl.a. grön och ansvarsfull affärsverksamhet inom skogssektorn och marknadsföring av skogstjänster. Skoglig företagsekonomi inriktar sig på skogsodling och beslutsfattande inom företag i skogsbranschen. Viktiga teman är skogsbrukets investeringar, skogsvärdering, skogen som placeringsobjekt och ekonomisk resultatuppföljning. Studiehelheten privat skogsbruk fokuserar ur ett beteendevetenskapligt perspektiv på förändringar hos skogsägarna som grupp och följderna av förändringarna. I skoglig miljö- och naturresursekonomi studeras skogsanvändning och skydd av skogar som ett allmänt ekonomiskt-ekologiskt problem i anknytning till naturresurser och miljön. Perspektivet kan vara globalt, samhällsekonomiskt eller fokusera på en enskild ekonomisk enhet. Till de centrala frågorna hör förhållandet mellan naturresurserna och den allmänna ekonomiska utveckling- 10

11 en samt marknadens och myndigheternas möjligheter att reglera hur utnyttjandet av naturresurserna styrs. De som utexamineras från huvudämnet är experter i frågor där ekonomi och miljö integreras och på miljöledning, och de arbetar inom marknadsföring, affärsledning, forskning och offentlig förvaltning i Finland och utomlands. 14 VÄXTPRODUKTIONSVETENSKAPER Växterna är grunden för all mat, källan till fiber, biobränsle och läkemedelssubstanser, vår gröna miljö och hemmets prydnad. Studierna i växtproduktionsbiologi omfattar lantbrukets och trädgårdsskötselns växtproduktion i vid bemärkelse och dess vetenskapliga grund. Växternas arvsmassa och olika tillväxt- och miljöfaktorer reglerar växternas tillväxt. När man förstår sambanden är det möjligt att öka odlingsväxternas avkastning och odlingssäkerhet, utveckla mer ekologiska produktionssätt och förbättra förutsättningarna för växtproduktion såväl i Finland som i andra länder. Utöver lantbrukets och trädgårdsskötselns växtproduktion är det möjligt att specialisera sig på bl.a. växtförädling, växtpatologi och skadedjur hos växter, frågor om miljö- och livsmedelssäkerhet eller den gröna sektorn. I studierna ingår förutom föreläsningar praktiska laboratorie- och fältkurser samt praktik på lantbruks- och trädgårdslägenheter, på forskningsinstitut och i forskningsgrupper. Sysselsättningsläget för dem som har avlagt examen inom området har varit gott och de utexaminerade har anställts i expert-, undervisnings-, forsknings-, utvecklings-, rådgivnings- och chefsuppgifter bl.a. inom den offentliga sektorn, organisationer och företag eller blivit företagare i Finland och utomlands. 11

12 2 ALLMÄN INFORMATION OM ANSÖKAN 2.1. HUR MAN FYLLER I EN ELEKTRONISK ANSÖKNINGSBLANKETT OCH SKAFFAR EN ANSÖKNINGSGUIDE Ansökningsblanketten kan fyllas i på Agrikultur-forstvetenskapliga fakultetens ansökningsguide kan läsas på Ansökningsguiden finns inte att få i tryck. Den kan skrivas ut på den ovannämnda adressen. Ansökningsservicen Tfn: (09) och 191 (kundtjänst) PB 3, Helsingfors universitet Besöksadress: Fabiansgatan 33, 1 vån. studera@helsinki.fi Information om öppettider och telefontider finns på adressen ANSÖKNINGSTIDER Ansökningstiden för Helsingfors universitets huvudantagningar börjar och går ut klockan ANSÖKNINGSBEHÖRIGHET Behörighet att ansöka om studierätt för lägre och högre högskoleexamen som avläggs vid ett universitet har: 1) studenter, som har avlagt någon av följande examina: - finländsk studentexamen - International Baccalaureate examen (IB) - Europeiska studentexamen vid Europaskolorna - Reifeprüfung-examen examen (RP) eller 2) personer, som har avlagt - AICE-examen (Cambridge Advanced International Certificate of Education) - minst treårig yrkesinriktad grundexamen eller tidigare studier på motsvarande nivå - sådan yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen, specialyrkesexamen eller motsvarande tidigare examen som avses i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (631/1998) - en högskoleexamen vid ett universitet, en yrkeshögskola eller Försvarshögskolan - utländsk utbildning, som i landet i fråga ger behörighet för motsvarande högskolestudier 12

13 - eller den som för ett tidigare år har beviljats dispens av dekanus eller kanslern - eller den som har beviljats rätt att avlägga en examen på samma eller högre nivå vid någon av Helsingfors universitets fakulteter eller vid ett annat universitet. De som avlägger studentexamen våren 2013 är behöriga att delta i huvudantagningen De som inte har avlagt hela studentexamen före sommaren 2013 kan inte söka till fakulteten med studentexamen som grund för sin behörighet i huvudantagningen De kan inte heller få poäng för vitsorden i studentexamen. Sökande som har tagit studentexamen ska också ha genomfört alla obligatoriska gymnasiestudier.senast ANSÖKNINGSBLANKETTEN Ansökan till Helsingfors universitet görs i universitetens gemensamma ansökningssystem på adressen I det gemensamma ansökningssystemet kan du söka i utbudet av utbildningar vid de finländska universiteten och fylla i och skicka in ansökan. En och samma ansökningsblankett ska användas för ansökan till alla universitets ansökningsobjekt. Ansökningsobjekten vid agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten finns i det elektroniska ansökningssystemet under agrikultur-forstvetenskapliga utbildningsområdet vid Helsingfors universitet. Möjligheten att ansöka till flera fakulteter vid Helsingfors universitet eller till flera universitet eller högskolor har inte begränsats, men i universitetens gemensamma ansökningssystem kan man ansöka till högst nio (9) ansökningsobjekt. Dessutom kan antalet ansökningsobjekt vara begränsat inom en fakultet, eller mellan universiteten t.ex. när det ordnas gemensamma antagningar. Den elektroniska ansökningsblanketten beaktar automatiskt alla begränsningar. Ansökningsblanketten meddelar om vissa ansökningsobjekt måste prioriteras sinsemellan. Den ordning som anges på blankettens första sida är inte en prioritetsordning. Ansökningsblanketten ska fyllas i i god tid före sista ansökningsdagen det tar tid att fylla i blanketten om du samtidigt bekantar dig med de ansökningsobjekt som du är intresserad av. Ansökningssystemet lotsar den sökande när blanketten fylls i och ger allmän information om ansökningen, men läs dessutom universitetets och fakultetens ansökningsanvisningar omsorgsfullt. När du har fyllt i och skickat din ansökan, meddelar systemet om du måste skicka in bilagor. Det är viktigt att ge en fungerande e-postadress på blanketten, i så fall får du också en kvittering i din e-post som berättar att blanketten har sparats. Till e-postadressen som du anger på blanketten skickas också alla meddelanden om att bilagorna har tagits emot och om komplettering av bilagorna. Observera att blanketten inte har sparats i systemet om du inte får 13

14 en kvittering i din e-post eller om texten Din ansökningsblankett har skickats och mottagits inte visas på skärmen. När du har fyllt i och skickat ansökningsblanketten, spara blanketten i en fil som bevis på att du har lämnat in en ansökan. När ansökan har skickats in kan du spara blanketten med spara-funktionen som finns på blankettens sista sida. Om du inte kan fylla i ansökningsblanketten på nätet, kan du beställa en pappersblankett från Utbildningsstyrelsens rådgivningstjänst för universitetsansökan, tfn En ansökan som görs på pappersblankett ska skickas till adressen Utbildningsstyrelsen, PB 380, Helsingfors och vara framme före kl den sista anmälningsdagen. Vi rekommendera att blanketten skickas i ett rekommenderat brev, i så fall får du ett kvitto på att ansökan skickats in. Ansökningstiden går ut kl , då också ansökningar som skickats per post måste vara framme. Den sista ansökningsdagens poststämpel duger inte. Ansökningar som kommer in efter den utsatta tiden beaktas inte. Du kan skapa ett användarkonto i det elektroniska ansökningssystemets Min ansökan-tjänst genom att identifiera dig med dina bankkoder eller med ett identitetskort med medborgarcertifikat. När du har registrerat dig kan du t.ex. ändra din ansökan under ansökningstiden, kontrollera antagningsresultaten och ta emot en studieplats. Däremot behöver man inte registrera sig för att fylla i en e-ansökan. Systemet är öppet alla tider på dygnet och under hela året med undantag för vardagar mellan kl och då tjänsten är stängd för underhåll. Däremot kan ansökningar skickas in endast under ansökningstiden. Anvisningar för hur man använder tjänsten Min ansökan finns på adressen BILAGOR Om du har avlagt en finländsk studentexamen 1990 eller senare, eller om din studentexamen blir färdig på våren 2013, behöver du inte lämna in en bilaga som styrker din högskolebehörighet. Universitetet får uppgifter om finländska studentexamina som avlagts 1990 och senare och de sökandes vitsord i studentexamen direkt från studentexamensnämndens register. Kontrollera ändå om ansökningsobjektet kräver att du måste lämna in någon bilaga. Om du inte visar din högskolebehörighet på det sätt som krävs och behörigheten inte kan konstateras i studentexamensnämndens register, avslås din ansökan. Du måste lämna in en bilaga som visar högskolebehörigheten om din högskolebehörighet baserar sig på någon av följande: 14

15 En finländsk studentexamen som avlagts före 1990 International Baccalaureate-, Reifeprüfung- eller Europeiska studentexamen AICE-examen En yrkesinriktad grundexamen som omfattar minst tre år eller tidigare studier som motsvarar en sådan examen En yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen, specialyrkesexamen som avses i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (631/1998) eller en motsvarande tidigare examen En högskoleexamen som avlagts vid ett universitet, en yrkeshögskola eller Försvarshögskolan En utländsk utbildning som i landet i fråga ger behörighet för motsvarande högskolestudier På annat sätt förvärvad högskolebehörighet I alla ovan nämnda fall måste du senast före kl lämna in en officiellt styrkt kopia av ditt examensbevis, om inte annat nämns särskilt. Om din högskolebehörighet grundar sig på en utländsk utbildning som i landet i fråga ger behörighet för motsvarande högskolestudier, ska du dessutom lämna in en officiell översättning till finska, svenska eller engelska av examensbeviset om examensbeviset inte ursprungligen är skrivet på något av dessa språk. (Nedan närmare information om officiellt styrkta kopior och officiella översättningar.) En utländsk examen kan också visas med en officiellt styrkt kopia av Utbildningsstyrelens beslut om jämställande av examen. Om din behörighetsgrundande examen blir färdig våren/sommaren 2013, se närmare anvisningar under rubriken Examina som blir färdiga våren 2013". Om du vill visa din högskolebehörighet med en högskoleexamen som har avlagts vid Helsingfors universitet, måste du meddela detta till ansökningsservicen så att uppgiften kan kontrolleras i studeranderegistret. I så fall behöver du inte lämna in en officiellt styrkt kopia av examensbeviset, även om anmälningsblanketten meddelar att en kopia ska lämnas in. Om du använder en tidigare avlagd högskoleexamen som behörighetsgrund, kan du inte få initialpoäng. Om du vill visa din högskolebehörighet med en rätt att avlägga en examen på motsvarande eller högre nivå som redan beviljats dig av en fakultet vid Helsingfors universitet, måste du meddela till ansökningsservicen att du vill använda den som behörighetsgrund så att uppgiften kan kontrolleras i studeranderegistret. Du kan inte heller då få initialpoäng. Om du vill använda en rätt att avlägga examen som beviljats av något annat universitet, måste du 15

16 lämna in ett officiellt studieutdrag som visar att du har rätt att avlägga examen. Om du har avlagt flera examina som ger högskolebehörighet, behöver du endast lämna in examensbevis för en av examina. Om du har avlagt både studentexamen och någon annan examen, rekommenderas att du lämnar in examensbeviset för studentexamen eller en motsvarande examen (IB, EB, RP) eftersom du i så fall kan få initialpoäng. OFFICIELLT STYRKTA KOPIOR OCH OFFICIELLA ÖVERSÄTTNINGAR Alla bilagor ska vara officiellt styrkta kopior om inte annat nämns särskilt. En kopia kan styrkas officiellt endast av notarius publicus eller den läroinrättning som har utfärdat examensbeviset. Om examensbeviset består av flera sidor, måste alla sidor vara styrkta. Notarius publicus är ett ämbete vid magistraten. Till notarius publicus uppdrag hör att styrka kopior, varför man kan vara säker på att man får en officiellt styrkt kopia av sin originalhandling om man anlitar notarius publicus. För att en kopia av examensbeviset som beviljats av läroinrättningen ska vara officiellt styrkt måste den 1. vara stämplad med läroinrättningens officiella stämpel (vanligtvis en stämpel med läroinrättningens namn och symbol), och 2. vara undertecknad av läroinrättningens representant med undertecknarens namnförtydligande och tjänsteställning. En stämpel som bara har texten kopians riktighet intygas av eller certified copy är inte läroinrättningens officiella stämpel. Av ett utländskt examensbevis ska man dessutom lämna in en officiell översättning till finska, svenska eller engelska om examensbeviset inte ursprungligen är skrivet på något av dessa språk. En officiell översättning kan vara antingen 1) en översättning som har utfärdats av den läroinrättning som har utfärdat examensbeviset, 2) en officiellt styrkt kopia av en översättning som har utfärdats av läroinrättningen, 1) en översättning av en auktoriserad translator eller 4) en officiellt styrkt kopia av en översättning av en auktoriserad translator. Examensbevis som gäller RP-, IB- eller EB-examen behöver inte översättas. Ett motsvarighetsintyg på finska som gäller Reifeprüfung-examen är inte tillräckligt, utan den som har avlagt RP-examen måste lämna in en officiellt styrkt kopia av det fyra sidor långa examensbeviset Zeugnis der allgemeinen Hochschulreife. Sökande som har avlagt IB-examen måste lämna in en officiellt styrkt kopia av sitt egentliga examensbevis (Diploma). EXAMINA SOM BLIR FÄRDIGA VÅREN

17 Om grunden för din ansökan är en finländsk studentexamen som blir färdig våren 2013, behöver du inte lämna in en bilaga som visar högskolebehörigheten. Om du inte är säker på att din studentexamen blir färdig och du har avlagt en annan examen som ger högskolebehörighet, rekommenderas att du lämnar in en bilaga med intyg över den andra examen. Om din studentexamen ändå blir färdig inom den tid som fakulteten kräver, kommer de initialpoäng som studentexamen eventuellt ger rätt till att beaktas automatiskt. Om grunden för din ansökan är en International Baccalaureate-examen som blir färdig våren 2013, ska du lämna in en förhandsuppskattning (Candidate Predicted Grades) senast före kl Initialpoängen beräknas enligt förhandsuppskattningen, och det beslut om antagning som fattas blir villkorligt. Om du blir antagen, måste du lämna in dina slutliga vitsord till fakulteten i samband med mottagandet av studieplatsen. Om grunden för din ansökan är någon annan examen som ska bli färdig våren 2013, måste du lämna in en officiellt styrkt kopia av ditt examensbevis senast före kl Om din examen inte har blivit färdig före , men blir färdig före , ska du senast lämna in en förhandsuppskattning eller något annat intyg från läroinrättningen med uppgift om vilken examen du avlägger och vid vilken läroinrättning. Förhandsuppskattningar och registerutdrag ska vara officiella, dvs. handlingarna ska vara nystämplade med läroinrättningens officiella stämpel och undertecknade av den person som har utfärdat handlingen. En läroinrättnings officiella stämpel består vanligtvis av läroinrättningens namn och symbol. En stämpel som bara har texten kopians riktighet intygas av eller certified copy är inte läroinrättningens officiella stämpel. INLÄMNING AV BILAGOR Bilagorna till ansökan ska lämnas in senast före kl , adressen är Bilageservice för sökande Universitetsgatan Helsingfors Bilagorna kan antingen skickas in per post eller läggas i bilageservicens postlåda. Bilagorna ska vara framme inom den utsatta tiden, poststämpelns datum duger inte. Information om avvikande inlämningstider som gäller för examina som blir färdiga våren 2013 finns under rubriken "Examina som blir färdiga våren 2013". Observera att examensbevis inte ska skickas in i original. Bilagor återsänds inte till den sökande. 17

18 ÄNDRINGAR I ANSÖKANS UPPGIFTER Eventuella ändringar i ansökningsblankettens uppgifter om ansökningsobjekt kan du endast göra under ansökningstiden, och det krävs att du registrerar dig i Min ansökan-tjänsten på adressen Om du ändrar uppgifterna i blanketten, gäller de ändringar som du har gjort senast. Du kan ändra dina kontaktuppgifter under hela året i Min ansökan-tjänsten på adressen Information om ändringar i dina kontaktuppgifter skickas till alla universitet som du har sökt till. Man kan också anmäla ändrade kontaktuppgifter per telefon till universitetens ansökningsservice. Helsingfors universitets ansökningsservice (09) SPECIALARRANGEMANG VID URVALSPROVET Med specialarrangemang för sökande avses närmast praktiska arrangemang vid provtillfället. Specialarrangemangen kan vara t.ex. att man ordnar en tillgäng lokal, en lugn lokal, tilläggstid, ett större utrymme, hjälpmedel eller något motsvarande. Syftet med specialarrangemangen är att se till att de som behöver specialarrangemang är jämställda med alla andra sökande vid provtillfället. Om du anser att du behöver specialarrangemang, ska du lämna in en fritt formulerad skriftlig ansökan om behovet av specialarrangemang samt aktuella läkarintyg till fakultetens studieärendeservice (adress PB 62, HELSINGFORS UNIVERSITET) ) senast

19 3 HUVUDANTAGNINGARNA 3.1. ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL AGRIKULTUR- FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETEN FAKULTETENS ANSÖKNINGSOBJEKT Till agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet antas år 2013 högst 344 nya studerande till de nedan nämnda ansökningsobjekten. En sökande kan ansöka endast till en grupp av ansökningsobjekt och till högst av två ansökningsobjekten, som sökanden ska rangordna i ansökningsblanketten (första alternativ och andra alternativ). Om sökandens poängtal inte är tillräckligt för det ansökningsobjektet som har ragnordnats som första alternativ, beaktas han eller hon vid antagningen till det andra ansökningsobjektet. Sökandenas ordningsföljd avgörs av poängsättningen. Ansökningsobjektgrupper Ansökningsobjekten Grupp 1: Livsmedelsekonomi och företagande 27 Konsumentekonomi 12 Lantbruksekonomi och företagande 22 Marknadsföring 12 Skogsekonomi och marknadsföring 25 Grupp 2: Miljöekonomi 12 Grupp 3: Agroteknologi 15 Grupp 4: Växtproduktionsvetenskaper 40 Husdjursvetenskap 25 Grupp 5: Skoglig ekologi och resurshållning 40 Grupp 6: Livsmedelsvetenskaper 54 Mikrobiologi, mark- och miljövetenskap 30 Grupp 7: Näringslära 15 Grupp 8: Bioteknik 15 Nyborjarplatser 19

20 URVALSGRUNDERNA För att bli antagen vid fakulteten krävs att man deltar i urvalsprovet. Urvalsprovet är tvådelat och består av en A- och en B-del. För urvalsprovet kan man få högst 60 poäng, varav A-delen utgör 30 poäng och B-delen 30 poäng. Om det poängtal som den sökande får för A-delen är mindre än 7 poäng bedöms inte B-delen. För att antas till fakulteten måste den sökande få sammanlagt minst 14 poäng i urvalsprovet så att han eller hon får minst 7 poäng för respektive del. I ansökningsobjekten livsmedelsvetenskaper, mikrobiologi, mark- och miljövetenskap samt näringslära måste man få sammanlagt minst 7 poäng för A- delen så att man för uppgifterna i kemi och biologi får minst 3 poäng för respektive ämne. Av sökande som antas vid urvalsförfarandet väljs först 50 % av nybörjarplatserna på basis av totalpoängen från urvalsprovet och den finländska studentexamen eller IB-, RP- eller EB-examen, och därefter 50 % enbart enligt poängen för urvalsprovet. Om antalet nybörjarplatser i ansökningsobjektet är udda, antas ytterligare en sökande på basis av urvalsprovet och initialpoängen. Till de 15 nybörjarplatserna inom näringslära antas på det sättet 8 på basis av urvalsprovet och initialpoängen och 7 på basis urvalsprovspoäng. Om en eller fler sökande har samma totalpoäng avgörs deras inbördes rangordning av poängen för urvalsprovet. Om de fortfarande har samma poängtal, bestäms ordningen på basis av poängen för urvalsprovets B-del. Urvalsprovet baserar sig på material som ska studeras på förhand (litteratur inom området för ansökningsobjektet och/eller gymnasiets lärokurs) samt eventuellt material som delas ut vid urvalsprovet. Materialet som ska studeras på förhand kan utöver böcker innehålla artiklar, kapitel särskilt anvisade från böcker samt även annat material. Den som deltar i urvalsprovet får låna en kalkylator om ansökningsobjektets frågor är sådana att en kalkylator behövs. Miniräknare: Canon F-502G. Frågorna i A-delen kan vara flervalsuppgifter eller rätt eller fel-uppgifter eller andra korta uppgifter eller räkneuppgifter och i B-delen essäer, räkneuppgifter eller andra mer omfattande uppgifter. En del frågor kan även basera sig på material som delas ut vid provet. Uppgifterna utformas så att de mäter den sökandes förmåga att gestalta stora helheter samt förmåga att kombinera, dra slutsatser, utvärdera och tillämpa kunskap. Med B-delen strävar man efter att bedöma sökandens förmåga att läsa och förstå texter inom området och granska ämnet ur olika perspektiv. Vid utformningen av uppgifterna poängteras tillämpningsfrågor. Svarslängden är begränsad i alla uppgifter. 20

21 I stället för dem som avstått från sin studieplats antas studerande från reservplatser. Reservplatser bestäms på basis av framgången i urvalsprovet. Vid samma poängtal avgörs ordningen mellan reservplatserna av poängen för B- delen. Meddelande om antagning från reservplats ges per brev. Frågor om placeringen på reservplatserna besvaras på tfn. (09) och (09) POÄNGSÄTTNING I antagningen ges poäng enligt följande: A) För urvalsprovet kan man få högst 60 poäng, varav högst 30 poäng för A-delen och högst 30 poäng för B-delen. B) För finländsk studentexamen, International Baccalaureate-examen, Reifeprüfung-examen eller European baccalaureate-examen kan man få högst 60 poäng. Initialpoäng för studentexamen 1) Ansökningsobjektgrupperna 1 och 2 Initialpoäng för finländsk studentexamen (sammanlagt högst 60 poäng) I fråga om initialpoäng beaktas de fyra ämnen i studentexamen som ger flest poäng, dock så att endast det bästa främmande språket och det bästa provet i realämnet beaktas med undantag för ansökningsobjektet skogsekonomi och marknadsföring, där den sökande kan få initialpoäng för sina två bästa språk Främmande språk och det andra inhemska språket (både medellånga språk och B-språk) poängsätts på samma sätt som korta språk. För vitsorden i obligatoriska och extra ämnen ges högst 60 initialpoäng enligt tabellen nedan. Vitsord B lubenter approbatur C cum laude approbatur 21 M magna cum laude approbatur E eximia cum laude approbatur L laudatur Ämne kort/lång kort/lång kort/lång kort/lång kort/lång Matematik 0/3 0/6 3/9 6/12 9/15 Modersmålet* ) Det andra inhemska språket 0/3 0/6 3/9 6/12 9/15 Realprovet Främmande språk 0/3 0/6 3/9 6/12 9/15 *) samt provet i finska som andraspråk eller i svenska som andraspråk

22 Initialpoäng för International Baccalaureate-, Reifeprüfung- och European Baccalaureate-examina För International Baccalaureate-examen ges poäng för tre prov i fördjupade kurser och ett prov i allmän kurs enligt följande: Vitsord Matematik SL/HL 0/3 0/6 3/9 6/12 9/15 Övriga ämnen För Reifeprüfung-examen ges poäng för fyra prov enligt följande: Vitsord Poäng För European Baccalaureate-examen ges poäng enligt följande: EB-poäng 5,00 5,95 6,00-6,95 7,00-8,45 8,50-9,45 9,50-10,00 Matematik EB-poäng 5,00 5,95 6,00-6,95 7,00-7,95 8,00-8,95 9,00-10,00 Modersmålet Det första främmande språket Tillvalsämne ) Ansökningsgrupperna 3, 4, 5, 6, 7 och 8 Initialpoäng för finländsk studentexamen (sammanlagt högst 60 poäng) a) Sökande som har skrivit ett eller flera prov i studentexamen år 2006 eller senare: Initialpoäng ges för matematik och modersmålet och dessutom för de två ämnen som ger flest poäng enligt tabellen nedan, dock så att endast det bästa främmande språket beaktas. Medellånga främmande språk och B-språk poängsätts på samma sätt som korta språk. För vitsorden i studentexamen ges högst 60 initialpoäng enligt tabellen nedan: 22

23 Vitsord B lubenter approbatur C cum laude approbatur 23 M magna cum laude approbatur E eximia cum laude approbatur L laudatur Ämne kort/lång kort/lång kort/lång kort/lång Matematik 0 0/6 4/9 6/12 8/15 Modersmålet* ) Dessutom de två ämnen som ger flest poäng av följande: Biologi Kemi Fysik Annat realprov Det andra inhemska språket Främmande språk 0 0/4 2/6 4/8 6/10 0 0/4 2/6 4/8 6/10 * ) samt provet i finska som andraspråk eller i svenska som andraspråk b) Sökande som har skrivit ett eller flera prov i studentexamen före år 2006: Initialpoäng ges för matematik och modersmålet och dessutom för realprovet eller det andra inhemska språket och ett främmande språk enligt tabellen nedan. Medellånga främmande språk och B-språk poängsätts på samma sätt som korta språk. För vitsorden ges högst 60 initialpoäng enligt tabellen nedan: Vitsord B lubenter approbatur C cum laude approbatur M magna cum laude aprobatur E eximia cum laude approbatur L laudatur Ämne kort/lång kort/lång kort/lång kort/lång Matematik 0 0/6 4/9 6/12 8/15 Modersmålet* ) Dessutom antingen realprovet eller det andra inhemska språket och ett främmande språk: Realprovet Det andra inhemska språket Främmande språk 0 0/4 2/6 4/8 6/10 0 0/4 2/6 4/8 6/10 * ) samt provet i finska som andraspråk eller i svenska som andraspråk

24 Om sökanden har skrivit realprovet med godkänt resultat före år 2006, men har tagit om provet eller proven år 2006 eller senare, beaktas det alternativ som ger flest poäng. Initialpoäng för International Baccalaureate-, Reifeprüfung- och European Baccalaureate-examina För International Baccalaureate-examen ges initialpoäng för matematik och modersmålet och dessutom för de två ämnen som ger flest poäng enligt tabellen nedan, dock så att endast det bästa främmande språket beaktas. För vitsorden i IB-examen kan man få sammanlagt högst 60 poäng. Vitsord Matematik SL/HL 0 0/6 4/9 6/12 8/15 Modersmålet Dessutom de två ämnen som ger flest poäng av följande: Biologi Kemi Fysik Övriga ämnen För Reifeprüfung-examen ges initialpoäng för matematik och modersmålet och dessutom för de två ämnen som ger flest poäng enligt tabellen nedan, dock så att endast det bästa främmande språket beaktas. För vitsorden i RPexamen kan man få sammanlagt högst 60 poäng. Vitsord Matematik Modersmålet Dessutom de två ämnen som ger flest poäng av följande: Biologi Kemi Fysik Övriga ämnen

25 För European Baccalaureate-examen ges initialpoäng för matematik och modersmålet och dessutom för de två ämnen som ger flest poäng enligt tabellen nedan, dock så att endast det bästa främmande språket beaktas. För vitsorden i EB-examen kan man få sammanlagt högst 60 poäng. EB-poäng 5,00 5,95 6,00-6,95 7,00-8,45 8,50-9,45 9,50-10,00 Matematiken EB-poäng 5,00 5,95 6,00-6,95 7,00-7,95 8,00-8,95 9,00-10,00 Modersmålet Dessutom de två ämnen som ger flest poäng av följande: Biologi Kemi Fysik Övriga ämnen STUDIERÄTT PÅ BASIS AV FINLANDS AKADEMIS VETENSKAPSTÄVLING Utöver det maximala antalet nya studerande kan den som har blivit premierad i Finlands Akademis vetenskapstävling Viksu ansöka om studierätt vid agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten. Det premierade arbetet ska ha en tydlig anknytning till ansökningsobjektet. Antagningsnämnden behandlar ansökningarna, bedömer tävlingsarbetet och beslutar om beviljande av studierätt. Kriterier för beviljande av studierätt är att a) den sökande har lämnat in en ansökan till fakulteten i universitetens gemensamma elektroniska ansökningssystem, b) tävlingsämnet anknyter till ansökningsobjektets område, c) den sökande tar emot studieplatsen inom tidsfristen och d) den sökande har högskolebehörighet när han eller hon tar emot studieplatsen. Utöver den elektroniska ansökan ska den sökande senast kl till fakultetens studieärendeservice lämna in - en kopia av det premierade tävlingsarbetet, - en kopia av Finlands Akademis beslut. 25