Beslut. efter tillsyn av Upplands-Bro kommun. U ppl ands-br o

Transkript

1 Oh Beslut Upplands-Bro kommun Beslut efter tillsyn av Upplands-Bro kommun. U ppl ands-br o Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: , Fax:

2 1 (15) Tillsyn av Upplands-Bro kommun. Helhetsbedömning Skolinspektionen har genomfört tillsyn i Upplands-Bro kommun under hösten Vid tillsynen besökte Skolinspektionen samtliga skolenheter i kommunen och genomförde intervjuer med elever, lärare, rektorer, utbildnings- och kulturchefen samt företrädare för utbildnings- och kulturnämnden. Vid förskolor och fritidshem grundar sig tillsynen i huvudsak på intervjuer med personal, föräldrar och ledning. Kunskapsresultaten i grundskolan behöver förbättras. Såväl genomsnittligt meritvärde som andel elever behöriga till nationellt program och andel elever som når målen i alla ämnen ligger, för elever i årskurs 9, något under de genomsnittliga värdena för riket. Att var fjärde elev inte når målen i alla ämnen visar på ett stort behov av att vidta åtgärder. Sett över en fyraårsperiod har detta resultat inte heller nämnvärt ändrats. Det råder också skillnader mellan flickors och pojkars resultat såväl inom som mellan skolor. Flickornas genomsnittliga meritvärde i årskurs 9 enligt nationell statistik är högre än pojkarnas. Fler flickor än pojkar når målen i samtliga ämnen. Statistik över andelen elever som får betyget Mycket väl godkänt (MVG) visar att flickor i högre grad än pojkar når höga betyg. Analys saknas i kommunens kvalitetsarbete av skillnaderna mellan flickors och pojkars resultat. Sammanställningen av kunskapsresultaten för årskurs 5, läsåret 2009/10, visar att flertalet elever bedöms nå målen i alla ämnen, undantaget engelska, matematik, svenska och svenska som andra språk. Resultaten i de nationella ämnesproven i årskurs 3 och årskurs 5 indikerar att det finns utrymme för förbättringar. Resultaten varierar mellan skolorna när det gäller andelen elever som har nått kravnivån i samtliga delprov. Även i gymnasieskolan finns behov av att förbättra elevernas kunskapsresultat eftersom det finns en betydande andel elever som inte når målen. Bland annat når endast 63 procent av eleverna minst godkänt i slutbetyg i samtliga kurser. Vidare framkommer att andelen elever på naturvetenskapsprogrammet som når behörighet till universitet och högskola endast 83 procent, motsvarande för riket är 96 procent. Vuxenutbildningen i Upplands-Bro når i flera avseenden bättre resultat än genomsnittet i riket. Till exempel är andelen elever som slutfört kurser högre både inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning och inom svenskundervisning för invand-

3 2 (15) rare. Andelen avbrott är i nivå med eller lägre än genomsnittet i riket. Kommunen saknar sammanställningar över de samlade resultaten för grundsär- och gymnasiesärskolan, varför Skolinspektionen har svårt att bedöma dessa elevers resultat. Tillsynen visar att det finns brister i huvudmannens kvalitetsarbete, trots en väl utvecklad modell för detta arbete. På kommunnivå har man själv identifierat att kvalitetsarbetet behöver utvecklas. Arbetet tar dock inte tillräcklig utgångspunkt i kunskapsresultaten, trots att huvudmannen har som övergripande mål att höja dessa. Det saknas i flera fall sammanställningar av kunskapsresultat som kan användas för att identifiera såväl framgångsfaktorer som områden i behov av förbättringsinsatser. Upplands-Bro kommun behöver göra fördjupade analyser kring orsakerna till de resultat som uppnås i de olika verksamheterna. I detta arbete behöver huvudmannen särskilt ta fasta på orsaker som kan relateras till den undervisning som bedrivs samt till rektorernas pedagogiska ledarskap. I kommunens kvalitetsredovisning saknar Skolinspektionen även samlade åtgärder från centralt kommunalt håll. Kvalitetsredovisningen har mer karaktären av verksamhetsberättelse enligt Skolinspektionens bedömning. Många resultat redovisas, vilket är vällovligt, men analysen och framförallt åtgärderna från kommunalt håll är sparsmakade. Som exempel kan nämnas Resursteamet, som är en central stödfunktion som anlitas av många förskolor och grundskolor. Även om verksamheten redan idag utvärderas så behöver huvudmannen analysera ytterligare om de insatser som görs leder till önskad effekt och också dokumentera detta. Skolinspektionen konstaterar dock att kommunen under det senaste året ökat sin ansträngning för att få till stånd ett systematiskt kvalitetsarbete och att en vilja till utveckling genomsyrar kommunens synsätt. Samtliga intervjuade från centralt kommunalt håll upplever att kommunen är på rätt väg, men att det tar tid att implementera ett nytt styrsystem. Ett nyckelområde för att elever ska nå lägst målen för utbildningen är att de som är i behov av särskilt stöd får detta. En förklaring till att en betydande andel elever inte når målen kan vara att elever i behov av särskilt stöd inte alltid ges sådant. Rektorerna följer på flera skolor inte upp det särskilda stödet i tillräcklig utsträckning. Arbetet med åtgärdsprogram behöver också vidareutvecklas i flertalet skolor så att de blir ett bättre redskap när det gäller planering och utveckling av den pedagogiska verksamheten för elever i behov av särskilt stöd. De individuella utvecklingsplanerna (IUP) är ett viktigt instrument för att följa elevers kunskapsutveckling och för att sätta in åtgärder så att undervisningen individanpassas. Tillsynen visar att de individuella utvecklingsplanerna brister i flertalet skolor. Upplands-Bro kommun och personalen i respektive verksamheter har ansvar för att erbjuda en trygg miljö för barn, elever och studerande där de utvecklar de normer och värderingar som är grunden för ett demokratiskt samhälle. Värdegrundsarbetet är överlag aktivt och målinriktat och präglas av ett gemensamt synsätt på hur kränkning-

4 3 (15) ar ska motverkas. Det finns dock undantag, bland annat Broskolan, där det är viktigt att kommunen och skolorna vidtar ytterligare åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling samt stävja de tendenser till etniska motsättningar mellan elever som framkommer i tillsynen. Huvudmannen har ett särskilt ansvar att se till att det finns planer för hur arbetet ska bedrivas samt att det sker en kontinuerlig utvärdering av arbetet. Trots att kommunen genomfört flera insatser för att verksamheterna ska ha planer mot kränkande behandling i enlighet med författningskraven, så uppfyller många planer inte kraven fullt ut. Beslut Föreläggande De beskrivna bristerna som Skolinspektionen konstaterat vid tillsynen av. Upplands- Bro kommun måste åtgärdas för att huvudmannen ska uppfylla författningarnas krav och eleverna därmed ska få den utbildning de har rätt till. En utförligare redogörelse av konstaterade brister finns nedan under rubriken Skäl för beslut. Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Upplands- Bro kommun att senast den 7 mars 2012 avhjälpa påtalade brister genom att vidta nedanstående åtgärder. De vidtagna åtgärderna ska samma dag skriftligen redovisas till Skolinspektionen. Bedömningsområde: Undervisning och lärande Utbildningen inom huvudmannens skolväsende är inte likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet medbedömningsområdet undervisning och lärande. I detta ingår att: - Se till att det i utbildningen tas hänsyn till barns och elevers olika behov (1 kap. 4 skollagen).

5 4 (15) Bedömningsområde: Grundläggande värden Barnets bästa är inte utgångspunkt i alla huvudmannens beslut och ställningstaganden som rör utbildningen. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med bedömningsområdet grundläggande värden. I detta ingår att: - Se till att barn och elever ges inflytande över utbildningen efter deras ålder och mognad (4 kap. 9 skollagen). Bedömningsområde: Trygghet och studiero Huvudmannen ser inte till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med bedömningsområdet trygghet och studiero. I detta ingår att: - Se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever (6 kap. 6 skollagen). Bedömningsområde: Uppföljning och utveckling av utbildningen Huvudmannen ansvarar inte för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i skolförfattningarna. Huvudmannen planerar inte, följer inte upp och utvecklar inte sina verksamheter systematiskt och kontinuerligt samt tar inte tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med bedömningsområdet uppföljning och utveckling av utbildningen. I detta ingår att: - Huvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i skolförfattningarna (2 kap. 8 skollagen). - Se till att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen (4 kap. 3 skollagen).

6 5 (15) Bedömningsområde: Erbjudande av utbildning Huvudmannen erbjuder inte den omsorg, den utbildning och de valmöjligheter barn, elever och studerande har rätt till. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med bedömningsområdet erbjudande av utbildning. I detta ingår att: - Se till att det erbjuds den omsorg, den utbildning och de valmöjligheter barn, elever och studerande har rätt till (2 kap. 8 samt 21 kap. 3 och skollagen).

7 6 (15) Skäl för beslut Måluppfyllelse Kunskapsresultat Grundskolan Såväl genomsnittligt meritvärde som andel elever behöriga till nationellt program och andel elever som når målen i alla ämnen ligger, för elever i årskurs 9, något under de genomsnittliga värdena för riket. Sett över en fyraårsperiod har detta resultat inte heller nämnvärt ändrats var det 74,2 procent av eleverna som nådde målen var det 74,8 procent. Att var fjärde elev inte når målen i alla ämnen visar på ett stort behov av att vidta åtgärder. Meritvärdet har varierat något under samma period och sjönk 2011 till ett lägre resultat jämfört med de två föregående åren. År 2009 var medelvärdet 209,5, år 2010 var värdet 212,1 för att hamna på 207,8 för år Medelvärdet för riket var år ,6. Andelen elever som når målen i de olika ämnena i årskurs 9 år 2011 skiljer sig åt mellan skolorna. Det råder också skillnader mellan flickors och pojkars resultat såväl inom som mellan skolor. Flickornas genomsnittliga meritvärde i årskurs 9 enligt nationell statistik är högre än pojkarnas. Fler flickor än pojkar når målen i samtliga ämnen. Statistik över andelen elever som får betyget Mycket väl godkänt (MVG) visar att flickor i högre grad än pojkar når höga betyg. Andelen behöriga till gymnasieskolan ligger över åren i stort sett i nivå med rikets resultat. Analys saknas i kommunens kvalitetsarbete av skillnaderna mellan flickors och pojkars resultat. Sammanställningen av kunskapsresultaten för årskurs 5, läsåret 2009/10, visar att flertalet elever bedöms nå målen i alla ämnen, undantaget engelska, matematik, svenska och svenska som andra språk. I kommunens kvalitetsredovisning år 2010 nämns att beträffande andelen elever i årskurs 5 har resultaten förbättrats i matematik och engelska men sjunkit något i svenska jämfört med Natur- och samhällsorienterande ämnena redovisas i block vilket innebär att kommunen inte kan analysera och sätta in eventuella åtgärder för ökad måluppfyllelse i respektive ämne. Resultaten i de nationella ämnesproven i årskurs 3 och årskurs 5 indikerar att det finns utrymme för förbättringar. Även här varierar resultaten mellan skolorna när det gäller andelen elever som har nått kravnivån i samtliga delprov. I exempelvis matematik i årskurs 3 är det en spännvidd i resultaten från ca 60 procent till drygt 90 procent av eleverna som når kravnivån i samtliga delprov. Årskurs 5 uppvisar i stort motsvarande resultatbild. Grundsärskolan Kommunen saknar sammanställningar över de samlade resultaten för grundsärskolan.

8 7 (15) Gymnasieskolan Enligt den nationella statistiken för läsåret 09/10 är andel elever som fullföljer sin utbildning inom fyra år i paritet med värdet för riket, det vill säga 76 procent. Enligt skolans kvalitetsredovisning är andel elever som har minst godkänt i slutbetyg i samtliga kurser som ingår i studieplanen 63 procent. Lägsta resultatet når eleverna på medieprogrammet läsåret 09/10 då endast 32 procent har minst godkänt i samtliga kurser. Den nationella statistiken visar att den genomsnittliga betygspoängen är 13,7 för skolan vilket är under rikets 14,4 för motsvarande program. Andel elever med reducerat program är 4,3 % vilket är högt jämfört med riket (0,7 procent). Det framgår inte av skolans kvalitetsredovisning varför en så stor andel av skolans elever har reducerat program. Nästan en tiondel av skolans elever läser ett specialutformat program, men skolan har inte redovisat hur stor andel av dessa som läser ett individuellt specialutformat program. Andra resultat som sticker ut i den nationella statistiken är att 80 procent av eleverna på fordonsprogrammet har utökat program, men enbart 64 procent av eleverna på fordonsprogrammet fullföljer utbildningen på fyra år. Behörigheten till universitet och högskola för eleverna på naturvetenskapsprogrammet sjönk från 100 procent läsåret 08/09 till 83 procent läsåret 09/10. Inga av ovanstående resultat har följts upp av skolan på sådant sätt att skolan kan redogöra för vidtagna åtgärder kopplade till redovisade resultat. Vuxenutbildningen Grundläggande vuxenutbildning Andelen deltagare i grundläggande vuxenutbildning som slutfört kurser under kalenderåret 2010 är, enligt Skolverkets statistik, 75 procent. Motsvarande resultat på nationell nivå är 65 procent. Andelen studieavbrott ligger i nivå med rikssnittet. Av skolans kvalitetsredovisning framgår att andelen avbrott har minskat. Andelen elever med minst godkänt är dock i huvudsak oförändrad. Eftersom antalet studerande inom denna studieform är förhållandevis få, ungefär 50 personer, får enskilda individers resultat större genomslag, och trender i statistiken bör tolkas med viss försiktighet. Gymnasial vuxenutbildning Av Skolverkets statistik framgår att andelen kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning som slutfört kurser under kalenderåret 2010 är 89 procent. Riksgenomsnittet är 74 procent. Andelen studieavbrott är i Upplands-Bro 11 procent och i riket 18 procent. Av skolans kvalitetsredovisning framgår att andelen elever som slutfört kurser under verksamhetsåret ökat under de senaste tre åren och att andelen studieavbrott minskat. Svenska som andraspråk har skolan identifierat som ett ämne som behöver utvecklas resultatmässigt.

9 8 (15) Utbildning i svenska för invandrare Skolverkets sammanställningar över resultaten på de nationella proven i kurserna B, C och D på SFI visar att resultatet på proven i samtliga kurser är avsevärt bättre i Upplands-Bro än genomsnittet i riket, med ungefär 80 procent av de studerande som uppnår målen. Vidare framgår av skolans redovisning av resultaten för studieväg 1 och Skolverkets sammanställningar av resultaten på studieväg 2 och 3 att Upplands-Bro når bättre resultat än riket, med undantag för kurs 2C. På studieväg 1A har till exempel 67 procent av de studerande nått målen, jämfört med 38 procent i riket. På studieväg 3C har 58 procent av skolans studerande slutfört kursen, jämfört med genomsnittet i riket på 34. Av Skolverkets uppgifter om genomsnittlig tid i veckor mellan start och slutdatum framgår också att skolans studerande klarar sina studier på samma tid eller kortare tid än genomsnittet i riket. Särskild utbildning för vuxna Resultat för särskild utbildning för vuxna saknas i kommunen. Resultat av värdegrundsarbetet Grundskolan Upplands-Bro kommun genomför årligen en brukarundersökning kring elevernas lärandemiljö, den så kallade Pilen. Enkäten riktar sig till elever och föräldrar i årskurs 3, 5 och 8. Resultat för årskurs 3 elever 2011visar att cirka 90 procent av dem anser att de känner sig trygga i skolan. Knappt 100 procent anser att de blir bra bemötta av de vuxna på skolan samt att 85 procent anser att de blir bra bemötta av andra elever i skolan. Resultatet i årskurs 5 och 8 visar i stort samma resultat som för eleverna i årskurs 3. Föräldrarnas svar, i de tre årskurserna, visar något lägre resultat än elevernas. I tillsynen framkommer att det vid några skolor används ett hårt och tufft språk eleverna emellan. Det förekommer också spänningar mellan olika elevgrupper som ibland övergår till öppna konflikter. Dessa konflikter bottnar bland annat i etniska motsättningar. Det finns också elever som upplever att arbetsron brister vid några av kommunens skolor. Gymnasieskolan Vid intervjuer med elever, personal och skolledning framgår att majoriteten av eleverna känner sig trygga på skolan och att det oftast råder studiero. I kommunens egen enkät framgår att det finns elever som inte känner sig trygga. Sex procent av eleverna uppger att de känner sig mobbade eller trakasserade av andra elever eller av sina lärare. Flera elever som Skolinspektionen talat med uppger också att det förekommer grova kommentarer från vuxna om och till framförallt flickor på några av skolans APU-platser. Eleverna uppger för Skolinspektionen att de inte varit förberedda på att jargongen kan vara tuff med ett hårt språk på arbetsplatserna.

10 9 (15) Vuxenutbildningen Skolinspektionen uppfattar genom såväl verksamhetsbesök som intervjuer att vuxenutbildningens lärandemiljö är trygg och tillåtande. Föreläggande: Bedömningsområde: Undervisning och lärande Bedömning: Utbildningen inom huvudmannens skolväsende är inte likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet. Motivering: I tillsynen framkommer att det finns variationer mellan skolorna i kommunen men också inom skolorna i hur pass hög grad som undervisningen anpassas till den enskilde eleven, exempelvis när det gäller svårighetsgrad eller arbetssätt. Det framkommer i intervjuer och Skolinspektionens observationer att det finns lärare som på ett medvetet sätt anpassar undervisningen efter elevernas behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Vanligast är dock att undervisningen tar sin utgångspunkt i läroboken och att eleverna alltför ofta arbetar på samma sätt, eller får uppgifter av samma karaktär, utan att det anpassas till varje elevs behov och förutsättningar. Elever och lärare uppger att en av de vanligaste anpassningarna av undervisningen är alternativa redovisningssätt. Att anpassa undervisningen utifrån elevernas behov och förutsättningar samt ge utmaningar för alla elever är ett viktigt utvecklingsområde för Upplands-Bro kommun. Ett nyckelområde för att elever ska nå lägst målen för utbildningen är att de som är i behov av särskilt stöd får detta. Bland annat framkommer att elever som har behov av studiehandledning på modersmålet inte alltid ges detta. Barn på fritidshemmen som är i behov av särskilt stöd i sin utveckling erbjuds inte heller alltid den omsorg som deras speciella behov kräver. Rektorerna följer inte heller upp det särskilda stödet på skolnivå i tillräcklig utsträckning. Arbetet med åtgärdsprogram behöver också vidareutvecklas i flertalet skolor så att de blir ett bättre redskap när det gäller planering och utveckling av den pedagogiska verksamheten för elever i behov av särskilt stöd. Även på kommunnivå behöver uppföljningen och utvärderingen av arbetet med särskilt stöd förbättras så att alla barn och elever ges samma förutsättningar. Resursteamet är en central stödfunktion som anlitas av många förskolor och grundskolor. Även om verksamheten utvärderas så behöver kommunen analysera ytterligare om de resurser som erbjuds på central nivå leder till ökad måluppfyllelse lokalt.

11 10 (15) Författning: 1 kap. 4 skollagen Bedömningsområde: Grundläggande värden Bedömning: Barnets bästa är inte utgångspunkt i alla huvud-mannens beslut och ställningstaganden som rör utbildningen. Motivering: Av skollagen framgår att barn och elever ska ges inflytande över utbildningen och anpassas efter deras ålder och mognad. I tillsynen framkommer att det finns en hög grad av medvetenhet vid kommunens förskolor i att ge barnen inflytande över det dagliga arbetet. I skolorna finns det fungerande formella former för elevernas inflytande i form av klass- och elevråd. I tillsynen framkommer dock att de frågor som eleverna får ta ställning till oftast är av praktisk karaktär. Dokumentstudier och intervjuer visar att det varierar huruvida eleverna ges möjlighet till inflytande över utbildningen och sitt eget lärande. Det vanligaste är att eleverna får ta ställning till färdiga planeringar. Vidare framkommer att det inte anges i skolornas planeringar hur elevernas inflytande ska utformas för att ge dem ökat inflytande utifrån ålder och mognad. Huvudmannen måste säkerställa att eleverna ges inflytande över utbildningen efter deras ålder och mognad. Författning: 4 kap. 9 skollagen Bedömningsområde: Trygghet och studiero Bedömning: Huvudmannen ser inte till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Motivering: Skolinspektionen har i några skolbeslut kritiserat skolorna för att det brister i arbetsro och att det används ett hårt och tufft språk eleverna emellan. Det finns också elever som inte känner sig trygga, bland annat på Broskolan. Det förekommer också spänningar vid Broskolan mellan olika elevgrupper som ibland övergår till öppna konflikter. Dessa konflikter bottnar bland annat i etniska motsättningar. Enligt intervjuer med förvaltningsledningen får man rapporter om kränkningar och andra allvarliga händelser. Samtal förs med rektorerna kring detta och åtgärder vidtas.

12 11 (15) Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen, trots de åtgärder som vidtagits från skolorna och huvudmannen sida, att huvudmannen behöver utvärdera sina insatser och förstärka sina ansträngningar för att ge barn och elever en trygg utbildning. Författning: 6 kap. 6 skollagen Bedömningsområde: Uppföljning och utveckling av utbildningen Bedömning: Huvudmannen ansvarar inte för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i skolförfattningarna. Huvudmannen planerar inte, följer upp och utvecklar sina verksamheter systematiskt och kontinuerligt samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelse. Motivering: Huvudmannen behöver förstärka sina ansträngningar med att se till att det pedagogiska ledarskapet och kvalitetsarbetet utvecklas på skolorna. Detta gäller i synnerhet ansvaret för att följa upp, utvärdera, analysera och utveckla verksamheterna systematiskt. Detta är en central del i huvudmannens ansvar. På kommunnivå finns en samlad bild av elevernas resultat i alla ämnen i förhållande till de nationella målen samt resultaten av värdegrundsarbetet. Dock saknas sammanställningar av kunskapsresultat beträffande grundsärskolan, gymnasiesärskolan samt särskild utbildning för vuxna. De resultat som finns sammanställda används inte alltid som underlag till att regelbundet följa upp, analysera och kommunicera resultaten i syfte att utveckla utbildningen. Härigenom försvåras kommunens arbete med att identifiera väl fungerande insatser och att synliggöra behov av förbättringsinsatser för att ge alla elever förutsättningar att nå lägst målen i utbildningen. I grundsärskolan, i gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna saknas redovisningar för de samlade kunskapsresultaten. Sådana redovisningar behöver användas i utvärderingen, vilket är en viktig utgångspunkt i varje skolas och kommuns kvalitetsarbete. Huvudmannen måste dessutom utveckla sitt arbete med att följa upp det särskilda stödet på övergripande nivå för att därigenom säkerställa att alla barn och elever i behov av särskilt stöd får det i tillräcklig utsträckning. Av tillsynen framgår att det på några skolor finns synpunkter på att det stöd skolorna erbjuds från centralt håll via elevhälsan inte är tillräckligt för att ge eleverna det särskilda stöd de är berättigade till.

13 12 (15) Huvudmannen behöver också säkerställa att arbetet med åtgärdsprogram utvecklas så att dessa blir ett bättre redskap när det gäller planering och utveckling av den pedagogiska verksamheten runt elever i behov av särskilt stöd. Författning: 2 kap. 8 skollagen samt 4 kap. 3 skollagen Bedömningsområde: Erbjudande av utbildning Bedömning: Huvudmannen erbjuder inte den omsorg, den utbildning och de valmöjligheter barn, elever och studerande har rätt till. Motivering: Av intervjuer med förvaltningsledningen framgår att kommunen inte kan garantera att alla vuxna med utvecklingsstörning erbjuds möjligheter att utveckla sina kunskaper och sin kompetens inom den särskilda utbildningen för vuxna. Författning: 2 kap.8 samt 21 kap. 3 och skollagen

14 13 (15) Bakgrund Beskrivning av Upplands-Bro kommun. Tabell 1: Antal barn, elever och studerande i kommunen Verksamhetsform Antal barn/elever/studerande Förskoleverksamhet 1370 Fritidshemsverksamhet 1140 Förskoleklass 313 Grundskola 2171 Grundsärskola 19 Gymnasieskola 876 Kommunal vuxenutbildning 320 Särskild utbildning för vuxna 0 Utbildning i svenska för invandrare 230 Upplands-Bro kommun är till ytan en av de större kommunerna i Stockholms län. Det finns stora obebyggda naturområden och befolkningen som uppgår till drygt invånare bor företrädesvis i de två tätorterna Bro och Kungsängen. Kommunens ledning och styrning av utbildningarna är organiserad genom bildningsnämnden med bildningsförvaltningen knuten till denna. Bildningschefen har det övergripande ansvaret för förvaltningens verksamheter och är själv direkt ansvarig för gymnasiet och vuxenutbildningen. Skolchefen som är underställd bildningschefen, är ansvarig för förskoleverksamheten och de obligatoriska skolformerna. Inom bildningsförvaltningen finns centrala funktioner som stödjer de olika verksamheterna inom bildningsnämndens ansvarsområde. Där finns exempelvis resursteamet som bland annat stöttar förskolor och skolor i arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd. Resursteamet bereder även ärenden inför beslut om mottagande i grundsärskolan samt elevers placering i de kommunövergripande särskilda undervisningsgrupperna. Chefen för resursteamet fattar beslut om mottagande i grundsärskolan samt elevs placering i kommunövergripande särskild undervisningsgrupp. Inom resursteamet finns även elevhälsan som ansvarar för skolhälsovården och modersmålsundervisningen.

15 14 (15) Upplands-Bro kommun har 19 kommunala förskolor, 12 enheter med annan pedagogisk verksamhet samt två kommunala öppna förskolor. De kommunala förskolorna är organiserade, tillsammans med grundskolorna, i tre områdesgrupper. Vidare finns det 4 enskilda förskolor i Upplands-Bro. Det finns 10 kommunala grundskolor. Sju av dessa har elever i grundskolans tidigare år. Varje skola leds av en rektor som också, i förekommande fall, ansvarar för de fritidshem som finns i respektive skola. Grundsärskolan är uppdelad på två skolenheter för de yngre eleverna, Härneviskolan och Lillsjöskolan (inriktning träningsskola). Ekhammarskolan tar emot grundsärskoleelever i de senare årskurserna. Upplands-Brogymnasiet är kommunens enda kommunala gymnasieskola. I årskurs 2 och 3 har skolan utbildning på sju program. På skolan finns ett fåtal elever på lärlingsutbildning. I årskurs 1 finns bygg- och anläggningsprogrammet, fordons- och transportprogrammet, handels- och administrationsprogrammet, restaurang- och livsmedelsprogrammet, ekonomiprogrammet, estetiska programmet, naturvetenskapliga programmet, samhällsvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet. Skolan är också godkänd av Skolverket som nationell idrottsutbildning med inriktning golf. Skolan erbjuder vidare utbildning inom fyra introduktionsprogram. Vuxenutbildningen i Upplands-Bro erbjuder utbildning i grundläggande vuxenutbildning, kurser i gymnasial vuxenutbildning och gymnasial påbyggnadsutbildning genom Omvårdnadsprogrammet och Fordonsprogrammet med inriktningarna transportutbildning och maskinförare. Skolan bedriver dessutom utbildning i svenska för invandrare. Nästan all vuxenutbildning bedrivs i egen regi. I den mån utbildning bedrivs av annan utbildningsanordnare rör det sig om enstaka platser för att möta elevers utbildningsbehov. Utbildning inom särskild utbildning för vuxna i Upplands-Bro kommun sker genom avtal med Stockholms kommun. I kommunen finns fyra fristående skolor, tre grundskolor och en gymnasieskola. Skolinspektionens tillsyn av de fristående skolorna sker i särskild ordning. Det finns även sex enskilda förskolor vilka Upplands-Bro kommun har tillsynsansvar för.

16 15 (15) I ärendets slutliga handläggning har enhetschefen Luca Nesi, avdelningsjuristen Ingrid Brännare samt undervisningsrådet Mats Peterson deltagit. På Skolinspektionens vägnar Kjell Hedwall Avdelningschef Kjell Hedwall Avdelningschef Klicka här för att ange text. [Skriv in Skola2 Namn] Stig Westlund Undervisningsråd Bilagor: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen

17 Bilaga 1 Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla kommuner för att granska skolväsendet. Tillsyn genomförs samtidigt i de fristående skolor som finns i kommunen. Vid tillsynen tar Skolinspektionen ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande att nå de nationella målen och bedömer om huvudmännen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Tillsynen fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevernas möjligheter att uppnå kunskapsmålen. Förutom att Skolinspektionen bedömer måluppfyllelsen inriktas tillsynen mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. Varje skola får efter besöket ett beslut där iakttagelser och bedömningar som rör den granskade skolan redovisas. För offentliga huvudmän sammanställs iakttagelser och bedömningar, som rör huvudmannens ansvar för utbildningsverksamheten i kommunen, i ett beslut (kommunbeslut). Kommunens förskoleverksamhet och verksamheten vid fritidshemmen redovisas i var sitt sammanfattande beslut. Fritidshem vid fristående skolor inspekteras i anslutning till tillsynen av den fristående grundskolan. Skolinspektionen ger alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. Skolinspektionens granskning avser emellertid inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i skolväsendet utan i vilken utsträckning huvudmannen, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i skollag, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet, inom de granskade områdena. Beskrivningarna och bedömningarna i besluten grundas på de dokument som huvudman och skolor lämnat samt på de iakttagelser och intervjuer som genomförts vid besök i verksamheten. Även annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Skolinspektionen använder olika tillsynsmetoder vilket innebär att besöken vid skolor och verksamheter kan variera avseende såväl omfattningen som av vilka grupper som intervjuas. Vid kommunala förskolor och fritidshem grundar sig inspektionen i huvudsak på intervjuer med personal, föräldrar och ledning. För den offentliga verksamheten kompletteras alla beslut med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för huvudmannen. Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att det finns brister har huvudman och rektor eller förskolechef ett ansvar för att åtgärder vidtas. Med anledning av tillsynen ska huvudmannen till Skolinspektionen redovisa vilka åtgärder som har vidtagits i verksamheterna inom den tid och i den ordning som anges i beslutet. Ytterligare information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats (