En del vill lura på dig kärnkraft som lösning på klimatproblemen

Transkript

1 KLIMAT :: KÄRNKRAFT :: KLIMAT :: KÄRNKRAFT :: KLIMAT :: KÄRNKRAFT :: KLIMAT :: KÄRNKRAFT

2 FÖRORD Tänk dig en framtid utan kärnkraft, utan risker för olyckor, kärnvapen, läckage från lager och utan urangruvor i Sverige. Där elen kommer från källor som aldrig sinar och alltid förnyas. Där elproduktionen är decentraliserad och trygg, utan risk för terrorattacker eller att krig och oroligheter stoppar råvaruleverenserna. Tänk dig ett Sverige som exporterar energi! Det är miljöpartiets Sverige. En del vill lura på dig kärnkraft som lösning på klimatproblemen och strunta i miljörisker, kärnvapenspridning, terrorrisker och att du plötsligt en kall vinterdag fryser då den sårbara kärnkraften havererar. Många vill bryta uran nära dig, en urangruva, en solcell eller ett vindkraftverk, vad väljer du? Carl Schlyter EU-parlamentariker (mp)

3 KÄRNKRAFT OCH KLIMAT I takt med att debatten om klimatförändringarna växt fram har det allt oftare hörts förslag att använda kärnkraft för att minska utsläppen av växthusgaser. För kärnkraftsindustrin, en bransch i kris, kommer debatten lägligt, men som medicin mot klimatförändringar är kärnkraft ett dåligt alternativ med bittra bieffekter. Kärnkraften kostar för mycket och tar för lång tid att bygga ut för att den ska kunna anses vara en effektiv medicin mot klimatförändringarna. Kärnkraft skapar sårbarhet. Dess storskalighet gör oss mer känsliga för driftsproblem, naturkatastrofer eller direkta attacker mot våra kärnkraftverk. Det finns också en tät koppling mellan kärnkraft och kärnvapen, vilket är anledningen till att vissa länder får stark kritik mot varje plan att bygga ett kärnkraftverk, även från andra kärnkraftsländer. Kärnkraft är en icke förnybar energikälla och kan därför omöjligt vara en långsiktigt hållbar lösning på energiförsörjningen. Vi måste förr eller senare ställa om till förnybar energi och kärnkraft är en dyr och onödig omväg. Kärnkraften är inte en ren energikälla. Det finns stora miljöproblem sett till hela livscykeln, från brytning av uran till slutförvaring av det radioaktiva avfallet. Kärnkraft är en oansvarig och egoistisk energikälla, där avfall lämnas till framtida generationer som får bära kostnaderna och ta riskerna. Dumpar du dina sopor i barnens sovrum därhemma? Kärnkraft är till 100% importberoende, allt bränsle importeras. Miljöpartiets alternativ till kärnkraft är energieffektivisering och förnybar energi. Det ger snabbare minskning av koldioxidutsläppen, är billigare, minskar sårbarheten och är hållbart på lång sikt.

4 EN REALISTISK KLIMATPOLITIK Vi måste vara beredda på att klimatförändringarna för med sig förändringar. Teknikutveckling och ökad användning av miljöteknik är en del. En annan är livsstilsförändringar, både för att anpassa oss till det förändrade klimatet och för att minska klimatpåverkan. Med det är inte att likställa med minskad livskvalitet, det kan lika gärna betyda kortare arbetstid, mindre konsumtionshets och mer fritid. Vi kan se klimatförändringarna som en historisk chans att ställa om från att stressa sönder planeten och oss själva från ständigt ökade krav på mer arbete, mer konsumtion, mer transporter, till att få mer fritid, mer kultur, mindre stress och mindre konsumtionshets. Om vi däremot misslyckas med att göra något åt klimatet står både vi och framförallt våra barn inför stora förändringar, vare sig vi vill eller ej. FN:s klimatpanel, IPCC, rekommenderar minskade utsläpp av växthusgaser med 60% fram till Vi i den rika delen av världen står dessutom för en oproportionerligt stor del av utsläppen och behöver göra ännu större sänkningar för att ta vår del av ansvaret. Miljöpartiet har därför föreslagit ett nationellt mål om minskning med minst 80% fram till För att lyckas behövs det både snabba och effektiva åtgärder kärnkraft är varken eller.

5 När det gäller elsektorn, vilket är det relevanta i sammanhanget, är den mest effektiva åtgärden energieffektivisering, både i omfattning och ur tidsperspektiv. Sverige gör av med 2-3 gånger mer el per capita än jämförbara EU-länder och den skillnaden är för stor för att förklaras av vår elintensiva industri eller vårt kalla klimat. Snarare beror det på en överdriven tillgång till elenergi. Vi slösar med energi. Men genom smart teknologi som optimerar energianvändning går det att ändra på. Redan idag finns det kvicksilverfria lampor på 4W som ersätter gamla 40W-lampor. Utöver effektivisering är satsningar på förnybar energi den mest effektiva insatsen. Samtidigt står elproduktion bara för en del av klimatpåverkan. Vår livsstil kan effektiviseras genom bättre kollektivtrafik och tåg, snålare bilar och båtar och energieffektiva hus. Konsumtion av industriellt producerat kött har ökad lavinartat sedan 50-talet, detta är ohållbart ur klimatsynpunkt. Mindre kött och ökad andel ekologiskt kött är en av de snabbaste och effektivaste åtgärderna för klimatansvar. Köttkonsumtion är idag kraftigt subventionerad med EU-bidrag och befrielse från många avgifter och skatter för klimat och miljö.

6 Sverige importerar kolkraftsel? Nej. Det stämmer visserligen att Sverige ibland importerar el från andra länder, men även efter nedläggningen av kärnkraftsverket i Barsebäck exporterar vi betydligt mer el än vi importerar. Med andra ord är Sverige nettoexportörer av el. Den import som eventuellt sker gör det på årets kallaste dagar då vi har våra effekttoppar, beroende på att vi använder el direkt till uppvärmning av hus. Eluppvärmning av hus är extremt ineffektivt och Miljöpartiet jobbar för en övergång från direktverkande el till andra uppvärmningsmetoder. De tillfällen vi importerar el från Danmark används pengarna huvudsakligen till att bygga ut vindkraft, inte kol. Kärnkraft är en ren energikälla? Nej. Även om vi väljer att bortse från risken för utsläpp från reaktorerna så sker det hela tiden radioaktiva utsläpp vid brytning, anrikning och upparbetning av uran. Uranbrytning är extremt miljöförstörande och vi utnyttjar cyniskt länder med lägre miljökrav. Dessutom är avfallet starkt radioaktivt och måste lagras i hundratusentals år innan radioaktiviteten är nere på hanterbara nivåer. Kopplingen mellan kärnkraft och kärnvapen är gör dessutom att kärnkraft inte bara för med sig risken för direkta utsläpp utan också ökar risken för kärnvapenattacker.

7 Kärnkraft är en billig energikälla? Nej. Om kärnkraften skulle bära sina egna kostnader i form av försäkringar, slutförvaring av bränsle och avveckling av reaktorer så skulle ny kärnkraft redan idag vara dyrare än ny vindkraft. Dessutom finns det en begränsad tillgång på lättillgängligt uran. Efter hand som det blir dyrare att bryta uran så blir också kärnkraften dyrare och dyrare. De förnybara alternativen räcker inte till? Jo, det finns tillräckligt med förnybar energi för att klara våra behov. Dessutom har vi i förlängningen inget annat alternativ än att basera våra energisystem på förnybar energi, eftersom alla icke förnybara naturresurser förr eller senare tar slut. Det är alltså inte förnybara alternativ som inte räcker till utan ändliga; som olja och uran. Potentialen för att bygga ut vindkraft i Sverige är enorm. Trots att Sverige har både mer yta och kust än Tyskland så har de mer än 25 gånger så mycket el från vindkraft jämfört med oss. Redan befintlig vattenkraft och biokraftvärme klarar mer än väl av att täcka upp våra behov av el. MYTER I ENERGIPOLITIKEN

8 Det är förbjudet att forska på kärnkraft? Nej. Det har sedan beslutet om avveckla kärnkraften funnits ett förbud mot att uppföra en ny kärnkraftsreaktor på svensk mark. Detta tankeförbud (som nyligen avskaffades) omfattade aldrig forskning och utveckling. Den lade ABB ner i alla fall redan Fusionskraft löser klimatproblemen? Nej. Fusionskraft är långt ifrån att producera sin första kilowatt, trots en enorm forskningsinsats i mer än 50 års tid. Alla anläggningar som byggts hittills har förbrukat mer energi än vad de producerat. Nästa fusionsreaktor (ITER) kan komma att producera mer energi än den förbrukar, men en riktig elproducerande reaktor ligger minst 30 år in i framtiden. Det är alldeles för lång tid för att börja ta itu med klimatförändringarna. Fusionsenergi kan dessutom bara drivas i stor skala, vilket ytterligare ökar sårbarheten.

9 Risken för en allvarlig olycka är försumbar? Nej. Det är inte en singelolycka på cykel det handlar om. Om kärnkraftverket i Forsmark skulle råka ut för en tillräckligt allvarlig olycka så skulle miljoner människor i Stockholmsregionen bli utan hem. Risken för en sådan katastrof är aldrig försumbar. Vad gör vi när det inte blåser och solen inte skiner? Sverige är lyckligt lottat, hälften av vår el kommer från vattenkraft. Det innebär att de dagar det blåser kraftigt kan energi lagras i vattenkraftsdammar för senare bruk - en extremt billig metod. MYTER I ENERGIPOLITIKEN

10 KÄRNKRAFT KONTRA KOLKRAFT I den mån kärnkraften kan minska klimatpåverkan handlar det om att ersätta fossila bränslen i elproduktion, främst kolkraft. I den svenska debatten framförs argumentet att vi kan minska import av kolkraftsel med hjälp av inhemsk kärnkraft, eftersom den svensk elproduktionen redan har mycket små koldioxidutsläpp. Det är fel eftersom Sverige normalt exporterar el och om det ska byggas ut kärnkraft för att ersätta kol så vore det mer effektivt att bygga ut där elen ska användas för att minimera transportförlusterna. Investeringar i kärnkraft skulle ske på bekostnad av förnybar energi som vindkraft, solceller eller vågenergi, vilket inte bara är en bättre långsiktig investering, utan också skulle minska klimatpåverkan snabbare. Med förnybar energi kan vi börja konkurrera ut kolkraften redan om ett par år, medan kärnkraft tar betydligt längre tid. Den finska reaktor som byggs nu är resultatet av minst 20 års lobbying och byggnadstiden är redan fördröjd med minst två år. Det råder ingen tvekan om att hotet mot klimatet kräver en utfasning av kolkraft och annan fossilbränslebaserad elproduktion, men kärnkraft är inte lösningen.

11 CARL SCHLYTER Efter att ha arbetat med människor på en soptipp i Brasilien insåg Carl Schlyter att en bättre miljö går hand i hand med bättre sociala villkor. Det blev hans väg in i den gröna rörelsen. Carl är idag EU-parlamentariker för Miljöpartiet de Gröna. I EU-parlamentet sitter han i miljöutskottet och är medordförande i utskottet för ekonomisk utveckling, budget och handel inom AVS-EU. AVS-EU är ett samarbete mellan EU och 77 länder i Afrika, Väst-indien och Stilla havet. Framtidens största politiska utmaningar ligger på global nivå. Miljöproblem, krig och svält är något vi måste lösa tillsammans. Men att lösa dessa problem kräver en insikt i hur de hänger ihop, det duger inte att skapa stormaktsunioner mellan rika länder. Därför samarbetar vi med länder som ser konsekvenserna av problemen och där den starkaste viljan till förändring finns. De rika länderna i världen har ett stort ansvar för att bryta fattigdomsspiralen, inte minst genom att ge de fattiga länderna rättvisa handelsvillkor och sluta utnyttja deras råvaror och arbetskraft med osolidariska metoder och avtal. För oss gröna är det en självklarhet att ta det ansvaret, och du kan hjälpa till. Alla texter och bilder i denna broschyr publiceras med Creative Commons-licens. För mer information se creativecommons.se. Foto framsida: junocozmosphotography, nataliejohnson och isdky (se flickr.com). Foto denna sida: Greens/EFA. Illustration sid 9: Bengt Sundin. Text, form och övriga bilder: Johan Schiff

12 KONTAKT Carl Schlyter, EU-parlamentariker Telefon Bryssel: Telefon Strasbourg: E-post: carl.schlyter@europarl.europa.eu Hemsida: Jeanette Perman, politisk assistent Telefon Bryssel: Telefon Strasbourg: Johan Schiff, assistent i Sverige Telefon: E-post: johan.schiff@riksdagen.se Marita Pahlén, pressekreterare Telefon: E-post: marita.pahlen@telia.com AWJ Tryck, Nyköping. Vi har arbetat med 6-timmarsdag sedan 1986 MILJÖMÄRKT Trycksak JA, JAG VILL... få mer information om Miljöpartiet de Gröna bli medlem i Miljöpartiet de Gröna bli medlem i Grön Ungdom (jag är under 26 år) bli medlem i Gröna Studenter Namn: Adress: Miljöpartiet de Gröna Box LUND porto Kommunal utrikespolitik/2006