Anmälan om ny godstyp, lossning av balat avfallsbränsle, Mälarhamnar AB, Västerås kommun

Transkript

1 Länsstyrelsen i Västmanlands Län Miljöenheten Att: Charlotte Arketeg Västerås Anmälan om ny godstyp, lossning av balat avfallsbränsle, Mälarhamnar AB, Västerås kommun Länsstyrelsens diarienummer: Anläggningsnummer: Anmälan avser hantering av nytt godsslag inom Mälarhamnars verksamhet i Västerås hamn. Anmälan lämnas i enlighet med villkor 4 i gällande tillstånd enligt miljöbalken (daterat , Länsstyrelsens dnr ). Av villkoret framgår att mottagning, hantering och lagring av nya godstyper som kan innebära risk för störning i form av lukt eller buller eller risk för annan påverkan på människors hälsa eller miljön i god tid innan ska anmälas till tillsynsmyndigheten. Anmälan avser lossning av balat avfallsbränsle till fordon för leverans till Mälarenergi. Lagring av avfallsbränsle kommer inte att ske inom hamnområdet. För närvarande har Mälarhamnar möjlighet att bedriva provlossning av balat avfallsbränsle fram till Erfarenheterna från provlossningsperioden ligger till grund för hur den framtida verksamheten, efter , planeras bedrivas. Denna anmälan ersätter tidigare anmälan daterad Kompletteringar enligt Länsstyrelsens beslut är inarbetade. Där uppgifter eller underlag enligt Länsstyrelsens kompletteringsbegäran saknas framgår detta i texten. Håkan Rådman Mälarhamnar AB Produktionschef

2 Innehåll Anmälan om ny godstyp, lossning av balat avfallsbränsle, Mälarhamnar AB, Västerås kommun Bakgrund och ärendegång Beskrivning av utökad verksamhet Ansvarsförhållanden Omfattning Lossningsplats Verksamhet under provlossningsperiod Avfallsslag Erfarenheter från provlossningsperioden Emballering Erfarenheter från provlossning avseende balarnas form, storlek och packningsgrad Erfarenheter från provlossning avseende plast- och bindmaterial Fartygens utformning och lastning Konventionell transport i bulkfartyg Sidlastande fartyg Container Lossningsmetoder Erfarenheter från provlossningsperioden Hantering av trasiga balar Slutsatser från provlossningsperiod och krav på det balade avfallsbränslet Mälarenergis kvalitets- och kontrollarbete Mälarhamnars krav på Mälarenergis leveranser Risker för människors hälsa och miljö samt förslag till skyddsåtgärder Godsspill Skyddsåtgärder Skadedjur Skyddsåtgärder Lukt Risk för luktstörningar Skyddsåtgärder Förorenat vatten Skyddsåtgärder Bilagor Sida 2 av 37

3 1. Bakgrund och ärendegång Mälarhamnar lämnade en anmälan till Länsstyrelsen om hantering av nytt godsslag i Västerås hamn och anmälan kompletterades Vid ett möte mellan Länsstyrelsen, Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i Västerås Stad, Structor Miljöteknik AB, Mälarenergi samt Mälarhamnar gjordes en överenskommelse om att Mälarhamnar skulle upprätta en anmälan om provlossning. Innan överenskommelsen gjordes hade dock Länsstyrelsen förelagt Mälarhamnar om kompletteringar av anmälan, daterad En ny anmälan om provlossning av avfallsbränsle lämnades till Länsstyrelsen och meddelade Länsstyrelsen att de inte hade några synpunkter på anmälan om provlossning. Perioden för provlossning varade fram till Då Mälarhamnar ansåg att tillräckliga erfarenheter inte erhållits utifrån vidtagna förbättringsåtgärder begärdes utökad provperiod. Länsstyrelsen medgav utökad provlossningsperiod fram till Parallellt med anmälan om provlossning lämnade Mälarhamnar en anmälan om permanent hantering av avfallsbränsle. Länsstyrelsen begärde kompletteringar av anmälan. Kompletteringar skulle vara Länsstyrelsen tillhanda Tiden förlängdes på Mälarhamnars begäran och lämnades en beskrivning av ytterligare försöksupplägg för att komplettera underlaget till anmälan. Länsstyrelsen beslutade om förlängd tid för komplettering av anmälan till Denna anmälan ersätter tidigare anmälan daterad Kompletteringar enligt länsstyrelsens föreläggande daterat samt erfarenheter och slutsatser från båda provperioderna är inarbetade i denna anmälan. Anmälan beskriver således både hur hantering skett under provperioderna och hur framtida hantering planeras ske. Anmälan avser endast lossning av avfallsbränsle till Mälarenergi. Där inte annat anges är uppgiftsunderlaget och ansvaret Mälarhamnars. Mälarenergi har bidragit med underlag till anmälan i de delar där Mälarhamnar inte har rådighet (se även avsnitt Ansvarsförhållanden). 2. Beskrivning av utökad verksamhet Mälarhamnar avser att lossa avfallsbränsle för vidare transport till Mälarenergis anläggning, Block 6. Avfallsbränslet är ett balat hushålls- och verksamhetsavfall. Lossning sker vid kajer i Västra hamnen och avfallsbränslet lastas direkt på fordon för transport till Mälarenergis mottagningshall i bränsleberedningen (se bild 1). I kapitel 2, nedan, beskrivs omfattning och hantering mer detaljerat. Sida 3 av 37

4 Bild 1. Västra Hamnens och Mälarenergis lokalisering. Rött inringat område visar ballager och bränsleberedning. Blå markering visar kajområden där lossning sker. Källa grundkarta: De risker för människors hälsa och miljö som är förenade med lossningen är främst lukt, skadedjur, nedskräpning (godsspill) samt utsläpp av förorenat lakvatten. Dessa risker och vilka skyddsåtgärder som planeras vidtas redovisas närmare under kapitel 4 Risker för människors hälsa och miljö samt förslag till skyddsåtgärder. 2.1 Ansvarsförhållanden Mälarhamnar ansvarar för lossningen och har inte rådighet över hela processen med importen av avfallsbränslet. Vidare är Mälarhamnar verksamhetsutövare för hamnen och ansvarar därmed, enligt miljöbalken, för att lossningen av balat avfall sker utan att orsaka risk för olägenhet för människors hälsa och miljön. Erfarenheter visar att lossningen i hög grad påverkas av avfallets kvalitet, fartygens lastning, lastbärare och emballering, vilket Mälarenergi har möjlighet att ställa krav på via avtalen med sina avfallsleverantörer. Mälarhamnar kan i sin tur ställa krav på Mälarenergi angående hur godsslagets kvaliteter måste vara för att lossning ska kunna ske enligt hamnens tillstånd och utan risk för olägenhet för människors hälsa och miljön, se kapitel 3.2 Mälarhamnars krav på Mälarenergis leveranser. Bild 2 visar ansvarsfördelningen mellan Mälarhamnar och Mälarenergi. Samarbete organisationerna emellan är nödvändig för att utröna vilka krav som måste ställas på leverantörer för att säkerställa en störningsfri lossning. Sida 4 av 37

5 Bild 2. Ansvarsfördelning utifrån rådighet vid import av avfall. Mälarhamnar (MHAB) ansvarar för lossning medan Mälarenergi (ME) har kvalitetsansvaret för övriga hanteringssteg. 2.2 Omfattning Cirka ton avfallsbränsle, eller ca fartyg, planeras mottas per år, vilket motsvarar huvuddelen av den mängd avfallsbränsle som Mälarenergi behöver för värmeproduktionen. Hur många ton respektive fartyg rymmer varierar men i genomsnitt ryms ca 3500 ton/fartyg. Slussen i Södertälje och farledens djup begränsar hur stora fartyg som Mälarenergi kan befrakta. Med ett optimalt fartyg kan upp till 7000 ton som mest anlöpa Västerås. Ett fartyg på ca 3500 ton balat avfall tar cirka 1,5-2 dagar att lossa. Enligt uppgifter från Mälarenergi planeras 2-3 anlöp i hamnen per vecka vilket således innebär att lossning kan komma att ske kontinuerligt. Lossning av avfallsbränsle kan komma att ske dygnet runt och under alla veckans dagar dock huvudsakligen vardagar mellan kl Enligt gällande tillstånd enligt miljöbalken för Mälarhamnar i Västerås hamn (daterat , Länsstyrelsens dnr ) är hamnverksamheten begränsad till maximalt 1300 fartygsanlöp per år samt godshantering upp till maximalt 3,3 miljoner ton per år, vilket inte bedöms överskridas med anmäld hantering. Vidare är verksamheten, enligt tillståndet, förenad med villkor för buller. Riktvärdena för buller bedöms inte överskridas med anmäld hantering då buller från lossningen inte bedöms vara högre eller ske vid andra tider än lossning av andra godsslag. Buller utreds därför inte närmare i denna anmälan. 2.3 Lossningsplats Lossning kommer att ske vid 70-talskajen och kolkajen enligt bild 3 nedan. Avfallsbränslet lastas direkt på dragfordon med släp eller dumpers och transporteras till Mälarenergis bränslemottagning och ballager. Eventuell lossning av containers sker vid containerterminalen. Lossning av container är dock en sluten hantering som sker på samma sätt som med annat containergods och beskrivs därför inte närmare. Sida 5 av 37

6 Bild 3. De ytor som används för lossning av avfallsbränsle är 70-talskajen och kolkajen (gul markering) i Västra hamnen. 2.4 Verksamhet under provlossningsperiod De erfarenheter från provlossningsperioden ( ) som redogörs för baseras på 67 fartygsanlöp med avfallsbränsle importerat från England, Skottland och Irland. Avfallsbränslet som levererats under provlossningsperioden består av utsorterade fraktioner av hushålls- och verksamhetsavfall. Avfallet har lämnats från tio olika leverantörer och utskeppning har skett från 14 olika hamnar. Leverantörerna har levererat en stor variation vad gäller balarnas form, konstruktion och innehåll. Hanterade avfallsmängder, förbehandling och baltyper med mera redovisas i bilaga 1 Sammanställning anlända fartyg från provlossningsperioden. Under provlossningsperioden har endast importerat avfallsbränsle levererats. Beroende på tillgång kan även avfallsbränsle med inhemskt ursprung komma att bli aktuellt. Denna anmälan avser lossning av balat avfallsbränsle som godstyp och eventuella villkor som följd av anmälan bör reglera avfallets egenskaper och risk för störningar i hanteringen snarare än avfallets ursprung. Sida 6 av 37

7 Utvärdering av lossning har skett av både Mälarhamnar och Mälarenergi och dokumentation har skett genom lossningsrapporter och noteringar. De lossningsprotokoll som utarbetats innehåller uppgifter om fartygets utformning, lukt vid lucköppning och lossning, balarnas stabilitet, förekomst av lakvatten m m. Hur väl lossning fungerat har bedömts av organisationerna var för sig och någon gemensam skala har inte kunnat utarbetas och nyttjas. Gemensamma möten hålls dock inför och efter lossning. Organisationerna har visat sig ha relativt skilda uppfattningar av hur väl lossning har fungerat. Med hänsyn till de olika uppfattningarna samt det stora antal variationer avseende balarnas konstruktion och innehåll har det varit svårt att dra slutsatser kring vilka faktorer som påverkar lossningsbarheten. De erfarenheter som Mälarhamnar och Mälarenergi erhållit under provlossningsperioden redovisas under respektive avsnitt nedan. Mälarhamnar har inhämtat erfarenheter, med avseende på transportmetod, lossningsmetod, avfallsslag, emballage och lokalisering, från andra hamnar för att utreda möjliga skyddsåtgärder för att minska risken för störning för människors hälsa och miljö. Erfarenheterna är samstämmiga och ingen hamn har lyckats utarbeta en metodik för att lossa balat avfallsbränsle helt problemfritt. Förhållandena i andra hamnar bedöms sammantaget inte vara helt jämförbara med förhållandena i Västerås, främst utifrån att den mängd avfall som planeras tas emot i Västerås är avsevärt större än vad någon av övriga hamnar hanterar. En rapport från insamlingen av erfarenheter från andra hamnar redovisas i bilaga Avfallsslag Det avfallsbränsle som anmälan avser är en blandad avfallsmix, bestående av hushållsavfall och verksamhetsavfall. I de import- och exporttillstånd som krävs för att transportera avfall inom EU är avfallskod (brännbart avfall, avfallsfraktion behandlad för förbränning RDF) och (blandat kommunalt avfall) samt (annat avfall (även blandningar av material) från mekanisk behandling av avfall än det som anges i ) aktuella. Import- och exporttillstånden omfattar inte farligt avfall, som således inte ska förekomma. Om farligt avfall ändå påträffas, genom att felsortering skett i ursprungslandet, uppger Mälarenergi att de genom sitt kvalitetssäkringssystem har rutiner för omhändertagande och återkoppling till leverantören. Vid några enstaka tillfällen har även en annan typ av avfallsbränsle mottagits. Fraktionen avser en utsorterad fraktion brännbart verksamhetsavfall, processat till hög kvalitet, så kallat SRF-material. SRF-materialet omfattas av samma avfallskoder som anges ovan. Alla leverantörer som Mälarenergi valt att samarbeta med uppges ha någon form av förbehandling av avfallet. Det vanligaste är att leverantören på sin anläggning har grovsortering av materialet med kran eller kross för att få jämnare fraktionsstorlek eller trumsikt för att få bort finfraktion och merparten av det organiska materialet, samt magnet för avskiljning av metaller. I fraktionen som siktats bort förväntas den större delen av det organiska materialet i det inkommande avfallet avlägsnas. Sida 7 av 37

8 Uppskattningsvis tas ca 20 % av den totala mängden bort i de mekaniska beredningsanläggningarna Erfarenheter från provlossningsperioden Under provlossningsperioden har det lossade avfallsbränslet hållit varierande kvalitet. En del av leveranserna har haft en hög andel organiskt innehåll som vid nedbrytning ger upphov till lukt. Med organiskt innehåll avses här matavfall. När balemballaget är trasigt exponeras avfallsbränslet och lukten sprids. Sannolikt kan avfall med en hög andel organiskt innehåll lukta även om emballaget är oskadat och erfarenheter från provlossningsperioden visar att även avfall med låg andel organiskt innehåll kan lukta. Fukthalt i avfallsbränslet är en parameter som kontrollerats vid majoriteten av leveranserna under provlossningsperioden. Resultaten visar en variation från 16 % till 46%. En hög fukthalt i materialet har misstänkts kunna bidra till uppkomst av lakvatten i lastutrymmet och svampiga och svårhanterade balar som går sönder vid lossning. Olika material har olika benägenhet att dra åt sig fukt, vilket innebär att materialet kan upplevas olika blött även om samma fukthalt uppmätts. Det är således fler parametrar än fukthalten som har betydelse för uppkomsten av lakvatten eller fastheten hos en bal. En bal med alltför låg fukthalt har dock visats vara mer ömtålig vid hantering då den rymmer mer luft och saknar flexibilitet vid tryckbelastning. Flexibiliteten beror även på fraktionsstorleken, se resonemang nedan. Mälarenergi har, med grund i ovan beskrivna erfarenheter, under provperiodens gång skärpt kraven på fukthalt från tidigare maximalt 47% till 18-45%. Mälarhamnar tycker sig, utifrån utvärdering av lossningarna, kunna se att fler balar är blöta och mer lakvatten uppkommit vid de laster som haft fukthalter över 39%. Mälarhamnar kan utifrån den variation som förekommit dock inte kunnat se något tydligt samband mellan en högre eller lägre fukthalt och hela balar och en lyckad lossning. Detta kan även bero på att många andra parametrar varierar. Några leveranser under provlossningsperioden har lagrats länge hos leverantören, vilket i kombination med högt innehåll av organiskt material lett till att materialet luktat mycket och varit svårt att hantera när det anlänt till Västerås. Balarna har vid dessa tillfällen haft dålig hållfasthet och relativt mycket lakvatten har förekommit. Mälarhamnar och Mälarenergi hade för avsikt att, mer systematiskt, undersöka vilken betydelse avfallets färskhet har betydelse för uppkomst av lukt vid lossning. Detta har dock inte lyckats genomföras på grund av svårigheter med att få in uppgifter om när avfallet uppkom alternativt förpackades i balar. Mälarenergi uppger att de arbetar för att korta avstånden till leverantören och få ett så färskt avfall som möjligt vilket torde minska risken för luktstörning. Mälarenergi har även undersökt hur balarna förändras av lagring i hamn jämfört med om de lagras hos leverantören och lastas utan mellanlagring i hamn och hur detta påverkar lossning. Vid lagring i hamn hanteras balarna ytterligare en gång vilket misstänktes påverka balarnas hållfasthet och emballage. Utvärdering av fotodokumentation från samtliga leveranser visar dock att inga skillnader kan påvisas. Sida 8 av 37

9 Fraktionsstorlek i avfallsbränslet har inte kontrollerats och dokumenterats under provlossningsperioden och kan därför inte jämföras med utvärdering vid lossning. Både Mälarhamnar och Mälarenergis uppfattning och erfarenheter från andra hamnar är dock att en jämn fraktionsstorlek ger bättre hållfasthet i balen. Olika fraktionsstorlekar innebär en ojämn balform med sämre hållfasthet vid hantering och ökad risk för skador under transporten. Mälarenergi har inte ställt direkta krav på att en viss typ av förbehandling ska ske. Vissa leverantörer har frivilligt, efter provperioden, investerat i grovkross istället för rivare för att åstadkomma jämnare storleksfördelning och högre packningsgrad. Vid krossning torkar även materialet och fukthalten sänks, vilket är positivt. Mälarenergis erfarenhet efter provlossningsperioden är att de leverantörer som levererar avfallsbränsle från områden som källsorterar sitt avfall redan i hushållen håller jämnare kvalitet med avseende på andel organiskt material och därmed mindre lukt. Lossning av så kallat SRF-material, som är ett torrare, mer förbehandlat och komprimerat avfall, har skett vid fyra tillfällen, som delar av lasten. Vid en utvärdering av lossning av SRF-materialet jämfört med övrigt avfallsbränsle kan Mälarhamnar konstatera att en avsevärd skillnad i lossningsbarhet förekommer. Balarna med SRFmaterialet luktar mindre och emballaget håller bättre än för övriga balar. Vidare är de stabilare och håller formen även i nedre lagren. Detta tyder på att avfallets kvalitet har stor betydelse för lossningsbarheten. SRF-material är en bristvara och är anpassat för förbränningsanläggningar som inte har en egen bränsleberedning. Mälarenergis Block 6 är utrustat med egen bränsleberedning, avsedd för att producera högkvalitativt avfallsbränsle, vilket innebär att materialet inte kommer att importeras mer än i undantagsfall. Mälarenergi har under provlossningsperioden arbetat med att ställa krav på leverantörerna för att erhålla en jämnare kvalitet på avfallsbränslet. Vilka krav som ska ställas för att skapa gynnsammare förutsättningar vid lossning har dock varit osäkert och erfarenheter från andra hamnar visar även att det är vanligt att det avfall som levereras inte uppfyller kraven som ställts. Mälarenergi har avslutat samarbetet med några leverantörer som inte ansågs uppfylla kraven som ställts. De krav som Mälarenergi ställer på avfallskvaliteten utgår främst från förbränningsprocessen. Mälarenergi anser dock att det är av stor vikt att materialet kan hanteras i alla led i hanteringskedjan. Mälarenergis uppfattning är att de leverantörer som de har fortsatt samarbete med, levererar avfallsbränsle med en jämnare kvalitet. Nya leverantörer tillkommer dock kontinuerligt och material från dessa kan variera i kvalitet. Hur Mälarenergi arbetar med kvalitet och återkoppling till leverantörerna redovisas närmare i kapitel 3.1. Mälarhamnar bedömer sammantaget att avfallsfraktionens kvalitet och innehåll dels påverkar uppkomsten av lakvatten dels risken för luktstörning direkt genom att avfallet luktar och vidare risken för luktstörningar indirekt genom att påverka förutsättningarna att lossa balarna hela. De kvalitetsfaktorer som bedöms ha störst betydelse för lossningen är en jämn fraktionsstorlek, låg andel organiskt innehåll och en lagom fukthalt. Sida 9 av 37

10 2.6 Emballering Avfallsbränslet som importeras och lossas i hamnen är balat. Balarna, som väger mellan kg styck, är pressade eller rullade och binds ihop av plastband eller nät och är därefter inpaketerade i plast. Balarnas form, storlek, packningsgrad, plastkvalitet, antal plastlager och bindmaterial varierar beroende på leverantör. Emballeringen har betydelse för risken för luktstörning, nedskräpning och skadedjur vid lossning, beroende på om balarna hålls hela genom lastning, transport och lossning. Minskning av risken för störning bör kunna åstadkommas genom rätt krav på bindningstyp, plasttyp och antal plastlager. Vilka krav som behöver ställas på emballering beror även på avfallets kvalitet. Erfarenheter från andra hamnar visar att ett blött avfall kräver bättre emballering än ett torrt, hårt komprimerat. Vidare visar erfarenheter från andra hamnar att ingen hamn har utvecklat en helt problemfri lossning utan förekomst av några trasiga balar Erfarenheter från provlossning avseende balarnas form, storlek och packningsgrad Under provlossningsperioden har både rundbalar samt kubiska och rektangulära fyrkantsbalar förekommit. Erfarenheter från perioden visar att båda baltyperna kan hanteras. Fartyg med olikformade balar medför att balarna är sämre lastade i fartyget och att lossningen därmed skadar fler balar med risk för lukt, godsspill som följd. Fartyg med olikformade balar kan dock hanteras bättre om ett lastutrymme innehåller en och samma balform. Balarnas form har även betydelse för hur väl de håller formen vid transport. Upp till åtta lager balar lagras i lastutrymmet vid konventionell transport, vilket innebär en stor tryckbelastning på de understa balarna. Fyrkantsbalar har generellt visat sig klara tryck från omkringliggande balar bättre eftersom kraften fördelas över en större yta. Rundbalar hanteras stående hos leverantören men läggs ner i lastutrymmet, då den annars blir för instabil. Rundbalar har även visat sig vara mjukare och mer instabila då de rullas och nätas och därmed inte pressas på samma sätt som fyrkantsbalar. Rundbalar tenderar att ändra form under transporten på grund av trycket från omkringliggande balar, vilket är till nackdel vid lossningen. Packningsgraden är således god med rundbalar men lossningen försvåras av att balarna inte håller formen. Vid analys av fotodokumentation framgår att rundbalar genomgående är den typ av bal som haft mest skador av gripverktygen vid lossning, oavsett på vilken ledd balarna är stuvade. Rundbalar som transporteras med sidolastat fartyg med mellandäck klarar transport och lossning bättre då de hanteras stående och packas i färre lager. Fyrkantsbalar har visat sig ha bäst stuvningsfaktor, det vill säga hur effektivt fartygets utrymme används. Balarna håller överlag bäst kvalitet avseende form och stabilitet vilket gör att de är lättare att gripa vid lossning. En större volym fyrkantsbalar kan gripas per hiv vilket medför en högre lossningshastighet och en kortare exponeringstid av balarna vid lossning. Sida 10 av 37

11 Större balar (> 2000 kg) har visat sig vara svårare att hantera vid lossning då de varit mindre kompakta och ändrat form. Mälarenergi har därför krävt extra bindning vid kommande laster av stora balar. Under provlossningsperioden har balarnas hårdhet varierat beroende på leverantör. Hårdheten i balen påverkar i hög grad hur väl lossningen fungerar. En hård bal med hög packningsgrad är lättare att hantera vid lossning. Balar som utsätts för ett högt tryck i lastutrymmet klarar även transporten bättre om den är hårt packad och stabil. Mälarenergi anser, efter platsbesök hos leverantörerna, att de flesta leverantörer har balmaskiner där materialet genom stötvisa pressningar får ett bra pressningstryck. Flera av leverantörerna har under provlossningsperioden justerat sina anläggningar och beställt nya maskindelar för att uppnå bättre pressningstryck. Balarnas hårdhet varierar fortfarande och några tydliga slutsatser kan inte dras om hur leverantörernas pressutrustning påverkar balarnas stabilitet. Den generella känslan i branschen är att presstrycket har stor betydelse för balarnas formstabilitet. Under den senare delen av provlossningsperioden noterades antal dumprar med löst material, som ett mått på balarnas stabilitet. Noteringarna visar att det vid fem av tio lossningar endast transporterats en eller ingen dumper med löst avfall. Vid resterande fem lossningstillfällen har i genomsnitt två dumprar med löst avfall transporterats. Mälarhamnar och Mälarenergi uppfattar även, utifrån närvaro vid lossning, att balstabiliteten generellt sett har förbättrats med tiden Erfarenheter från provlossning avseende plast- och bindmaterial Fyrkantsbalar kan bindas med plasttråd, plastband eller stålwire och plastas därefter. Rundbalar nätas och plastas. Med hänsyn till Mälarenergis förbränningsprocess är inte stålwire aktuellt. Plasttråd har en viss töjningsförmåga vilket medför att balarna är mer flexibla vid hantering. Mälarhamnar kan dock inte se någon skillnad i balarnas hållbarhet vid en jämförelse av plasttråd och plastband. Enligt uppgift från Mälarenergi ställdes det i början av provlossningsperioden krav mot leverantören på minst 8-10 lager plast. Sedan tidig sommar 2014 har dock antal lager plast varit 10-12, efter höjda krav från Mälarenergi. Vid undersökning av andra hamnars krav på antal plastlager har framkommit att minst 10 lager är en vanlig rekommendation men vid torrare material kan färre lager fungera. Vid blötare material blir emballeringen allt viktigare. Liksom i Västerås är det, även i andra hamnar, vanligt att en andel av balarna är trasiga vid leverans. Mälarenergi har gjort uppföljande kontroller av leverantörerna för att se hur många lager plast en bal har och om leverantörerna lever upp till kravet. Kontroll har, under senare delen av provlossningsperioden, gjorts på en bal per leverans, genom att skära ut en bit av plasten, separera plastlagren och räkna antalet. I början av provlossningsperioden framkom att vissa balar hade färre lager plast än vad som krävdes. Senare under provperioden har uppföljningen visat att leverantörerna har plastat med de antal lager som kravspecifikationen uppger (se tabell 1). Några leveranser har visat sig ha dubbelt så mycket plast som kraven. Utvärdering av lossningen av leveranserna med dubbelt så mycket plast visar dock inte någon entydig bild. Lossningar av balar med dubbelt så Sida 11 av 37

12 mycket plast har inte uppenbart fungerat bättre än lossningar av balar med lager plast. En leverantör har visat sig inte möta Mälarenergis krav på antal plastlager och samarbetet kommer inte att fortsätta förrän leverantören uppfyller kraven. Lastningsdatum Fartyg Antal lager plast vid kontroll Chopin Karin Lehmann Musketier Nordic Erika Transdistinto Lunamar Grimm Emslake Musketier Flinter Rose Translontano Nordic Erika Wilson Heron Flinterbirka Lemann Baltic Flinterbay Transforza 13 Tabell 1. Variation av antal lager plast i emballeringen. Både Mälarhamnar och Mälarenergi har undersökt om en ruta emballage per bal ger en tillförlitlig bild av hela balens emballering eller om antalet plastlager varierar mycket beroende på var i balen man skär. Vid Mälarenergis utvärdering av metoden har två till fyra rutor skurits ur balen på olika ställen och antalet plastlager har noterats, se tabell 2. Vid en jämförelse av antalen plastlager för de olika provrutorna kan det konstateras att stora variationer förekommer, såväl på rundbalar som fyrkantsbalar. Det är dock oklart exakt var på balen rutorna skurits. Sida 12 av 37

13 Lastningsdatum Fartyg Balform Antal plastlager ruta 1 Antal plastlager ruta 2 Antal plastlager ruta Chopin fyrkant Musketier fyrkant Nordic fyrkant Erika Musketier fyrkant Flinter fyrkant Rose Nordic rund Erika Wilson fyrkant Heron Flinterbirka rund Flinterbay rund Transforza fyrkant Tabell 2. Antal plastlager per kontrollruta från en bal från respektive leverans. Mälarhamnar har vid ett stickprov på en fyrkantsbal och en rundbal vid en leverans gjort en noggrannare undersökning av hur balarnas emballering varierar, se bild 4 och 5. Antal plastlager ruta 4 Bild 4. Antal plastlager på olika delar av en fyrkantsbal. Sida 13 av 37

14 Bild 5. Antal plastlager på olika delar av en rundbal. Undersökningen visar att antalet plastlager runt midjan på en rundbal är relativt oföränderligt medan det på fyrkantsbalen inte verkar gå att hitta en plats att ta ett representativt prov. Då undersökningen bara gjorts på en bal av respektive baltyp är underlaget för litet för att dra säkra slutsatser men resultatet från stickprovet samt Mälarenergis undersökning indikerar att antalet plastlager kan variera relativt mycket beroende på var på balen provet tas. Det kan därför inte anses vara tillförlitligt att genom en provruta säkerställa att leverantören uppfyller ställda krav på antalet plastlager om det inte gäller en rundbal och provet tas i balens midja". Kontrollen av antal plastlager kan göras både hos leverantören och vid leverans hos Mälarenergi. Under provlossningsperioden upptäckte Mälarenergi, vid en kontroll hos en leverantör att antalet plastlager inte uppfyllde kraven. En tredjedel av balarna hade lastats. Det beslutades då att båten endast skulle fyllas till hälften, det vill säga med fyra lager i lastutrymmet istället för det ordinarie, åtta. Mälarenergi bedömde att lossningen gick bra och har i rapport (daterad ) till Länsstyrelsen uppgett att deras utvärdering med varierande plastlager visar att antalet plastlager spelar mindre roll för hållbarheten. Mälarhamnar anser dock att slutsatsen inte kan dras med beskriven situation som grund. Dels var fartyget endast lastat till hälften, vilket sannolikt påverkar balkvaliteten, dels saknas uppgifter om hur många plastlager som balarna faktiskt hade. Vidare kan det utläsas från lossningsrapport att det förekom många revor i emballeringen. Sammanfattningsvis anser Mälarhamnar att underlaget för att säkerställa plastlagrens betydelse för lossningen inte är så tillförlitligt att slutsatser kan dras. Mälarhamnars uppfattning, efter provlossningsperioden, är dock att fler balar är hela efter att kravet höjdes till lager och att ytterligare högre antal plastlager inte verkar medföra någon tydligt förbättrad hållbarhet hos balen. Även andra hamnar är av uppfattningen att fler plastlager än 10 inte förbättrar balens hållbarhet nämnvärt, utan att det är innehållet i balen som har den avgörande betydelsen. De nuvarande kraven, på lager plast, anses därför kunna kvarstå. Sida 14 av 37

15 Huruvida typen av plast har betydelse för hela balar vid lossning eller inte är oklart. Plastens vulkaniserade egenskaper kan medföra svårigheter att lossa lasten utan att förstöra emballaget. Enligt Mälarenergi använder samtliga leverantörer samma typ av plast från 4-5 olika tillverkare. Plasten är en polythene med en tjocklek på 25 eller 30 µm. Erfarenheter från provlossningsperioden visar även att flera kranförare föredrar ljusblå och grön plast framför vit eller svart då de blå och gröna balarnas konturer syns tydligare vid lossningsarbetet. 2.7 Fartygens utformning och lastning Vilken typ av fartyg som används och hur balarna är lastade har direkt betydelse för lossningen genom vilken lossningsmetod som används men även indirekt, genom hur väl balarna klarar den påfrestning och det tryck som transporten medför, speciellt vid hård sjögång. Ett större antal lager balar i lastutrymmet innebär ett hårdare tryck på underliggande balar och därmed större risk för att de går sönder under transport och vid lossning. Lastningen av balarna ger direkta förutsättningar för lossning, speciellt vid konventionell transport i bulkfartyg, vilket varit den vanligaste transportmetoden under provlossningsperioden. En dålig lastning, där balarna inte packas jämnt, och en hård sjögång gör det svårt att lyfta balarna hela med kranverktyget vid lossning (se bild 6). Lastning av fartygen sker antingen av stuveriet i utlastningshamn eller av entreprenör. Kontroll av att stuvningen sker enligt överenskommelse, sker av EFO. Bild 6. Den vänstra bilden är tagen vid lastning av fartyget. Den högra är tagen vid lossning. (Foto: Mälarenergi) Konventionell transport i bulkfartyg Konventionell transport i bulkfartyg innebär att balar staplas i flera lager i ett stort lastutrymme. Lossning av balarna sker sedan med kran till lastfordon för vidare transport. Under provlossningsperioden, och även i de hamnar som Mälarenergi har inhämtat erfarenheter från, har konventionell transport i bulkfartyg varit den vanligast förekommande transportmetoden. Lastningen har varierat under provlossningsperioden, främst på grund av att balarna haft olika form och storlek. Maximalt har åtta lager balar lastats i fartygen. Generellt kan sägas att i de övre lagren är det färre balar som skadas och längre ned i lagren skadas fler. Anledningen till att det blir mer skador längre ned i lasten är att balarnas form har Sida 15 av 37

16 ändrats på grund av det tryck som balarna utsatts för under transporten. Att lasta färre antal lager på varandra innebär mindre tryck på underliggande balar men även en sämre transportekonomi. Under provlossningsperioden har olika typer av fartyg anlöpt hamnen. De större fartygen rymmer mer last och är något bredare. Antal lager med balar ökar inte med större fartyg men antalet rader utökas vilket kan medföra att det blir svårare att nå balarna längst bort med kranen. Mälarhamnar har dock under provlossningsperioden investerat i en ny kran med större räckvidd vilket innebär att fartygets bredd inte utgör något problem. Vid ett tillfälle har transport skett med ett bredare och grundare fartyg där sex lager av balar har packats, men totalt sett hade fartyget ungefär samma mängd last. Utvärdering av lossning visar att balarna i de nedre lagren hade färre skadade balar jämfört med vid lastning av åtta lager balar. Det finns dock leveranser med åtta lager i lastutrymmet, där balarna har hållit formen och klarat lossning bra. En del fartyg som anlänt till Västerås har haft understuv, vilket innebär att lasten måste surras. Vid lossning av understuv krävs att en Bobcat eller lastmaskin kan lyftas ner i lastutrymmet för att lasta ur de balar som kranen inte når, vilket ur effektivitets- och arbetsmiljösynpunkt är dåligt. Utformningen av lucksystemet på fartygen har viss betydelse för lossningen. Ett fartyg där lucksystemet kan öppnas helt föredras så balarna kan lossas lager för lager till skillnad mot nedåt i lagren. Mälarhamnar bedömer dock att lossning kan ske från fartyg utrustade med olika typer av lucksystem. Som tidigare nämnts är det viktigt för lossningen att olikformade balar inte stuvas i samma lastutrymme då de blir svårare att gripa med kranverktyget. Vidare har det framkommit, under provlossningsperioden, att det är fördelaktigt om balarna ligger stuvade längs med balens långsida parallellt med lastutrymmets långsida så att kranen lättare kommer åt balarna. Väder och vind under sjöresan har betydelse för hur balarna ligger lagrade vid ankomsten i Västerås hamn inför lossning. Väderleken kan inte påverkas men en god lastning där balarna ligger stadigt packade i lastutrymmet ökar förutsättningarna för att balarna ligger still. En alternativ transportmetod med bulkfartyg är att lasta balarna i flak som sedan lyfts i lastutrymmet och staplas på och förankras i varandra. Flaken vilar således på varandra och tynger inte på balarna. Fördelarna med metoden är att balarna inte pressas ihop och ändrar form, mängden godsspill minskar och lossningskapaciteten ökar då ett helt flak med balar lossas per hiv. Nackdelen, och anledningen till att metoden inte används här, är att flaken måste cirkuleras för ny lastning hos leverantörerna. Idag finns inget sådant system för Mälarenergis leveranser. Sida 16 av 37

17 2.7.2 Sidlastande fartyg Sidlastande fartyg kan ha ett eller flera däckplan och balarna lastas och lossas normalt med truck. Om fartyget är utrustat med flera däckplan lastas färre antal lager balar på varandra vilket är gynnsamt för underliggande balar. Under provlossningsperioden har sju sidlastande fartyg lossats varav en med truck och resterande med kran. Utvärdering av de olika lossningsmetoderna redovisas närmare i kapitel Det fartyg som lossades med truck hade även mellandäck där tre lager balar lastades på varje däck. Lossningen av detta fartyg bedömdes som lyckad. Sammanfattningsvis kan konstateras att sidlastande fartyg som transportmedel, är positivt för lossningsbarheten, jämfört med bulkfartyg, om de lossas med truck och är utrustade med mellandäck som medger färre lager balar i lastutrymmena och därmed mindre belastning på underliggande balar Container Transport med container innebär fördelar ur störningssynpunkt då hanteringen är sluten hela vägen fram till Mälarenergis anläggning, där containern öppnas. Transport med balar i container har skett vid ett tillfälle under provlossningsperioden för att utvärdera metoden. Mälarhamnar har även lossat en container med balat avfall för en annan kunds räkning. Lossning, vid de båda tillfällena, skedde på samma sätt som för övrig containerhantering i hamnen och det uppstod inga problem med lukt. Containertransporter med balat avfall kan komma att ske i framtiden på samma sätt som hamnen normalt hanterar containers. Mälarhamnar hade för avsikt att prova transport av olika typer av löst avfall i containers för sluten transport till Mälarenergis anläggning. Tidiga utredningar visade dock att denna typ av hantering inte är genomförbar då avfallet troligen avger sådan lukt att containers inte kan nyttjas för annat gods under returtransporten. Detta innebär att transporten blir kostsam både ur miljö- och ekonomisynpunkt. Transport av avfall i containers förekommer heller inte i de hamnar som Mälarhamnar inhämtat erfarenheter från. 2.8 Lossningsmetoder Avfallsbalarna lossas med kran (se bild 7) eller truck till lastfordon för vidare transport till ballager eller bränsleberedning inom Mälarenergis förbränningsanläggning. Trasiga balar läggs direkt på dumper. Majoriteten av lossningen kommer att ske på konventionellt sätt med kran men lossning med truck kommer att ske i viss utsträckning beroende på tillgång till sidlastande fartyg. Hur väl lossningen fungerar beror på hur balarna är lastade, balarnas innehåll, stabilitet och hållfasthet men även, vid konventionell lossning, på kranverktyget. Risk finns för att gripverktyget skadar intilliggande balar vid lossning. Nedan redovisas främst lossning med kran. Lossning med truck sker på ett och samma sätt och gripverktygen på trucken kan inte ersättas med alternativa. Lossningshastigheten har viss betydelse för risken för störningar för omgivningen. Ju längre tid det tar att lossa en båt, desto längre tid exponeras avfallet och riskerar att påverka omgivningen. Samarbete mellan Mälarhamnar och Mälarenergi och god planering och kommunikation en förutsättning för att minska lossningstiderna. Sida 17 av 37

18 Bild 7. Lossning av balar till vagn alternativt till dumper. (Foto: Mälarhamnar) Erfarenheter från provlossningsperioden Under provlossningsperioden har både konventionell lossning med kran och lossning med truck från sidolastat fartyg testats och utvärderats. Sju sidolastade fartyg har lossats, varav en med truck och resterande med kran. Under perioden har arbetsmiljöfrågor för personal vid lossning med truck varit en fråga som förhindrat fler leveranser med trucklossning från sidlastande fartyg. Mälarhamnar och Mälarenergi har nu genom samarbete löst de övergripande arbetsmiljöfrågorna. Utvärdering av den leverans med sidlastande fartyg som lossades med truck visar att en större andel av balarna hölls hela vid lossning och inget godsspill förekom längs kajen. Detta fartyg hade även mellandäck med färre antal lager balar lagrade per däck. Sannolikt beror den framgångsrika lossningen främst på att ett färre antal lager balar staplats, vilket innebär en mindre belastning på underliggande balar. Ett högt tryck på balarna gör att avståndet mellan balarna minskas och det blir svårt att gripa balarna vid lossning utan att plasten går sönder. Sidoportsbåtarna har mindre luckor vilket kan göra det svårare att lossa en sidolastad båt med kran jämfört med ett bulkfartyg. Vid lossning med kran har flera olika storlekar och modeller av kranverktyg provats. Valet av kranverktyg påverkar risken för att balarnas emballage går sönder (se bild 5). Under provlossningsperioden har det kranverktyg som initialt använts bytts ut mot en annan typ vilket har lett till färre skadade balar vid lossningen. Ett specialutformat Sida 18 av 37

19 gripverktyg, så kallad Smoothgrab har använts för att lyfta balarna från fartyget (se bild 8). Målsättningen är att kunna ta fler än en bal per hiv för att öka effektiviteten och minska lossningstiden, men huruvida det är möjligt beror på balarnas storlek och hållfasthet samt hur balarna är lastade på fartyget. Då balarnas storlek och form kommer att variera krävs flera modeller av gripverktyg, alternativt ett anpassningsbart verktyg, för att åstadkomma en effektiv lossning som inte medför trasiga balar. I dagsläget finns inget sådant verktyg som kan lyfta instabila balar utan att skada emballaget på de balar som ligger i femte till åttonde lagret och som omformats av trycket. Detta är en erfarenhet som delas med andra hamnar. Hur stora skadorna blir har även samband med avfallets kvalitet och förbehandling, balarnas emballering, vilket skick balarna var vid lastning samt hur de packats och transporterats. Om balarna är formstabila bedöms dagens kranverktyg vara tillräckliga. Bild 8. Lossning med gripverktyget Smoothgrab. (Foto: Mälarhamnar) Fler lossningsalternativ som har utretts och förkastats är: Polygrip som består av en krangrip med sex armar och som lyfter ett flertal balar åt gången. Nackdelen är att lyftdonet inte är utformat för att komma emellan balar som ligger tätt och skadar därför balarnas plast. Sling, som består av ett syntettextilband som läggs runt balarna. Detta förutsätter att de används redan vid lastning. Då fartygen kommer från olika hamnar uppstår problem med att returnera eller cirkulera slingen. Sling förutsätter även personal i lastutrymmet på båten vilket kan innebära en arbetsmiljörisk för personalen och bör därmed undvikas. Sida 19 av 37

20 Flak som lyfts ombord i lastutrymmet och fylls med balar för att sedan lyftas över till kaj. Fördelen är att mängden godsspill sannolikt minskas och att lossningshastigheten ökar. Nackdelen och anledningen till att detta inte genomförts är att flaken inte står stabilt på de lösa balarna under och då inte är möjliga att ansluta till kranverktyget. Lastnät som innebär att ett nät läggs på plats vid lastning av fartygen varpå balarna placeras på dessa. Vid lossning krävs att personal går ombord för att koppla ihop näten inför lyftning. På samma sätt som med sling förutsätter detta ett fungerande retur- eller cirkulationssystem för näten, vilket inte finns i dagsläget. Lastnät förutsätter, på samma sätt som sling, personal i lastutrymmet på båten vilket kan innebära en arbetsmiljörisk för personalen och bör därmed undvikas. Mälarhamnar har även identifierat betydelsen av utbildade hamnarbetare samt en signalman med god sikt för att minimera mängden balar som skadas i lossningsskedet. Mälarenergi bör välja fartyg där det finns en säker plats med god sikt för signalmannen. Under provlossningsperioden har detta visat sig vara ett problem. Hamnarbetare har fått information och utbildning kring hur lossning bör ske för att minimera skadorna på balarna. Skriftliga instruktioner för lossning av balat avfall har tagits fram för hamnarbetare (se bilaga 3). Under provlossningsperioden har kranförarna erhållit stor erfarenhet och kunskap av lossning av balar med kran. Utifrån egna erfarenheter och vid undersökning av andra hamnars erfarenheter kan det konstateras att hantering av balat avfall som levereras i bulkfartyg är svårt och att ingen hamn har utvecklat en teknisk lösning som gör att lossning av balat avfall som levereras i bulkfartyg kan ske problemfritt Hantering av trasiga balar Beroende på balarnas skick sorteras de vid lossning utifrån följande avvägning: Hela balar utan skador transporteras på vagn för inlagring i Mälarenergis ballager. Skadade balar, det vill säga balar där plasten fått skador men där balen fortfarande håller ihop, kommer antingen att lagas med tejp eller plastas om inne i ballagret alternativt transporteras till Mälarenergis bränslebunker. Valet av transportmedel görs utifrån graden av skadan samt hanteringen i nästa steg hos Mälarenergi, det vill säga om balen ska transporteras till bränsleberedning eller ballager. Grundtanken är att alla skadade balar ska direkt till bunkern och endast i sista hand plastas eller lagas för att uppfylla kraven för inlagring i ballagret. Plastning sker endast i undantagsfall. Trasiga balar, det vill säga balar som inte längre håller ihop, kan inte lyftas med gripverktyg utan kommer att lastas direkt med skopa till en dumper och tippas direkt i bränslebunkern. Signalmannen och kranföraren gör en gemensam bedömning av respektive bal enligt instruktion ovan. Sida 20 av 37

21 3. Slutsatser från provlossningsperiod och krav på det balade avfallsbränslet Vid en utvärdering av provlossningsperioden kan Mälarhamnar konstatera att de parametrar som påverkar lossningsbarheten hos avfallsbränslet är många och komplexa. För att åstadkomma hela balar vid lossning och därmed minska risken för luktspridning, som är den främsta störningsrisken, krävs att parametrarna ses i ett sammanhang. Exempelvis kan en hård bal som transporterats i bulkfartyg, underst av åtta lager balar, klara lossning lika bra som en mjuk, lite blötare rundbal som transporterats med sidlastande fartyg med mellandäck och lossats med truck. Vidare kan ett torrare avfall lukta mer än ett blötare om balarna är dåligt emballerade och många går sönder och exponeras vid lossning. Någon exakt kravspecifikation mot Mälarenergi och dess leverantörer kan inte formuleras för att garantera en störningsfri lossning. Sammanfattningsvis anser Mälarhamnar att avfallets kvalitet med avseende på fraktionsstorlek, fukthalt och organiskt innehåll är den faktor som påverkar balarnas formstabilitet mest. Vidare anser Mälarhamnar, tillsammans med andra hamnar, att balens hårdhet har stor betydelse för dess lossningsbarhet. Mälarhamnar delar även andra hamnars erfarenheter som visar att energibolagens återkoppling och kvalitetsarbete mot leverantörerna är en mycket viktig faktor. Kraven som Mälarhamnar måste ställa på Mälarenergi får därför utgå dels från de erfarenheter och slutsatser som dragits från provlossningsperioden, dels från förutsättningen att ett fortsatt uppföljningsoch kvalitetsarbete sker mellan Mälarhamnar och Mälarenergi och vidare till Mälarenergis leverantörer. Sammanfattningsvis kan följande erfarenheter och slutsatser dras från provlossningsperioden vad gäller faktorer som påverkar lossning: Avfallets kvalitet har stor betydelse för balarnas formstabilitet och hållbarhet. En formstabil bal är lättare att gripa vid lossning och hålls i större grad hel genom lossningen, jämfört med en mjuk bal. De faktorer, avseende avfallets kvalitet, som Mälarhamnar erfar påverkar mest är fraktionsstorlek, organiskt innehåll och fukthalt. En jämn fraktionsstorlek ger en mer jämnt packad och stabilare bal samt minskar risken för att avfallsinnehållet skadar emballeringen. En hög fukthalt i avfallsbränslet kan medföra mjuka, svårhanterade balar och leda till att lakvatten läcker ut i lastutrymmet under transporten. En väldigt låg fukthalt däremot, i kombination med ojämn fraktionsstorlek, kan innebära instabila balar som lättare går sönder vid hantering. Dessa förutsättningar medför att balen får ett stort innehåll av luft som gör att den lätt ändrar form och kan gå sönder. Ett torrt avfall luktar dock mindre. Ett högt organiskt innehåll (matavfall) bidrar vid nedbrytning till uppkomst av lukt och lakvatten. Avfall som lagrats länge hos leverantören ökar sannolikt risken för lukt vid lossning. Sida 21 av 37

22 Någon skillnad i balarnas hållbarhet, och därmed förutsättningar vid lossning, kan inte noteras beroende på om balarna lagrats i avsändarhamn jämfört med om de lagrats hos leverantören och lastats utan mellanlagring i hamn. Vid lagring i hamn hanteras balarna ytterligare en gång vilket misstänktes påverka balarnas hållfasthet och emballage. Fyrkantsbalar har en bättre stuvningsfaktor i fartygets lastutrymme och är lättare att gripa (än rundbalar) vid lossning då de håller formen bättre under transporten. Lossningshastigheten är högre vid lossning av fyrkantsbalar då fler balar och en större volym kan tas per hiv. Detta innebär en lägre exponeringstid av balarna. Stora balar (< 2000kg) håller generellt formen sämre än små och kräver extra bindning för att kunna hanteras bra vid lossning. Någon skillnad i balens stabilitet beroende på om plasttråd eller plastband använts för bindning, har inte kunnat noteras. Emballeringskrav om lager plast förefaller vara acceptabelt. Färre lager plast verkar, vid lagring av åtta lager balar i lastutrymmet, vara otillräckligt. En dubblering av antalet plastlager visar inte någon tydlig förbättring av balarnas hållbarhet. Vilken betydelse typ av plast har för balens hållbarhet har inte kunnat avgöras då samma typ av plast används av samtliga leverantörer. Både rundbalar och fyrkantsbalar kan hanteras vid lossning. Likformade balar inom samma lastutrymme förenklar vid lossning då balarna packats jämnare, klarar transporten bättre och är lättare att gripa vid lossning. Lastning med lägre lastrumshöjd medför mindre tryck på underliggande balar och större chans för att balarna i nedre lagren håller formen och kan lossas hela. Balarna, särskilt rundbalar, har bättre förutsättningar för lossning om de transporteras med sidolastat fartyg med mellandäck och lossas med truck. Understuv medför svårigheter att nå balarna vid lossning med kran och bör därför undvikas. Då balarna måste dras in och ut ur understuven vid lastning och lossning ökar även risken för skador på balarnas emballage. Plats för signalman på fartyget, som kan kommunicera med kranföraren, ökar chansen för att balarna lossas hela. Samarbetet ökar även lossningshastigheten och därmed minskar exponeringstiden av balarna. Kranverktyg kan inte specialanpassas efter balarna, då balarnas form och storlek varierar. Formstabila balar kan hanteras med dagens kranverktyg. Sida 22 av 37

23 Med den erfarenhet som erhållits från provlossningsperioden har en högre medelnivå nåtts vad gäller lossning av balat avfallsbränsle. Med de båda bolagens ökade kunskaper och kontinuerliga förbättringsarbete som skett har en relativt störningsfri lossning kunnat genomföras under en längre period under hösten och vintern Lossningshastigheten har även ökat, dels med anledning av den ökade erfarenheten kring lossning dels på grund av att andelen formstabila balar som levererats har ökat. Med hänsyn till de mängder balat avfallsbränsle som lossats under provperioden är troligen Mälarhamnar den mest erfarna hamnen i Sverige, av denna godstyp. 3.1 Mälarenergis kvalitets- och kontrollarbete Som nämnts ovan har energibolagens återkoppling och kvalitetsarbete mot leverantörerna en stor betydelse för att tillse att jämn kvalitet hålls på balarnas innehåll och förpackning så att lossning kan ske utan störningar. Nedan beskrivs delar av det kvalitets- och kontrollarbete som Mälarenergi har redovisat under provlossningsperioden. Fullständig redogörelse för Mälarenergis erfarenheter av hantering och leverans av avfallsbränsle under 2014 har delgetts Länsstyrelsen i PM daterat Mälarenergi har som inköpare av avfallsbränslet möjlighet att ställa krav på leverantören avseende avfallets kvalitet, förpackning och transport samt kontrollera att leverantören uppfyller ställda krav. Innan Mälarenergi tecknar avtal med en ny leverantör görs en utvärdering på plats enligt fastställd rutin för bedömning. Mälarenergi ställer vissa grundkrav på avfallskvaliteten som samtliga leverantörer ska uppfylla. Grundkraven är dock ställda utifrån ett bränsleperspektiv. Ett av kraven i specifikationen är dock fukthalt som kan vara en bidragande parameter till blötare balar och svårare lossning, se resonemang under avsnitt Vad gäller förbehandling av avfallet, såsom krossning, rivning eller siktning, uppger Mälarenergi att det gör bedömningen att leverantörerna känner sitt material bäst och själva får avgöra vilken förbehandling avfallet ska genomgå. Mälarhamnar och Mälarenergi är överens om att avfallsbränslets fraktionsstorlek samt mängd organiskt innehåll har betydelse för balarnas hårdhet respektive risk för lukt och uppkomst av lakvatten. Mälarenergis uppfattning är att leverantörerna varit tvungna att förbättra sina förbehandlingsprocesser för att säkerställa att de efterlever kravet på fukthalt. Mälarenergi anskaffar allt importerat bränsle via inköpsorganisationen EFO AB. Personal från EFO besöker, enligt Mälarenergi, ofta leverantörens avfallsanläggning och finns på plats vid varje lastning. Efter varje leverans sker återkoppling från EFO till leverantören och om brister upptäckts kräver Mälarenergi att åtgärder vidtas. Brister som uppmärksammats under provlossningsperioden har varit exempelvis stora skador under transporten eller avvikelser från kravspecifikationen för bränslet. Utöver kraven på avfallskvaliteten ställs emballeringskrav på lager plast. Även om inte fler tydliga krav ställs på leverantören avseende förpackning och transport har Mälarenergi, genom sitt kvalitetsarbete, för avsikt att tillse att balar hålls hela genom hela kedjan fram till ballagret Sida 23 av 37

24 Mälarenergi anlitar även konsulter som för Mälarenergis räkning utför teknisk revision hos leverantören. Vid revisionen kontrolleras avsändarens lagringsplatser, hamnar och om Mälarenergi önskar kan även lastningen övervakas. Efter varje revision upprättas en rapport som används som underlag för ett förbättrings- och utvecklingsarbete mellan Mälarenergi och leverantören. Den tekniska revisionen medverkar till att avvikelser upptäcks i ett tidigt skede och pågående lastning har avbrutits vid ett tillfälle under provlossningsperioden för att överenskommelser inte uppfyllts. Vid revisionen kontrolleras även lastningen, exempelvis att lastning ej sker i understuv eller olikformade balar i samma lastutrymme, vilket har betydelse vid lossningen. Vid varje leverans öppnas avfallsbalarna på Mälarenergis anläggning och prover tas för analys och avstämning mot kravspecifikationen. Om Mälarenergi vid platsbesök och leverans bedömer att processerna och slutprodukterna inte är tillfredsställande ur Mälarenergis perspektiv kommer de tillse att kraven följs. Om kraven inte kan uppfyllas kommer inga fler leveranser från aktuell leverantör att mottas. 3.2 Mälarhamnars krav på Mälarenergis leveranser Utifrån de slutsatser som dragits efter provlossningsperioden upplever Mälarhamnar att följande förutsättningar bör eller ska finnas: Balarna ska vara emballerade med minst lager plast. Balar som är trasiga i avsändarhamn får ej lastas för leverans till Mälarhamnar. Vid leverans av stora balar (<2000kg) ska balarna förses med extra bindning. Olikformade balar ska inte lastas i samma lastutrymme. Lastning av balar i understuv ska inte ske. Fartyget ska vara utrustat med säker plats för signalman placerad inom kranförarens synfält. Mälarenergi ska, till Mälarhamnar, för varje leverans och direkt efter lastning redovisa foton från lastningen samt information om balarnas formstabilitet. Av fotodokumentationen ska framgå hur balarna är stuvade, vilket lucksystem som finns, om understuv förekommer samt balarnas skick avseende emballeringen. Formstabiliteten ska redovisas på en femgradig skala, som kalibreras tillsammans med Mälarhamnar utifrån gemensamma erfarenheter. Sida 24 av 37

25 Utöver dessa krav ska nedanstående eftersträvas. Mälarhamnar och Mälarenergi är medvetna om att detta är subjektiva formuleringar som kan uppfattas olika av respektive organisation men bedömer ändå att mer exakta krav inte kan formuleras. Om olika uppfattningar råder ska dessa lösas inom befintligt och fortsatt kvalitets- och återkopplingsarbete mellan organisationerna. En jämn fraktionsstorlek av avfallsmaterialet ska eftersträvas. Ett lågt innehåll av organiskt material (matavfall) ska eftersträvas. Avfallets innehåll ska vara av sådan kvalitet att sannolikheten för att lakvatten uppkommer är minimal. Mälarhamnar anser att ovan beskrivna tre punkter i största möjliga mån ska uppfyllas respektive eftersträvas men lossning kan sannolikt genomföras även vid vissa avvikelser. Om förutsättningarna avviker, behandlas frågan på de lossningsmöten som genomförs mellan organisationerna för avgörande om leveransen kan ske, samt om specifika åtgärder behöver vidtas med hänsyn till de förutsättningar som då råder. Om det, vid lossning i Västerås hamn, visar sig att Mälarenergis leverantörer inte har lyckats uppfylla de krav som ställts, finns dock ingen möjlighet att återsända lasten eller hänvisa till annan hamn. Situationen får då lösas i det kristeam som beskrivs i kap Vid sådana tillfällen ska utredning göras av vad som gått fel samt vilka åtgärder som måste vidtas för att situationen inte ska uppstå igen. Regelbundna utvärderingsmöten, där båda organisationerna deltar, planeras genomföras. Vid dessa möten avses erfarenhetsutbyte från genomförda lossningar ske och mindre avvikelser från överenskomna krav hanteras. Mälarhamnar bedömer, utifrån erfarenheter från provlossningsperioden, att en störningsfri lossning bör kunna genomföras om ovanstående krav följs av Mälarenergi och dess leverantörer. Mälarhamnar vill dock påtala att garantier inte kan lämnas för att störningar inte ska uppstå men bedömer att en god beredskap finns med den erfarenhet som erhållits och de skyddsåtgärder som beskrivs nedan. 4. Risker för människors hälsa och miljö samt förslag till skyddsåtgärder Enligt miljöbalken är det Mälarhamnars ansvar att lossningen av balat avfall sker så att riskerna för människors hälsa och miljön minimeras. De risker för människors hälsa och miljö som är förenade med lossningen är främst lukt, skadedjur, nedskräpning (godsspill) samt utsläpp av förorenat lakvatten. Egna och andra hamnars erfarenheter visar att lukt utgör den största risken för störning. I de flesta fall där risk för störning eller olägenhet för människors hälsa eller miljön förekommer är grundorsaken trasiga balar. Det primära målet är således att tillse att balarna är hela och oskadade genom hela hanteringskedjan så att minsta möjliga exponering av avfallet sker vid lossning. Sida 25 av 37

26 Erfarenheter från andra hamnar visar dock att ingen hamn klarar denna typ av lossning helt utan störningar. För att minska risken för störningar för närboende med flera, kommer olika skyddsåtgärder att vidtas då behov uppstår. Nedan beskrivs de kritiska faktorer som identifierats under provlossningsperioden och för vilka skyddsåtgärder kan behöva vidtas. De skyddsåtgärder som har testats och antingen förkastats eller kommer att användas i den permanenta verksamheten redovisas också. Ytterligare skyddsåtgärder kommer dock att utvecklas och utvärderas kontinuerligt under framtida lossning. 4.1 Godsspill I samband med lossningen kan löst gods blåsa ner på kaj och i vatten när avfallsbalarna är trasiga eller skadade. Godsspill kan även uppstå längs transportvägarna i hamnområdet och ge upphov till lukt och attrahera skadedjur. Hur stora mängder godsspill som uppstår beror på andelen trasiga balar, vindhastighet och vindriktning. Vid lossning av fartyg under provlossningsperioden var det stundtals kraftiga vindar och trots en försiktig hantering och erfarna kranförare, har en del godsspill på kaj och i vattnet uppstått. Vidare har framkommit att det har förekommit problem med spill längs transportvägarna mellan kaj och Mälarenergis ballager och bränsleberedning. Mälarenergi ansvarar för transporten och den nedskräpning som sker utanför hamnområdet. Godsspill förekommer, även vid mindre blåsig väderlek, men de ökade erfarenheterna och rutinerna för omhändertagande, som beskrivs nedan, har lett till att godsspill inte utgör något större problem Skyddsåtgärder Vid förekomst av godsspill vidtas åtgärder för att minimera spridningen. Vid samtliga lossningar spänns ett skyddsnät upp mellan fartyget och kajen för att minimera risken för att eventuellt godsspill når Mälaren (se bild 9). Vid stark vind placeras även ett nätstaket på kajen vinkelrätt mot vindriktningen för att ytterligare minimera spridning till omgivningen. Detta nät har dock bara behövts användas vid något enstaka tillfälle under provlossingsperioden. Skyddsåtgärderna är vanliga även i andra hamnar som hanterar balat avfall. Erfarenheter från andra hamnar visar dock att näten lätt kan skadas av fallande föremål eller balar. Mälarhamnar instämmer i denna erfarenhet och har extranät tillgängliga för utbyte. Sida 26 av 37

27 Bild 9. Fotografiet visar det nät som sitter uppspänt mellan kaj och fartyg för att förhindra spridning av godsspill. (Foto: Mälarhamnar) Trasiga balar läggs direkt på dumper för att minska risken för godsspill. Godsspill på kaj plockas manuellt och städning sker även med lastmaskin och skopa samt sopmaskin. Vilken typ av saneringsmetod som används anpassas utifrån hur mycket godsspill som uppstått samt utifrån arbetsmiljörisker för personalen. Vid kraftiga vindar genomförs utökad kontinuerlig städning och manuell plockning av godsspill. Vid vindriktningar rakt ut från kaj kommer lossningen av skadade eller trasiga balar avbrytas. Om stora mängder godspill uppstår på grund av hög vindstyrka, olämplig vindriktning eller andra skäl, kommer lossningen att avbrytas helt och städning ske innan lossningsarbetet får fortsätta. Hantering av godsspill vid kaj, enligt beskrivning ovan, är fastställd i Mälarhamnars skriftliga rutin för lossning av balat avfall. Mälarenergi har alltid personal på plats vid lossning för sanering av spill längs transportvägarna. Städning sker enligt skriftlig rutin framtagen av Mälarenergi. För att minska risken för spill från transporterna sker städning av fordonen regelbundet. Mälarhamnar har möjlighet att neka lastning av fordon som inte har städats. Dessa fordon får då lämna hamnområdet och återkomma när de har städats. Mälarenergi bedriver för närvarande försök med täckning av lastfordonen för att ytterligare minska risken för spill längs transportvägar och spridning av lukt. Några slutsatser har ännu inte dragits av försöken. Det godsspill som tas omhand vid städning och eventuell snöröjning på kaj och längs transportvägar transporteras till Mälarenergis bränsleberedning. 4.2 Skadedjur Skadedjur kan följa med avfallet till hamnen eller lockas till området på grund av hanteringen av avfall, trasiga balar och godsspill. Risken för att godset lockar till sig skadedjur är till stor del beroende av innehållet av organiskt material i avfallsbränslet och exponeringsgraden. Sida 27 av 37

28 Sommartid ökar risken för skadedjur i form av flugor, gnagare och fåglar, som kan sprida smittor antingen genom avföring eller fysisk kontakt. Fåglar som kommer i kontakt med avfall och godsspill kan bli bärare av ohyra eller smittor och föra dessa vidare till andra områden. Skadedjuren kan också skada emballaget vilket försvårar lossningen. Under sommaren 2014 noterades en ökning av flugor inom verksamhetsområdet men även i andra områden i Västerås. Antalet flugor har stundtals varit mycket högt vilket antas bero på en kombination av långvarig värmebölja och god tillgång till föda i ballagret. Det är sannolikt lagringen av avfallsbränslet snarare än lossningen som utgör grund för en ökad flugförekomst. Anticimex anlitades för att bedöma om avfallshanteringen vid hamnen och ballagret var orsak till den stora flugförekomsten i Västerås. Anticimex ansåg dock att 2014 var ett insektsår med ovanligt stort antal flugor generellt och att avfallshanteringen endast torde bidra till ökad flugförekomst i det närliggande industriområdet mellan kraftvärmeverket/ Västerås hamn och Köpingsvägen samt bostadsområdet på Lövudden (se bild 10). Bostadsområdena norr om Köpingsvägen bedömdes, av Anticimex, inte påverkas av hamnens verksamhet med avfallsbränsle. Bild 10. Bilden visar kraftvärmeverkets närområde, som av Anticimex har bedömts som mest påverkad av flugor under sommaren Någon ökning av antalet fåglar har inte noterats av kommunskytt Michael Gustavsson, som ansvarar för sanering av fåglar i området. Då foderhantering normalt förekommer i hamnen är fåglar ett vanligt inslag och sanering sker kontinuerligt. Vad gäller gnagare har heller ingen ökning av mängden noterats. Ett sextiotal betesstationer finns utplacerade i hamnområdet. Vid avläsningar gjorda var tredje månad sedan maj 2014 Sida 28 av 37

29 visas angrepp av möss vid flera betesstationer och av råttor på ett fåtal. Enligt Robin Larsson på Anticimex, som genomför kontrollerna, utgör möss och råttor inget problem i hamnområdet. Personal med spårningskompetens har tidigare genomfört kontroller vid nysnö. Resultaten har då endast visat spår av skogsmus Skyddsåtgärder Förutom de förebyggande åtgärder som vidtas för att minska exponeringen av avfall och spridning av godsspill genomförs kontinuerlig övervakning av skadedjurssituationen. Sanering av skadedjur är åtgärder som vidtas om behov uppstår. Mälarhamnar har via Anticimex installerat ett sextiotal kontrollstationer med betesblock för skadedjursbekämpning av gnagare och ett avtal har upprättats mellan Mälarhamnar och Anticimex för uppföljning. Stationerna kontrolleras 4 ggr/år och en rapport sammanställs kring hur skadedjurspopulationen varierar över tiden (se bilaga 4, Servicerapport, skadedjur). Rapporten visar hittills endast en notering för en av de sextio betesstationerna där angreppen varit så stora att de lett till en avvikelse i protokollet. I realiteten genomfördes, enligt Robin Larsson på Anticimex, ingen åtgärd då avvikelsen ansågs vara liten i sammanhanget. Mälarhamnar bedömer att gnagare överlag inte utgör något problem. För övervakning och sanering av fåglar i hamnen finns, som nämnts, en kommunskytt anlitad. Främst genomförs åtgärder för att skrämma bort och göra det otrivsamt för fåglarna att vistas i området. Kommunskytten ansvarar även för intilliggande områden vilket underlättar i arbetet med att driva bort fåglarna. 4.3 Lukt Lukt kan uppstå vid lossningen men även vid transporten till, och lagringen i ballager och bränsleberedning. Det kan vara svårt att avgöra vilken källa som är orsaken vid en luktstörning. Mälarhamnar ansvarar endast för lukt som uppkommer vid lossning. Lukten från balarna uppstår då organiska ämnen i avfallet bryts ner och de ämnen som då bildas tränger ut via revor i emballaget. Hur stor luktstörningen blir beror på en mängd faktorer. Organiskt innehåll i avfallsbränslet, hur länge avfallet lagrats hos leverantören, andelen trasiga balar, årstid och temperatur, luftskiktning, vindhastighet och vindriktning är sådana faktorer. Utifrån undersökning av andra hamnars erfarenheter kan det konstateras att hantering av avfallsbränsle med hushållsursprung alltid kommer att ge upphov till viss luktstörning. Lukt inom hamnområdet hanteras som en arbetsmiljöfråga och måste till viss del accepteras. Lukt utanför verksamhetsområdet, vid intilliggande bostäder, arbetsplatser och andra offentliga platser där människor vistas får ej förekomma i sådan omfattning att det bedöms som en olägenhet för människors hälsa. Skyddsåtgärder beskrivna i avsnitt kommer att vidtas för att minska risken för luktstörningar Risk för luktstörningar Klagomålsfrekvensen har varierat under provlossningsperioden. Under våren 2014 registrerades inga luktobservationer från allmänheten. Under sommaren uppstod dock långvariga luktstörningar i stora delar av centrala Västerås. I andra delen av juli månad gick Mälarenergi ut och bad Västeråsarna att rapportera var de kände avfallslukt. Sida 29 av 37

30 Närmare 600 rapporter inkom innan inrapporteringen avbröts i slutet av augusti. Majoriteten av klagomålen avsåg lukt och ett mindre antal flugförekomst. Många orsaker bidrog till att luktstörningarna blev långvariga och spreds över ett större område. Det kunde konstateras att de kolfilter som bränsleberedningen och ballager är utrustade med hade tjänat ut och därför inte reducerade lukt såsom avsett. Detta bidrog till luktstörningen och gav omedelbart resultat då det byttes ut. Hur stor del av lukten som orsakades av lossningen respektive lagringen är svårt att fastställa men resultatet av kolfilterbytet indikerar att lagringen stod för en stor del av luktstörningen. Den luktspridning som har konstaterats uppstå vid lossning har förekommit då fartygen ventilerat lastutrymmet innan lossning påbörjats. Lossning pågick heller inte under hela den tiden som luktklagomål inkom, vilket ytterligare indikerar att lagringen stod för den större delen av luktkällan. En orsak var sannolikt även den ovanligt långa perioden med hög temperatur. De områden som drabbades värst av lukt från hantering av avfallsbränsle var framförallt Bäckby, Hammarby, Annedal och Stohagen. Mot sensommaren var områdena Östra Hamnen, Lillåudden och Öster Mälarstrand särskilt drabbade. Det har även förekommit klagomål från centrala delarna av Västerås, samt kringområden som Enhagen/Ekbacken, Vetterslund, Framnäs m.fl. Mälarenergi har även mottagit klagomål från andra områden.. I bild 11 nedan visas de områden som drabbades värst inringat med rött, och områden som var drabbade, men inte i lika stor utsträckning med blått. Bedömningen utgår från antal inkomna klagomål. Bild 11. Områden drabbade av luktstörning under sommaren Rött inringat område visar de värst drabbade och blå markering visar område med färre framförda klagomål. Avgränsningen bygger på klagomål inkomna från mitten av juli till slutet av augusti. Sida 30 av 37

31 Med anledning av den omfattande luktstörningssituationen vidtogs både direkta skyddsåtgärder för att förhindra luktspridning men även indirekta åtgärder för att successivt förbättra balkvaliteten. För uppföljning av störningssituationen inrättade Mälarenergi en så kallad luktpanel. Luktpanelen består av 25 personer boende i olika delar av Västerås stad, både inom det mest drabbade området men även utanför (se bild 12). Under vecka ( 2014) har personerna uppmanats att veckovis rapportera upplevda dofter på en skala från noll till fem där noll betyder ingen lukt och fem stark obehaglig lukt. Personerna har fått rapportera lukt även i andra områden i staden än där de är bebodda. Resultaten från rapporteringarna har kopplats till vindriktning och aktiviteter i hamnen och vid kraftvärmeverket (KVV) för att utreda källan till upplevd lukt. Bild 12. Områden där personer ut luktpanelen är bebodda. En sammanställning av resultaten från luktpanelens rapporteringar visar tre tillfällen där lossning eventuellt kan ha bidragit till luktobservationerna. Vid två av de tre tillfällena pågick annan aktivitet vid kraftvärmeverket som kan ha bidragit till lukt. Vid det tredje tillfället rapporterades svag lukt, eventuellt avfall, vilket tyder på att det inte kan anses ha varit någon olägenhet för människors hälsa. Sammanställning av luktobservationerna visas i tabell 3. Sida 31 av 37

32 Vecka Fartyg Vind riktning v. 42 Flinterbothnia SV/V (måndag) NO/O (tisdag) Område Rapporterad upplevd lukt (skala 0-5) Övrig aktivitet Övrig kommentar Lövudden 4 - Lövudden ligger ej helt i vindriktning. P g a kort avstånd från hamnen kan inte påverkan uteslutas. Stohagen - - Observation med notering svag lukt, eventuellt avfall. v. 44 Transdistinto V Skälby 4 Problem med bränslelinjer på KVV. v. 47 Flinterbay NO Hammarby /Stohagen 3 Funktionsprov för avskiljning av brännbart ur utsorterad fraktion på KVV. Kranförares luktobservationer Delar av lasten (SRF) luktade ingenting och andra delar (RDF) luktade ganska mycket. Ingen kommentar kring lukt Lite lukt Tabell 3. Sammanställning av de luktobservationer där lossning kan ha bidragit. Skalan för rapporterad upplevd lukt är 0-5 där 0 motsvarar ingen lukt och 5 stark obehaglig lukt. I övrigt har, efter sommaren, inga rapporteringar som kan hänföras till lossning inkommit från allmänheten. Utifrån uppgifterna ovan kan konstateras att luktstörningarna från lossning, under hösten och vintern 2014 varit få och relativt oansenliga. Hur stor del av förbättringen som beror på det åtgärdsarbete som genomförts och de ökade erfarenheter som erhållits och vad som beror på ett mer gynnsamma temperaturförhållanden är svårt att fastställa. Även om en kall väderlek är gynnsam för att förhindra uppkomsten av lukt, föreligger vintertid dagar med förhöjda risker för spridning av lukt genom inversion. Inversion är ett meteorologiskt förhållande där varm luft inte kan stiga och luftföroreningar inklusive lukt blir kvar nära marknivå. De få antal luktobservationer som inkommit under den senare delen av provlossningsperioden pekar på att luktproblemen från lossning är små. Mälarenergi har genom Länsstyrelsens krav åtaganden om att redovisa luktstörningar från hela hanteringskedjan inklusive lossning. Luktövervakning kommer således att fortsätta ske. Då detaljerna kring framtida övervakning inte är helt klara hänvisas till Mälarenergis kommande redovisning till Länsstyrelsen. En indikation på risken för luktstörningar som föreligger torde vara antalet trasiga balar som exponeras vid lossning och den luktstörning som upplevs i hamnen i samband med lossning. De luktobservationer som kranförarna har rapporterat visar dock inte någon Sida 32 av 37

33 tydlig korrelation med de luktobservationer som gjorts utanför hamnområdet. Vidare finns tillfällen då kranförare har rapporterat kraftig lukt vid lossning men inga luktobservationer har gjorts utanför området. Detta visar att lukt kan förekomma vid lossning men spridning verkar inte ske i någon större utsträckning utanför hamnområdet. Erfarenheter från hela provlossningsperioden har sammanfattningsvis visat på en stor variation i luktspridning, från väldigt omfattande till närmast obetydligt. Sannolikt har Mälarhamnars och Mälarenergis ökade kunskaper bidragit till bättre förutsättningar för en kommande störningsfri lossning även under de varmare årstiderna. Vidare har de största luktbidragen vid föregående sommars störningar kommit från lagring av avfallet snarare än lossning. Det är dock svårt att förutsäga vilken luktspridning som kan komma att ske i framtiden och vid varmare väderlek. Mälarhamnar har undersökt möjligheterna till vidare utredningar av luktspridning från lossningen. En vindros visar översiktligt vindriktning och vindhastighet på en plats och kan därmed ge en indikation om hur spridning av lukt sker. Nedan (se bild 13) visas en vindros för perioden som redovisades i miljökonsekvensbeskrivning tillhörande Mälarenergis ansökan om tillstånd för samförbränningsanläggning. Indata, som kommer från Västerås flygplats, är förhållandevis gamla och mätserien relativt kort. Enligt SMHI är det möjligt att ta fram en vindros baserad på data från (ej data från natt), alternativt använda vinddata från Sala eller Eskilstuna. Mälarhamnar bedömer att inget av de ovanstående alternativen skulle ge en tydligare bild av trolig luktspridning från lossning än befintlig vindros. Bild 13. Vindros för området vid Kraftvärmeverket och Västra Hamnen. För att få en tydligare bild av hur luktspridning sker kan spridningsberäkningar göras. Modellerna kräver indata i form av meteorologiska och topografiska förhållanden på platsen samt luktkällstyrka eller luktfaktor. För att få en tillförlitlig luktutredning skulle mätningar av lukt behöva göras då inga schablonvärden finns att använda. Med hänsyn till svårigheterna att få ett representativt värde för luktfaktor samt i beaktande av kostnaderna anser Mälarhamnar att en sådan utredning inte är rimlig att genomföra i Sida 33 av 37

34 dagsläget. En sådan spridningsberäkning skulle ge en relativt osäker bild av var lukt från lossning skulle uppfattas som en olägenhet. Vidare finns idag, i svensk lagstiftning, få riktlinjer och krav som berör lukt och inga generella gränsvärden för lukt i utomhusmiljön. I villkor för verksamheten anser Mälarhamnar att krav på lukt bör behandlas sekundärt, det vill säga genom tekniska krav på luktreducerande utrustning eller generella formuleringar om vidtagande av åtgärder Skyddsåtgärder Under provlossningsperioden har flera skyddsåtgärder vidtagits för att minska luktolägenhet. Åtgärderna har avsett både lossning och lagring av avfallsbränslet, då det framkommit att lagring bidragit till stora delar av störningarna. Här redovisas endast de åtgärder som testats, förkastats samt de som planeras användas vid framtida lossning, ej lagring. Som tidigare framförts är målsättningen och de viktigaste åtgärderna förebyggande, för att hantera hela balar och minska exponeringen av avfall. Hanteringen av avfallsbränsle i hamnen kommer dock alltid att riskera att orsaka viss luktolägenhet. För att minska risken för luktstörning vid öppning av fartygens luckor kommer dysning av en luktabsorbent, Pro Deur Plus, att ske vid behov. Pro Deur Plus är en luktabsorber med biologisk nedbrytningseffekt. Dysning sker innan luckorna på fartyget öppnas och genom hela lossningsförloppet. Mälarenergi har påtalat för samtliga rederier att de under inga omständigheter får öppna luckorna innan dysning skett om beslut tagits att så ska ske. Behovet av dysning avgörs av lossningsteamet som tar beslutet vid de lossningsmöten som hålls inför varje lossning. Behovet avgörs utifrån uppgifter från leverantören. Om det vid leverans visar sig att det luktar mer än man förutsett kan dysning ändå påbörjas innan lossning sker. Riskbedömning och ytterligare information om dysningen återfinns i bilaga 5. Metoden har testats under provlossningsperioden med gott resultat. Utrustning hyrs in och Mälarhamnar och Mälarenergi avser att fortsätta använda sig av metoden vid behov. Dysning är dock inte möjlig att genomföra vid kallare väderlek på grund av att en isfilm då bildas på fartyget vilket medför arbetsmiljöproblem för personal. Sannolikt är behovet av luktbekämpning mindre under vintern. Om det uppstår mer omfattande luktstörningar i närliggande bostadsområden samt om behov uppstår av åtgärder under sådana förhållanden att dysning inte kan ske kommer ett kristeam att sammankallas. Teamet, bestående av personal från både Mälarhamnar och Mälarenergi, kommer att se till de specifika förutsättningar som råder vid tillfället och ta beslut om lämpliga åtgärder. Väderprognos och vindriktning är förutsättningar som avgör om luckor ska läggas på och fortsatt lossning ska avvaktas eller om lossningskapaciteten kan ökas genom treskift för att minska exponeringstiden. Under provlossningsperioden testades vattenkanon som luktreducerande metod under korta perioder men då svårigheter upplevdes med att lägga vattenridån rätt för att få effekt förkastades metoden. Dysning av viol sker i Mälarenergis bränsleberedning med gott resultat. Intentionen var därför att även testa metoden vid lossning. Tanken var att dysningen av viol skulle ske Sida 34 av 37

35 med hjälp av vattenkanon över fartygets lastutrymme vid lossning. Åtgärden förkastades dock då det konstaterades att åtgången av vatten skulle bli stor medan effekten förväntades bli liten. Mälarenergi har uppgett att de har för avsikt att testa att bespruta balarna med en kemisk produkt innan de balas, för att minska uppkomsten av lukt. Undersökningen, som planeras genomföras under april 2015, avser att utvärdera effekten och arbetsmiljöaspekterna. Erfarenheter från andra hamnar visar att detta varit en framgångsrik metod för att minska uppkomsten av lukt. 4.4 Förorenat vatten Vatten i form av lakvatten från balarna blandat med eventuellt regnvatten från lastningen kan ge upphov till lukt och, om det släpps ut, förorena Mälaren. Lakvatten bildas då organiskt material i avfallet bryts ner eller då avfallet är blött. I fartygens lastrum uppstår då ett förorenat vatten, bestående antingen endast av lakvatten från balar eller av lakvatten blandat med regnvatten. Under sjötransporten utsätts balarna i de nedre lagren för ett högt tryck vilket kan medföra att lakvatten pressas ut från balarna. Uppkommet lakvatten tas omhand med sugbil eller med spån och skopa. Erfarenheter från provlossningen visar att fukthalten i avfallsmaterialet har viss betydelse för uppkomsten av lakvatten. Avfall kan dock ha relativt hög fukthalt utan att vara blött men också relativt låg fukthalt och ändå vara blött. Vilken mängd lakvatten som läcker ur en bal beror på blöthet, det vill säga materialets uppsugningsförmåga och inte i första hand uppmätta fukthalter. Efter genomförda provlossningar kan det konstateras att förorenat vatten i lastutrymmet förekommit i varierande omfattning. Det har funnits balar som varit så pass blöta att vatten pressats ur balen när verktyget klämt samman balen i lyftet. Vid ett par tillfällen, i början av provlossningsperioden, har det förekommit att fartyg inte har hanterat lakvatten i enlighet med instruktionerna. Mälarhamnar har inte fått några indikationer eller uppgifter på att det förekommit på senare tid, efter att åtgärder är genomförda. Vilka åtgärder som vidtagits redovisas i avsnitt om skyddsåtgärder nedan. Enligt Mälarenergi visar erfarenheter från provlossningen att det inte har någon påverkan på uppkomst av lakvatten om balarna lagras inom- eller utomhus hos leverantören. Väder och vind har, enligt Mälarenergis bedömning, påverkat de balar som lagras utomhus i relativt liten omfattning förutsatt att de är hela. Mälarenergi kommer därför inte kräva inomhuslagring av balar. Det är framförallt materialet i balen som påverkar eventuellt uppkomst och utläckage av lakvatten. Eftersom väderförhållandena under lastningen dokumenteras väl och finns tillgängligt redan innan fartyget anländer till Västerås ges via dokumentationen en fingervisning om eventuell mängd lakvatten i lastutrymmet. Uppkommet lakvatten i lastutrymmen anses vara gods som därmed är Mälarenergis ansvar att omhänderta. Mälarhamnar har dock ansvar för att förorenat vatten som uppkommer inom hamnområdet, det vill säga på kaj, hanteras i enlighet med gällande tillstånd. Mälarenergi har i samråd med Mälarhamnar undersökt vilken rutin som är bäst lämpad att använda. Både omhändertagande med sugbil (avropas av Mälarenergi på inrådan av Mälarhamnar) och omhändertagande Sida 35 av 37

36 genom att lägga flis i lastutrymmet för att suga upp lakvattnet har testats. En kombination av sugbil och spån har visat sig vara bästa sättet för omhändertagande. Ett stickprov av lakvattnet har analyserats. Provet togs upp med hink och hälldes över i av labbet tillhandahållna provflaskor. Provet analyserades av ALS Scandinavia. Resultatet bifogas i bilaga 6. Sammanfattningsvis har höga halter av metaller uppmäts. Föroreningskällan kan vara flera, såsom färgen i lastrummet, föroreningar från tidigare gods som transporterats eller avfallet i balarna Skyddsåtgärder För att minimera risken för läckage av lakvatten till Mälaren lossas inte balar som det rinner lakvatten från på konventionellt sätt. Balarna lämnas kvar i lastutrymmet och krossas med en polyp (se bild 14) varpå det fuktiga avfallet blandas med spån så att vattnet sugs upp. Avfallet och spånet skopas därefter upp och transporteras vidare till Mälarenergis bränsleberedning. Mälarenergi har jämfört föroreningshalterna i vattnet med föroreningshalter från laktester av flygaskor från avfallsförbränningsanläggningar för förbränning av importerat avfall. Halterna i vattnet är mycket högre än de som generellt finns i askorna. Askorna är ett koncentrat av det som förbränns och på grund av de höga temperaturerna förekommer metallerna i gasfas och fångas upp av rökgasreningen och hamnar i askan. Mälarenergi tolkar det som att analysen inte är representativ för det avfallsbränsle som transporterats i båten utan att tidigare bulkmaterial kan ha bidragit till de höga halterna som analysen visade. Bild 14. Polyp/polygrip, ett verktyg som används för att krossa balar där lakvatten sipprar ut. Sida 36 av 37

37 Vid förekomst av lakvatten i lastutrymmet kan omhändertagande ske antingen genom uppsugning med tankbil eller genom absorption med spån som tas upp med skopa. Mälarhamnar och Mälarenergi har gemensamt undersökt vilken metod för omhändertagande av lakvatten som är mest fördelaktig, samt vilka för- och nackdelar som finns med respektive metod. Ur störningssynpunkt bedöms en kombination av metoderna vara lämpligast för att så snabbt som möjligt omhänderta lakvattnet och minska exponeringen och begränsa luktstörning till omgivningen. Båda metoderna är således lämpliga beroende på mängd lakvatten i lastutrymmet. Vid stora mängder lakvatten är uppsugning med tankbil den mest effektiva metoden för ett snabbt omhändertagande. Vid mindre mängder kan dock uppsugning med spån vara fördelaktig då spån finns direkt tillgängligt i hamnen, till skillnad mot tankbil som kräver avrop och viss väntetid. Mälarenergi ansvarar för att spån alltid finns tillgängligt. Både brukat spån och, genom tankbil omhändertaget lakvatten levereras till bränsleberedningen. Det har förekommit att rederier har motsatt sig användandet av spån i lastutrymmet. Om så sker kommer Mälarhamnar att kontakta skeppsagenten som tillser att lakvatten hanteras på rätt sätt. Fraktavtalen kräver dock att båda metoderna för omhändertagande av lakvatten ska kunna användas. Godsspill hanteras enligt ovan (se avsnitt 4.1 Godsspill) för att minimera risken för förorening av dagvatten inom hamnområdet. För att minska risken för att lakvatten inte omhändertas enligt ovan har Mälarenergi, i avtalen med rederierna tillagt en särskild pollution clause som innebär att det tydligt framgår hur lakvatten ska hanteras. Mälarenergi har även lagt till en särskild skrivelse angående lakvatten i reseinstruktionen. Rederiets representant i lossningshamnen skall informera båten vid ankomst om att allt material skall lossas oavsett om det är fast eller flytande. Alltså får inte stuveriet meddela att båten är färdiglossad innan båten är tom på både avfallsbränsle och lakvatten. Om Mälarenergi får kännedom om att hanteringen av lakvatten inte sker som avtalat blir konsekvensen att Mälarenergi inte kommer att kontraktera det aktuella rederiet i framtiden. Bilagor 1. Sammanställning anlända fartyg under provlossningsperioden 2. Hantering av importerat balat avfallsbränsle i andra hamnar (rapport) 3. Mälarhamnars rutiner och instruktioner för lossning av balat avfall 4. Servicerapport, skadedjur 5. Riskbedömning och information om luktreducerande ämne 6. Analysresultat lakvatten Sida 37 av 37

38

39 Bilaga 1 Fartyg Leverantör Lagring inne/ute Lastningsmetod B/L vikt (ton) EWC-kod EWC-kod EWC-kod Leverantörens avfallsbehandling Fukthalt balar (%) Baltyp Balvikt Bindningsmaterial Lager plast på balar* Nordic Chantal 5 Utomhus Stack på kaj Grovsortering med kran, kross, trumsikt, magnetavskiljning 35 stora fyrkantsbalar 1,9-2,1 ton Plastband enl avtal 8-10 lager Nordic Diana 5 Utomhus Stack på kaj Grovsortering med kran, kross, trumsikt, magnetavskiljning 35 stora fyrkantsbalar 1,9-2,1 ton Plastband enl avtal 8-10 lager Lisa Lehmann 2 Utomhus Stack på kaj Grovsortering med kran, kross, trumsikt, magnetavskiljning 37 Rektangulära fyrkantsbalar 1,2-1,3 ton/bal Plasttråd enl avtal 8-10 lager Paula Anna 5 Utomhus Stack på kaj Grovsortering med kran, kross, trumsikt, magnetavskiljning 35 stora fyrkantsbalar 1,9-2,1 ton Plastband enl avtal 8-10 lager Lehmann Bay 3 Inomhus Liveloading Grovsanering med kran 44 Rundbalar 1 ton/bal Plastnät enl avtal 8-10 lager Grovsortering med kran, Nordic Erika 10 Inomhus Inomhuslager i hamn Rundbalar 0,95 ton/bal Plastnät enl avtal 8-10 lager kross, trumsikt, magnetavskiljning Karoli 3 Inomhus Liveloading Grovsanering med kran 41 Rundbalar 1 ton/bal Plastnät enl avtal 8-10 lager Celtic Spirit 6 Utomhus Stack & Liveloading Grovsortering med kran, kross/bag-opener, magnetavskiljning, grovplock överstort etc., skaksikt 20 Rundbalar 1,1 ton/bal Plastband enl avtal 8-10 lager Nordic Diana 4 Inomhus Liveloading Grovsanering med kran 46 Rundbalar ca. 1,05 ton Plastnät enl avtal 8-10 lager Francisca 10 Inomhus Inomhuslager i hamn Grovsortering med kran, kross, trumsikt, magnetavskiljning 36 Rundbalar 0,95 ton/bal Plastnät enl avtal 8-10 lager Furioso 4 Inomhus Liveloading Grovsanering med kran 43 Rundbalar ca. 1,05 ton Plastnät enl avtal 8-10 lager Lady Kirsten 2 Utomhus Stack på kaj Grovsortering med kran, kross, trumsikt, magnetavskiljning 39 Rektangulära fyrkantsbalar 1,2-1,3 ton/bal Plasttråd enl avtal 8-10 lager Alessandra Lehmann 1 Utomhus Liveloading Grovsortering med kran, kross, magnetavskiljning 35 Kubiska fyrkantsbalar 1 ton/bal Plastband enl avtal 8-10 lager Celtic Spirit 5 Utomhus Stack på kaj Grovsortering med kran, kross, trumsikt, magnetavskiljning 40 stora fyrkantsbalar 1,9-2,1 ton Plastband enl avtal 8-10 lager Nordic Erika 10 Inomhus Inomhuslager i hamn Grovsortering med kran, kross, trumsikt, magnetavskiljning 32 Rundbalar 0,95 ton/bal Plastnät enl avtal 8-10 lager Frida 6 Utomhus Stack & Liveloading Grovsortering med kran, kross/bag-opener, magnetavskiljning, grovplock överstort etc., skaksikt 16 Blandat 1,1 ton/bal Plastband enl avtal 8-10 lager Serdolik 3 Inomhus Liveloading Grovsanering med kran 36 Rundbalar 1 ton/bal Plastnät enl avtal 8-10 lager Forest 2 Utomhus Stack på kaj Grovsortering med kran, kross, trumsikt, magnetavskiljning 40 Rektangulära fyrkantsbalar 1,2-1,3 ton/bal Plasttråd enl avtal 8-10 lager Grim 1 Utomhus Liveloading Grovsortering med kran, kross, magnetavskiljning 36 Kubiska fyrkantsbalar 1 ton/bal Plastband enl avtal 8-10 lager Donau 4 Inomhus Liveloading Grovsanering med kran 46 Rundbalar ca. 1,05 ton Plastnät enl avtal 8-10 lager Joy 5 Utomhus Stack på kaj Grovsortering med kran, kross, trumsikt, magnetavskiljning 42 stora fyrkantsbalar 1,9-2,1 ton Plastband enl avtal 8-10 lager Johann 4 Inomhus Liveloading Grovsanering med kran 46 Rundbalar ca. 1,05 ton Plastnät enl avtal 8-10 lager Emsrunner 10 Inomhus Inomhuslager i hamn Grovsortering med kran, kross, trumsikt, magnetavskiljning 33 Rundbalar/Fyrka nt 0,95 ton/bal Plastnät enl avtal 8-10 lager Ness 7 Utomhus Stack på kaj Grovsortering med kran, kross, trumsikt, magnetavskiljning 30 Fyrkant 1,15-1,25ton Plastband enl avtal lager

40 Najade 7 Utomhus Stack på kaj Grovsortering med kran, kross, trumsikt, magnetavskiljning 34 Fyrkant 1,15-1,25ton Plastband enl avtal lager Maria Elise 4 Inomhus Liveloading Grovsanering med kran 39 Rundbalar ca. 1,05 ton Plastnät enl avtal lager Grovsortering med kran, Kubiska Chopin 1 Utomhus Liveloading ton/bal Plastband enl avtal lager kross, magnetavskiljning fyrkantsbalar Carten Maria 7 Utomhus Stack på kaj Grovsortering med kran, kross, trumsikt, magnetavskiljning 30 Rundbalar/ Fyrkant? 1,15-1,25ton Plastband enl avtal lager Nordic Diana 4 Inomhus Liveloading Grovsanering med kran 38 Rundbalar ca. 1,05 ton Plastnät enl avtal lager Alessandra Lehmann 6 Utomhus Stack & Liveloading Grovsortering med kran, kross/bag-opener, magnetavskiljning, grovplock överstort etc., skaksikt 20 Smala reg balar 1,1 ton/bal Plastband enl avtal lager Lehmann Belt 10 Inomhus Inomhuslager i hamn Grovsortering med kran, kross, trumsikt, magnetavskiljning 30 Rundbalar 0,95 ton/bal Plastnät enl avtal lager Ness 7 Inomhus Stack på kaj Grovsortering med kran, kross, trumsikt, magnetavskiljning 30 Fyrkant 1,15-1,25ton Plastband enl avtal lager Kaja 1 Utomhus Liveloading Grovsortering med kran, kross, magnetavskiljning 34 Kubiska fyrkantsbalar 1 ton/bal Plastband enl avtal lager Nephrite 3 Utomhus Liveloading Grovsanering med kran 42 Rundbalar 1 ton/bal Plastnät enl avtal lager Ernst Hagedorn 7 Utomhus Stack på kaj Grovsortering med kran, kross, trumsikt, magnetavskiljning 31 Fyrkant 1,15-1,25ton Plastband enl avtal lager Ness 7 Utomhus Stack på kaj Grovsortering med kran, kross, trumsikt, magnetavskiljning 32 Fyrkant/Rund 1,15-1,25ton Plastband enl avtal lager Norrfury 2 Utomhus Stack på kaj Grovsortering med kran, kross, trumsikt, magnetavskiljning 37 Rektangulära fyrkantsbalar 1,2-1,3 ton/bal Plasttråd enl avtal lager Flinterbothnia 3 Inomhus Liveloading Grovsanering med kran 33 Rundbalar 1 ton/bal Plastnät enl avtal lager Chopin 1 Utomhus Liveloading Grovsortering med kran, kross, magnetavskiljning 34 Kubiska fyrkantsbalar 1 ton/bal Plastband 16 Gala 7 Utomhus Stack på kaj Grovsortering med kran, kross, trumsikt, magnetavskiljning Fyrkant 1,15-1,25ton Plastband enl avtal lager Karin Lehmann 10 Inomhus Inomhuslager i hamn Grovsortering med kran, kross, trumsikt, magnetavskiljning 30 Rundbalar 0,95 ton/bal Plastnät 11 Flinterbothnina 7 Utomhus Stack på kaj Grovsortering med kran, kross, trumsikt, magnetavskiljning Fyrkant/Rund 1,15-1,25ton Plastband enl avtal lager Musketier 6 Utomhus Stack & Liveloading Grovsortering med kran, kross/bag-opener, magnetavskiljning, grovplock överstort etc., skaksikt 1,1 ton/bal Plastband 10 Nordic Erika Grovsortering med kran, kross, magnetavskiljning Kubiska fyrkantsbalar 1 ton/bal Plastband 14 Transdistinto 7 Utomhus Stack på kaj Grovsortering med kran, kross, trumsikt, magnetavskiljning Fyrkant/Rund 1,15-1,25ton Plastband 20

41 Grimm 1 Utomhus Liveloading Grovsortering med kran, kross, magnetavskiljning 34 Kubiska fyrkantsbalar 1 ton/bal Plastband enl avtal lager Bente 2 Utomhus Stack på kaj Grovsortering med kran, kross, trumsikt, magnetavskiljning 37 Rektangulära fyrkantsbalar 1,2-1,3 ton/bal Plasttråd enl avtal lager Nordic Diana 10 Inomhus Inomhuslager i hamn Grovsortering med kran, kross, trumsikt, magnetavskiljning Rundbalar 0,95 ton/bal Plastnät enl avtal lager Lunamar 7 Utomhus Stack på kaj Grovsortering med kran, kross, trumsikt, magnetavskiljning Fyrkant/Rund 1,15-1,25ton Plastband 11 Flinterbay 9 Utomhus Stack på kaj Grovsortering med kran, kross, trumsikt, magnetavskiljning Fyrkant 1,0-1,2 ton/bal Plasttråd enl avtal lager Norrfury 2 Utomhus Stack på kaj Grovsortering med kran, kross, trumsikt, magnetavskiljning Rektangulära fyrkantsbalar 1,2-1,3 ton/bal Plasttråd enl avtal lager Grimm 5 Utomhus Stack på kaj Grovsortering med kran, kross, trumsikt, magnetavskiljning stora fyrkantsbalar 1,9-2,1 ton Plastband 23 Emslake 7 Utomhus Stack på kaj Grovsortering med kran, kross, trumsikt, magnetavskiljning Fyrkant/Rund 1,15-1,25ton Plastband 14 Musketier Kg/cu metre ingen uppgift 13 Flinter Rose Grovsortering med kran, kross, magnetavskiljning Kubiska fyrkantsbalar 1 ton/bal Plastband 13 Translontano 7 Utomhus Stack på kaj Grovsortering med kran, kross, trumsikt, magnetavskiljning Fyrkant/Rund 1,15-1,25ton Plastband 15 Nordic Erika 10 Inomhus Inomhuslager i hamn Grovsortering med kran, kross, trumsikt, magnetavskiljning Rundbalar 0,95 ton/bal Plastnät 10 Wilson Heron 1 Liveloading Grovsortering med kran, kross, magnetavskiljning Kubiska fyrkantsbalar 1 ton/bal Plastband 14 Flinterbirka 3 Utomhus Steenbank 5 Utomhus Stack på kaj Grovsortering med kran, kross, trumsikt, magnetavskiljning stora fyrkantsbalar 1,9-2,1 ton Plastband enl avtal 8-10 lager Translontano 7 Utomhus Stack på kaj Grovsortering med kran, kross, trumsikt, magnetavskiljning Fyrkant/Rund 1,15-1,25ton Plastband enl avtal 8-10 lager Nordic Erika 10 Inomhus Inomhuslager i hamn Grovsortering med kran, kross, trumsikt, magnetavskiljning Rundbalar 0,95 ton/bal Plastnät enl avtal lager Trendland 9 Utomhus Stack på kaj Grovsortering med kran, kross, trumsikt, magnetavskiljning Fyrkant 1,0-1,2 ton/bal Plasttråd enl avtal lager Lehmann Baltic 5 Utomhus Stack på kaj Grovsortering med kran, kross, trumsikt, magnetavskiljning stora fyrkantsbalar 1,9-2,1 ton Plastband 20 Flinterbay Utomhus Transvolante 7 Utomhus Stack på kaj Där antalet plastlager inte har kontrollerats uppges vad som krävs enligt avtal Grovsortering med kran, kross, trumsikt, magnetavskiljning Fyrkant/Rund 1,15-1,25ton Plastband

42

43 Bilaga 2 HANTERING AV IMPORTERAT BALAT AVFALLSBRÄNSLE I HAMNAR ERFARENHETER OCH ÅTGÄRDER Mälarhamnar AB 27 oktober 2014 Miljö- och avfallsbyrån i Mälardalen AB Kopparbergsvägen Västerås Telefon: E-post: info@milav.se Org.nr: Bankgiro:

44 Hantering av importerat balat avfallsbränsle i hamnar 27 oktober 2014 Omslagsfoto: Mälarhamnar AB 2 (28)

45 Hantering av importerat balat avfallsbränsle i hamnar 27 oktober 2014 Förord I augusti 2014 fick Miljö & Avfallsbyrån i uppdrag av Mälarhamnar AB att kartlägga och sammanställa erfarenheter av hantering av balat avfall i andra hamnar. Utredningen utgör underlag för en komplettering av anmälan om lossning av balat avfallsbränsle på begäran av Länsstyrelsen. Beställare av utredningen har varit Håkan Rådman, chef för produktion och miljö vid Mälarhamnar AB. Konsultinsatsen i projektet har genomförts av Jörgen Leander och Eva Svensson Myrin vid Miljö & Avfallsbyrån. Västerås Eva Svensson Myrin Uppdragsledare Miljö & Avfallsbyrån 3 (28)

46 Hantering av importerat balat avfallsbränsle i hamnar 27 oktober 2014 Sammanfattning Denna rapport är resultatet av en kartläggning av erfarenheter av hantering av balat avfall i olika hamnar, som underlag till en komplettering av anmälan om lossning av balat avfallsbränsle till Länsstyrelsen. Rapporten bygger på uppgifter från en stor del av de hamnar i Sverige samt en hamn i Norge som hanterar importerat balat avfallsbränsle. Frågor har ställts om avfallsslag, emballage, transportmetod, lossningsmetod, lokalisering i förhållande till tätort, störningar på människors hälsa eller miljön samt skyddsåtgärder och resultatet av dessa. Utifrån svaren kan konstateras att förhållandena i andra hamnar inte är helt jämförbara med förhållandena i Västerås, beroende på en kombination av främst följande förutsättningar: Ingen hamn i Sverige tar emot så stora mängder avfall som planeras i Västerås. Den hamn som tar emot störst mängder tar emot ungefär en fjärdedel av vad som planeras i Västerås. Det avfall som tas emot i andra hamnar är till stor del av ett torrare slag än det som hittills tagits emot i Västerås hamn. I många fall tas förbehandlat avfall emot som betecknas som torrt. De tillfrågade hamnarna tar emot både hushållsavfall och annat avfall. Hamnens geografiska läge i Västerås nära bostadsbebyggelse och stadens centrum är känsligare än för andra hamnar som hanterar större mängder importerat balat avfallsbränsle. Från miljösynpunkt är hamnens läge vid Mälaren, som insjö och dricksvattentäkt för många människor, en särskild omständighet att beakta och där motsvarighet saknas hos övriga hamnar som hanterar importerat balat avfallsbränsle. Det kan även konstateras att hantering av balat avfall som levereras i bulkfartyg är svårt och att ingen hamn har utvecklat en teknisk lösning som gör att lossning av balat avfall som levereras i bulkfartyg kan ske problemfritt. Bäst resultat tycks uppnås i hamnar där mottaget avfall är torrt, lastat i 2-3 lager balar i ett sidlastat fartyg som lossas med truck. Avfallsslag De tillfrågade hamnarna tar emot upp till ca ton balat avfall per år med ett genomsnitt på ca ton per fördelat på ett fartyg per vecka. Mottagen mängd i andra hamnar är därmed betydligt mindre än vad som planeras tas emot i Västerås. Avfallet ska i många fall utgöras av s.k. RDF (torrt, sorterat avfall) men det är vanligt att kvaliteten varierar, att avfallet är blött och med svenska mått mätt bristfälligt sorterat. 4 (28)

47 Hantering av importerat balat avfallsbränsle i hamnar 27 oktober 2014 Emballage Balarnas form, antal lager plast, typ av plast och komprimeringsgrad samt förekomst av stabiliserande nät eller band varierar. Balar med minst 10 lager plast är en vanlig rekommendation men för torrt avfall i hårt komprimerade balar kan eventuellt färre lager fungera. Liksom i Västerås är det vanligt att balar är trasiga vid leverans, vilket medför lukt och andra olägenheter. Om avfallet är blött är balarnas kvalitet av särskild betydelse. Tillfrågade hamnar lyfter fram energibolagens återkoppling till avfallsleverantören beträffande avfallets kvalitet och balarnas utformning som en viktig faktor för att skapa en fungerande hantering. Transportmetod Det balade avfallet transporteras liksom till Västerås vanligen med s.k. bulkfartyg, där balarna staplats i flera lager. Lastkapaciteten är i genomsnitt ca ton/transport, vilket är mindre än för de fartyg som transporterar avfall till Västerås. Transport med bulkfartyg kan öka risken för att balarna går sönder vid såväl transporten, till följd av högt tryck på de undre lagren, som vid lossningen där den kompakta lagringen gör att det blir svårt att få tag i balarna med gripen utan att skada plasten. Transport med s.k. ro-ro-fartyg eller sidlastade fartyg förekommer i liten omfattning. Transport av avfall i container med containerfartyg förekommer inte i de hamnar som tillfrågats. Lossningsmetod Hantering av balat avfall som levereras med bulkfartyg är svårt. Lossning sker med kran och grip, på liknande sätt som i Västerås. Olika tekniska lösningar för lossning av balat avfall har testats men ingen av de tillfrågade hamnarna har utvecklat en teknisk lösning som gör att hantering med kran kan ske helt problemfritt. Kranförarens handhavande och skicklighet bidrar därför till hur väl lossningen fungerar. Vid lossning av balat avfall som levereras med bulkfartyg finns en risk att emballaget skadas. Risken är störst vid hantering av mjuka balar med blött innehåll. Lokalisering i förhållande till tätort Hamnarnas lokalisering i förhållande till tätort varierar, liksom hur stor tätorten är. Avståndet till närmaste bostadsbebyggelse vid de hamnar som tillfrågats är ca 1-2,5 kilometer, med något undantag. Avståndet till centrum i respektive tätort är i de flesta fall längre. Hamnen i Västerås ligger därmed närmare tätort och bostadsbebyggelse än vad gäller flertalet av de tillfrågade hamnarna. Inga andra hamnar som hanterar importerat balat avfallsbränsle är lokaliserade vid en insjö som är dricksvattentäkt för många människor. 5 (28)

48 Hantering av importerat balat avfallsbränsle i hamnar 27 oktober 2014 Störningar på människors hälsa eller miljön Det är vanligt att hantering av balat hushållsavfall orsakar olägenheter och då framförallt lukt. Risk för lukt föreligger i hamnen vid lossning, transportrörelser, eventuell tillfällig lagring och omlastning till annan lastbärare liksom vid vidaretransport till förbränningsanläggningen. Andra olägenheter kan utgöras av spill av avfall från trasiga balar eller spridning av överskottsvatten. Risken för olägenheter är störst vid hantering av balar med blött avfall, där avfallets innehåll medför risk för lukt och där själva balen löper störst risk att skadas innan leverans och vid lossning. Vidtagna skyddsåtgärder och resultat av dessa Flera hamnar försöker utveckla lossningen genom att bl.a. testa olika gripar, bygga in lagringsplatser för balar, flytta lagringsplatser närmare kaj och korta lagringstiden i hamnen. Andra åtgärder som förekommer är användning av nät och stängsel för att förhindra spill och spridning av avfall, regelbunden städning och separat uppsamling av överskottsvatten samt bekämpning av lukt och skadedjur genom att sprida olika preparat. En genomgående erfarenhet är att det är viktigt med fungerande rutiner för att motverka olägenheter. Problemen har minskat till följd av vidtagna skyddsåtgärder men en problemfri hantering har hittills inte gått att uppnå om balarna innehåller blött avfall eller avfall som lagrats länge, är trasiga vid leverans eller skadas vid lossning. 6 (28)

49 Hantering av importerat balat avfallsbränsle i hamnar 27 oktober 2014 Innehåll 1 INLEDNING Bakgrund och syfte Förutsättningar och avgränsningar Metod INTERVJUER MED HAMNAR Hargshamn Södertälje hamn Oxelösund hamn Norrköpings hamn Halmstad hamn Helsingborgs hamn Malmö hamn Moss hamn SAMMANSTÄLLNING AV ERFARENHETER Avfallsslag Emballage Transportmetod Lossningsmetod Lokalisering i förhållande till tätort Störningar på människors hälsa eller miljön vid lossning av balat avfallsbränsle Vidtagna skyddsåtgärder och resultat av dessa REFERENSER (28)

50 Hantering av importerat balat avfallsbränsle i hamnar 27 oktober Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Malarhamnar AB i Västerås tar sedan våren 2014 emot balat avfall för Mälarenergi AB:s räkning. Verksamheten bedrivs enligt gällande tillstånd och därefter anmälan om lossning av balat avfallsbränsle. Avfallet som tas emot utgör bränsle i Mälarenergis nya panna. Mälarenergi planerar att årligen att ta emot och förbränna upp till ton balat avfall. Länsstyrelsen har begärt en komplettering av anmälan om lossning av balat avfallsbränsle. Kompletteringen ska bl.a. innefatta en redovisning av erfarenheter från andra hamnar avseende om förhållandena är jämförbara eller inte med förhållanden i Västerås beträffande avfallsslag, emballage, transportmetod, lossningsmetod och lokalisering i förhållande till tätort samt vilka störningar på människors hälsa eller miljön som förekommer i andra hamnar vid lossning av balat avfallsbränsle och vilka skyddsåtgärder som vidtagits och resultat av dessa åtgärder. 1.2 Förutsättningar och avgränsningar De erfarenheter som har kartlagts har avgränsats till sådana erfarenheter som efterfrågats av Länsstyrelsen. Hamnar som har kontaktats är sådana hamnar med vilka Mälarhamnar tidigare har utbytt erfarenheter samt ett urval hamnar som i övrigt hanterar importerat balat avfallsbränsle, enligt uppgifter från branschorganisationen Avfall Sverige. De kontaktade hamnarna representerar en stor del av de hamnar i Sverige samt en hamn i Norge som hanterar balat avfallsbränsle. Underlag som har varit tillgängligt utgörs av befintlig dokumentation från lossning av avfall i Västerås och andra hamnar. 1.3 Metod Underlagsmaterial i form av framförallt foto- och videodokumentation från olika hamnar har studerats. Intervjuer har genomförts med miljöchefer eller andra nyckelpersoner i de utvalda hamnarna. I något fall har frågor även ställts via e-post. 8 (28)

51 Hantering av importerat balat avfallsbränsle i hamnar 27 oktober Intervjuer med hamnar De hamnar som har intervjuats är: Hargshamn Södertälje hamn Oxelösunds hamn Norrköpings hamn Halmstad hamn Helsingborgs hamn Malmö hamn Moss hamn, Norge Nedan redovisas vad som framkommit vid intervjuer med representanter för andra hamnar som tar emot importerat avfallsbränsle. 2.1 Hargshamn Avfallsslag I dagsläget tas ca ton avfall emot per år (september-april) men mängden väntas öka. Vattenfall AB i Uppsala är den största mottagaren och väntas 2014 komma upp i ca ton. Avfallet som tas emot i Hargshamn är s.k. RDF. Avfallet ska vara torrt och sorterat men i praktiken varierar kvaliteten, från torrt till blött. Hushållsavfall är ofta blött. Nederbörd vid lastning eller transport påverkar också hur blött avfallet är. Lastning och lossning vid regn bör undvikas enligt uppgiftslämnaren. Det kan ibland vara flera kubikmeter lakvatten i lastutrymmet. Avfallet kan vara 2 veckor till 4 månader gammalt när det kommer till Hargshamn. Längst lagringstid har den första leveransen efter sommaren, då avfallet har lagrats i avsändande hamn i väntan på att efterfrågan på bränsle ska öka igen inför vintern. Emballage Avfallet är balat. Mottagande förbränningsanläggningar kan inte ta emot oemballerat avfall i containrar. Både runda och fyrkantiga balar förekommer, liksom hårda (hårt packade) balar med torrt avfall och mjuka (löst packade) med blött avfall. Balarna är oftast hela vid leverans. 9 (28)

52 Hantering av importerat balat avfallsbränsle i hamnar 27 oktober 2014 Transportmetod Avfallet levereras i balar i s.k. bulkfartyg med ca ton/båt. Lossningsmetod Från början skedde lossning med hjälp av timmergrip. Numera används anpassade gripar med rullar. Gripen tar flera balar per lyft. Hanteringen i hamnen är enligt uppgiftslämnaren inte avgörande för om balarna håller ihop, eftersom det är många hanteringssteg (kanske 7 st) innan avfallet når pannan. Ca 3% av balarna uppges gå sönder vid lossning. Balarna lagras upp till 2 veckor staplade i hall i Hargshamn, utom vid driftstopp i förbränningsanläggningen då det kan gå längre tid. Lokalisering i förhållande till tätort Kajen där balarna hanteras ligger längst ut i hamnen, så långt ifrån bebyggelse som möjligt. Det är ca 1-2 km från hamnen till samhället Hargshamn. Det finns ca permanentboende i Hargshamn och härutöver många fritidshus. I övrigt är det glest befolkat i närområdet. Vägen från hamnen går genom det närmaste samhället. Störningar på människors hälsa eller miljön vid lossning av balat avfallsbränsle Hantering av balar som innehåller hushållsavfall luktar alltid. Hur mycket det luktar beror på olika saker, bl.a. hur länge och på vilket sätt lagring har skett. Första leveransen efter sommaren är värst, då avfallet har lagrats i avsändande hamn länge. Närboende klagar på lukt, även längs transportvägen redan när bilen lämnar hamnen och kör genom första samhället och möter andra bilar. Spill av lakvatten eller avfall inom hamnområdet är inget problem. Vidtagna skyddsåtgärder och resultat av dessa Exempel på åtgärder är: Krossning av avfall utfördes tidigare i hamnen men denna verksamhet har avvecklats. En hall där balarna placeras i väntan på vidaretransport har uppförts i syfte att minska risken för lukt. Hallen ligger ca 400 meter från kajen. Efter krav från tillsynsmyndigheten sker uppsamling av eventuellt överskottsvatten från avfallet i hallen separat och pumpas till en tank som slamsugs. Enbart hela balar lastas ut. Trasiga balar läggs direkt i en container på kajen vid fartygssidan utan vidare hantering i hamnen. 10 (28)

53 Hantering av importerat balat avfallsbränsle i hamnar 27 oktober 2014 Även rutiner för arbetsmiljö har tagits fram. Lukten från hanteringen i hamnen har minskat men det luktar fortfarande från transporterna från hamnen. Inga problem med avrinningsvatten förekommer eftersom vattnet numera hanteras i ett slutet separat system. 2.2 Södertälje hamn Avfallsslag 2013 togs emot 3 båtar à ton (totalt ca ton) avfall för Söderenergi AB:s räkning. Avfallet som tas emot i Södertälje hamn är torrt industriavfall (söndermalt papper och plast). Även oemballerat rivningsflis tas emot, men denna hantering berörs inte närmare nedan. Emballage Industriavfallet är balat. Balarnas uppbyggnad har varierat något. Hittills har enbart runda balar tagits emot. Oftast är det hårda (hårt packade) balar med ca 8 lager plast men det har även förekommit mjuka (löst packade) balar med färre lager plast. Krav bör enligt uppgiftslämnaren ställas på att avfallet är nätat, vilket det inte alltid är. De understa lagren balar i lastutrymmet blir hoptryckta. Det försvårar lossning och ökar risken för att balarna går sönder vid lossning, vilket ger problem med exempelvis nedskräpning. Vid leverans är balarna oftast hela. Transportmetod Industriavfallet levereras i balar i s.k. bulkfartyg med ca ton/båt. Lossningsmetod Avfallet lossas vid en separat kaj som enbart används för värmeverkets bränsleleveranser. Lossning sker med hjälp av särskilda gripar. Olika typer av gripar har testats. I dagsläget används grip med rullar, vilket fungerar bra. Rullarna underlättar åtkomsten till balen och minskar risken för att den går sönder. I hamnen finns även en större fyrkantig gripklo, som kanske fungerar bättre för fyrkantiga balar. Balarna lagras inte i hamnen utan lossning sker direkt till en väntande terminalvagn som körs vidare till värmeverket (ca meter). Lossningen är inte helt okomplicerad, vilket innebär att det krävs mycket av kranföraren för att det ska fungera bra. En idé som uppgiftslämnaren nämner är att kunna lyfta balar med någon typ av vacuumsug. Tekniken används inom pappersindustrin. För att det ska 11 (28)

54 Hantering av importerat balat avfallsbränsle i hamnar 27 oktober 2014 fungera krävs bl.a. annan utformning av balarna med tjockare plast, så att det inte behövs flera lager plast runt avfallet. Tekniken har dock inte testats för hantering av balat avfallsbränsle. Lokalisering i förhållande till tätort Avståndet från kajen till närmaste bostadsbebyggelse är ca 1 km. Störningar på människors hälsa eller miljön vid lossning av balat avfallsbränsle Hamnen har inga luktproblem från mottagning av avfall, beroende på att avfallet är torrt och av industriursprung. Problem med damning från oemballerat rivningsvirke förekommer. Detta ger arbetsmiljöproblem och problem för närboende. Exempelvis kan tvätt som är hängd utomhus smutsas ned. Vidtagna skyddsåtgärder och resultat av dessa Vattenbegjutning förekommer för att minska damning. Diskussioner har förts om att ha en lantbrukare i beredskap som vid behov kan bala om enstaka balar vid lossning av båtar. Problemen med damning har minskat. 2.3 Oxelösund hamn Avfallsslag 6-10 båtar per år à ton (totalt per år) avfallsbränsle tas emot för två olika värmeverks räkning i Stockholmsområdet. Avfallet som tas emot i Oxelösunds hamn är hushållsavfall. Avfallet är inte torrt, även om det ska vara det enligt deklaration. Avfallet kommer från England, Skottland och Irland. Emballage Avfallet är balat. Balarnas kvalitet, uppbyggnad och komprimeringsgrad varierar. Ofta är det bara 3 lager plast runt avfallet men numera ställs krav på att det ska vara minst 9 lager. Det förekommer både hårda (hårt packade) och mjuka (löst packade) balar. Dialogen med kunden beträffande balarnas kvalitet är viktig. Det är dock svårt att få leverantören av avfallet att göra rätt beträffande emballeringen. Uppgiftslämnaren menar att det kan vara svårt att motivera avfallsleverantören att bekosta en mer avancerad balning med fler lager och bättre plastkvalitet när man redan har betalat för transport och behandling. Balarna går ofta sönder vid lossningen. I genomsnitt är ca 20% av balarna trasiga vid leverans, vilket innebär att en del avfall i praktiken är löst snarare än balat. Balarna är utsatta för tryck i lastutrymmet, vilket bidrar till att balarna går sönder. 12 (28)

55 Hantering av importerat balat avfallsbränsle i hamnar 27 oktober 2014 Transportmetod Avfallet levereras i balar i s.k. bulkfartyg med ca ton/båt. Balarna ligger staplade i 8-10 lager under transporten. Planer finns på att prova mottagning av avfall i sidlastat fartyg. Lossningsmetod Lossning sker med kran och grip som är ombyggd för att hantera balar. Grip med rullar har testats men detta fungerade inte bra, varför grip utan rullar används. Lokalisering i förhållande till tätort Avståndet från kajen till närmaste bostadsbebyggelse och centrum i Oxelösunds tätort är några 100 meter. Den förhärskande vindriktningen är mot centrum. Störningar på människors hälsa eller miljön vid lossning av balat avfallsbränsle Problem förekommer med lukt vid hantering av balat avfallsbränsle och damning från hantering av annat gods. En del frågor om anledningen till att det luktar från hamnen har ställts från närboende och verksamheter men antalet klagomål är få. Kanske finns en förståelse och acceptans för exempelvis luktstörningar utifrån den omfattande industriella verksamheten i området. Enligt uppgiftslämnaren luktar det mer om det är varmt. Problem förekommer med att lukt sätter sig i hamnpersonalens kläder. Arbetsmiljöproblem vid behov av att gå ner i lastutrymmet för att ta omhand löst avfall diskuteras. Vidtagna skyddsåtgärder och resultat av dessa För att minska risken för lukt förvaras avfall i ett särskilt tält vid kajen i högst 2 dygn. Trots detta luktar det från hanteringen av balat avfallsbränsle. Städning sker enligt särskilda rutiner. 2.4 Norrköpings hamn Avfallsslag I dagsläget tas mindre än ton avfall emot per år för E.ON:s och Tekniska Verken i Linköpings räkning men mängden väntas öka. En begränsning finns i tillståndet på ton/år men denna mängd bedöms inte räcka i framtiden, p.g.a. Tekniska Verkens nya panna. Avfallet som tas emot i Norrköping är s.k. RDF (EWC ), vilket är anmält till Länsstyrelsen. Avfallet ska vara behandlat för förbränning och kan komma från både hushåll och industri men i praktiken kan också traditionellt osorterat hushållsavfall förekomma. 13 (28)

56 Hantering av importerat balat avfallsbränsle i hamnar 27 oktober 2014 Avfall som inte är sorterat är generellt sett blötare. Om det har regnat vid lastning eller transport så påverkar det också hur blött avfallet är. Om emballaget är helt så är avfallet mindre blött vid leverans. Emballage I dagsläget tas enbart balat avfall emot. Det är 6-12 lager plast runt balarna. Hamnen har jobbat aktivt med återkoppling till kunderna avseende balarnas kvalitet. Balarna kan gå sönder vid lossningen men det förekommer också att balarna är trasiga redan vid leverans. Balar som innehåller blött avfall blir svampiga och går lättare sönder. Det är viktigt att avfallsimportören är noggrann med vilket emballage som används och hur balarna hanteras och som återkopplar till sin leverantör. Transportmetod Avfallet levereras i balar i s.k. bulkfartyg med ca ton/båt. Diskussioner har även förts om att ta emot avfall i containerfartyg, s.k. ro-rofartyg, för att åstadkomma en enklare och trevligare hantering. Figur 1 Balat avfallsbränsle i bulkfartyg. Exempel från Norrköping. Lossningsmetod Lossning sker med hjälp av en egenutvecklad grip. Gripen saknar rullar på klorna. Både raka och svängda gripar används. Avfallet lossas direkt till lastmaskin och körs till en hall nära kajen för omlastning/förvaring i väntan på vidaretransport till förbränningsanläggningen. Lossningen är inte helt okomplicerad och det kan vara stor skillnad på vilken kranförare som lyfter av balarna avseende exempelvis risk för att balarna går sönder. 14 (28)

57 Hantering av importerat balat avfallsbränsle i hamnar 27 oktober 2014 Lokalisering i förhållande till tätort Inga bostäder finns i direkt anslutning till platsen för omlastning/förvaring av avfall i väntan på vidaretransport. Avståndet från kajen till närmaste bostadsbebyggelse i Norrköpings tätort är ca 1 km. Störningar på människors hälsa eller miljön vid lossning av balat avfallsbränsle Närboende har tidigare framfört klagomål på lukt. I år har det även klagats på flugförekomst. Vidtagna skyddsåtgärder och resultat av dessa Länsstyrelsen har framfört synpunkter på tidigare mellanlagring av avfall i hamnen. Hushållsavfallet lagras därför inte någon längre tid utan lossas i princip direkt i lastbil för vidaretransport. Länsstyrelsen har också krävt provtagning av avrinningsvatten från avfallsmottagningen. Förebyggande åtgärder har vidtagits, efter allmänna krav på försiktighetsmått från Länsstyrelsen. Exempel på åtgärder är: Nya ledningar har dragits för att kunna hantera lakvatten från avfallsmottagningen separat. Staket har satts upp för att förhindra vindspridning. Städning sker varje dag i samband med lossning. Platsen för omlastning/förvaring av avfall i väntan på vidaretransport har flyttats närmare kajen för att minska risken för lukt. Först-in-först-ut är en viktig princip för omlastning/förvaring av avfallsbalar i hamnen i väntan på vidaretransport. Användning av nät mellan kajen och fartyget vid lossning kommer att införas. Även rutiner för arbetsmiljö har tagits fram. Inga klagomål från närboende avseende lukt förekommer idag. Uppkomsten av avrinningsvatten är mycket liten och någon effekt av vidtagna åtgärder avseende hantering av vatten har inte observerats. 2.5 Halmstad hamn Avfallsslag Avfallet som tas emot kommer från Storbritannien och Irland för Halmstads Energi & Miljö AB:s (HEM) räkning. I dagsläget tas ca ton avfall emot per år (september-april) men mängden väntas öka. Avfallet som tas emot i Halmstad ska vara s.k. RDF (EWC ). Avfallet ska vara torrt och sorterat men i praktiken varierar kvaliteten. 15 (28)

58 Hantering av importerat balat avfallsbränsle i hamnar 27 oktober 2014 Avfallet, som kan beskrivas som blandat hushållsavfall, är smutsigt och blött och utgörs till stor del av plastmaterial men innehåller även blöjor, glasflaskor m.m. Avfallet innehåller inte de allra tyngsta eller mest skrymmande fraktionerna och bedöms därför ha genomgått någon typ av sortering. Hur länge avfallet har lagrats innan leverans varierar. Avfall som levereras under vintern har ofta inte lagrats så längre. Enligt HEM ska avfallet vara nyproducerat. Emballage Avfallet är balat. Balarnas kvalitet, uppbyggnad och komprimeringsgrad varierar. Avfallet är omlindat med plastband och sedan ett antal lager emballageplast. Ibland har det bara varit 3-4 lager plast runt avfallet men oftast är det betydligt fler. Plastkvaliteten varierar. Det förekommer både hårda (hårt packade) och mjuka (löst packade) balar. HEM är noga gentemot sin leverantör beträffande emballeringen av avfallet, men det är svårt att få leverantören att göra rätt. Balarna är oftast hela vid leverans. Transportmetod Avfallet levereras i balar i s.k. bulkfartyg med ca ton/båt. Diskussioner har även förts om att ta emot avfall i containerfartyg, s.k. ro-rofartyg. Lossningsmetod Lossning sker med hjälp av modifierad timmergrip. Gripen, som är egenutvecklad, har förlängda skänklar med plattor för att bättre fördela trycket på godset. Gripen fungerar bra men en del balar går dock sönder ( ett fåtal ). Det är trångt mellan balarna i lastutrymmet, vilket bidrar till detta. Hanteringen i hamnen är enligt uppgiftslämnaren inte avgörande för om balarna håller ihop, eftersom det är många hanteringssteg innan avfallet når pannan. Balarna lagras inte i hamnen utan lossning sker direkt till ett väntande transportfordon som kör vidare till förbränningsanläggningen. I samband med lossning öppnas även balarna. Det har trots detta inte luktat nämnvärt. Lossningen är inte helt okomplicerad, men hamnen har duktiga kranförare så det brukar fungera bra. Lokalisering i förhållande till tätort Det är ca 2 km till bostäder från den plats i hamnen där avfallet lossas. Bostäderna ligger i den förhärskande vindriktningen. 16 (28)

59 Hantering av importerat balat avfallsbränsle i hamnar 27 oktober 2014 Störningar på människors hälsa eller miljön vid lossning av balat avfallsbränsle Omfattningen av verksamheten är liten och orsakar därför inte några större problem. Klagomål på lukt har förekommit vid en av leveranserna. Vid det tillfället lossades avfallet närmare bebyggelse (ca 800 meter). Vidtagna skyddsåtgärder och resultat av dessa Lossning av avfall ska ske längre bort från bebyggelsen än vad som var fallet vid ett tillfälle då närboende klagade på lukt. I övrigt har inga särskilda åtgärder vidtagits för att motverka lukt. Avfall som tappas eller sprids plockas upp kontinuerligt. Skyddsåtgärder som har vidtagits handlar främst om att personalen ska använda rätt skyddsutrustning. Resultatet av åtgärderna är svårt att bedöma. 2.6 Helsingborgs hamn Avfallsslag I dagsläget tas ca ton avfall emot per år för Öresundskraft AB:s räkning. Avfallet som tas emot i Helsingborgs hamn är s.k. RDF. Avfallet är torrt och sorterat. Emballage Avfallet är balat. Balarnas uppbyggnad har varierat något. 10 lager plast rekommenderas men det har förekommit balar med 3-4 lager, vilket är för lite. Balarna är hårda (hårt packade) och hela. SCA:s transportör är mycket noga med att balarna inte går sönder eller luktar eftersom även annat gods körs i samma båtar. Transportmetod Avfallet levereras i s.k. ro-ro-fartyg med i genomsnitt ca ton/båt. Balarna ligger staplade i två-tre lager på speciella flak, som normalt utnyttjas av SCA:s för transport av finpappersrullar. Avfallstransporterna är därmed i praktiken returtransporter. Avfallet transporteras tillsammans med annat gods. Diskussioner förs om att i framtiden ta emot avfall i containerfartyg, s.k. roro-fartyg. Detta kan vara en naturlig utveckling för Helsingborgs hamn, som tar emot mycket gods i container. Hamnen vill dock inte ansvara för att tvätta containrar som har använts för avfall. 17 (28)

60 Hantering av importerat balat avfallsbränsle i hamnar 27 oktober 2014 Lossningsmetod Lossning sker med hjälp av truck utrustad med grip (klämaggregat) som används för att lyfta finpappersrullar. Figur 2 Lossning av balat avfall från flak med truck. Exempel från Helsingborg. Balarna lyfts direkt till en lastbil som kör vidare till avfallsanläggningen Filborna. Balarna får lagras högst 3 dagar i hamnen. Eftersom balarna är hårt packade och hela och heller inte plockas med kran från ett tätt packat lastrum i båten så hamnar inget avfall på kajen vid lossning. Lokalisering i förhållande till tätort Den delen av hamnen där lossningen av avfall sker ligger i anslutning till Kemiras hamn. Lokaliseringen av avfallslossningen är inget problem eftersom hanteringen inte ger upphov till lukt. Störningar på människors hälsa eller miljön vid lossning av balat avfallsbränsle Lukt och andra olägenheter från hanteringen av avfall förekommer inte. Vidtagna skyddsåtgärder och resultat av dessa Inga särskilda skyddsåtgärder har vidtagits. Inga särskilda skyddsåtgärder med anledning av hanteringen av avfall har vidtagits. 18 (28)

61 Hantering av importerat balat avfallsbränsle i hamnar 27 oktober Malmö hamn Avfallsslag I dagsläget tas ca ton avfall emot per år för Sysavs räkning men mängden väntas öka. Avfallet som tas emot i Malmö är s.k. RDF. Avfallet ska vara behandlat för förbränning och kommer huvudsakligen från hushåll men även från industri. Merparten av avfallet är torrt men blött avfall förekommer också. Avfallet har ofta lagrats länge i avsändande hamn innan leverans, vilket gör att både torrt och blött avfall luktar. Enligt uppgiftslämnaren är det fördelaktigt om avfallet är relativt färskt vid balning. Emballage I dagsläget tas enbart balat avfall emot. Hamnen kräver 6-8 lager plast runt balarna men färre lager förekommer. Även plastkvaliteten varierar. Hamnen jobbar aktivt med återkoppling till kunden avseende balarnas kvalitet men upplever att få leverantören vidta åtgärder. Balarna går ofta sönder vid lossningen. Balarna är sällan trasiga redan vid leverans. Hur hårt balarna är pressade varierar. Balar som är löst pressade går lättare sönder. Det är viktigt att avfallsimportören är noggrann med vilket emballage som används och hur balarna hanteras och att importören återkopplar till sin leverantör. Transportmetod Avfallet levereras i balar i s.k. bulkfartyg med ton/båt. Balarna är enligt uppgiftslämnaren ofta tätt packade i lastutrymmet, vilket försvårar lossning. Diskussioner har även förts om att ta emot avfall i containerfartyg, s.k. ro-ro-fartyg. Lossningsmetod Lossning sker med hjälp av en modifierad grip, som från början var avsedd för att ta fyra balar per gång men som efter modifiering tar två balar. Gripen är slät och bred för att inte skada plasten i onödan. Avfallet lagras högst två dygn i hamnen och körs sedan direkt till förbränningsanläggningen. För att underlätta lossning har s.k. förslingade balar testats. Balarna buntas då ihop två och två med stroppar. Lossning sker sedan genom att kranen lyfter upp balarna i stropparna. Stroppningen av balarna är tidskrävande vilket gör hanteringen kostsam. Lokalisering i förhållande till tätort Inga bostäder finns i direkt anslutning till platsen för omlastning/förvaring av avfall i väntan på vidaretransport. Avståndet från kajen till närmaste bostadsbebyggelse i Malmö tätort är ca 2-2,5 km. 19 (28)

62 Hantering av importerat balat avfallsbränsle i hamnar 27 oktober 2014 Störningar på människors hälsa eller miljön vid lossning av balat avfallsbränsle Nedskräpning förekommer när balarna går sönder. Detta gör att avfall sprids och måste plockas upp av personalen. Den manuella hanteringen utgör ett arbetsmiljöproblem. Det luktar mycket från avfallet. Klagomål från boende förekommer dock inte, eftersom det är ganska långt till närmaste bostadsbebyggelse. Personal i närliggande verksamhetslokaler har hört av sig och ställt frågor om lukt. Problem förekommer med att avfallsleveranserna förorenar avrinningsvatten inom hamnområdet. Problemen är störst vid regn och om många balar är trasiga. Vidtagna skyddsåtgärder och resultat av dessa För att minska risken för spridning av avfall från trasiga balar används nät mellan kajen och fartyget vid lossning. Näten är dock inte helt tillförlitliga, eftersom de ibland går sönder när tungt avfall faller ned på näten. 2.8 Moss hamn Avfallsslag I dagsläget tas ca ton avfall emot per år. Avfallet som tas emot i Moss hamn är torrt och sorterat. Lakvatten förekommer inte. Emballage Avfallet är balat. Balarna har minst 6 lager plast och plastband. Endast balar utan synliga skador lastas och skickas iväg. Det förekommer att enstaka balar som är skadade vid leverans repareras. Grundregeln är att trasiga balar ska skickas tillbaka till leverantören. Balarnas komprimeringsgrad varierar. Vikten ligger i intervallet kg/bal. Balarnas mått är normalt 1,2 x 1,6 x 1 meter. Transportören är mycket noga med att balarna inte går sönder eller luktar eftersom även annat gods körs i samma båtar. Transportmetod Avfallet levereras i sidlastade fartyg med en lastkapacitet på ton. Fartygen tar i genomsnitt ca 700 ton avfall. Avfallet transporteras tillsammans med annat gods. Balarna ligger staplade i två lager under transporten. Lossningsmetod Lossning sker med hjälp av truck utrustad med grip (klämaggregat) som används för att lyfta finpappersrullar. Tekniken är effektiv med en lossningskapacitet på ca 200 ton/timme. 20 (28)

63 Hantering av importerat balat avfallsbränsle i hamnar 27 oktober 2014 Figur 3 Lossning av sidlastat fartyg med hjälp av truck. Exempel från DFDS Logistics. Balarna körs till en hall för tillfällig lagring innan vidaretransport med lastbil till avfallsanläggningen. Balarna får lagras högst 5 dagar i hamnen. De gripar som används för att lyfta balar är skonsamma mot balarna, vilket gör att det är mycket ovanligt att balar skadas vid lossning. Lokalisering i förhållande till tätort Avståndet till närmaste bostadsbebyggelse har uppskattats till några 100 meter. Lokaliseringen av avfallslossningen är inget problem. Avfallet är torrt och balarna är hela, vilket gör att det i princip inte luktar. Störningar på människors hälsa eller miljön vid lossning av balat avfallsbränsle Verksamheten är i princip luktfri. Vidtagna skyddsåtgärder och resultat av dessa För att eliminera eventuell lukt används en icke-farlig luktfri vätska som sprids med högeffektiva spridare. Hallen för tillfällig lagring desinficeras en gång i månaden för att undvika flugor och andra skadedjur. I övrigt följs särskilda rutiner för olika steg i hanteringen för att undvika olägenheter. Åtgärderna fungerar bra och myndigheterna är nöjda med resultatet. 21 (28)

64 Hantering av importerat balat avfallsbränsle i hamnar 27 oktober Sammanställning av erfarenheter Samtliga hamnar som tillfrågats om erfarenheter från hantering av importerat avfallsbränsle har visat en öppen attityd och bidragit med uppgifter till kartläggningen. Utifrån svar på frågor kan konstateras att förhållandena i andra hamnar inte är helt jämförbara med förhållandena i Västerås, beroende på en kombination av främst följande förutsättningar: Ingen hamn i Sverige tar emot så stora mängder avfall som planeras i Västerås. Den hamn som tar emot störst mängder tar emot ungefär en fjärdedel av vad som planeras i Västerås. Det avfall som tas emot i andra hamnar är till stor del av ett torrare slag än det som hittills tagits emot i Västerås hamn. I många fall tas förbehandlat avfall emot som betecknas som torrt. De tillfrågade hamnarna tar emot både hushållsavfall och annat avfall. Hamnens geografiska läge i Västerås nära bostadsbebyggelse och stadens centrum är känsligare än för andra hamnar som hanterar större mängder importerat avfallsbränsle. Från miljösynpunkt är hamnens läge vid Mälaren, som insjö och dricksvattentäkt för många människor, en särskild omständighet att beakta och där motsvarighet saknas hos övriga hamnar som hanterar importerat avfallsbränsle. Det kan även konstateras att hantering av balat avfall som levereras i bulkfartyg är svårt och att ingen hamn har utvecklat en teknisk lösning som gör att lossning av balat avfall som levereras i bulkfartyg kan ske problemfritt. 3.1 Avfallsslag De hamnar som lämnat uppgifter till denna kartläggning tar emot upp till ca ton balat avfall per år men flertalet tar emot betydligt mindre. I genomsnitt tar tillfrågade hamnar emot ca ton per fördelat på i genomsnitt ett fartyg per vecka. Avfallet ska i många fall utgöras av s.k. RDF (torrt, sorterat avfall). Det är dock vanligt att kvaliteten i praktiken varierar och det förekommer ofta att avfallet, i strid med vad som överenskommits, utgörs av blött hushållsavfall som möjligen genomgått en med svenska mått mätt bristfällig sortering (vid källan eller maskinellt). En stor del av avfallet utgörs dock av torrt avfall. Av uppgifter som lämnats framgår att även s.k. torrt avfall mycket väl kan avge lukt. En erfarenhet är att hur länge avfallet lagrats innan balning kan vara av betydelse för luktsituationen. Vid bristande avfallskvalitet är det viktigt att hamnen återkopplar till importören, som sedan måste ställa krav på sin leverantör av avfall. 22 (28)

65 Hantering av importerat balat avfallsbränsle i hamnar 27 oktober 2014 Förhållandena i andra hamnar beträffande avfallsslag bedöms sammantaget inte vara helt jämförbara med förhållandena i Västerås, främst utifrån att den mängd avfall som planeras tas emot i Västerås är avsevärt större än vad någon av övriga hamnar hanterar. Detta gör att fartyg anlöper Västerås hamn betydligt oftare än vad som är fallet vid övriga hamnar. Många hamnar tar även emot ett torrare avfall än vad som enligt tillgängliga uppgifter hittills varit fallet i Västerås. Svårigheter att garantera att avfallet är väl sorterat och inte för blött föreligger i såväl andra hamnar som i Västerås. 3.2 Emballage Flera olika typer av balar förekommer. Formen (runda eller fyrkantiga), antal lager plast, typ av plast och förekomst av stabiliserande nät eller band varierar. Balar med minst 10 lager plast är en vanlig rekommendation men för torrt avfall i hårt komprimerade balar kan eventuellt färre lager fungera. Generellt kan konstateras att hårt komprimerade och väl emballerade balar fungerar bättre än löst komprimerade balar med exempelvis färre lager plast. Grundläggande är att balarna inte är trasiga vid leverans till mottagande hamn, vilket dock förekommer i större eller mindre utsträckning. Konsekvensen av om balarna är trasiga vid leverans är ökad risk för lukt och andra olägenheter. Emballaget är emellertid inte ensamt avgörande för hanteringen utan minst lika viktigt är avfallets egenskaper och hur balarna hanteras vid lossningen. Om avfallet är blött är balarnas kvalitet av särskild betydelse. Vid bristfällig balkvalitet eller om balarna är skadade vid leverans är det viktigt att hamnen återkopplar till importören, som sedan måste ställa krav på sin leverantör av avfall. Förhållandena i andra hamnar beträffande emballage bedöms sammantaget vara relativt väl jämförbara med förhållandena i Västerås, främst utifrån att trasiga balar förekommer vid leverans i såväl Västerås som i andra hamnar och att kvaliteten på balarna kan vara mer eller mindre bristfällig avseende antal plastlager och plastens kvalitet. 3.3 Transportmetod Det balade avfallet transporteras vanligen med s.k. bulkfartyg med lastkapacitet på ca ton/transport, där balarna staplats i flera lager i ett stort lastutrymme. Denna transportmetod innebär att det blir ett högt tryck på framförallt de nedre lagren i lastutrymmet, vilket kan innebära större risk för att balarna går sönder om särskilt stora fartyg med mycket avfall används. Transport med bulkfartyg kan öka risken för att balarna går sönder vid såväl transporten, till följd av högt tryck på de undre lagren, som vid lossningen där den kompakta lagringen gör att det blir svårt att få tag i balarna med gripen utan att skada plasten. Konsekvensen av detta genom exempelvis ökad risk för lukt och andra olägenheter ökar om avfallet är blött och dåligt sorterat. 23 (28)

66 Hantering av importerat balat avfallsbränsle i hamnar 27 oktober 2014 Till två av de tillfrågade hamnarna transporteras det balade avfallet på annat sätt än med bulkfartyg. Den alternativa hanteringen ger en lägre transportkapacitet för avfallet. Till en av hamnarna transporteras avfallsbalarna på flak i s.k. ro-ro-fartyg, som returtransport efter transport av annat gods. Till en hamn sker transporten med sidlastade fartyg. Båda dessa lösningar innebär i de aktuella exemplen få lager med balar, vilket minskar risken för att balarna går sönder under transporten. Eftersom avfallet transporteras med samma fartyg som annat gods får inga olägenheter i form av exempelvis lukt förekomma. För att dessa lösningar för transport av balat avfall ska vara möjliga förutsätts att balarna är hårt packade, att avfallet är torrt, att balarna är hela och packade i få lager. Då blir balarna lättare att komma åt och lyfta med gripen utan att de skadas. Transport av avfall i container med containerfartyg förekommer inte i de hamnar som tillfrågats. Möjligheten har dock diskuterats i flera hamnar, i syfte att slippa att lyfta balar med kran och grip. Efter lossningen behöver containrarna rengöras, vilket är ett tillkommande moment i hanteringen. Förhållandena i andra hamnar beträffande transportmetod bedöms för flertalet av de tillfrågade hamnarna vara väl jämförbara med förhållandena i Västerås, eftersom transport med bulkfartyg är den dominerande transportmetoden. Mängden avfall per transport är dock ofta mindre än vad som är fallet med de fartyg som transporterar avfall till hamnen i Västerås. 3.4 Lossningsmetod Hantering av balat avfall som levereras med bulkfartyg är svårt. Lossning sker med kran och grip. Olika tekniska lösningar för lossning av balat avfall har testats i de tillfrågade hamnarna. Det som framförallt har undersökts är möjligheten att använda olika typer av gripar anpassade för att lyfta tätt packade avfallsbalar med mer eller mindre känsligt emballage och som ibland är mjuka och blöta. Ingen av hamnarna har utvecklat en teknisk lösning som gör att hantering med kran kan ske problemfritt. Kranförarens handhavande och skicklighet blir därför av stor betydelse för hur väl hanteringen fungerar. Oavsett vilken typ av grip som används vid lossningen av balat avfall som levereras med bulkfartyg så skadas balar. Problemet är störst vid hantering av mjuka balar med blött innehåll. 24 (28)

67 Hantering av importerat balat avfallsbränsle i hamnar 27 oktober 2014 Figur 4 Trasiga balar vid lossning av balat avfall. Foto: Mälarhamnar AB. Vid leverans på annat sätt än med bulkfartyg, exempelvis med sidlastade fartyg, där balarna är staplade i färre lager kan risken för att balarna ska skadas minska betydligt om balarna samtidigt är hårt packade, avfallet är torrt, balarna är hela och packade i få lager. Balarna är då lättare att komma åt vid lossning, som kan ske med truck. Den hamn som använder sidlastare hanterar avfallsbränsle av hög och jämn kvalitet. Förhållandena i andra hamnar beträffande lossningsmetod bedöms för flertalet av de tillfrågade hamnarna vara väl jämförbara med förhållandena i Västerås, eftersom lossning med kran och någon form av anpassad grip är den dominerande lossningsmetoden. 3.5 Lokalisering i förhållande till tätort Hamnarnas lokalisering i förhållande till tätort varierar, liksom hur stor närmaste tätort är. Avståndet till närmaste bostadsbebyggelse vid de hamnar som tillfrågats är ca 1-2,5 kilometer, med något undantag. Avståndet till centrum i respektive tätort är i de flesta fall längre. Förhållandena i andra hamnar beträffande lokalisering i förhållande till tätort är med något undantag inte jämförbara med förhållandena i Västerås, främst utifrån avståndet till tätort och bostadsbebyggelse som är kortare i Västerås än i de flesta andra hamnar som hanterar balat avfallsbränsle. Till aspekten lokalisering hör även hamnens läge vid Mälaren, som insjö och dricksvattentäkt för många människor, vilket är en omständighet som gör lokaliseringen i Västerås unik jämfört med övriga hamnar som hanterar importerat avfallsbränsle. 25 (28)

68 Hantering av importerat balat avfallsbränsle i hamnar 27 oktober Störningar på människors hälsa eller miljön vid lossning av balat avfallsbränsle Det är vanligt att hantering av balat hushållsavfall orsakar olägenheter och då framförallt lukt. Risk för lukt föreligger i hamnen vid lossning, transportrörelser, eventuell tillfällig lagring och omlastning till annan lastbärare liksom vid vidaretransport till förbränningsanläggningen. Risken för lukt kan vara särskilt stor vid de första leveranserna efter sommaren, då avfallet lagrats i avsändarlandet under en längre tid, kanske flera månader. Det bör dock noteras att även s.k. torrt avfall i många fall luktar, särskilt om avfallet lagrats under en längre tid innan balning. Risken för olägenheter är störst vid hantering av balar med blött avfall, där avfallets innehåll medför risk för lukt och där själva balen löper störst risk att skadas innan leverans och vid lossning. Andra olägenheter kan utgöras av spill av avfall från trasiga balar eller spridning av överskottsvatten. 3.7 Vidtagna skyddsåtgärder och resultat av dessa Det är viktigt att minska den öppna hanteringen av avfall i hamnen och att försöka korta tiden för hanteringen. Flera hamnar försöker därför utveckla lossningen genom att bl.a. testa olika gripar, bygga in lagringsplatser för balar, flytta lagringsplatser närmare kaj och korta lagringstiden i hamnen. Andra åtgärder som förekommer för att minska olägenheter är användning av nät och stängsel för att förhindra spill och spridning av avfall, regelbunden städning och separat uppsamling av överskottsvatten samt bekämpning av lukt och skadedjur genom att sprida olika preparat. Spill av avfall vid lossning kan motverkas genom användning av nät mellan fartyg och kaj men denna metod är inte helt tillförlitlig, eftersom näten kan riskera att gå sönder om avfall faller ned på näten. De städinsatser som krävs för att omhänderta spill av avfall innebär manuell hantering och risk för arbetsmiljöproblem. Det har också framkommit att lossning vid regn bör undvikas, för att minska problem med överskottsvatten. En genomgående erfarenhet är att det är viktigt med fungerande rutiner för att motverka olägenheter. 26 (28)

69 Hantering av importerat balat avfallsbränsle i hamnar 27 oktober 2014 Figur 5 Nät mellan fartyg och kaj. Foto: Mälarhamnar AB. Hamnar som helt eller till stor del hanterar torrt avfall eller där mängden mottaget avfall är förhållandevis liten har i en del fall inte vidtagit några särskilda skyddsåtgärder eller i varje fall haft svårt att påvisa resultatet av skyddsåtgärder som vidtagits. Hamnar som har uppgett att problem med lukt förekommer säger att problemen har minskat till följd av vidtagna skyddsåtgärder men att en problemfri hantering är svårt att skapa om balarna innehåller blött avfall eller avfall som lagrats länge, är trasiga vid leverans eller skadas vid lossning. 27 (28)

70 Hantering av importerat balat avfallsbränsle i hamnar 27 oktober Referenser Muntliga referenser Peter Zoné, driftchef Hargshamn (Grisslehamn) Lars Johansson, Oxelösunds hamn Tommy Flink, produktionschef Södertälje hamn Linn Almcrantz, miljöansvarig Norrköpings hamn Bengt Kenneryd, miljö- och säkerhetschef Hallands Hamnar (Halmstad) Christer Nilsson, miljöchef Helsingborgs hamn Perry Emchen, bulkchef Copenhagen Malmö Port (Malmö) Jakob Sahlén, rådgivare energiutvinning/förbränning Avfall Sverige E-post Paul Christian Sørensen, DFDS Logistics (Oslo) Perry Emchen, bulkchef Copenhagen Malmö Port (Malmö) Övrig dokumentation Dokumentation från lossning av balat avfallsbränsle i Västerås hamn. Foto- och videodokumentation från lossning av balat avfallsbränsle i olika hamnar. 28 (28)

71

72 Bilaga Skriftliga instruktioner för hamnarbetare i Mälarhamnar AB - lossning av balat avfall Här redovisas skyddsåtgärder inför lossning av balat avfall. Dessutom anges vilken personlig skyddsutrustning som hamnarbetaren ska användas samt vilka skyddsåtgärder avseende hygien, första hjälpen och brand som ska vidtas. I efterföljande avsnitt redovisas instruktioner för städning av godsspill samt hantering av några händelser som kan uppkomma utanför normal hantering. Skyddsåtgärder inför lossning av balat avfall Nät: Inför lossning av balat avfall ska det monteras nät mellan fartyg och kaj för att förhindra spill i vattnet. Vid stark vind ska även ett nätstaket placeras på kajen vinkelrätt mot vindriktningen för att minimera spridning till omgivningen. Dysning av luktreducerande medel: Om beslut tagits om att dysning ska ske vid lossning av fartyget får ej luckorna öppnas och lossning påbörjas innan dysning startats. Om beslut tagits att dysning inte ska ske men påtaglig lukt förekommer vid fartyget, kontakta Produktionsledare för att se om beslutet behöver ändras. Personlig skyddsutrustning och hygien Hygieniska skyddsåtgärder Tvätta händer efter arbetets slut och inför intag av mat, snus etc. Undvik användning av kontaktlinser. Undvik hudkontakt med balar eller avfall. Inga smutsiga skyddskläder får tas med in i fordon eller personalmatsal/kontor. All hantering av godset eller godsspill ska ske med verktyg. Personlig skyddsutrustning för maskin- och kranförare Arbetskläder enligt vad som föreskrivs för arbete i hamnen. Personlig skyddsutrustning för kommunikator, lämpare samt avfallsplockare Vid lossning av balat avfall är målet att minimera riskerna för personalen genom att undvika kontakt med godset. Ett sätt som testas under provperioden är att ersätta lämpare i lastrummet med att använda kran med verktygen skopa och raka för att göra rent i lastrummet. Handskydd Använd arbetshandskar av butylgummi. Ögonskydd Använd skyddsglasögon eller helmask, kommunikator ansvarar för att ta med portabel ögondusch. Vid minusgrader förvaras ögonduschen innanför jackan för att undvika att den fryser. 1 (2)

73 Kroppsskydd Arbetskläder enligt vad som föreskrivs för arbete i hamnen. Första hjälpen vid kontakt med avfallet Ögonkontakt: Skölj med ögonskölj, kontakta läkare om eventuellt skräp inte går att skölja bort. Hudkontakt: Tvätta noggrant med tvål och vatten. Förtäring: Skölj mun och svalg med vatten. Inandning av damm: Andas frisk luft, kvarstår symtomen kontakta läkare. Symtom: Inandning av damm kan ge irritation i näsa och luftrör. Brand i avfallet Släckmedel: Vatten eller kvävning. Speciella faror: Giftiga gaser kan uppstå vid brand i sopor. Undvik inandning av rök. Städning av godsspill Städning av godsspill på kaj och i nät mellan kaj och fartyg får endast ske under uppehåll i lossningsarbetet. Ingen städning får ske så att avfallsplockaren riskerar att hamna under hängande last. Om stort städbehov uppstår får kommunikatorn/produktionsledningen avbryta lossningsarbetet under tiden som städningen sker. Lossning med truck i lastrummet Innan personal går ner i lastrummet skall gasmätning genomföras med godkänt resultat. Vid ej godkänt mätresultat sker lossningen med kran utan personal i lastrummet. När hissarna är i rörelse ska varken personal eller truckar finnas inom arbetsområdet. Instruktioner för händelser utöver normal hantering Vatten i lastrum Om det vid lossning av fartyg finns lakvatten i lastutrymmet: Informera produktionsledningen om att det finns lakvatten. Gå ej ner i lastrum förrän lakvattnet är upptaget. Skyddsnätet mellan kaj och fartyg går sönder Om skyddsnätet mellan kaj och fartyg går sönder: Informera produktionsledningen om att nätet är trasigt. Produktionsledningen får avbryta lossning medan nytt nät placeras ut. 2 (2)

74 Trasiga balar medför att godsspill uppstår Om det vid lossning av fartyg uppstår godsspill: Informera produktionsledningen om att godsspill uppstår. (Resurser finns i beredskap för att omhänderta godsspill). All hantering av godsspill ska ske med verktyg. Behov av nedstigning i lastrum Innan någon går ner skall produktionsledare kontaktas för beslut om nedstigning. Gasmätning skall ske innan någon av Mälarhamnars personal går ner i lastrummet. Kommunikatorn genomföra en gasmätning (syre, koldioxid, koloxid, svavelväten). Jag har tagit del av instruktionen muntligt och skriftligt Datum: Namn: Kopia till hamnarbetaren Originalet förvaras hos Personalavdelningen 3 (2)

75

76 Rapport Utrustning & Kontroller Bilaga 4 UTRUSTNING & KONTROLLER Kund: MÄLARHAMNAR AB, SEGLARGATAN 3, VÄSTERÅS Station Typ Innehåll Beskrivning 1 BTL MURA BLOCK, 2 BTL MURA BLOCK, 3 BTL MURA BLOCK, 4 BTL MURA BLOCK, 5 BTL MURA BLOCK, 6 BTL MURA BLOCK, 7 BTL MURA BLOCK, 8 BTL MURA BLOCK, 9 BTL MURA BLOCK, 10 BTL MURA BLOCK, 11 BTL MURA BLOCK, 12 BTL MURA BLOCK, 13 BTL MURA BLOCK, 14 BTL MURA BLOCK, 15 BTL MURA BLOCK, 16 BTL MURA BLOCK, 17 BTS MURA BLOCK, 18 BTL MURA BLOCK, 19 BTL MURA BLOCK, 20 BTL MURA BLOCK, 21 BTL MURA BLOCK, 22 BTL MURA BLOCK, 1 av 3

77 Rapport Utrustning & Kontroller 23 BTL MURA BLOCK, 24 BTL MURA BLOCK, 25 BTL MURA BLOCK, 26 BTL MURA BLOCK, 27 BTL MURA BLOCK, 28 BTL MURA BLOCK, 29 BTL MURA BLOCK, 30 BTL MURA BLOCK, 31 BTL MURA BLOCK, 32 BTL MURA BLOCK, 33 BTL MURA BLOCK, 34 BTL MURA BLOCK, 35 BTL MURA BLOCK, 36 BTL MURA BLOCK, 37 BTL MURA BLOCK, 38 BTL MURA BLOCK, 39 BTL MURA BLOCK, 40 BTL MURA BLOCK, 41 BTL MURA BLOCK, 42 BTL MURA BLOCK, 43 BTL MURA BLOCK, 44 BTL MURA BLOCK, 45 BTL MURA BLOCK, 46 BTL MURA BLOCK, 50 BTL MURA BLOCK, 51 BTL MURA BLOCK, 52 BTL MURA BLOCK, 53 BTL MURA BLOCK, 54 BTL MURA BLOCK, Enligt ritning G R G 2 av 3

78 Rapport Utrustning & Kontroller 55 BTL MURA BLOCK, 56 BTL MURA BLOCK, 57 BTL MURA BLOCK, 58 BTL MURA BLOCK, (vitt) = Ej avläst G (grönt) = Acceptabelt R (rött) = Ej acceptabelt, leder till en avvikelse X = Station borttagen NY = Ny utrustning Eventuell siffra anger för gnagarstationer att man funnit spår (1) eller fångst av antal gnagare (1-), inga spår eller fångst (0). Eventuell siffra anger för insektsfällor antal insekter funna i fällan (0-). Ingen siffra innebär noll oavsett stationstyp. Fällor för gnagare BNT = Gnagarindikator BTS = Betesstation - liten BTL = Betesstation - stor MT = Musfälla RT = Råttfälla Prover & kontroller livsmedelshygien LPR = Livsmedelsprov RPR = Rengöringsprov TKO = Temperaturkontroll Fällor för insekter ITD = Klisterfälla - engångs IBT = Insektsbete ITR = Insektsfälla - utbytbar klisterinsats LTE = Ljusfälla LTG = Ljusfälla - klisterskiva PT = Feromonfälla PTG = Feromonfälla - klisterinsats 3 av 3

79

80 Bilaga 5 BOLAG DATUM BETECKNING VERSION Mälarenergi AB Ange beteckning 1.0 AVDELNING UTFÄRDARE DOKUMENTTYP Värme/Produktion Helena Enstedt PM Kompletterande information till hamnen gällande dysning av luktreducerande ämne i hamnområdet 1

81 BOLAG DATUM BETECKNING VERSION Mälarenergi AB Ange beteckning 1.0 AVDELNING UTFÄRDARE DOKUMENTTYP Värme/Produktion Helena Enstedt PM 1 Innehållsförteckning Syfte... 1 Bakgrund... 1 Beskrivning av metod... 1 Beskrivning av plats för verksamheten (karta)... 2 Redovisning av konsekvenser för miljö- och arbetsmiljö... 3 Riskbedömning miljö och arbetsmiljö... 3 Ansvar

82 BOLAG DATUM BETECKNING VERSION Mälarenergi AB Ange beteckning 1.0 AVDELNING UTFÄRDARE DOKUMENTTYP Värme/Produktion Maria Löfling PM Syfte Syftet med detta PM är att beskriva förutsättningarna för doftbekämpning i hamnen så att Mälarenergi och Mälarhamnar som verksamhetsutövare ska kunna leva upp till Arbetsmiljölagen inkl. förordning och föreskrifter, Miljöbalken 26 Kap 19 samt förordning om verksamhetsutövares egenkontroll. Bakgrund Mälarenergi har framfört förslag kring olika luktbekämpningsåtgärder som vi vill testa på lossningen av balat avfall. Mälarhamnar ställer sig positiva till att dessa försök nu kommer igång. Mälarenergi avser genomföra dysning av luktreducerande ämne, i samarbete med externt företaget som arbetar med tekniska lösningar för luktbekämpning. Företaget har bl.a. anlitats av Vafab Miljö, som använder sig av denna teknik. Flera andra återvinningsföretag i vår region använder samma produkter. Vafab Miljö har en utrustning som dysar detta luktabsorbtionsmedel med biologisk nedbrytningseffekt och denna utrustning har testats av Mälarenergi under sommaren 2014 med god effekt. Mälarenergi har på grund av det goda testresultaten beslutat om att köpa in egna dysningsmaskiner för att även fortsättningsvis kunna dysa luktreduceringsämne vid lossning av avfallsbränsle i Västerås hamn. Dysningen har skett i befintligt ballager samt inomhus i ballagret på ett antal dumperstransporter med avfall som kommer från båtlossningen. Dysning har även skett vid fartyget som lossas. Beskrivning av metod Metoden som används är en anläggning med sprayteknik där vatten tillsammans med aktiv luktabsorbent, som är biologisk nedbrytbar, används. Produkten blandas med vatten i förhållandet 1 : eller högre och fördelas med ett sprejaggregat som fin dimma över det exponerade ytan respektive materialet. Anläggningen kommer köras igång innan luckorna på fartyget öppnas, och sedan under hela lossningsförloppet för att minimera luktspridning till omgivningen. Anläggningen är behov av att vatten (finns i befintlig tank och räcker cirka 7 h) och el (380 V, 36 Amp) finns tillgängligt i hamnområdet för att kontinuerligt dysa vid lossning. Bilden visar anläggningen som ska användas 1(3)

83 BOLAG DATUM BETECKNING VERSION Mälarenergi AB Ange beteckning 1.0 AVDELNING UTFÄRDARE DOKUMENTTYP Värme/Produktion Maria Löfling PM Beskrivning av plats för verksamheten (karta) Dysanläggningen behöver placeras olika pga. rådande vindriktning, se bild för exempel på placering för olika vindriktningar. Placering av dysanläggning beroende på vindriktning, röda pilarna. Vid ett par platser avses dysning av fordon att genomföras. Bild över hamnområdet som beskriver placeringen av dysanläggningen samt sprayning av fordon 2(3)

84 BOLAG DATUM BETECKNING VERSION Mälarenergi AB Ange beteckning 1.0 AVDELNING UTFÄRDARE DOKUMENTTYP Värme/Produktion Maria Löfling PM Redovisning av konsekvenser för miljö- och arbetsmiljö Produkten som används för luktabsorbtion består av en fysikalisk och kemiska komponent som maskerar luktmolekyler (reversibelt fixerad) och av en definierad mikroorganismpopulation 10 Kbe (från Bacillus subtiles, B. amyloliquifaciens), vilken tillhör riskgrupp 1 och är resistent mot smittbärare för människor och djur. Organismerna omvandlar illaluktande ämnen till CO2 och vatten. Användning av produkten är ofarligt för människor och djur. Produkten är biologisk nedbrytbar efter 36 timmar. Se bifogade säkerhetsdatablad. Riskbedömning miljö och arbetsmiljö Dimman som dysas är inte aerosol utan består av vattendroppar större än 128µ. Risken för legionellaspridning är minimal då legionella bildas om det finns aerosol. Se dokument riskanalys miljö och arbetsmiljö vid dysning av luktreducerande ämne. Ansvar Ansvaret för hanteringen av utrustningen ligger på Mälarenergi AB. Mälarenergi kommer att behöva ha personal i hamnområdet som flyttar anläggningen beroende på vindriktning. Det finns inget behov av städning av hamnområdet pga. av dysningsförfarandet. 3(3)