Hantering av balat avfall i hamnar

Transkript

1 Hantering av balat avfall i hamnar Deponiförbud eller avgifter för deponering av avfall i flera europeiska länder i kombination med ett väl utbyggt fjärrvärmenät i Sverige och dess behov av bränsle gör det effektivt att ta tillvara energin i avfallet genom att förbränna det i svenska fjärrvärmeverk. Som utvecklingen ser ut kommer importen att öka, inte minst genom fartygstransporter via våra hamnar från länder utanför Norden. När avfallsbalarna kommer med fartyg och ska lossas i hamnar för att transporteras till förbränningsanläggningar eller till mellanlagring tillkommer ett antal moment som kan innebära risker. Här tas upp några frågeställningar som kan förekomma i samband med hantering av avfallsbalar. Avfallets innehåll och klassificering Det finns tre olika klassificeringar för det balade avfall som anmälts till Naturvårdsverket för import till svenska energiverk. Brännbart avfall/rdf (Refuse Derived Fuel), EWC Avfallet kan vara allt från en plast/ papper/trä fraktion till siktad och krossad hushållsavfall (plast och papper). Mekaniskt förbehandlat avfall som inte innehåller farliga ämnen, EWC Kan komma från hushåll. Blandat hushållsavfall och liknande handels-, industri- och institutionsavfall, EWC I regel finns inte analyser eller exaktare beskrivningar av avfallets sammansättning. Ingen av klassificeringarna är farligt avfall. Naturvårdsverket ställer inga krav på emballeringen. Det kallas oftast i anmälan för förpackningstyp 9 baled vilket innebär bulk transport. Innehåll och på vilka sätt som förbehandling har utförts kan skilja stort mellan balar från olika leverantörer. Både dammsugare och blöjor har funnits i materialet och vattenhalten har varit relativt hög (37 %). I ett exempel har uppskattningsvis 20 % av innehållet inte gått att förbränna. Mycket av vad fortsättningsvis sägs utgår från att utsortering och torkning av avfallet har varit bristfälligt innan avfallet har emballerats, vilket i kombination med vek emballering medför problem som annars inte hade behövt uppstå. Med ett nära samarbete med den som hamnen utför lossningsuppdraget åt, och att via denna uppdragsgivare påverka leverantören av avfallsbalarna kan arbetsmiljö- och miljöproblemen minskas betydligt. SH-AK (6)

2 Emballering Balarna komprimeras till önskat tryck och form (rund eller fyrkant) samt emballeras in i plast till en tät inneslutning. Antalet varv som behövs beror på plastens kvalité och struktur och brukar vara ett 10-tal. Ibland hålls materialet innanför plasten samman av ett nät av plast eller ståltråd. Emballeringen reducerar syretillförsel och minskar nedbrytningsprocessen. En ytterligare åtgärd för att förbättra lukt och minska bildande av vatten är att före emballeringen dosera avfallet med en ph-neutral biologisk vätska som innehåller luktnedbrytande bakterier. Lastning och lossning av fartyg Det balade avfallet transporteras på flera sätt med fartyg. Det vanligaste sättet är att balarna stuvas i fartygets lastrum och lossas med kran. Avfallsbalarna har också testats att lossas med metoden sidlastare. Fartyget öppnas från sidan och balarna lossas med truck. Under lastning av fartygen kan det ha slarvats en del. Balarna kan ha lastats med för liten kran/grävmaskin som inte nått ner i botten på fartyget utan balarna har släppts sista biten. Det medför skador på balarnas emballering och att balarna blir för tätt packade, och sedan skadas när de ska lossas. Om balarna staplas i många lager kan det bli ett så högt tryck på de nedre lagren att balar kollapsar. Avfallsbalarna kan också transporteras lastade på kasetter eller stuvade i containrar, vilket ur både hanterings- och arbetsmiljömässig synpunkt är betydligt bättre hanteringsmetoder. För att minimera risken för skador på emballeringen och tappade balar är det av största vikt att lyftredskapen kan hantera balarna på ett mjukt och försiktigt sätt. Framförallt gäller det löst komprimerade balar med blött innehåll. För att förhindra att spill tappas ned i vattnet kan nät spännas upp mellan fartyget och kajen. SH-AK (6)

3 Transporter från hamnområde För att minska eventuell lukt kan avfallsbalarna sprejas med en biologiskt nedbrytbar vattenlösning som innehåller luktreducerande mikroorganismer och kaliumoleat baserad på vegetabiliska fettsyror. Mikroorganismerna omvandlar illaluktande ämnen till koldioxid och vatten. Sprejningen har även effekt på förekomsten av flugor. Även de fordon som transporterar balarna kan sprejas. Ytterligare skyddsåtgärder är att se över fordonens kupéfilter och luftkonditioneringens funktion. Rengöring av lastrum och kajer Om plastskiktet skadas kan syre tränga in i balen och den biologiska nedbrytningen fortsätta. En skada innebär också att regnvatten kan tränga in och lösa de lättlösliga fettsyrorna som bildats. Lakvattnet som ligger kvar i lastrummet efter lossning kan blandas med absorptionsmedel som sedan samlas upp för att transporteras till förbränningsanläggningen där det blandas med övrigt bränsle. Inom Östersjöområdet är det förbjudet att från fartyg släppa ut lastrester och lakvatten. Detta ska lämnas iland. SH-AK (6)

4 I trånga och slutna utrymmen, exempelvis i ett fartygs lastrum, bör atmosfären kontrolleras innan utrymmet beträds. Beroende på avfallets innehåll av organiskt material och otät emballering kan syre förbrukas, vilket även ger upphov till ökad halt av koldioxid. Även halter av metan och kolmonoxid och möjligen svavelväte kan behöva kontrolleras beroende på avfallets komposition, lagringstid, transportsträcka och utetemperatur. Riskbedömning Vid lossning av fartyg och transporter från hamnområde ska det finnas genomförda riskbedömningar, handlingsplaner och arbetsinstruktioner för transporten. Personal som utför hanteringen ska ha fått information om de risker och de skyddsåtgärder som krävs för att förebygga ohälsa och olycksfall. Risker vid hantering av avfallsbalar Sporer från balat avfall om emballaget är trasigt som dels kan andas in, dels sätt sig i kläder och följa med in i personalutrymmen. Organiskt material i balarna kan orsaka minskad syrehalt och ökade halter av koldioxid samt även metan, kolmonoxid och eventuellt svavelväte i lastrum och i tillträdesleder. Mätning ska utföras innan dessa utrymmen beträds. Om påluckning sker över natten så ska förnyad mätning utföras innan arbete påbörjas. Stick och skärskador då det kan finnas föremål som är vassa. Smitta i form av hepatit A eller B samt att stelkrampspruta kan behövas. Dålig lukt. SH-AK (6)

5 Skyddsåtgärder för personer som hanterar avfallsbalar Filtermask med lägst P2 filter samt info om att skäggväxt kan ge sämre möjlighet att få mask att sluta tätt mot ansikte. Skor/ handskar som är tätslutande samt tåliga mot stick och skärande föremål vid hantering av trasiga och vid eventuell lämpning i fartyg. Rutiner för omhändertagande i händelse av att personal skadar sig på avfall. Heltäckande dammtät engångsoverall för att förhindra kontaminering av arbetskläder. Skyddsglasögon vid behov som skydd mot stänk. Rutiner för hantering av skyddsutrustning vid matraster/avslutande av arbete. Beroende på typ av avfall vaccinationer mot hepatit, stelkramp, mm samt info om hur lång tid det tar innan den enskilde arbetstagaren har fullt skydd samt vilken tidsintervall sprutor skall tas för att bibehålla skydd mot den smitta som kan förekomma. Den arbetsinstruktion som upprättas baserad på riskbedömning och handlingsplan ska lämnas till anställda som kan komma i kontakt med avfallsbalarna. Det är viktigt att komma ihåg att ingen hamn är den andra lik. Förutsättningarna är olika beroende på fartyg, typ av hantering och maskiner samt transporter till upplag/värmeverk och under hur lång tid som balarna mellanlagras i hamnen. Det är viktigt att avvikelse/tillbudsrapportering fungerar och att arbetstagarna informeras om vikten att skriva sådana, för att arbetsgivaren tillsammans med skyddsombud och arbetstagarna ska kunna åtgärda de problem som kan uppkomma vid hanteringen av avfallsbalarna. Föreskrifter och vägledande dokument Arbetsmiljöverket har ingen specifik föreskrift som gäller för avfallshantering. Viss vägledning kan finnas i nedanstående två föreskrifter när det gäller exempelvis riskbedömningar. Ett par väsentliga bestämmelser är klippta från respektive föreskrift. AFS 2005:1 Mikrobakterielogiska arbetsmiljörisker Smitta, Toxinpåverkan, Överkänslighet 17 Arbetsgivaren ska vid behov och utan kostnad för arbetstagarna erbjuda vaccination och andra medicinska förebyggande åtgärder och kontroller om arbetstagarna kan ha utsatts för eller riskerar att utsättas för skadlig exponering för smittämnen eller andra biologiska agens. AFS 2011:19 Kemiska arbetsmiljörisker 17 Den som överlämnar avfall som utgör en kemisk riskkälla för omhändertagande ska ge mottagaren den produktinformation som behövs för en säker hantering. SH-AK (6)

6 Vad känt är finns inte säkerhetsdatablad framtagna för avfallsbalar. Det finns inte heller krav på sådana. Säkerhetsdatablad krävs för kemiska ämnen och produkter samt för avfall, förpackningar, rester etc. från dessa kemiska ämnen och produkter. Miljöpåverkan Trasiga balar kan förorena vatten mellan kaj och fartyg när de lyfts över relingen. Lukt kan sprida sig vid lossning och vid lagring i hamnområdet och störa boende inom stora områden. Fåglar kan hacka hål på plasten eller dras till balarna om emballaget är skadat. Vid regn och blöta och trasiga balar kan rinna ut lakvatten som kan förorena grundvatten eller intilliggande vattendrag. Vid lossning måste säkerställas att det avfall som rasar från trasiga balar samlas upp exempelvis av nät mellan fartyg och kaj samt att lakvatten från balar och inte förorenar vatten och mark. Det ska även beaktas att avfallsbalarna innan fartygstransporten kan ha lagrats på så sätt att balar har utsatts för solljus (uv-strålning), vilket försämrar balarnas hållfasthet vid fortsatt hantering. Vid lagring av balar inomhus kan ventilationen från lagringshallen ge upphov till dålig lukt till omgivningen. Med behandling av frånluften med luktbekämpande medlen, exempelvis ozon eller väteperoxid, kan påverkan till omgivningen minskas till närmast obefintlig. SH-AK (6)