Utredning över mottagningen av flyktingar i Sibbo

Transkript

1 Utredning över mottagningen av flyktingar i Sibbo Tilläggsuppgifter: Saana Hansen Flyktingkoordinator saana.hansen@sipoo.fi tfn

2 Innehåll Inledning 1 1 Ankomst till Finland och Sibbo via asylprocess eller val av kvotflyktingar 2 2 Praktiska arrangemang i kommunen vid mottagningen av flyktingar 4 3 Kostnaderna för mottagningen av flyktingar 6 4 De statliga ersättningarna Exempel på kostnaderna för integrationstjänsterna för flyktingar och de statliga ersättningarna 10 5 Alternativ för kommunens flyktingkvoter 14 Slutsatser och åtgärdsförslag 15 Källor 17 Bilaga 1 18

3 Inledning Kommunfullmäktige i Sibbo har fått en motion om att utreda kommunens förutsättningar för att ta emot flyktingar. Social- och hälsovårdsnämnden har avgett en utredning till kommunstyrelsen, enligt vilken år 2014 har konstaterats vara en realistisk tidpunkt att ta emot flyktingar för att man ska kunna säkerställa den beredskap som krävs för detta. I samma sammanhang beslutade kommunstyrelsen fortsätta beredningen av ärendet, och att man tar slutlig ståndpunkt till saken vid utarbetandet av budgeten för år Till mottagningen av kvotflyktingar ansluter sig att man ingår avtal med närings-, trafik- och miljöcentralen (ELY) i enlighet med den nya integrationslag som trädde i kraft år Enligt integrationslagen beviljar staten ersättningar för kvotflyktingar, personer som har beviljats asyl eller positivt uppehållstillstånd för skydd på alternativ eller humanitär grund. För att en kommun ska få ersättningar förutsätter närings-, trafik- och miljöcentralen att det föreligger ett program för integrationsfrämjande samt avtal om anvisande av personer till kommunen och främjande av integrationen. I avtalet avtalar man om kommunens flyktingkvot, i vilken kan ingå såväl till kommunen anvisade kvotflyktingar som asylsökande som fått positivt beslut om uppehållstillstånd. Man bör observera att det för att man ska få ersättningar från början av år 2014 förutsätts att avtalet förnyas före utgången av år I avtalet ska fastslås hur många flyktingar kommunen tar emot årligen eller med regelbundna mellanrum. De lagenliga integrationstjänsterna ska ordnas, även om ifrågavarande avtal som ger rätt till ersättningar inte skulle föreligga. För att bereda mottagningen av flyktingar och programmet för integrationsfrämjande visstidsanställde Sibbo kommun en flyktingkoordinator, och för att stödja hennes arbete grundades en sektorsövergripande styrningsgrupp. Sibbos till invandrare riktade bastjänster och särskilda tjänster har utretts i kommunens program för integrationsfrämjande. Syftet med denna utredning är i sin tur att för beslutsfattandet i anslutning till mottagningen av flyktingar utreda ankomsten till Finland och kommunen via val av kvotflyktingar och asylprocess åtgärderna i det inledande skedet av mottagningen av flyktingar de ersättningar som betalas för personer som ingår i flyktingkvoten och de kostnader kommunen orsakas olika slags alternativ för kommunens flyktingkvot åtgärdsförslag för att starta arbetet med att motta flyktingar I utredningen har utnyttjats de riksomfattande anvisningar som utarbetats om mottagningen av flyktingar och riktgivande kostnadsutredningar samt kommunens sektorbaserade ståndpunkter. Dessutom har man konsulterat sakkunniga på arbets- och näringsministeriet och Nylands närings-, trafik- och miljöcentral samt koordinatorerna för migrationsarbetet i Idensalmi, Träskända, Borgå, Raseborg och Vanda. Dessutom har man för de olika kvotalternativen utfört en bedömning av konsekvenser för människan (IVA), vars resultat framläggs i en separat rapport. 1

4 1 Ankomst till Finland och Sibbo via asylprocess eller val av kvotflyktingar Vid mottagningen av flyktingar kan kommunen bestämma huruvida den grupp som tas emot kommer via asylprocessen eller kvoten. Dessutom fastställer kommunen storleken av den grupp som tas emot och den kan också förhandla om avreselandet. Åtminstone i inledningsskedet av mottagningen är det bra att grupperna kommer från samma land. År 2012 kom det asylsökande till Finland. Migrationsverket (Migri) fattade år 2012 sammanlagt asylbeslut, av vilka (42 %) var positiva. Av dem som fick positivt beslut fick 553 asyl och flyktingstatus, de övriga uppehållstillstånd via någon annan grund enligt utlänningslagen. Under den tid ansökan om asyl behandlas bor de asylsökande på mottagningscentraler eller ordnar sitt boende själva. År 2012 var den genomsnittliga behandlingstiden av asylansökningar på Migri ca 330 dygn vid så kallad normal handläggning. PROCESSEN VID ANSÖKAN OM ASYL 1. Den asylsökande lämnar in ansökan om asyl antingen vid inresan till landet vid gränsen eller på en polisinrättning. 2. Den mottagande myndigheten utreder sökandens identitet, inresa och resrutt. Sökanden inkvarteras under handläggningstiden på en mottagningscentral eller skaffar själv bostad. 3. Migrationsverket Migri undersöker om sökanden har ansökt om asyl i ett land som tillämpar Dublin II -förordningen, om en familjemedlem till personen är flykting i landet i fråga, om han/hon har visum eller uppehållstillstånd som beviljats av länderna i fråga eller om han/hon har kommit olagligt till Finland via något av länderna i fråga. 4a Om Dublin-villkoren uppfylls, undersöks ansökan på Migri Positivt beslut: Migri beviljar sökanden antingen asyl eller uppehållstillstånd på basis av antingen alternativt skydd eller humanitärt skydd. Polisen meddelar sökanden om beslutet. Den som fått asyl får resedokument för flykting och uppehållstillståndskort. Den som får uppehållstillstånd på grund av behov av alternativt skydd har rätt att få främlingspass. Sökanden får bli kvar i Finland. Om han/hon har beviljats asyl på grundval av alternativt skydd eller humanitärt skydd, är han/hon berättigad till asyl. När det blir klart vilken kommun som tar emot, kan han/hon flytta från mottagningscentralen till en hyresbostad i den nya hemkommunen. 4b Om Dublin-förordningens villkor inte uppfylls, är den andra staten ansvarig för handläggningen av ärendet. Negativt beslut: Migri beviljar inte sökanden asyl eller uppehållstillstånd och fattar beslut om avvisning av sökanden. Polisen meddelar sökanden om beslutet och svarar för verkställigheten av avvisningen. Sökanden kan söka om ändring i beslutet hos Helsingfors förvaltningsdomstol. Man kan ännu söka ändring hos högsta förvaltningsdomstolen (HFD), om HFD beviljar besvärsrätt. Också den som fått negativt beslut på grundval av alternativt skydd eller humanitärt skydd kan anföra besvär över att asyl förnekats. Uppställning 1: Beskrivning av asylsökningsprocessen (Källa: Träskända stad 2013) Finland har förbundit sig att årligen ge internationellt skydd också åt 750 personer som väntar på omflyttning på FN:s flyktingorganisation UNHCR:s flyktingläger, vilka har konstaterats ha anledning 2

5 till välgrundad fruktan i sitt hemland för förföljelse på grund av sin ras, religion, nationalitet, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller politiska åskådning. Kvoten för år 2014 har höjts med 300 för att underlätta flyktingkrisen i Syrien. Trots den i internationell skala lilla flyktingkvoten har det varit utmanande för Finland att hitta kommunplatser för flyktingarna och exempelvis i september 2013 väntade 293 flyktingar på flyktinglägren på kommunplats i Finland. VALET AV KVOTFLYKTINGAR TILL FINLAND Den migrationspolitiska ministergruppen beslutar om följande års antal kvotflyktingar. Saken avgörs slutgiltigt när riksdagen fastställer statsbudgeten. Migrationsverket (Migri) planerar och genomför valresorna. Kommunen och/eller närings-, trafik- och miljöcentralen utvärderar förutsättningarna för mottagning och integration ur kommunens synvinkel. Skyddspolisen bedömer beviljandet av tillstånd utgående från den allmänna ordningen och nationella säkerheten. Migri utvärderar de allmänna grunderna för beviljande av uppehållstillstånd. Migri fattar kvotvalsbeslut och sänder uppgifterna om de valda flyktingarna via närings-, trafikoch miljöcentralerna till kommunerna. EXEMPEL PÅ KOMMUNPLACERING AV KVOTFLYKTINGAR Kommun X har med närings-, trafik- och miljöcentralen ingått avtal om mottagning av X antal flyktingar årligen/vartannat/vart tredje år. Kommunen besvarar på hösten närings-, trafik- och miljöcentralens förfrågning och meddelar att den tar emot antalet X syriska flyktingar i mars. Närings-, trafik- och miljöcentralen informerar Migri om saken. Migri sänder via närings-, trafik- och miljöcentralen för vidareförmedling till kommunen förslag om en syrisk grupp på X personer. Förslaget innefattar bakgrundsuppgifter om flyktingarna (ålder, kön, utbildnings- och arbetserfarenhet, hälsosituation) familjevis. Kommunen ger till känna åt närings-, trafik- och miljöcentralen att den godkänner förslaget. Migri sänder åt närings-, trafik- och miljöcentralen noggrannare, med bild försedda bakgrundspapper över flyktingarna (RRF= Refugee Registration Form) Närings-, trafik- och miljöcentralen fattar kommunplatsbesluten och sänder flyktingarnas bakgrundspapper till kommunen. Migri/IOM (International Organization for migration) utför flyktingarnas researrangemang med beaktande av kommunens tidtabellsönskemål. IOM sörjer för att flyktingarna ges kulturorientering i det utsändande landet. Finlands Röda Kors FRK försäkrar sig med kommunen om flyktingarnas ankomsttidpunkt och tar emot flyktingarna tillsammans med kommunen på flygplatsen. Uppställning 2: Beskrivning av processen vid valet av kvotflyktingar och deras placering i kommunen. Bearbetad utgående från en utredning av Träskända stad (2013). 3

6 2 Praktiska arrangemang i kommunen vid mottagningen av flyktingar När kommunen har fattat beslut om mottagning av kvotflyktingar, ska följande saker skötas innan flyktingarna anländer. Myndighetssamarbetet (Gränsbevakningsväsendet, Migrationsverket, FRK) Reserveringen av bostäder och inredningen av dem med den grundläggande utrustningen Konkurrensutsättningar (bl.a. flygplatstransport, basförnödenheterna till hemmet) Utbildningen av personalen Samarbetet med organisationerna och församlingarna (insamlingar: bl.a. kläder, kärl, förnödenheter till hemmet, inredning av bostäderna) Planen för skötseln av ämbetsverksärendena (magistraten, Fpa, banken) Ordnandet av tolktjänster för de inledande månaderna Förberedelserna för hälsokontroller (bokningar av tider) Samarbetet med socialväsendet (ansökningarna om utkomststöd) Eventuella anskaffningar av hjälpmedel (t.ex. rullstol) Samarbetet med dagvården och skolväsendet, förhandsinformation om de barn och ungdomar som kommer Kontakterna med lokala media, informationen åt kommuninvånarna om att det kommer flyktingar inkl. grannarna Utbildningen av personalen och de frivilliga (bl.a. anlitande av tolk, kommunikation, kulturella skillnader) Hemmappar (information om Finland och hemkommunen på det egna modersmålet samt kontaktuppgifter till handledarna) Allra först när en flykting kommer till kommunen ska man dra försorg bl.a. om följande saker: Mottagningen av flyktingarna på flygplatsen tillsammans med FRK:s personal och följeslagningen till den nya bostaden Samma eller föregående dag sköter man om att det i hemmet finns frukostmaterial för nästa morgon och baslivsmedel Genomgång av de frågor som gäller grundtryggheten i hemmet (brandvarnaren, användningen av elspisen och WC) Genomgång av det som sker nästa dag På morgonen dagen efter ankomsten sköter man om: Registreringen på magistraten och Fpa-ärendena (sjukförsäkringskort, bostadsbidrag, barnbidrag) Hur man handlar i matbutiken Genomgången av gårdsbolagets ordningsregler Användningen av tvättstugan och genomgång av hemmets säkerhetsbestämmelser 4

7 Eventuella läkar- och apoteksbesök Under de följande dagarna sköter man om: Hembesöken och träffarna på byrån Att informera kontaktpersonen inom hälsovården om personbeteckningarna Hänvisningen till hälsokontrollerna Att gå igenom dokument och intyg, få dem översatta och bistå vid registreringen som invånare i kommunen och vid skötseln av eventuella tillståndsärenden hos polisen Informationsträffar bl.a. om social- och hälsovårdens, arbets- och näringsbyråns och Folkpensionsanstaltens tjänster samt fritidstjänsterna Öppningen av bankkonto och rådgivning om hur man lyfter pengar på banken och från en Otto-automat Inom två månader från mottagningen sköter man om: Inledningen av hälsokontrollerna i det inledande skedet (laboratorieprov, hälsokontroll, läkarkontroll) Inledningen av tandvården Mentalhälsofrågorna Presentationen av medborgarorganisationernas verksamhet Man gör sig förtrogen med dagvårdsplatser och skolor Utredningen av familjeåterföreningsfrågorna Den inledande kartläggningen och sökandet till integrationsutbildning Bostadsfrågorna (eventuella ändringar och ytterligare inredning) Att man lär sig använda kollektivtrafiken (tidtabeller, priser) Det första besöket på socialbyrån (utkomststödsfrågorna) Vägledning i vardagen tillsammans med frivilliga och kamratstödpersoner Under de första månaderna sköter man också om: De regelbundna besöken på socialbyrån Att studierna i finska inleds på medborgarinstitutet eller genom organisationernas försorg Att den integrationsutbildning som ordnas av arbets- och näringsbyrån inleds så snart som möjligt efter ankomsten Att skötseln av hälsoärendena fortsätter (fortsatta undersökningar och akuttider) Att skötseln av mentalhälsofrågorna fortsätter Att tandvården fortsätter Att man fortsätter att lära sig Fpa-ärendena (integrationsstöd, arbetslöshetspenning, bostadsbidrag, barnbidrag) Informationen om det finländska samhället, hälsovården, bl.a. hälsovårds- och näringsfostran, motion osv. 5

8 3 Kostnaderna för mottagningen av flyktingar De kostnader en kommun orsakas av mottagningen av flyktingar kan inte heltäckande prognostiseras, eftersom flyktingarnas livssituationer och behov av tjänster är individuella. Kommunerna har också olika slags tjänsteberedskap för mottagningen av flyktingar. Dessutom finns det bara litet forskningsbaserad information. Det har dock utförts riktgivande utredningar. En färsk undersökning av OECD (2013), där nettokostnaderna och -intäkterna av invandringen uppskattades, ger vid handen att invandrarna ger den offentliga hushållningen mer intäkter än vad de får tillbaka i form av olika slags tjänster och inkomstöverföringar. Också många arbetspolitiska undersökningar ger vid handen att invandrarna i snitt använder social- och hälsovårdstjänster mindre än den ursprungliga befolkningen (se t.ex. Gissler, Malin & Matveinen, 2006; Työministeriö, 2006). Detta förklaras med såväl åldersstrukturen som okunskapen: invandrarna är ansenligt yngre än den ursprungliga befolkningen i snitt och kan vara ovetande om tjänsteutbudet. Det kan också hända att tjänsterna inte alltid svarar mot invandrarnas behov. Det finns dock undantag i fråga om de olika tjänsterna: exempelvis inom undervisnings- och dagvårdssektorn uppstår det nödvändiga kostnader för extra och särskilda tjänster exempelvis av undervisningen i finska/svenska och stödet för och undervisningen i det egna språket. Undersökningarna utvisar dock att befolkningen med flyktingbakgrund använder vissa tjänster i synnerhet i det inledande skedet av integrationen mer än den ursprungliga befolkningen. Dessa tjänster är t.ex. de lagstadgade läkarbesök och det handledningsarbete som hör till det inledande skedet. (Gissler ym. 2006; Työministeriö 2006). I Vasilia Polichtchouks (2012) socioekonomiska analys av placeringen av flyktingar i kommunerna har utretts att flyktingarna som klienter förbrukar kommunernas resurser mer än de övriga invandrargrupperna och den ursprungliga befolkningen, men på längre sikt när kvotantalet ökar, jämnar de ersättningar som utbetalas åt kommunen ut kommunens inkomstfinansiering med hänseende till utgifterna. Den nya integrationslagen (2010) strävar till att grundligt täcka de kostnader kommunerna orsakas av flyktingar genom att höja bl.a. de kalkylerade kostnaderna och ersättningarna för de kostnader de särskilda tjänsterna föranleder, vilka ersättningar har höjts ansenligt under de senaste åren. En samfälld åsikt bland de sakkunniga som konsulterats för denna utredning är att de kommunersättningar som betalas för regelbunden mottagning av flyktingar i regel täcker de kostnader de åsamkar kommunen eller att de kostnader som kommunen åsamkas är små. De framhäver också att de kalkylerade bör öronmärkas för kostnaderna för de integrationsfrämjande tjänsterna, i synnerhet handledningstjänsterna och koordineringen av dem. Ministergruppen har också fattat beslut om att höja 2014 års ersättningar ansenligt för att underlätta flyktingsituationen i Syrien. 4 De statliga ersättningarna Personer med flyktingstatus behöver i stor utsträckning samma tjänster och åtgärder som de 6

9 invandrare som anländer till kommunen i allmänhet. Efter ankomsten till kommunen omfattas kvotflyktingarna i fyra år av de så kallade integrationstjänsterna, de som fått asyl i Finland i tre år. Dessutom krävs det särskilda åtgärder för att de flyktingar som tas emot ska slå sig ned i kommunen, såsom reservering och utrustning av bostäder, övergripande hälsokontroller osv. Dessutom kan det beroende på flyktingarnas bakgrund behövas målinriktade tjänster för dem (t.ex. läs- och skrivundervisning). Ersättningen av kostnaderna för mottagningen av flyktingar regleras i integrationslagen och statsrådets beslut om mottagande av flyktingar. Syftet med dem är att ersätta kommunen för de kostnader som orsakats av ordnandet av tjänster och stödåtgärder. Närings-, trafik- och miljöcentralen betalar ur statens medel åt kommunerna de kostnader som orsakats för personer som kommit via flyktingkvoten delvis kalkylerat och delvis kostnadsbaserat till fulla beloppet Kalkylerad ersättning betalas för kostnaderna för ordnandet av verksamhet som stöder flyktingars integration så att för dem som är över 7 år betalas euro per år och för personer som är högst 7 år betalas euro per år. Ersättningen betalas under tre år för dem som kommit via asylförfarande och under fyra år för dem som kommit som kvotflyktingar. Dessutom betalas kommunen år 2014 en tilläggsdel till den kalkylerade ersättningen för alla personer som får internationellt skydd. Den är euro i månaden för personer som är under 7 år och 700 euro för personer över 7 år. Exempel på kalkylerade kostnader En kommun tar emot en 25 personers grupp kvotflyktingar år Denna består av 5 familjer, som sammanlagt omfattar tio vuxna, fem barn över 7 år och 10 under 7 år. Enligt 2013 års ersättningsnivå är de kalkylerade kostnaderna: Det första året: Det 2:a 4:e året: 10 x = x = x = x = = / det första året = sammanl /år Kommunen får det första året euro i ersättningar och under de följande tre åren euro/år för kalkylerade kostnader, vilket sammanlagt utgör euro/fyra år och i snitt ca euro/månad. Exempel 1: De kalkylerade kostnaderna för kvotflyktingar för en kommun Med anledning av den på grund av flyktingkrisen i Syrien höjda flyktingkvoten har inrikesministeriet och arbets- och näringsministeriet beslutat att det åt en kommun, som första gången fattar beslut om mottagning eller höjer sin tidigare kvot utöver de höjda kalkylerade kostnaderna betalas en engångsersättning på euro, som man får innan flyktingarna anländer. 7

10 Dessutom ersätts åt kommunen såsom särskilda kostnader kostnaderna för utkomststödet och integrationsstödet under tre års tid och kostnaderna för den tolktjänst kommunen ordnar till fulla beloppet utan bakre tidsgräns. Under högst 10 år ersätts stödkostnaderna för barn och ungdomar som kommit minderåriga till Finland utan vårdnadshavare, betydande kostnader orsakade av skada eller sjukdom och särskilda kostnader inom social- och hälsovårdsväsendet. Dessutom får kommunen för varje person som deltagit i den inledande kartläggningen 700 euro i engångsersättning. Följande uppställning visar de kalkylerade och kostnadsbaserade ersättningarna. 8

11 OBJEKT FÖR ERSÄTTNINGEN ERSÄTTNINGSGRUND ERSÄTTNINGSTID KALKYLERADE ERSÄTTNINGAR: Handledning av och rådgivning åt flyktingar KOSTNADSBASERADE ERSÄTTNINGAR: Personer under 7 år: euro / år personer över 7 år: euro / år OBS! För flyktingar som tas emot år 2014 betalas förhöjda ersättningar (7 845/ person under 7 år och euro/person över 7 år) Kostnader för inledande kartläggning 700 euro / person Av engångsnatur Engångsersättning år 2014 för höjd kvot euro Av engångsnatur i kommunen/kommunens första avtal Integrationsstöd eller utkomststöd Enligt de faktiska kostnaderna Högst 3 år Placering av minderårig som anlänt utan vårdnadshavare i familjegrupphem samt kostnader orsakade av familjevård, stödtjänster för boende och andra barnskyddsåtgärder Kostnader som kommunen orsakats av särskilda skäl: Ordnande av långvarig social- och hälsovård som förutsätts av skada eller sjukdom Särskilda åldringsvårdsåtgärder Kostnader för specialdagvård till den del som de överskrider kostnaderna för basdagvård Ansenliga vård-, placerings- och specialdagvårdskostnader för ett funktionshindrat eller sjukt barn som en flykting fött i Finland Hyror för den tid bostäder hålls reserverade Kostnader för kortvarig men dyr sjukvård Tolkningskostnader, som har uppstått i de integrationsfrämjande tjänsterna och social- och hälsovårdstjänsterna Enligt de faktiska kostnaderna Enligt de faktiska kostnaderna Enligt de faktiska kostnaderna de som kommit via asylförfarande: 3 år de som kommit i kvot: 4 år Fram till 21 års ålder Högst 10 år Ingen tidsgräns Återflyttningsbidrag Enligt de faktiska kostnaderna Av engångsnatur, utan tidsgräns Uppställning 3: Kalkylerade och kostnadsbaserade ersättningar enligt lagen om integrationsfrämjande Närings-, trafik- och miljöcentralen betalar ersättningarna åt kommunen retroaktivt på basis av kommunens ansökan. En förutsättning är att kommunen har i kraft varande program för integrationsfrämjande samt avtal om mottagning av flyktingar, som ingåtts med närings-, trafikoch miljöcentralen. Kommunen kan i befolkningsdatasystemet kontrollera tidpunkten för registreringen i den första hemkommunen, enligt vilken den tid från vilken ersättningen börjar 9

12 kan fastställas. I samband med inrese- och läkarkontrollen bedöms de personer som är i behov av särskilt stöd. En lista över dem ska tillställas närings-, trafik- och miljöcentralen, utgående från vilken man ingår avtal om att de omfattas av de särskilda kostnaderna. Inrikesministeriet har utarbetat en anvisning om ersättning till kommunerna för kostnader som uppstår vid tillämpningen av lagen om främjande av integration, som återfinns på adressen keskus.fi/documents/10191/58706/kuntakorvausohje svenska.pdf/955e8f7a-dbf1-43b7-8c84-ad01a7b6f305. Flyktingarna uppmärksammas också i de statsandelar åt kommunerna, som betalas enligt folkmängden. Dessa är statsandelen för kommunens bastjänster och hemkommunsersättningarna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning och finansieringen enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Ett undantag från huvudregeln för bestämningen av statsandelarna är att kommuner och andra som tillhandahåller undervisning ur undervisnings- och kulturministeriets huvudtitel beviljas finansiering för utbildning som förbereder invandrare för grundläggande undervisning och yrkesutbildning. Summan var år 2012 i Sibbo euro/barn. Påbyggnadsundervisning av barn med främmande språk som modersmål (förhöjningskoefficient 0,2). År 2012 fick Sibbo i tilläggspengar euro/barn med främmande språk som modersmål. Dessutom beviljar Folkpensionsanstalten åt flyktingar, personer som fått uppehållstillstånd via alternativt skydd eller humanitärt skydd eller familjemedlemmarna till person som permanent bor i Finland på boendet baserad bastrygghet utan tidsgräns. Dessutom beviljar den åt personer som är över 65 år eller arbetsoförmögna, vilka bott i Finland i minst 5 år, såsom behovsprövat socialbidrag specialstöd för invandrare, som högst uppgår till full folkpension. 4.1 Exempel på kostnaderna för integrationstjänsterna för flyktingar och de statliga ersättningarna Det är omöjligt att exakt uppskatta de faktiska kostnaderna för mottagningen av flyktingar. Flyktingarnas livssituationer, familjestorlekar och behov av tjänster varierar i verkligheten. Man kan dock få en indikation om beräkningen av mottagningskostnaderna via ett exempel. De tabeller som använts i exemplet ska alltså betraktas såsom riktgivande. Exempel på en flyktingsgrupp som kommunen tar emot Kommunen tar emot 25 flyktingar. Denna grupp omfattar fem familjer. Gruppen tas emot på en gång och man hyr de bostäder som hyrs åt dem i snitt 8 månader före ankomsten till kommunen. Gruppen omfattar sammanlagt 10 vuxna och 15 barn. Av barnen är 10 under 7 år. Av dem är 7 på daghem. Av barnen är 5 över 7 år. De hänvisas för det första året till förberedande undervisning och därefter till grundskola. Av hela gruppen anlitar 18 bashälsovårdens tjänster och 7 hör till specialsocialeller hälsovården. Exempel 1: Ett fiktivt exempel på en flyktinggrupp som mottas av kommunen 10

13 I styrningsgruppen för det integrationsfrämjande arbetet har man gjort bedömningen att man i regel kan sköta social- och hälsovårdstjänsterna, dagvården och den grundläggande undervisningen med de nuvarande resurserna, men att det för handledningsarbetet och hälsokontrollerna i det inledande skedet, specialkostnaderna inom dagvården och utbildningen av personalen behövs tilläggsresurser. Dessutom borde det för koordinationen av arbetet och handledningen anställas en invandringskoordinator i heldagssyssla och en flyktinghandledare i deltidssyssla. De invidstående tabellerna beskriver de intäkter och utgifter kommunen får via integrationshelheten. I den första tabellen har specificerats de säkra intäkter kommunen får retroaktivt av staten, som bildas av de fasta kalkylerade ersättningar som betalas årligen och av de ersättningar för de inledande kartläggningarna som fås det första året och de tilläggsresurser som anvisats för år De fasta ersättningar som betalas en gång är förhöjningarna av de kalkylerade ersättningarna (700 euro för personer över 7 år och euro för personer under 7 år) samt tilläggspenningen på euro. SÄKRA INTÄKTER fasta årliga euro 10 x de kalkylerade ersättningarna för en personr under 7 år 15 x de kalkylerade ersättningarna för en person över 7 år sammanl /år, /4 år Fasta, som betalas en gång (1:a året, 2014) ersättningar för inledande kartläggningar tilläggspenningen till det första årets kalkylerade kostnader (700 euro/ person över 7 år, euro/person under 7 år) Tilläggsersättning för år sammanl SÄKRA FASTA INTÄKTER UNDER ÅRS TID sammanl. Tabell 1: Säkra intäkter för mottagningen av flyktingar i situationen enligt exempel 1 I den andra tabellen har specificerats säkra och osäkra utgifter för mottagningen av flyktingar. De säkra utgifterna uppstår av de årliga, fasta utgifterna för upprätthållandet av integrationsarbetet och de fasta utgifter som betalas en gång. Säkra årliga kostnader är helhetskoordineringen av flyktingarbetet och handledningen i det inledande skedet, för vilken det bör reserveras personella resurser. Som säkra kostnader av engångsnatur kan betraktas det flyttningsbidrag som betalas för inredningen av bostäderna och den omfattande hälsokontrollen vid inresan. Kommunen ersätts för flyttningsbidraget, men kostnaderna för hälsokontrollen ersätts inte direkt. De osäkra utgifterna baserar sig på uppskattningar och de bildas också av kostnader som betalas såväl en gång som årligen. Av dessa kan personalutbildningsbehoven variera och kommunen står 11

14 för kostnaderna, men också dessa kan betalas ur de kalkylerade intäkterna. Utkomststödet är åtminstone till en början den primära utkomstkällan och det ersätts under 3 år av staten. Dessutom ersätter staten de särskilda kostnaderna för den grundläggande undervisningen, tolktjänsterna och specialsocial- och hälsovårdstjänsterna till fulla beloppet. Kommunen betalar själv de särskilda tjänsterna inom dagvården. Statsandelarna för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen och yrkesutbildningen täcker kostnaderna för ordnandet av den. För integrationsutbildningarna av personer över 16 år svarar i allmänhet arbets- och näringsbyrån. Om kommunen ordnar dem, hänvisas klienterna till de vuxeninstitut, i vilka kommunen har investeringar och antalet elever påverkar inte avgiftens storlek. Av kostnaderna täcks största delen med de kostnadsbaserade ersättningarna från staten. De största utgiftsposter, för vilka man inte direkt får kostnadsbaserade ersättningar uppstår av koordineringen av det integrationsfrämjande arbetet och handledningen av flyktingarna, hälsovårdens kontroller i det inledande skedet, de särskilda kostnaderna inom dagvården och utbildningen av personalen. Man kan täcka de kostnader som orsakas av dessa med de kalkylerade ersättningar man fått för mottagningen av flyktingar. De kalkylerade ersättningarna borde i själva verket enligt inrikesministeriets anvisningar i första hand användas för att ordna och utveckla de i programmet för integrationsfrämjande nämnda åtgärder som främjar och stöder integreringen. Med ersättningarna kan man utöver handledningsarbetet ordna annan integrationsstödjande verksamhet, såsom social- och hälsovårdstjänster, kultur- och fritidsverksamhet samt tjänster som främjar delaktighet. (SDMno/2011/815, 6). 12

15 KOSTNAD utgifter ( ) Ersätter staten på utgiftsgrund? FÖRKLARING SÄKRA ÅRLIGA KOSTNADER: Koordinering av det integrationsfrämjande arbetet med flyktingarna och nej Innefattar lönen för en invandringskoordinator ( / /år) + lönebikostnader (ca 21,9 %) samt lönen för en flyktinghandledare som arbetar med 50 % arbetstid ( /år) + lönebikostnader (ca 21, 9 %). handledningen i det inledande skedet SÄKRA KOSTNADER AV ENGÅNGSNATUR: Kompletterat utkomststöd (som flyttningsbidrag) Hälsokontroll vid inresan ja Flyttningsbidrag för en som flyttar ensam 2 x utkomststödet, förhöjning 200 /familjemedlem. Kan ges i pengar eller varor nej I priset ingår en omfattande inresekontroll av hälsovårdare (längd 1,5 h, à 30 ), laboratorie- och röntgenprov (à 125 ), läkarkontroll (längd 1 h, à 60 ) och tandkontroll (à 80 ) OSÄKRA ÅRLIGA KOSTNADER: Personalens utbildningskostnader nej Det har uppskattats att det behövs ett omfattande seminarium i två delar och sektorvisa utbildningar. Medborgarinstitutet koordinerar. Utkomststöd/integrati onsstöd ja Det har uppskattats att utkomststödet är /5 personers familj/månad Specialsocial- och hälsovård Särskilda kostnader inom den grundläggande undervisningen ja Baserar sig på uppskattningen att 7 av en grupp på 25 flyktingar behöver särskilda social- och hälsovårdstjänster (över åtminstone det första året). Här uppskattas att kostnaderna i fråga är /person ja Separat statligt stöd för barn med annat modersmål /barn. Summan räcker till för att bekosta 1 smågrupp för undervisning i både finska som andra språk (3h/vecka), den egna religionen (1h/vecka) och det egna modersmålet (2h/vecka) när timpriset är 25. Tolktjänster ja Det har antagits att det behövs tolktjänster 7 rimmar/år/person. Beräknat enligt Espoon tulkkikeskus timpris 85. OSÄKRA KOSTNADER AV ENGÅNGSNATUR: Hyror för bostäderna under reserveringstiden Särskilda kostnader inom dagvården Undervisning som förbereder för den grundläggande undervisningen (för det 1:a året) Integrationsutbildning för personer över 16 år ja Det har uppskattats att varje familjebostad reserveras 8 månader före flyktingfamiljens ankomst och att hyran för var och bostad är /månad nej Det har beräknats att varje barn som hänvisats till dagvården under de första 3 månaderna upptar två dagvårdsplatser, varvid de särskilda kostnaderna är 0,25 x dagvårdens årspris (9 247 ) x 7 barn ja Beräknad enligt statsandelen 2012, som var /barn. Obs! Kommunen har redan behov att ordna smågruppsundervisning för den förberedande undervisningen, varvid de barn som kommer till kommunen som flyktingar kan integreras i denna grupp. 0 ja Arbets- och näringsbyrån arrangerar, om det är en arbetskraftspolitisk åtgärd. Kommunen betalar kommunbolagen för investeringarna, och antalet invandrare i utbildningen påverkar inte storleken av kommunens avgift. Tabell 2: Kostnader för mottagningen av flyktingar i situationen enligt exempel 1 13

16 I exempelsituationen uppstår de kostnader för det första året, vilka inte ersätts direkt kostnadsbaserat, av anställningen av personal, inresekontrollerna, personalutbildningen och de särskilda tjänsterna inom dagvården. Summan av dem är sammanlagt euro. De ersättningar kommunen får är i gengäld det första året euro. Sålunda blir det efter kostnaderna ännu kvar åt kommunen ca euro i ersättningspengar, med vilka man kan producera övriga tjänster och jämna ut de mindre ersättningarna under de kommande åren. Under de följande åren är kostnaderna och ersättningarna nästa lika stora. Kostnaderna är euro och ersättningarna euro. Dessa är dock riktgivande uppskattningar. 5 Alternativ för kommunens flyktingkvoter En kommuns flyktingkvot kan bestå antingen av personer, som har fått flyktingstatus via positivt asylbeslut av Migrationsverket eller personer, som är kvotflyktingar och väntar på kommunplats i Finland på FN:s flyktingorganisation UNHCR:s läger. Alternativt kan kommunen ta flyktingar från vardera gruppen. Det är viktigt att mottagningen av flyktingar planeras ansvarsfullt och med beaktande av såväl flyktingarnas behov som kommunens resurser. Följande synvinklar är centrala vid planeringen av mottagningen av flyktingar: Det är bra om åtminstone den första gruppen har samma etniska bakgrund och gruppens storlek bör vara 20-30, så att flyktingarna får samhörighetskänsla och kamratstöd. Med tanke på ordnandet av integrationstjänsterna, såsom språk- och integrationsutbildning, är det meningsfullt att var och en grupp som tas emot är relativt stor. Det måste finnas tillräckligt med resurser för mottagningen, såsom personal och bostäder. Man kan dock reservera bostäder under en obestämd tid efter undertecknandet av avtalet före flyktingarnas ankomst, vilket närings-, trafik- och miljöcentralen ersätter till fulla beloppet. Det förväntas att det faktiska antal som omfattas av ersättningarna årligen växer med några personer genom familjeåterföreningar. Som flyktingkvot för Sibbo kommun kan någon av följande övervägas: Alternativ 1 Sibbo tar inte emot flyktingar och förnyar inte avtalet med närings-, trafik- och miljöcentralen. Kommunen betalar själv de lagstadgade integrationsfrämjande tjänsterna. Alternativ 2 Sibbo tar vart tredje år emot kvotflyktingar. Alternativt kan man ta emot personer, som har beviljats asyl eller uppehållstillstånd på grundval av alternativt eller humanitärt skydd. 14

17 Alternativ 3 Sibbo tar det första året emot kvotflyktingar. Därefter tar kommunen årligen emot 5 flyktingar. De som kommer kan alternativt också vara asylsökande, som har beviljats asyl eller uppehållstillstånd på grundval av alternativt eller humanitärt skydd. I bilaga 1 har beskrivits de uppskattade kalkylerade ersättningarna enligt alternativ 2 och 3. För alternativen har utarbetats en bedömning av konsekvenser för människan (IVA), över vilken det har gjorts en separat rapport. Slutsatser och åtgärdsförslag Antalet invandrare i Finland ökar snabbt. Det uppskattas att det år 2030 finns utländska medborgare i Finland, vilket är dubbelt mer än i dag. Största delen av invandrarna har slagit sig ned och kommer också i fortsättningen att slå sig ned i huvudstadsregionen. Detta syns också i Sibbo, där antalet invandrare har fördubblats på 2000-talet och antalet enligt befolkningsprognosen kommer att växa kraftigt även i fortsättningen. Invandrarna kommer till Sibbo närmast av familje- och arbetsskäl. I Sibbo har man inte tagit emot flyktingar sedan Antalet asylsökande och personer som fått uppehållstillstånd har inte kartlagts. Finland har genom ett riksdagsbeslut förbundit sig att årligen ge internationellt skydd åt 750 personer som FN:s flyktingorganisation UNHCR anser vara flyktingar. Utbudet på kommunplatser är dock knappt. För att flyktingpolitiken ska vara kontinuerlig och planmässig skrivs i avtalen mellan närings-, trafik- och miljöcentralen och kommunerna också in kommunplatskvoten. Sibbo har uppmanats att förnya avtalet med närings-, trafik- och miljöcentralen före utgången av år 2013 och fastställa en kommunplatskvot i avtalet. Om det inte ingås avtal, kan kommunen inte få ersättningar för en enda person för vilken ersättning skulle utgå, inberäknat de asylsökande och personer som fått asyl eller uppehållstillstånd, som självständigt flyttat till kommunen. Rätt dimensionerad garanterar en regelbunden mottagning av flyktingar resurser för att skapa en struktur för det integrationsfrämjande arbetet, för anställningen av personal och ett ansvarsfullt invandringsarbete. Sibbo saknar integrationsfrämjande tjänster, som kommunen lagstadgat ska ordna för dem som är i behov av dem. Behovet av tjänster kommer att öka när antalet kommuninvånare med invandrarbakgrund ökar. Beträffande mottagningen av flyktingar har det utförts en bedömning av konsekvenser för människan. I rapporten framläggs de olika kvotalternativens mångahanda konsekvenser för kommunen och ges en rekommendation till flyktingkvot för kommunen. Efter underteckningen av avtalet bör beredningen av arbetet för mottagningen av flyktingar startas så snabbt som möjligt. Kommunen bör anställa en invandringskoordinator, vars uppgift är att sörja för inledningen av de åtgärder som rekommenderats i programmet för 15

18 integrationsfrämjande och för förberedelserna för mottagningen av flyktingar. En flyktinghandledare i deltidssyssla bör anställas minst en månad innan mottagningen av flyktingarna. Reserveringen av bostäder börjar genast efter det att avtalet blivit klart. Det blir få, av kommunen koordinerade KAS-bostäder lediga och köerna är långa, varför man kan hyra bostäder från den privata sektorn, helst koncentrerat i Nickby och Söderkulla. Man kan också överväga att konvertera kommunala fastigheter för att användas för boende. Det vore idealiskt att bostäderna skulle vara belägna nära såväl varandra som tjänsterna, men om bostadssituationen är utmanande, kan boendet spridas. De kommunutredningar som pågår i Sibbo påverkar också arbetet med mottagningen av flyktingar. Avtalet om hänvisning av personer till kommunen och främjande av integrationen kan ingås på regionkommunbasis. Integrationsarbetsgruppen bör följa med hur samarbetet och kommunreformerna utvecklas och enligt behov uppdatera såväl integrationsprogrammet som mottagningsavtalet. Det avtal som ingås med närings-, trafik- och miljöcentralen kan hävas med 12 månaders uppsägningstid. 16

19 Källor Tryckta källor: Gissler, M.; Malin, M. & Matveinen, P. (2006) Maahanmuuttajat ja julkiset palvelut: Terveydenhuollon palvelut ja sosiaalihuollon laitospalvelut. Stakes. Laki kotoutumisen edistämisestä (1386/2010). OECD (2013) International Migration Outlook OECD. Polichtchouk, V. (2012) Sosioekonominen analyysi pakolaisten kuntiin sijoittamisesta. Helsinki: Haaga-Helia ammattikorkeakoulu. Sisäasiainministeriö. Ohje kotoutumisen edistämisestä koskevan lain (1386/2010) mukaisten kustannusten korvaamisesta kunnille. SMDno/2011/815. Työministeriö (2006) Työministeriön selvitys eduskunnan hallintovaliokunnalle maahanmuuttajista aiheutuvista kustannuksista. Toukokuu Työministeriö. Icke-tryckta källor: Järvenpään kaupunki (2013) Selvitys kiintiöpakolaisten ja oleskeluluvan saaneiden turvapaikanhakijoiden vastaanotosta Järvenpäässä

20 BILAGA 1 Uppskattning av de kalkylerade ersättningarna i de olika flyktingkvoterna Exemplen nedan beskriver storleken av de kalkylerade ersättningar som kommunen får i två flyktingkvotsalternativ. Exemplen har räknats ut så att det i varje 5 personers grupp skulle finnas 2 personer under 7 år och 3 personer över 7 år. I verkligheten kan familjestorlekarna för och åldrarna på de personer som kommer i kvoten avvika från exemplet. Dessutom består i exemplet den grupp som tas emot av kvotflyktingar, för vilka kommunen får kalkylerade ersättningar i fyra år. Kommunen kan alternativt också ta personer, som har beviljats asyl eller uppehållstillstånd på basis av alternativt eller humanitärt skydd, varvid de kalkylerade ersättningarna löper i tre år. I exemplet har uppmärksammats att ersättningarna för de flyktingar som tas emot år 2014 undantagsvis är större än övriga år på grund av de med anledning av flyktingkrisen i Syrien höjda nationella kvoterna. De kalkylerade kostnaderna kommer att höjas i framtiden, men i exemplet har ersättningarna för de övriga åren beräknats enligt 2013 års ersättningsnivå. Exemplen bör alltså granskas i första hand som riktgivande uppskattningar. Alternativ 1 Sibbo tar vart tredje år emot 25 kvotflyktingar. Om mottagningen inleds år 2014, får man för den första gruppen höjda kalkylerade kostnader det första året. År Redogörelse Antalet flyktingar som omfattas av ersättningarna 2014 Kommunen tar emot de första 25 flyktingarna Kalkylerade ersättningar Kumulativ summa Kommunen tar andra gången emot 25 flyktingar = Ersättningarna för den första gruppen faller bort Kommunen tar tredje = gången emot 25 flyktingar 2021 Ersättningarna för den andra gruppen faller bort Kommunen tar fjärde = gången emot 25 flyktingar Slutresu ltat Kommunen har under 10 års tid erbjudit kommunplats åt sammanlagt 100 kvotflyktingar Kommunen har i kalkylerade ersättningar fått ca 1,4 milj. euro 18

21 Alternativ 2 Sibbo tar det första året emot 25 kvotflyktingar. Därefter tar kommunen årligen emot 5 flyktingar. År Redogörelse Antalet flyktingar som omfattas av ersättningarna 2014 Den första gruppen på 25 anländer 2015 den andra gruppen (5) anländer 2016 den tredje gruppen (5) anländer 2017 den fjärde gruppen (5) anländer 2018 den femte gruppen (5) anländer, ersättningarna för den första gruppen faller bort 2019 den sjätte gruppen (5) anländer, ersättningarna för den andra gruppen faller bort 2020 den sjunde gruppen (5) anländer, ersättningarna för den tredje gruppen faller bort 2021 den åttonde gruppen (5) anländer, ersättningarna för den fjärde gruppen faller bort 2022 den nionde gruppen (5) anländer, ersättningarna för den femte gruppen faller bort 2023 den tionde gruppen (5) anländer, ersättningarna för den sjätte gruppen Slutresult at faller bort Under 10 års tid har kommunen tagit emot sammanlagt 70 kvotflyktingar Kalkylerade ersättningar Kumulativ summa I kalkylerade ersättningar har man fått ca 1 milj. euro 19