Lucia. Eesti-Rootsi Ühingu Teataja Estnisk-Svenska Föreningens Nyheter. Detsember December 2004 Nr. 14. Eesti-Rootsi Ühing

Transkript

1 Eesti-Rootsi Ühing Estnisk-Svenska Föreningen Eesti-Rootsi Ühingu Teataja Estnisk-Svenska Föreningens Nyheter Detsember December 2004 Nr. 14 Lucia Natten går tunga fjät runt gård och stuva. Kring jord som soln förlät, skuggorna ruva. Då i vårt mörka hus, stiger med tända ljus Då i vårt mörka hus, stiger med tända ljus Natten var stor och stum, nu hör det svingar i alla tysta rum, sus som av vingar. Se på vår tröskel står, vitklädd med ljus i hår Se på vår tröskel står, vitklädd med ljus i hår Sankta Lucia, Sankta Lucia Stockholmi Lucia 2004 Karin Westerberg Mörkret skall flykta snart, ur jordens dalar så hon ett underbart ord till oss talar. Dagen skall åter ny stiga ur rosig sky. Dagen skall åter ny stiga ur rosig sky. ( 1

2 Nu har vi ljus Jõululaule Nu har vi ljus här i vårt hus, julen är kommen, hopp fa-ra-la-la! Barnen i ring dansa omkring, dansa omkring. Granen står så grön och grann i stugan, granen står så grön och grann i stugan. Tra-la-la-la-la, tra-la-la-la-la, tra-la-la-la-la - la-la. Kom lilla vän, kom nu igen, dansa kring granen, hopp fa-ra-la-la! Glädjen är stor, syster och bror, syster och bror, pappa, mamma, alla gå i dansen, pappa, mamma, alla gå i dansen. Tra-la-la-la-la, Tra-la-la-la-la, tra-la-la-la-la, tra-la-la-la-la - la-la. Kom tag en sväng, klappar i mängd, julbocken hämtat, hopp fa-ra-la-la! Lutfisk och gröt, tårta så söt, tårta så söt, få vi sedan när vi tröttnat dansa, få vi sedan när vi tröttnat dansa. Tra-la-la-la-la, tra-la-la-la-la, tra-la-la-la-la - la-la. Tomtarnas Julnatt Midnatt råder, tyst det är i husen, tyst i husen. Alla sova, släckta äro ljusen, äro ljusen. Se, då krypa tomtar upp ur vrårna, upp ur vrårna. Lyssna, speja, trippa fram på tårna, fram på tårna. Snälla folket låtit maten rara, maten rara, stå på bordet åt en tomteskara, tomteskara. Hur de mysa, hoppa upp bland faten, upp bland faten. Tissla, tassla: "God är julematen, julematen". Gröt och skinka, lilla äppelbiten, äppelbiten. Tänk så rart det smakar Nisse liten, Nisse liten. Nu till lekar, glada skrattet klingar, skrattet klingar. Runt om granen skaran muntert svingar, muntert svingar. Natten lider. Snart de tomtar snälla, tomtar snälla, kvickt och näpet allt i ordning ställa, i ordning ställa. Sedan åter in i tysta vrårna, tysta vrårna, tomteskaran tassar nätt på tårna, nätt på tårna. Bjällerklang Ute faller snö i spiltan Blacken står och äter lugnt sitt hö när ljudet honom når att selen lyftes ner och framför släden snart med oss han sedan sig beger iväg med väldig fart Bjällerklang, bjällerklang hör dess dingle-dång. Flingor som nu virvlar om i munter vintersång Följ oss ut, följ oss ut Blacken travar på i hans spår vår släde går där höga furor stå Vi sitter under fällen och snön omkring oss yr och inte förr n till kvällen vi färden hemåt styr Bjällerklang, bjällerklang hör dess dingle-dång. Flingor som nu virvlar om i munter vintersång. Stilla natt Stilla natt, heliga natt! Allt är frid, stjärnan blid skiner på barnet i stallets strå och de vakande fromma två. Kristus till jorden är kommen, oss är en frälsare född. Stora stund, heliga stund! Änglars här slår sin rund kring de vaktande herdars hjord. Rymden ljuder av glädjens ord: Kristus till jorden är kommen, Eder är frälsaren född." Stilla natt, heliga natt! Mörkret flyr, dagen gryr. Räddningstimman för världen slår, nu begynner vårt jubelår: Kristus till jorden är kommen, oss är en frälsare född." Allikas: 2

3 ERÜ liikmete suvine külaskäik Naissaarele 25. juulil 2004 a. külastasid Eesti-Rootsi Ühingu liikmed koos Rootsi-Mihkli kogudusega Naissaart. See oli Ühingu liikmetele juba teine ühiskülastus sellele saarele (esimene toimus 10. juulil 1998). Tänavuse reisi eesmärgiks oli tutvuda Naissaare Maarja kiriku renoveermistööde käiguga ja osaleda mälestusjumalateenistusel. Hommikul lahkusime laevaga Stefani Tallinnast Pirita sadamast ja pooleteist tunni pärast randusime Naissaarel. Meile oli vastu tulnud värskelt kordaseatud kitsarööpaline lahtise vaguniga rong, millega sõideti Lõunakülla. Need, kes rongile ei mahtunud, võisid alustada oma teekonda jalgsi või oodata piirivalveveoautot, mis samuti sadama, Lõunaküla ja kiriku vahel kureeris. Pärast kiriku juurde saabumist võeti välja leivakotid ja kinnitati keha, seejärel algas jumalateenistus, mida viis läbi Rootsi- Mihkli kiriku õpetaja Patrik Göransson. Ta tervitas kõiki Naissaarel sündinuid, kes kohal olid, samuti teisi osalejaid ja samuti väliskülalisi Soomest, Rootsist ja Indiast. Jumalateenistus toimus eesti ja rootsi keeles. Hiljem liiguti koos kalmistule, kus teenistus jätkus. Pärastlõunal kuulasime kiriku taastamistööde juhi, kunstiajaloolase Juhan Kilumetsa, ülevaadet kiriku renoveermise käigust, ehitise probleemidest ja sellega seonduvatest tulevikuplaanidest. Saime teada, et praeguseks on ehitusfirma Rändmeister suutnud kiriku viia sellisesse seisu, et edasine lagunemine on peatatud. Põliste naissaarlaste toetusel jätkub töö kirikuga ka veel järgmisel aastal. Töid tehakse rahulikus tempos, sest iga detaili ja konstruktsiooni olukorda tuleb enne taastamist või värskendamist asjatundlikult hinnata. Kuna saarel elab paikselt väga vähe rahvast, siis on raske eeldada, et vaid need inimesed suudaksid kogudusena kiriku edasise käekäigu eest seista. Üks visioon selle ehituse tulevasest funktsioonist on, et seda võiks kasutada nn. laulatuskirikuna. Noorpaaridel oleks võimalus Tallinnast romantiliselt mootorpaadiga või jahiga Naissaarele sõita, et seal ennast laulatada lasta. Sellisest teenusest saadud tulu läheks kiriku korrashoiu katteks. Loodame, et sellised ideed saavad tulevikus ka teoks a. valminud ja olude sunnil vaid poolteist aastat tegutsenud kirik võiks kujuneda kõikide saare inimeste ja külaliste tõmbekeskuseks juba lähimas tulevikus. Muinsuskaitse all olev naissaare Maarja kirik on põliste naisaarlaste pärand tulevastele põlvedele. Täname oma liiget Endel Ojasilda, kelle organiseerimisel ERÜ inimestel õnnestus meresõit ja saarekülastus kaasa teha. Samuti suured tänud ERÜ inimestelt Rootsi-Mihkli kogudusele. Tekst: Tarmo Tuisk, fotod: Mart Vugt Siia mahtus veel üks jõululaul: José Feliciano Prospero Ano y Felicidad. Prospero Ano y Felicidad. I wanna wish you a Merry Christmas I wanna wish you a Merry Christmas I wanna wish you a Merry Christmas From the bottom of my heart. [kordub] 3

4 Sadamas oli meil vastas uhke kitsarööpaline rong Lõunakülla sai ka piirivalveauto kastis või jalgsi 4

5 Tellingutes kirikutorn saab peagi värske välimuse Mälestusjumalateenistus Maarja kirikus 5

6 Endel Ojasild koos lapselapsega Naissaare kalmistul Rootsi elanike arv 9 miljonit Rootsi Statistikaameti (Statistiska centralbyrån, SCB) andmetel saavutas Rootsi elanike arv aastal 2004 üheksa miljoni piiri. Rahvastiku iivet on olnud võimalik jälgida aastast 1749 alates, millal elanike arv oli 1,7 miljonit. Sellest ajast peale on iga aasta jooksul lisandunud üks miljon. 8 miljonit täitus aastal 1969 ja 10 miljonit peaks täituma aastal Elanike arvu aastane juurdekasv tänapäeval on 3-4. Vähemusrahvusi oli Rootsis aastal 1998: rootsisoomlasi ja soomerootslasi (neist soome keelt kasutavaid ); juute ; laplasi (saame) ; mustlasi (romaane) Eestlasi elab Rootsis praegu kokku umbes , enamik neist suuremates linnades või nende ümbruskonnas Stockholmis, 2000 Göteborgis. Allikad:

7 Korta historier Pigan Klara hade köpt parfym för första gången och på lördagskvällen gjorde hon sig väldoftande innan hon gick till dansen in parken. Nästkommande lördag fick bondmoran se hur pigan stod och spådde ut parfymen med vatten. Hon blev förstås nyfiken och frågade varför hon gjorde så. Jo, sa pigan, förra lördagen var karlarna så efterhängsna att jag tyckte det var bäst att späda ut den lite. Det var den fisförnäma damen som kom in i lanthandeln för att köpa en näsduk. Hon ville ha en riktigt tunn sak och underkände allt som visades. Till slut utbrast hon otåligt: Men lilla fröken, är detta verkligen den tunnaste näsduk ni har? Ja, det ska jag säga frun, den är så tunn att när man snyter sig i den, så känns det precis som att snyta sig i näven. Två pojkar var på hemväg från söndagsskolan. Fröken hade talat om djävulen. Du, allt det där pratet om djävulen, vad tror du om det egentligen? Ja, du vet hur det är med storken och jultomten. Det är nog pappa det där också. Jag drömde i natt att jag fick en femma av dej, mamma. Eftersom du varit så snäll på sista tiden, ska du få behålla den! Skall jag kamma bena? Nej tack, det behövs inte. Jag har inte så mycket hår på dom. Din häst ser trött ut, sa bonden till sin granne. Inte alls, det är inget fel på hästen. Det är bara det att han har haft lite otur på sistone. Hur så? Jo, varje morgon spelar vi gubbe eller pil om ifall hästen ska ha havre eller om jag ska ha öl och nu har det stackars kräket förlorat nio dagar i råd. 7 Det var väldigt vad dina svin är magra, Elon. Är du inte rädd att de ska ta sig ut genom staketet? Ah, det är ingen fara. Jag har slagit knut på svansen på dem. Gubben Lundström tar sig då och då lite för mycket till bästa. En dag i tämligen påstruket tillstånd möter han kyrkoherden som frågar: Full igen? Lundström: Gör ingenting, kyrkoherden! Det är likadant med mig. Tycker kyrkoherden att jag ska lägga mer glöd i mina predikningar? Nej, snarare mer predikningar i glöden. Nej, men goddag, direktören, hur står det till nu för tiden? Jo tack, nu är jag på benen igen. Vad? Har direktören varit sjuk? Nejdå, men någon har knyckt min bil. Vad menar Ni med att klippa Er på arbetstid? Håret växer ju på arbetstid. Ja, men allt har väl inte vuxit på arbetstid? Nej, men jag har inte klippt av mig allt heller. Ni har arbetat för främmande makt! Omöjligt, det finns ingen makt i världen som kan få mig att arbeta. Fabrikens ägare visade sin vän anläggningen. Hur många människor arbetar här? frågade denne. Jag skulle vilja säga hälften, svarade ägaren. Två taxibilar krockade på en gata i Aberdeen. Samtliga 38 passagerare erhöll lättare skador. Ur G. Bernstrup & S. Sundahl, Svenska skratt, Legenda 1997

8 ORDSPRÅK OCH TALESÄTT förstå Förstå [allt] är förlåta [allt] (Tout comprendre est tout pardonner) Den son förstår hatar inte förstånd Litet förstånd stor lycka (lugnast att inte förstå för mycket) Där förståndet slutar, tar tron vid försöka Försöka duger förändras Allting förändras, men ingenting förgås förändring Mycken förändring, klen förbättring föröda Man kan lättare föröda en by än bygga upp en hydda gammal En man är så gammal som han känner sig, en kvinna är så gammal som hon känns [som hon ser ut] Gamla träd låter inte böja sig Gamla kärror knarrar gärna De gamla ska man ära, de unga ska man lära När gammalt folk talar, ska ungarna tiga De gamla till råd, de unga till dåd Som de gamla sjunga, så kvittra de unga Alltid har gamla dagar varit goda Den gamla goda tiden finns bara efteråt Med gamla vänner och gamla skor är gott att gå När man blir gammal, kommer man på sophögen När ulven blir gammal, rider kråkorna på honom När hunden är gammal, p---ar räven honom på ryggen Gamla kattor vill också lapa mjölk Gammal katt leker också med bollen I gamla ugnar bakar man också bröd Gammal kärlek rostar aldrig gapa Den som gapar efter mycket mister ofta hela stycket Man ska inte gapa över mer än man kan svälja ge, giva Giva är saligare än att taga Det är bättre att giva sig fattig än att stjäla sig rik gemensam Gemensam egendom blir gärna illa skött Gemensam olycka är lättare att bära 8 get Geten är den fattiges ko Den geten som bråker mest mjölkar minst Där det finns getter i huset är bocken på taket Han har inte alla sina getter hemma (är tankspridd) gift Hellre väl hängd än illa gift Ett manfolk blir alltid gift, bara han är en liten smula snyggare än fan själv gifta Gift dig eller gift dig inte, i båda fallen kommer du att ångra dig (Sokrates) Råd ingen att gifta sig eller att gå i krig! Alla flickor vill gifta sig, men de fula ännu hellre Man gifter sig inte bara med personen, man gifter sig med släckten giftermål Håll dina ögon öppna före giftermålet men halvslutna efteråt giftig De giftigaste örterna har ofta de vackraste blommorna girig Den girige är alltid fattig Den fattige fattas mycket, den girige allt Den fattige lider mot sin vilja, den girige med sin vilja given Given häst ska man inte skåda i munnen gjord Gjort är gjort Blir det gjort, nog blir det sport glad Glatt sinne behöver ingen spelman (Ur: Pelle Holm, Ordspråk och talesätt, Albert Bonniers förlag, Stockholm 1964) ERÜ Teatajat toimetab Arvi Kruusing. Kontakti saab: Arvi.Kruusing@ee.oulu.fi; kirja teel: Virbi 2-5, Tallinn; telefoni kaudu: (tööl). ERÜ postiaadress on: Estonia pst. 7, Tallinn; telefon: Tarmo Tuisk; tarmo@iiss.ee Teataja on loetav arvutivõrgus